# Kritik mot en skola som mottagit ett barn som elev under falskt namn och utan att känna till eller försöka få kännedom om hennes riktiga personuppgifter. Kritik även för att skolan inte kontrollerade uppgiften om vem som var vårdnadshavare för barnet

JO 2000-03-17 dnr 3328-1998

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                     Sid
                                                                            2000-03-17              3328-1998              1 (6)
Stf justitieombudsmannen
Gunnel Norell Söderblom




                        Kritik mot en skola som mottagit ett barn som elev under falskt namn
                        och utan att känna till eller försöka få kännedom om hennes riktiga
                        personuppgifter. Kritik även för att skolan inte kontrollerade uppgiften
                        om vem som var vårdnadshavare för barnet

## Bakgrund

AA, född 1990, är dotter till BB. Vårdnaden om AA överflyttades från
                        BB till AA:s far genom en dom av Svea hovrätt den 3 maj 1996. BB bodde vid den
                        tidpunkten med AA i Göteborg och hon hade, sedan augusti 1992, undanhållit AA
                        från fadern. AA var sedan höstterminen 1997 inskriven som elev vid
                        Stigbergsskolan i Göteborg under annat namn. Efter det att BB gripits av polis i
                        början av februari 1998, misstänkt för egenmäktighet med barn, har fadern haft
                        även den faktiska vårdnaden om AA. BB dömdes den 20 mars 1998 av Göteborgs
                        tingsrätt till en månads fängelse för egenmäktighet med barn.

## Anmälan

Advokaten CC begärde i en anmälan till JO att JO skulle granska om olika
                        myndigheter och befattningshavare hade agerat i överensstämmelse med gällande
                        regler då de medverkat till att BB under så lång tid kunnat hålla sig gömd
                        tillsammans med AA. Hon vände sig bl.a. emot att Stigbergsskolan i Göteborg
                        fr.o.m. höstterminen 1997 tagit emot AA som elev vid skolan utan att kontrollera
                        vare sig att flickan var folkbokförd inom kommunen eller att BB hade vårdnaden
                        om henne.

## Utredning

Anmälan remitterades till Stadsdelsnämnden Linnéstaden i Göteborgs kommun
                        för utredning och yttrande. Nämnden överlämnade som sitt remissvar ett tjänste-
                        utlåtande av tf. stadsdelschefen DD och verksamhetschefen för förskola/skola EE. I
                        utlåtandet anfördes bl.a. följande.

                                  Advokat CC går i sin anmälan om granskning inte tillbaka längre än till tiden efter
                                  1996-05-02. Genom att granska handläggningen av ärendet från 1993, vid
                                  tidpunkten då barnet skrevs in i förskolan, kan en förklaring ges, till varför ärendet
                                  senare kom att handläggas så som det gjordes.
                                  Mamman uppgav vid tiden för inskrivning i förskolan att hon var ensam vårdnads-
                                  havare och hade skyddad adress på grund av trakasserier från barnets biologiska fa-



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 3328-1998    Sid 2 (6)



      der. Detta påstående förstärktes genom samtal och skriftligt intyg från en kurator vid
      Sjömanskyrkan. Tillsammans gjorde detta att modern föreföll trovärdig. Förskolans
      köassistent accepterade därför att mamman ensam skrev under platserbjudandet till
      förskolan.
      Förskolan hade därefter inte skäl att, då modern inte lämnat annan uppgift, anta
      att vårdnadsförhållandena ändrats. Vid inskrivningen till skolan har moderns upp-
      gifter godtagits. Barnets fader hade såvitt kan bedömas ej heller hos folkbokförings-
      myndigheten efterhört flickans folkbokföringsadress.
      Om fadern, vid skolstarten, hos folkbokföringsmyndigheten tagit reda på flickans
      folkbokföringsadress hade flickans skolgång kunnat spårats genom skolans elev-
      registreringssystem. Fadern hade då kunnat meddela skolan den ändrade vårdnaden.
      För att undvika att denna situation skall kunna inträffa igen så har rutinerna vid
      erbjudande av förskoleplats ändrats. Numera måste båda föräldrarna skriva på eller
      uppvisa en dom på ensam vårdnad. Förskoleverksamheten får fortfarande dock inte
      automatiskt kännedom om ändrade vårdnadsförhållanden. Detta medför att även
      fortsättningsvis förälder kan undanhålla uppgift om ändring i vårdnaden.
      För grundskolan finns ett datasystem för elevregistrering. Om reglerna för detta följs
      så skall den situation, som i detta ärende, inte kunna uppstå vid inskrivningen. Men i
      skolans register kan felaktiga uppgifter om vårdnad finnas om föräldrar underlåter
      att meddela ändrade förhållanden.
      Uppgift om elever med skyddade personuppgifter erhåller skolan på ett ur sekretes-
      synpunkt betryggande sätt.
      –––
CC kommenterade remissvaret.

