# Kritik mot Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun för långsam handläggning av en jävsfråga

JO 2009-04-20 dnr 3350-2008

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2009-04-20        3350-2008              1 (4)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun för långsam
                        handläggning av en jävsfråga

## Anmälan

I en anmälan till som kom in till JO den 19 juni 2008 förde AA, som företrädare för
                        Ekestad samfällighetsförening, fram klagomål mot Byggnadsnämnden i
                        Kristianstads kommun. Klagomålen gällde handläggningen av en jävsinvändning
                        och att myndigheten brustit i sin serviceskyldighet. AA anförde huvudsakligen
                        följande.

                        Den 20 maj 2008 förde Ekestad samfällighetsförening fram jävsinvändningar mot
                        ledamoten i byggnadsnämnden BB och tjänstemannen vid stadsbyggnadskontoret
                        CC. Invändningarna gjordes på grund av att det kommit fram omständigheter som
                        var ägnade att rubba förtroendet för deras opartiskhet vid handläggningen av ett
                        detaljplaneärende. Något beslut med anledning av jävsinvändningen hade vid
                        tidpunkten för anmälan till JO inte fattats av nämnden. I stället hade nämnden
                        fortsatt behandla detaljplaneärendet, varvid både BB och CC deltagit i beredningen
                        och beslut.

## Utredning

Muntliga upplysningar hämtades in från DD, stadsbyggnadskontoret i Kristianstads
                        kommun. Han uppgav följande. Den 20 maj 2008 tog han emot ett mejl från AA
                        som innehöll jävsinvändningar riktade mot CC och BB med anledning av deras
                        deltagande i planärendet för T 1:3, del av, m.fl. Vid byggnadsnämndens
                        sammanträde den 27 maj 2008 informerade han nämnden om innehållet i mejlet.
                        Efter sammanträdet diskuterade han jävsinvändningarna med kommunjuristen, som
                        ansåg att jävsfrågan ska ”följa planärendet”. Något beslut i jävsfrågan har ännu inte
                        fattats, men jävsfrågan kommer att tas upp för beslut vid byggnadsnämndens
                        sammanträde den 30 september 2008.

                        Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun anmodades därefter att göra en
                        utredning och yttra sig över AA:s anmälan såvitt avsåg handläggningen av
                        jävinvändningarna. I remissvaret anförde nämnden följande (bilagorna utelämnade
                        här).




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                  Dnr 3350-2008     Sid 2 (4)



[.]

BAKGRUND
Ekestads samfällighetsförening kontaktade förvaltningschefen DD på
Stadsbyggnadskontoret den 20 maj i år angående jäv vid handläggning av detaljplan
avseende Kristianstad T 1:3. På DD:s begäran skickades begäran även per e-post.

HANDLÄGGNING
Byggnadsnämnden informerades muntligen vid nämndens sammanträde den 27 maj
2008 om jävsanmälan men beslut fattades inte. Vid nästkommande sammanträde
den 26 augusti beslutade nämnden angående detaljplanen men behandlade inte jävs-
frågan. Se bilaga 1. EE, i egenskap av representant för samfällighetsföreningen,
informerades skriftligen om beslutet och, för undvikande av eventuell rättsförlust,
om eventuell möjlighet att begära laglighetsprövning inom viss tid. Se bilaga 2. Så
snart den felaktiga hanteringen uppdagades, dvs att jävsfrågan inte behandlats innan
nämndens beslut i planärendet har nämnden på nytt behandlat ärendet genom att på
nämndens sammanträde den 30 september upphäva det tidigare beslutet om
antagande av planen och därefter tagit ställning och beslutat i jävsfrågan. När detta
beslut fattats har detaljplanen antagits. Se bilaga 3. Nämnden har således rättat felet
genom nytt beslut. Upplysningsvis skall nämnas, att nämndens beslutatt godkänna
detaljplanen den 26 augustiöverklagats genom laglighetsprövning. Länsrätten har i
beslut avvisat överklagandet på den grund att kommunfullmäktige är det organ som
kommer att fatta beslut i frågan och att byggnadsnämndens beslut är av rent för-
beredande art och därmed inte överklagbart. Se bilaga 4.

