# Kritik mot en förrättningslantmätare för att han inte har iakttagit kraven på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2017-05-22 dnr 3348-2016

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2017-05-22              3348-2016                1 (6)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en förrättningslantmätare för att han inte har iakttagit
                        kraven på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen


                          Beslutet i korthet: En lantmätare kontaktades av två fastighetsägare i en fråga om
                          en gemensamhetsanläggning. I sina svar uttalade lantmätaren sig om bristande
                          kunskaper hos styrelsen för den förening som förvaltade gemensamhetsanläggningen
                          och om vem som borde betala eventuella framtida kostnader för en
                          omprövningsförrättning. Lantmätaren får kritik för att han inte har iakttagit kraven på
                          saklighet och opartiskhet i regeringsformen.

## Anmälan

AA klagade på Lantmäteriet och ifrågasatte bl.a. lantmätaren BB:s uttalanden i
                        två e-postmeddelanden. Av anmälan framgick att BB hade kontaktats av två
                        fastighetsägare i en fråga om en gemensamhetsanläggning som förvaltades av
                        Granöns vägförening. BB hade därefter i e-postmeddelanden den 25 mars 2016
                        och den 20 april 2016 uttalat sig om föreningens styrelses agerande och
                        arbetssätt.

                        BB skrev bl.a. följande i meddelandet den 25 mars 2016:
                                  Det är med stor förvåning jag noterar, att styrelsen inte vill skriva på den
                                  överenskommelse som jag bistått Er med att upprätta.
                                  ˗˗˗
                                  Jag kan inte tolka styrelsens ovilja att skriva på överenskommelsen på annat sätt
                                  att den saknar nödvändig kunskap om överenskommelsens innebörd. Om
                                  styrelsen vidhåller sin vägran att skriva på överenskommelsen, återstår för Er
                                  möjligheten att få ändringen genomförd genom en partiell omprövning av
                                  förrättningen.
                                  ˗˗˗
                                  En omprövningsförrättning är betydligt kostsammare att genomföra än
                                  förfarandet via den upprättade överenskommelsen. Men om styrelsen vägrar
                                  skriva under överenskommelsen blir Ni ju tvingade till att välja det kostsammare
                                  alternativet. Och i den situationen bör Ni, när Ni ansöker om omprövningen,
                                  kräva att lantmäteriet beslutar om att den uppkomna merkostnaden som uppstår
                                  (för omprövningsförrättningen) ska betalas av föreningen. Enligt
                                  bestämmelserna i anläggningslagen ska nämligen förrättningskostnaden fördelas
                                  efter vad som är skäligt. Min egen uppfattning i den frågan är att merkostnaden




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                           Dnr 3348-2016         Sid 2 (6)




      uppkommer genom styrelsens inställning, att utan saklig grund vägra skriva på
      den upprättade överenskommelsen.
BB skrev bl.a. följande i meddelandet den 20 april 2016 till fastighetsägaren
CC:

