# Kritik mot Polismyndigheten Dalarna för långsam handläggning av en förundersökning i vilken såväl misstänkta som målsäganden var under 18 år

JO 2009-10-02 dnr 3339-2008

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                     Sid
                                                                      2009-10-02       3339-2008              1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten Dalarna för långsam handläggning av en
                        förundersökning i vilken såväl misstänkta som målsäganden var under
                        18 år

## Anmälan

I en anmälan framförde AA klagomål mot Polismyndigheten Dalarna för
                        handläggningen av en förundersökning om grov misshandel, olaga hot och
                        övergrepp i rättssak i vilken hans son BB (född 1990) var en av de misstänkta
                        gärningsmännen. Händelserna inträffade i november 2006 men utredningen
                        påbörjades inte förrän ett år senare.

## Utredning

Handlingar i polismyndighetens ärenden K27970-06 och K28032-06 samt
                        Åklagarmyndighetens, åklagarkammaren i Falun, ärende AM-134829-07
                        infordrades och granskades. Av dessa framgick bl.a. följande. Den 25 och 26
                        november 2006 upprättades två polisanmälningar om grov misshandel, olaga hot
                        och övergrepp i rättssak. Brotten var riktade mot två personer som båda var födda
                        1990. I anmälningarna framgick namnen på några utpekade personer, varav BB var
                        en. Förundersökning inleddes den 27 november, ledd av polisen varefter ärendena,
                        den 29 november, lades i balans. Förundersökningsledare var inspektören CC,
                        utredningsroteln Ludvika. – Först den 9 november 2007 beslutade polisen att
                        ärendena inte längre skulle vara i balans och den 28 november registrerades två av
                        de utpekade personerna, födda 1990, som skäligen misstänkta för brott. I december
                        2007 övertog åklagare förundersökningsledningen och i januari 2008 lämnades de
                        första direktiven i ärendet. I januari noterades också den tredje utpekade personen
                        som skäligen misstänkt för brott. Två av de misstänkta personerna delgavs
                        misstankarna vid förhör i januari och den tredje vid förhör i april. Utredningen
                        pågick under våren 2008, varvid åklagaren flera gånger lämnade nya direktiv. I juni
                        2008 fattades beslut i åtalsfrågan.

                        Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över
                        handläggningen av de aktuella ärendena.

                        Polismyndigheten (länspolismästaren DD) kom in med ett remissvar, till vilket var
                        fogat bilagor med uppgifter lämnade av chefen för kriminalavdelningen EE och



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                           www.jo.se
                                                                         Dnr 3339-2008        Sid 2 (4)



inspektören CC (här utelämnade). Vidare bifogades en förteckning över
prioritetsordningen vid utredning av anmälda brott.

Polismyndigheten anförde i sitt yttrande bl.a. följande.

      De aktuella brotten begicks på kvällen den 24 november 2006. Dagarna närmast
      därefter gjordes två polisanmälningar avseende brotten genom telefonsamtal till
      Polisens Kontaktcenter, PKC. Vid anmälningstillfällena uppgavs namn på två
      respektive tre gärningsmän vilka i anmälningarna angavs som ”utpekade personer”.
      Förundersökning inleddes omgående av polismyndighetens länskriminaljour och
      ärendena överlämnades till utredningsroteln i Ludvika för handläggning. De lades
      därefter i s.k. balans och återupptogs inte förrän ett knappt år senare, den 9
      november 2007. Den 28 november 2007 beslutades att de utpekade personerna var
      skäligen misstänkta för brott. Förhör med de misstänkta hölls i slutet av januari
      2008. Ärendena redovisades i förundersökningsprotokoll till åklagare i juni 2008.
      Chefen för utredningsroteln i Ludvika, inspektör CC och chefen för kriminal-
      avdelningen, kommissarie EE, har i var sin promemoria redovisat ärendenas
      handläggning samt lämnat förklaring varför handläggningstiden blev så lång. Av
      dessa promemorior, som bifogas, framgår bl.a. följande;
              Att ärendena lades i balans med hänvisning till att det inte fanns några
               skäligen misstänkta registrerade
              Att det av befintliga handlingar inte går att utläsa i vilken prioriterings-
               grupp som ärendena har lagts
              Att det på utredningsroteln i Ludvika fanns andra prioriterade ärenden som
               hade förtur och att tillgången på personal inte räckte till för alla ärenden vid
               tillfället.