JÄVSFRÅGAN
Jävsinvändning har framförts mot, dels fysiske planeraren CC, dels
byggnadsnämndsledamoten BB.
CC påstås vid telefonkontakt med AA ha sagt, att ekestadsborna var ”tramsiga” som
inte kunde släppa det här med detaljplanearbetet ute i Ekestad och att om alla
människor skulle agera på detta sätt skulle kommunen inte kunna bygga någonstans.
Detta uttalande innebär, enligt samfällighetsföreningen, att CC åsidosatt rättssäker
hantering och därmed objektivitet och opartiskhet.
CC uppger följande kring telefonsamtalet. Under samtalet som
varade i ca 20 minuter framfördes en mängd argument från AA:s sida om det
olämpliga med att den föreslagna bebyggelsen överhuvudtaget kommer till. Sett
till detaljplanens utformning och innehåll så hävdade CC att inga egentliga hinder
för planerad bebyggelse finns sett till områdets läge i förhållande till riksintresse-
område, kulturmiljö eller andra planeringsförutsättningar. Det enda CC tillstod som
mindre bra i sammanhanget är tillfarten till området via Helmershusvägen med dess
idag låga trafiksäkerhet. Med det förslag till trafiksäkerhetshöjande åtgärder som
kompletterats planförslaget görs bedömningen att trafiksäkerhetsaspekterna har
beaktas på ett tillfredsställande sätt. Ett genomförande av föreslagna åtgärder är
dock ingen planfråga i sig utan en för vägsamfälligheten gemensam
trafiksäkerhetsfråga som väghållare av vägen. Det är också utifrån detta som CC
hävdade, att det med AA:s resonemang inte skulle kunna gå att bygga på andra
ställen i kommunen med liknande förhållanden.
Påståendet om att CC uttryckt sig om Ekestadsborna på sätt framgår av anmälan
tillbakavisas. Det som diskuterades var istället de många i planfrågan icke relevanta
synpunkterna om bl a exploatörens ekonomi.
CC har handlagt detaljplanearbetet men inte fattat beslut i ärendet.
BB har påståtts vara jävig på grund av tidigare kontakter i planärendet med en
berörd sakägare, FF, på grund av att båda vid korrespondens använt sina respektive
brevpapper som journalist respektive advokat samt anmält varandra till respektive
intresseorgan.
BB har vare sig deltagit i planarbetet eller i nämndens beslut.
                                                                     Dnr 3350-2008      Sid 3 (4)



Anmälaren har som grund för jäv åberopat 11 § 5 punkt förvaltningslagen. Av 3 §
samma lag framgår, att om annan lag innehåller annan bestämmelse som avviker
från förvaltningslagens gäller denna bestämmelse. Jävsfrågor i kommunal nämnd
regleras i 6 kap 24 och 25 §§ kommunallagen.
Jävsreglerna har till syfte att förhindra misstankar om bristande opartiskhet och
ovidkommande hänsyn och skall tillämpas vid handläggning av ärenden, i vilket
ingår utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande.
Den jävsregel som är aktuell är 6 kap 25 § 5 punkt – ”det i övrigt finns någon sär-
skild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet”
– s.k. delikatessjäv.
Frågor om jäv kräver samlad bedömning i det enskilda fallet. Uppgifterna går isär
om vad som sagts.Klassiska fall som bedöms som delikatessjäv är, ex., att någon är
uppenbar vän eller ovän med part, ekonomiskt beroende av denne eller är i något
mer markant beroendeförhållande till den som saken angår. Ingendera av dess
situationer påstås föreligga.
Nämnden hävdar, att CC:s uttalande och påstående vid telefonsamtalet vare sig var
olämpligt eller på annat sätt jävsgrundande.
Nämnden hävdar vidare, att jävsfrågan handlagts, efter att nämnden konstaterat
felaktig behandling, på ett korrekt sätt.
BB har inte haft befattning med ärendet.
Nämnden vill framhålla, att beslutet i jävsfrågan kan överklagas i samband med
överklagande av kommunfullmäktiges beslut i detaljplanefrågan. Denna har ännu
inte varit föremål för fullmäktiges handläggning