      Eftersom jag själv inte längre handlägger nya ärenden, är det vanskligt för mig
      att ge någon form av uppskattning av kostnaden.
      Om styrelsen inte hade motarbetat detta, skulle det enkelt kunna ordnats via
      överenskommelser enligt 43 § anläggningslagen för de som är intresserade (lika
      som DD:s vill göra). Och då är kostnaden inte avskräckande, kanske 2 000
      kr/objekt som ska flytta andelstalet.
      Om Ni tvingas – p g a styrelsens inställning – att söka en omprövningsförrättning
      för att nå samma resultat så kan nog förrättningskostnaderna komma att uppgå
      till 25 000 kr, kanske mer. (…)
      Ett möjligt alternativ till att genomföra förändringen enligt det ”billigare”
      alternativet punkt 1 är att låta samtliga medlemmar i ga:9 underteckna och
      godkänna den överenskommelse som upprättas, i vilken några av
      fritidshusägarna önskar få sin andel flyttad från fritidsfastigheten till båthuset.
      Styrelsens underskrift skulle i sådant fall inte behövas. I en ”normal”
      överenskommelse enligt 43 § anläggningslagen skrivs handlingen under av dels
      den fastighetsägare vars andelstal ska ändras, dels av firmatecknaren för
      föreningen. Firmatecknaren skriver under i egenskap av företrädare för övriga
      delägare i ga:n. Så om inte styrelsen/firmatecknaren vill skriva under för de
      övriga fastighetsägarnas räkning, så kan styrelsen/firmatecknarens underskrift
      istället ersättas med att samtliga övriga delägare skriver under.
      Det jag nu säger, kan i princip också tillämpas på DD:s ärende (om nu inte
      styrelsen redan tagit sitt förnuft till fånga). Så i stället för att DD:s skulle tvingas
      söka en omprövningsförrättning så skulle man i princip kunna göra om deras
      avtal. Styrelsens underskrift skulle således ersättas med ett skriftligt medgivande
      till förändringen från samtliga övriga delägare i ga:9.

Utredning
JO uppmanade Lantmäteriet att lämna upplysningar om och yttra sig över hur
de ovan nämnda e-postmeddelandena förhöll sig till kraven på saklighet och
opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen.

Lantmäteriet (generaldirektören EE) yttrade följande:

## Ärendet

Granöns vägförening förvaltar enligt förrättningsbeslut år 2006 sex olika
      gemensamhetsanläggningar, Söderhamn G ga:3–6 samt G ga:8–9 och
      marksamfälligheten G s:2. Gemensamhetsanläggningarna utgörs av vägar,
      grönområden, vattenförsörjningsanläggningar (vattentäkter och ledningssystem
      m.m.) och småbåtshamnar med tillhörande mark- och vattenområden.
      Föreningen har uppskattningsvis ett 70 ˗˗ 80-tal medlemmar, vilka är ägare av
      fastigheter eller anläggningar alternativt hus på ofri grund som har delaktighet i
      gemensamhetsanläggningarna.
      Förrättningen genomfördes år 2006 av den nu aktuella lantmätaren. Efter
      förrättningen har han vid ett flertal tillfällen kontaktats av föreningen och
      enskilda fastighetsägare som önskat diskutera olika frågor kring den genomförda
      förrättningen. Han är således väl bekant med både gemensamhetsanläggningarna
      som föreningen förvaltar och flera av dess medlemmar.
                                                                     Dnr 3348-2016      Sid 3 (6)