JO hade tillgång till delar av den förundersökning som utförts av Polismyndigheten
i Västra Götaland, dnr K 61460-96, och Göteborgs tingsrätts dom den 20 mars
1998 i mål nr B 11186-98.

Föredraganden hos JO inhämtade per telefon följande uppgifter från sektionschefen
FF vid lokala skattekontoret i Umeå. BB tillhörde lokala skattekontoret i Umeå
under hela den period som är relevant i ärendet. BB hade under perioderna
930712–940415 och 950126–960703 en s.k. spärrmarkering i folkbokföringen. Det
var inte vid något tillfälle fråga om något mer ingripande skydd för hennes och
dotterns personuppgifter. Kvarskrivning eller fingerade personuppgifter
aktualiserades alltså aldrig. Anledningen till att spärrmarkeringen togs bort den 3
juli 1996 var att vårdnaden om AA då hade överflyttats till fadern.

Stf JO Norell Söderblom anförde i ett beslut den 17 mars 2000 följande.

Rättslig reglering
Sekretesskydd for personuppgifter
Av 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen (1980:100) framgår att sekretess gäller
bl.a. i verksamhet som avser folkbokföring för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Bestämmelsen innebär att det normalt inte gäller någon sekretess för t.ex. en
adressuppgift inom folkbokföringen. För att en sådan uppgift skall få hemlighållas
krävs att det finns någon särskild anledning till detta. Om det kan antas att utläm-
                                                                   Dnr 3328-1998    Sid 3 (6)



nande av uppgifter rörande en viss person innebär men för personen, exempelvis
risk för förföljelse, kan skattemyndigheten i folkbokföringsregistret lägga in en
markering för särskild sekretessprövning, s.k. sekretessmarkering (spärrmarkering).
Sekretessmarkeringen innebär att särskild försiktighet bör iakttas vid bedömningen
av om uppgifter om personen i fråga bör lämnas ut. Sekretessmarkering motsvarar
det som gäller för den hemligstämpel som enligt 15 kap. 3 § sekretesslagen kan
åsättas en allmän handling (prop. 1997/98 s. 34 f.).

I de fall en enskild är i behov av mer ingripande skydd får skattemyndigheten, om
den det gäller har flyttat eller avser att flytta, efter ansökan besluta om kvarskriv-
ning på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. En enskild kan i vissa fall
även medges att använda fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om
fingerade personuppgifter.

Syftet med de regler om skydd för förföljda personer som jag redogjort för ovan är
att hindra att deras förföljare, med hjälp av uppgifter i allmänna handlingar hos en
myndighet, får kännedom om var den person som behöver skyddas bor eller vistas.
Reglerna skall dock inte hindra den som har ett legitimt intresse av att komma i
kontakt med personen i fråga.

Sekretess i skolan behandlas i 7 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100). På skolområd-
et råder en hög grad av offentlighet. Sekretess gäller i huvudsak endast för upp-
gifter som har lämnats till psykologer och kuratorer samt för vissa uppgifter inom
den elevvårdande verksamheten. Övriga uppgifter om en elev är i princip offent-
liga, såsom t.ex. vilka betyg eleven fått och uppgifter om närvaro i skolan. Fram till
den 1 januari 1998 var möjligheten för skolan att sekretessbelägga uppgifter om en-
skilds identitet, adressuppgifter och liknande personliga förhållanden mycket be-
gränsad. Sekretess kunde dock inom grundskolan komma i fråga om uppgifterna
omfattades av sekretess hos folkbokföringsmyndigheten och de därifrån hade över-
lämnats till grundskolan (se 7 kap. 15 § sekretesslagen i dess lydelse före den 1 jan-
uari 1998). Numera finns det i 7 kap. 9 § tredje stycket sekretesslagen möjlighet för
skolan att sekretessbelägga uppgifter om enskildas personuppgifter vid befarad
personförföljelse.