SERVICESKYLDIGEHET
Beträffande den serviceskyldighet som föreligger enligt förvaltningslagen och som
även omfattar kommunens verksamhet har nämnden följande kommentar.
Anmälaren hävdar, genom hänvisning till 12 § förvaltningslagen, så som nämnden
förstår det, att nämnden inte fattat beslut tillräckligt skyndsamt. I denna del finns
speciallagstiftning i kommunallagen.
Anmälan om jäv inkom den 20 maj 2008. Av 6 kap 24 § kommunallagen framgår,
att jävsfrågan snarast skall tas upp för beslut i nämnd. Nämnden menar att den tid
som förflutit, från den 20 maj till den 30 september visserligen kan anses vara väl
utdragen men i sammanhanget skall beaktas, dels sommaruppehåll i juli, dels ovan-
nämnda rättelse. Nämnden informerades dessutom om anmälan vid sammanträde
den 27 maj.
Med hänsyn till reglerna om att nämnd skall fatta beslut hävdar byggnadsnämnden,
att den tid som förflutit faller inom lagstiftarens angivna tidsrymd.
Det är möjligt att det kan hävdas, att anmälaren borde ha erhållit besked tidigare
om den faktiska handläggningen, dvs. att nämndsbeslut kommer att fattas. Nämnds
serviceskyldighet tar närmast sikte på myndighets skyldighet att lämna upplysning-
ar, vägledning, råd och annan sådan hjälp inom dess verksamhetsområde. Exempel
som anges är upplysningar om hur man gör en ansökan, råd om vilka handlingar
som bör bifogas och hjälp att fylla i blanketter. Skyldigheten är vidsträckt men inte
obegränsad och det är myndigheten som har att göra en allmän lämplighetsbedöm-
ning från fall till fall hur långt den skall sträcka sin service. Det är således ytterst en
avvägningsfråga.
Av anmälan framgår, att anmälaren varit medveten om att beslut skall fattas i
jävsfrågan. Några ytterligare upplysningar har, med hänsyn till frågeställningen, inte
varit aktuella.

SAMMANFATTNING
Beträffande byggnadsnämndens beslut i jävsfrågan kan detta överklagas i samband
med kommunfullmäktiges beslut i detaljplaneärendet.
                                                                    Dnr 3350-2008     Sid 4 (4)



      Byggnadsnämndens hantering i övrigt av anmälan har hanterats i enlighet med
      lagstiftningen, dvs. behandlats på nämndens sammanträde, så snart det, med hänsyn
      till uppkomna omständigheter, varit möjligt.
      [.]
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
I 6 kap. kommunallagen finns bestämmelser som reglerar kommunstyrelsens och
övriga nämnders verksamhet. I 24 - 27 §§ finns bestämmelser om jäv. Av be-
stämmelserna följer att den som är jävig i ett ärende hos en nämnd inte får delta
eller närvara vid handläggningen av ärendet. Regleringen avseende jäv i 6 kap.
kommunallagen är uttömmande och avser all handläggning hos nämnderna, oavsett
om det är fråga om ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda eller inte.
Bestämmelserna gäller både förtroendevalda och de anställda tjänstemännen.

Om den som jävsfrågan gäller självmant avstår och ersätts av en annan person
behöver inte nämnden fatta ett formellt beslut i jävsfrågan. Om den som utpekas
som jävig däremot inte anser sig jävig måste nämnden avgöra saken genom ett
formellt beslut. Ett sådant beslut ska fattas snarast.

Av utredningen framgår att jävsinvändningarna gjordes den 20 maj 2008 men att
nämnden inte beslutade i jävsfrågan förrän den 30 september 2008. En så lång
handläggningstid är – i motsats till vad som sägs i remissvaret – inte godtagbar.

Vad som förts fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande från JO:s sida.