Frågan som rör det aktuella ärendet är begränsad till förhållandena inom
gemensamhetsanläggningen G ga:9. Nämnda anläggning är en förhållandevis
liten anläggning med totalt mindre än 20 medlemmar och omfattar den s.k.
Djuphamnen som är indelad i tre sektioner. Delägande fastigheter samt
anläggningar på ofri grund i G ga:9 är de vilka gemensamt utnyttjar
hamnområdet med tillhörande väg och genom sin delaktighet (andelstal)
bekostar bl.a. underhållet av vägen till området och ev. muddring av
vattenområdet i hamnen. I hamnområdet finns några båthus som står på ofri
grund, belägna på samfälligheten G s:2. Båthusen ägdes år 2006 i flera fall av
personer, vilka också ägde fritidshusfastighet i området. I dessa fall kopplades
delaktigheten i G ga:9 till respektive fritidsfastighet istället för till båthuset på
ofri grund, allt i enlighet med parternas önskemål vid genomförandet av
förrättningen. Fritidsfastigheterna är inte belägna i direkt anslutning till
Djuphamnen, vilket däremot båthusen är.
Lantmätaren blev privat kontaktad av en ägare av de nämnda fritidsfastigheterna
som önskade veta om det lagtekniskt var möjligt att flytta delaktigheten i G ga:9
från fritidsfastigheten till båthuset på ofri grund. Anledningen till önskemålet
framfördes inte, men det kan t.ex. vara så att båthuset och fritidsfastigheten inte
längre skulle ägas av samma person. Det angavs att nyttjandet av gemensamhets-
anläggningen Djuphamnen uteslutande var kopplat till användningen av
båthuset, vilket också ligger vid Djuphamnen, inte till fritidsfastigheten.
Personen som frågade informerades om att en sådan flyttning av andelstal var
rent lagtekniskt möjlig och att flyttningen i princip kunde ske på två olika sätt.
Informationen löd enligt följande.
1. Det enklaste (och för parterna billigaste) sättet är att berörd fastighetsägare
träffar ett avtal med förvaltande förening om flyttningen av andelstal. Avtalet
brukar benämnas ”överenskommelse enligt 43 § anläggningslagen (AL)”. Efter
parternas underskrift ska avtalet godkännas av lantmäterimyndigheten för att
därefter införas i fastighetsregistret. Först när detta skett blir avtalet rättsligt
gällande mellan parterna.
Ett avtal av nämnt slag är av mycket enkel beskaffenhet. På Lantmäteriets
hemsida finns en särskild blankett att använda av parterna vid upprättande av
sådant avtal. Det är mycket vanligt förekommande att ändring av andelstal i en
gemensamhetsanläggning sker med stöd av sådant avtal.
I ett avtal av nämnt slag företräder föreningen de övriga delägarna i berörd
gemensamhetsanläggning. Utsedd firmatecknare för föreningen har behörighet
att, utan att frågan behandlas på föreningsstämma, underteckna avtalet. Om
styrelsen ändå önskar lyfta frågan till behandling av föreningsstämman är det
enbart delägarna i aktuell gemensamhetsanläggning som har rösträtt i frågan, inte
övriga medlemmar i föreningen.
2. En ändring av andelstal kan även ske vid ny förrättning, s.k. omprövnings-
förrättning. Detta kan t.ex. bli aktuellt om parterna inte lyckas enas kring ett
avtal enligt ovan. Endera av parterna kan i sådant fall ansöka om att frågan ska
prövas vid en ny förrättning. Om lantmäterimyndigheten därvid anser att
förutsättningarna för en omprövning är uppfyllda kan således andelstalet ändras
genom förrättningsbeslut. Kostnaderna för ett sådant förfarande blir dock
väsentligt högre än i avtalsfallet.
Samma information har senare lämnats även till annan delägare i
gemensamhetsanläggningen, vilken kontaktade lantmätaren med anledning av
motsvarande önskemål om flyttning av andelstal från ägd fritidsfastighet till
båthus på ofri grund.
Lantmätaren hjälpte även till att upprätta ett sådant enkelt avtal som anges under
alternativ 1. Den önskvärda flyttningen av andelstalet från fritidsfastigheten till
båthuset på ofri grund bedömdes av honom som en ren administrativ åtgärd som
saknade betydelse för föreningen.
                                                                  Dnr 3348-2016        Sid 4 (6)




Lantmätaren blev senare upplyst om att föreningen inte var beredd att skriva
under avtalet, vilket förvånade honom.
Den 25 mars 2016 skrev lantmätaren ett mail från sin hemmaadress till
fritidshusägaren CC (dvs. mailet den 25 mars i anmälan). Han skriver att han är
förvånad och inte kan förstå varför inte styrelsen vill medverka då, som han
skriver i mailet, en sådan förändring saknar betydelse för föreningen eller dess
medlemmar. Han upplyser vidare att om ingen överenskommelse kan nås så kan
frågan prövas vid omprövningsförrättning vilket är ett kostsammare alternativ för
att nå samma resultat.
I nästa mail till en annan person i föreningen, DD, upplyser lantmätaren om hur
man lagligen kan nå ett önskat resultat som alternativ till en överenskommelse
enligt 43 § AL.
Som lantmätaren skriver i mailet så handlägger han själv inte några nya ärenden.
Oavsett vilken ny ansökan som kommer in till Lantmäteriet i frågan kommer inte
den aktuella förrättningslantmätaren att handlägga det eftersom han gick i
pension den 1 januari 2015 och därefter enbart arbetar extra som timanställd med
vissa frågor.
Enligt uppgifter från Lantmäteriets ärenderegister har två av fastighetsägarna i
gemensamhetsanläggningen därefter ansökt om omprövningsförrättning enligt
alternativ 2 ovan. Handläggningen av ärendet har ännu inte påbörjats.