Det kan i sammanhanget påpekas att uppgifter inom skolhälsovården åtnjuter
samma sekretesskydd som inom sjukvården i övrigt, jfr 7 kap. 1 § sekretesslagen.

Inskrivning i skolan
Enligt 4 kap. 8 § skollagen (1985:1100) skall en kommun i sin grundskola även ta
emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja, om
eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta
emot en sådan elev skall den inhämta yttrande från elevens hemkommun, om
sådant yttrande inte bedöms som onödigt.

I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1985/86:10 s. 99 f.) uttalas bl.a. att om ett
barn stadigvarande vistas i en annan kommun än hemkommunen kan detta vara ett
särskilt skäl för eleven att få gå i en annan än hemkommunens grundskola obero-
                                                                   Dnr 3328-1998   Sid 4 (6)



ende av orsaken till vistelsen. Det betonas att fråga är om skolplikt och rätt till
utbildning för barn som inte själva kan välja sina levnadsomständigheter. En till-
ämpning av bestämmelsen förutsätter inte en formell ansökan från barnets vård-
nadshavare eller ens en utredning av att den tänkta skolgången är förenlig med
vårdnadshavarens önskemål.

Bedömning
JO skall enligt de regler som gäller för JO:s verksamhet normalt inte utreda händel-
ser eller förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden om det inte finns sär-
skilda skäl för det. Av de handlingar som bifogats anmälan framgår att en del av
det anmälan rör, bl.a. vad som förevarit under den tid AA var aktuell inom barn-
omsorgen, inträffade mer än två år före det att anmälan inkom till JO. Jag anser
inte att det finns tillräckligt starka skäl att utreda dessa delar av anmälan. Jag kom-
mer således att inrikta granskningen på Stigbergsskolans agerande från det att skol-
an mottog AA som elev i skolan höstterminen 1997.

Genom den företagna utredningen kan det konstateras att BB, när AA mottogs som
i elev i Stigbergsskolan, sedan ett drygt år tillbaka inte längre var vårdnadshavare
för AA och att hon var folkbokförd på en adress i Umeå. Hennes personuppgifter
var då inte föremål för spärrmarkering i folkbokföringen. Det förelåg inte heller
något annat skydd för personuppgifterna.

Det är självfallet mycket allvarligt att ett barn undanhålls från sin vårdnadshavare
och det är naturligtvis inte acceptabelt att något offentligt organ medverkar till att
så kan ske. Det tillhör tyvärr inte ovanligheten att barn, av olika anledningar, lever
skilda från sin vårdnadshavare och i vissa fall mer eller mindre dolda för samhället.
Jag vill dock inledningsvis framhålla att skolan inte har till uppgift att efterforska
försvunna barn. Den uppgiften åligger i första hand polisväsendet.

Ett barn kan sällan själv råda över sina levnadsomständigheter och det är mot den
bakgrunden som man skall se den ovan nämnda bestämmelsen i 4 kap. 8 § skol-
lagen om att skolan i vissa fall skall ta emot barn även i strid med vårdnadshavar-
ens vilja. En given utgångspunkt för en rektor i ett läge där tvist föreligger mellan
barnets föräldrar om var barnet skall bo m.m. måste vara att förhålla sig neutral.
Det kan inte ankomma på skolan att ta ställning på annat sätt än att tillämpa skol-
lagens föreskrifter om barnets rätt till undervisning. I förevarande fall vistades AA
stadigvarande i Göteborg. Det har således i och för sig förelegat sådana skäl som
motiverat att AA togs emot som elev i Stigbergsskolan. Jag finner därför inte
anledning att rikta kritik mot skolan i det avseendet. Skolans åtgärd att ta emot AA
som elev aktualiserar emellertid också andra frågor.