## Polismyndighetens bedömning

Målsäganden i ärendena var 16 år vid brottstillfället. Gärningsmännen angavs i
      anmälan med för- och efternamn och de var kända av vittnen och målsäganden. De
      omständigheter som sammantaget redovisas i ingångsanmälan är sådana att det
      också borde ha antagits att gärningsmännen kunde vara under 18 år. Åtgärder borde
      därför ha vidtagits initialt för att klarlägga de korrekta förhållandena. Hade
      utredningsåtgärder vidtagits i ett tidigt skede, skulle de utpekade personerna ha
      registrerats som skäligen misstänkta för de aktuella brotten och utredningen skulle
      ha fått en helt annan prioritet.
      Det är inte acceptabelt att de inledande förhören hölls drygt ett år efter brotts-
      tillfället, i synnerhet då såväl målsäganden som de misstänkta var under 18 år.
      Det går att finna förklaringar till varför utredningen tog avsevärd tid även efter att de
      skäligen misstänkta registrerats och utredningen påbörjats. Nya uppgifter framkom
      t.ex. sent i utredningen och delgivningen av förundersökningsprotokollet tog lång
      tid. Polismyndighetens uppfattning är dock att den egentliga utredningstiden har
      varit alltför lång.
      Sammantaget är det enligt polismyndigheten inte acceptabelt att utredningarna blev
      liggande i balans nästan ett år utan att några utredningsåtgärder vidtogs och det har
      varit en alltför lång handläggningstid när väl utredningen sattes igång. Polis-
      myndighetens uppfattning är att dessa brister i huvudsak är att hänföra till för-
      undersökningsledningen.
      I det utvecklingsarbete som just nu bedrivs vid myndigheten prioriteras frågan om
      hur stödet till den utredande personalen i form av renodlade förundersökningsledare
      enligt Polisens nationella utredningskoncept, PNU, kan förstärkas och förbättras.
      Inom kort kommer därför ett utökat antal renodlade förundersökningsledare att
      finnas på samtliga lokala utredningsenheter vid polismyndigheten.
                                                                  Dnr 3339-2008    Sid 3 (4)



Bedömning
Av 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken (RB) framgår att en förundersökning
ska bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. En förundersökning mot
den som inte har fyllt 18 år och som gäller brott på vilket fängelse kan följa ska
bedrivas med särskild skyndsamhet. Förundersökningen ska avslutas och beslut i
åtalsfrågan fattas så snart det kan ske och senast inom sex veckor från dagen för
delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap. 18 § första stycket RB. Tidsfristen
får överskridas endast om det är nödvändigt med hänsyn till att den misstänkte
ska delta i medling eller utredningens beskaffenhet eller andra särskilda
omständigheter (4 § lagen [1964:167] med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare, LUL).

Enligt 2 a § förundersökningskungörelsen (1947:948, FUK), ska en för-
undersökning i vilken målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år bedrivas
särskilt skyndsamt, om brottet riktas mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid
och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader. Förundersökningen
ska vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och senast inom
tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för
brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till
utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. Bestämmelsen ger
således ett utrymme för att i undantagsfall överskrida den föreskrivna tremånaders-
fristen. Exempel på när fristen får överskridas är att utredningen är omfattande, att
det är flera personer inblandade som måste förhöras flera gånger eller att många
barnförhör behöver hållas. Personalbrist eller förekomsten av ett stort antal ärenden
av förturskaraktär utgör inte skäl att överskrida fristen.

Av utredningen framgår att både målsägande och gärningsmän var 16 år vid
brottstillfället. Misstankarna avsåg dessutom grov misshandel och övergrepp i
rättssak samt misshandel och olaga hot. Den aktuella förundersökningen skulle
därför bedrivas med särskild skyndsamhet. Vidare namngavs och utpekades tre
personer vid anmälningstillfällena och uppgifter i anmälningarna gav intryck av att
de inblandade kände varandra och var i samma ålder. Inga utredningsåtgärder
vidtogs dock i det initiala skedet utan ärendena lades i balans vid utredningsroteln i
Ludvika. Det kom sedan att dröja drygt ett år innan utredningen påbörjades och
överlämnades till åklagare för att därefter dröja ytterligare sex månader innan
ärendet slutredovisades till åklagaren och beslut fattades i åtalsfrågan.

Som förklaring till den långa handläggningstiden har CC i huvudsak anfört att
ärendena lades i balans då det inte fanns några skäligen misstänka registrerade.
Han har vidare hänvisat till personalbrist och att andra ärenden prioriterats. EE har
uppgett att en vägledande prioritetsordning för utredning av anmälda brott
tillämpas vid polismyndigheten. Ärendena klassas från A till E där A är högsta
prioritet och ska utredas omedelbart. Ärenden med skäligen misstänkt under 18 år
ska klassas som A. Det har dock inte gått att utläsa av akterna i vilken klass de
aktuella ärendena prioriterats.
                                                                  Dnr 3339-2008   Sid 4 (4)



Som polismyndigheten har anfört skulle naturligtvis åtgärder ha vidtagits i det
initiala skedet för att klarlägga huruvida de utpekade personer var under 18 år.
Omständigheterna i anmälningarna var sådana att CC rimligen borde ha förstått att
de utpekade kunde vara underåriga. Att i det läget, utan att kontrollera saken, lägga
ärendena i balans under ett års tid är högst anmärkningsvärt, särskilt som CC i vart
fall måste ha vetat att målsägandena var under 18 år.

Sådana ärenden ska nämligen, enligt 2 a FUK, också handläggas med särskild
skyndsamhet även om det inte finns någon skäligen misstänkt person. Även sedan
utredningsarbetet påbörjades drog detta, som polismyndigheten också påtalat, ut
något på tiden, vilket naturligtvis inte heller är godtagbart. – Jag har inte funnit
tillräcklig anledning att utreda åklagarens handläggning av ärendet.

Sammantaget förtjänar polismyndigheten allvarlig kritik för sin hantering av
ärendet.

Vad som i övrigt framkommit föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller något
uttalande från min sida

Ärendet avslutas.