Regelverket
För gemensamhetsanläggningar gäller i första hand reglerna i anläggningslagen
(1973:1149) (AL).
I 43 § AL stadgas följande.
En överenskommelse om att en fastighet ska inträda i eller utträda ur en
samfällighet eller att en fastighets andelstal ska ändras har samma verkan som ett
beslut vid en ny förrättning, om överenskommelsen godkänns av
lantmäterimyndigheten. Ett sådant godkännande får lämnas endast om det är
uppenbart att överenskommelsen inte strider mot denna lag.
Fastigheter som inte ska inträda eller utträda eller vars andelstal inte ska ändras
företräds vid ingående och godkännande av en överenskommelse av
samfällighetsföreningen, om samfälligheten förvaltas av en sådan.
I 35 § – 40 §§ AL finns bestämmelser om omprövning vid ändrade förhållanden.

Lantmäteriets bedömning
Den aktuella lantmätaren gick i pension den 1 januari 2015. Han arbetar dock
kvar vid Lantmäteriet efter pensioneringen som timanställd med vissa särskilda
uppgifter.
Under sitt långa arbetsliv har han gjort många specialförrättningar såsom
bildande av och ändringar av gemensamhetsanläggningar innefattande alla typer
av frågor som den nu aktuella. Genom sitt arbete är det vanligt att han blir
kontaktad av sakägare och allmänhet med frågor kring juridiken angående
gemensamhetsanläggningar. Sådana frågor är många gånger komplicerade för
personer som ingår i sådan anläggning men enkla för lantmätaren som har
arbetat med det dagligen.
Det första mailet kommer från lantmätarens hemadress och har sin förklaring i
att han som pensionär har gett privat hjälp hur man fyller i en blankett för att
flytta andelstalet i gemensamhetsanläggningen från fritidsbostad till båthus samt
förklarat juridiken runt detta. Blanketten blir dock inte accepterad av
samfällighetsföreningens styrelse. Lantmätaren uttrycker sin förvåning över detta
då det enligt hans uppfattning är en mycket enkel åtgärd som ska utföras och att
det saknar betydelse för föreningen om andelstalet är knutet till fritidshuset eller
                                                                         Dnr 3348-2016       Sid 5 (6)




      båthuset. Styrelsens inställning innebär att det i praktiken blir omöjligt att sälja
      fritidshuset utan att samtidigt också tvingas sälja båthuset eftersom rättigheter
      och skyldigheter i användandet av djuphamnen är knutna till fritidshuset via
      andelstalet.
      Den information som han gett i mailen är juridiskt och sakligt sett korrekt även
      om det finns personliga åsikter i dem. Att man som förening skulle styra frågor
      på så sätt att medlemmar i föreningen skulle behöva komma fram till ett mål
      genom att gå en juridisk dyrare omväg är så ovanligt att det inte ens kunde
      förstås av lantmätaren. Några sakliga skäl till styrelsens ståndpunkt i frågan
      fanns inte enligt lantmätarens uppfattning. I det sammanhanget blir lantmätarens
      mail begripliga.
      I sin roll som timanställd lantmätare har han inte till någon del hanterat den
      ansökan om omprövning som därefter inkommit.
      Att Lantmäteriets personal arbetar enligt 1 kap 9 § regeringsformen och betraktar
      allas likhet inför lagen samt iakttar saklighet och opartiskhet är en självklarhet.
      Samtidigt ska Lantmäteriet tillhandhålla bra service för dem som söker råd och
      stöd hos myndigheten.
      Lantmäteriets uppfattning är att klagomålet mot lantmätaren är berättigat
      eftersom han är timanställd efter pensioneringen. Lantmäteriets personal ska
      skriva brev o.dyl. och informera på ett sakligt sätt och sedan är det upp till en
      sökande att välja önskad förrättningsåtgärd sedan denne fått information om
      skillnaden mellan 43 § AL och en omprövningsförrättning. I mailen gavs dock
      råden främst som privatperson och alltså inte inom den timanställning som
      lantmätaren har.
      Lantmätarens privata hjälpsamhet blev olycklig i detta fall eftersom han även är
      timanställd vid Lantmäteriet och rollerna inte skilts åt på ett tydligt sätt vilket
      Lantmäteriet beklagar.
AA kommenterade Lantmäteriets yttrande.