Genom den företagna utredningen kan det konstateras att AA aldrig blivit inskriven
vid skolan under sitt rätta namn. I stället har hon vistats där under falskt namn och
skolan har, såvitt framkommit, inte ens haft kännedom om hennes riktiga
personuppgifter. I skolans handlingar har AA gått under namnet GG. Skolan har
inte heller haft några uppgifter beträffande BB.
                                                                   Dnr 3328-1998    Sid 5 (6)



Skolan har, såvitt framkommit, inte vidtagit några åtgärder för att kontrollera upp-
giften om att BB var vårdnadshavare för AA. Jag har förstått det så att Stigbergs-
skolan, när det blev aktuellt att AA skulle börja där, godtog de uppgifter som BB
tidigare hade lämnat till företrädare för barnomsorgen om sina och AA:s
förhållanden, bl.a. att hon var ensam vårdnadshavare för barnet och att hon hade
”skyddad adress” på grund av trakasserier från AA:s biologiska far. Med hänsyn
till den tid som förflutit sedan uppgifterna lämnades hade skolan inte bort nöja sig
med dessa ofullständiga uppgifter som grund för att ta emot AA som elev. Dess
agerande är i det avseendet inte acceptabelt och ger mig anledning att något
utveckla mina synpunkter.

Trots att det, såsom jag ovan uttalat, i och för sig finns möjlighet för en skola att
under vissa speciella förhållanden ta emot en elev även om det skulle strida mot
vårdnadshavarens önskemål, bortfaller därigenom inte skolans skyldighet att kont-
rollera vem som har vårdnaden om barnet. Skolan måste självfallet även känna till
och kunna belägga de förhållanden som motiverar att barnet skall tas emot i skolan.
I det enskilda fallet innebär denna skyldighet först och främst att skolan måste
kontrollera uppgifterna i folkbokföringen om vem som är vårdnadshavare för bar-
net. Vid en sådan kontroll framkommer även om det föreligger något skydd för
personuppgifterna. Denna kontroll sker i normala fall regelmässigt genom den s.k.
skolpliktsbevakningen då skolan erhåller relevanta uppgifter från folkbokföringen.
När det är fråga om barn som är folkbokfört på annan ort eller barn med oklar iden-
titet måste det självklart åligga skolan att åtminstone försöka inhämta relevanta
personuppgifter.

Skolan hade i förevarande fall i första hand bort fråga BB om AA:s riktiga identitet
och folkbokföringsort. Om BB vägrat att lämna begärda uppgifter hade detta i och
för sig knappast utgjort skäl för att vägra att ta emot AA som elev. Däremot borde
en eventuell vägran från BB:s sida utgöra tillräcklig grund för skolan att i enlighet
med 71 § socialtjänstlagen (1980:620), göra en anmälan till socialnämnden som har
att utreda barnets förhållanden närmare.

Det är enligt min mening naturligt att skolledning och lärare måste känna till var en
elev är bosatt. Det gäller både när eleven första gången registreras för skolgång och
i det dagliga skolarbetet. Bland annat är det nödvändigt att elevens vårdnadshavare
kan nås i olika situationer. Det har inte framkommit vilka överväganden som skol-
an gjort i det avseendet.

Jag är således på anförda skäl kritisk till Stigbergsskolans handlande eller snarare
brist på handlande i fråga om AA:s skolgång. Man kan emellertid inte bortse från
att skolan i sådana fall som det aktuella ställs inför stora svårigheter; situationen
kan ofta vara så låst att vederbörande förälder föredrar att hålla barnet borta från
skolan framför att riskera att barnets vistelseort röjs. En sådan konsekvens står
givetvis i bjärt kontrast till kravet att beakta barnets bästa.

Omständigheterna i detta ärende är sådana att jag finner skäl att sända en kopia av
beslutet till Skolverket, som är ordinarie tillsynsmyndighet för skolväsendet. Jag
har haft kontakt med verket angående de frågor som aktualiserats i anmälan och
                                                                Dnr 3328-1998   Sid 6 (6)



erhållit den upplysningen att verket kommer att bevaka dessa i sin tillsynsverksam-
het.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