Rättslig reglering m.m.
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna
upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som
rör myndighetens verksamhetsområde.

Bedömning
Av utredningen framgår bl.a. att Granöns vägförening enligt ett
förrättningsbeslut 2006 förvaltar sex olika gemensamhetsanläggningar. Det var
lantmätaren BB som genomförde den förrättningen. BB hade därefter vid ett
flertal tillfällen kontaktats av föreningen och enskilda fastighetsägare som
önskade diskutera olika frågor kring förrättningen. När fastighetsägarna CC och
DD kontaktade BB gällande flyttning av andelstal i en av
gemensamhetsanläggningarna informerade han om att en sådan flyttning var
lagtekniskt möjlig och att den i princip kunde ske på två olika sätt, antingen
genom att den berörda fastighetsägaren träffade ett avtal med den förvaltande
föreningen eller genom en ny förrättning, s.k. omprövningsförrättning. BB
hjälpte även till att upprätta ett avtal.
                                                                Dnr 3348-2016       Sid 6 (6)




BB fick senare veta att föreningens styrelse inte var beredd att skriva under
avtalet och i e-postmeddelanden den 25 mars och den 20 april 2016 till CC
respektive DD uttryckte han sin förvåning över detta. Han redogjorde även för
sina personliga åsikter om bl.a. orsakerna till att styrelsen för föreningen inte
ville skriva på avtalet. Han gav vidare råd om hur fastighetsägarna skulle kunna
handla för att åstadkomma det önskade resultatet utan styrelsens underskrift och
hur en kostnadsfördelning skulle se ut vid en eventuell förrättning.

Lantmäteriet har framfört att BB gav råden främst som privatperson och alltså
inte inom ramen för sin anställning som lantmätare.

BB var vid tidpunkten för meddelandena timanställd vid Lantmäteriet och han
var den lantmätare som genomförde förrättningen 2006 om Granöns
vägförening. Det ena e-postmeddelandet skickades också från BB:s
tjänstebrevlåda. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till vad meddelandena
till CC och DD rörde kan det inte uppfattas på annat sätt än att han skickade
dem i sin egenskap av lantmätare och inom ramen för Lantmäteriets
verksamhet. BB har vid handläggningen därför varit skyldig att iaktta vad som
föreskrivs i 1 kap. 9 § regeringsformen om saklighet och opartiskhet.

Jag har inga invändningar mot att BB lämnat upplysningar och råd till CC och
DD om möjliga förrättningsåtgärder. Det fanns dock ingen anledning för honom
att redovisa sina åsikter om bristande kunskaper hos styrelsen, och genom att
göra det bröt han mot regeringsformens krav på saklighet. Han agerade
dessutom i strid med kravet på opartiskhet genom att redovisa sin uppfattning
om vem som borde betala eventuella framtida kostnader för en
omprövningsförrättning. BB ska därför kritiseras.

Vad som i övrigt har framkommit föranleder inte något uttalande eller någon
ytterligare åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
