# Kritik mot Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms kommun bl.a. för hanteringen av ett överklagande

JO 2018-10-15 dnr 3372-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2018-10-15              3372-2017             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms kommun
                        bl.a. för hanteringen av ett överklagande


                          Beslutet i korthet: Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd avvisade en kvinnas
                          överklagande av ett biståndsbeslut som för sent inkommet.
                          JO uttalar att ett beslut om att avvisa ett överklagande av ett biståndsbeslut på grund
                          av att överklagandet har kommit in för sent förutsätter att myndigheten har kännedom
                          om när den enskilde fick del av beslutet. I det aktuella fallet hade nämnden inte
                          använt sig av delgivning när den underrättade kvinnan om avslagsbeslutet, och
                          utredningen gav inte stöd för att nämnden på annat sätt fått kännedom om när
                          kvinnan tagit del av beslutet. Enligt JO saknade nämnden därmed nödvändigt
                          underlag för ställningstagandet att överklagandet hade kommit in för sent. Nämnden
                          får kritik för hanteringen.
                          En part ska underrättas om hur han eller hon kan överklaga ett biståndsbeslut. Det
                          finns inget krav på att en överklagandehänvisning ska framgå av själva beslutet. JO
                          har dock uttalat att en sådan alltid bör fogas till beslutet. Enligt JO är det också
                          lämpligt att myndigheten i ett avslagsbeslut anger att en överklagandehänvisning har
                          fogats till beslutet. Detta i syfte att tydliggöra överklagandemöjligheten för den
                          enskilde.
                          I beslutet gör JO även vissa uttalanden om en myndighets skyldighet att bevaka en
                          enskild tjänstemans e-postbrevlåda under hans eller hennes frånvaro.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten inom Hässelby-Vällingby
                        stadsdelsförvaltning i Stockholms kommun. Han uppgav bl.a. att socialtjänsten
                        hade avvisat hans mor BB:s överklagande av ett biståndsbeslut trots att
                        överklagandet hade kommit in i rätt tid. Han anförde också att socialtjänsten
                        inte hade hanterat ett mejl där han ställde frågor och även begärde att få ta del
                        av vissa handlingar i BB:s ärende.

## Utredning

JO lånade in vissa handlingar från socialtjänsten. Därefter begärde JO att
                        Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms kommun skulle yttra sig över
                        vad AA hade uppgett i sin anmälan om handläggningen av BB:s överklagande
                        och om hanteringen av de mejl som han hade skickat till myndigheten.


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                          Dnr 3372-2017         Sid 2 (5)




Stadsdelsnämnden anförde i ett remissvar bl.a. följande:

## Ärendet

BB […] ansökte den 28 februari 2017 hos Hässelby-Vällingby
      stadsdelsförvaltning om ekonomiskt bistånd till elskuld, total belopp 11 326 kr.
      Förvaltningen beslutade den 13 mars att avslå ansökan. Avslagsbeslut och
      skriftlig besvärshänvisning skickades samma dag till BB:s folkbokföringsadress
      enligt förvaltningens rutin.
      Den 6 april 2017 inkom till förvaltningen en överklagan gällande avslagsbeslut
      daterat 13 mars 2017. Den 11 april bedömde förvaltningen att avvisa överklagan
      eftersom den hade inkommit tre veckor efter att beslut fattats, vilket är tiden för
      överklagan. Ett beslut om att avvisa överklagan togs den 11 april 2017. BB har inte
      överklagat avvisningsbeslutet. Förvaltningens rutin är att alltid bifoga
      besvärshänvisning till avslagsbeslut och avvisningsbeslut.
      BB:s son, AA, har den 24 april 2017 till avdelningschef […] i mejl begärt att få ta del
      av handlingar som lämnats till förvaltningen (dvs. ansökan om el skuld och
      överklagan gällande beslut dat 13 mars 2017). AA och BB har efter påminnelse i
      maj inte fått svar på sin begäran.
      Avdelningschef […] avslutade sin tjänst den 25 april 2017. Eventuella mejl från
      anmälaren har inte registrerats i anmälarens mors ärende.

      Förvaltningens synpunkter och förslag
      Förvaltningen har granskat handläggningen och står fast att det inte föreligger
      brister i hantering av delgivning beträffande avvisningsbeslut. Förvaltningens rutin
      är att alltid bifoga en besvärshänvisning till alla avslagsbeslut, inkl. avvisnings-
      beslut.
      Beträffande hantering och registrering av mejl som skickades till [avdelnings-
      chefen] efter avslutad anställning, konstaterar förvaltningen att det föreligger
      brist i det enskilda fallet. Eventuella mejl från anmälaren kom inte till
      överordnad ansvarig kännedom och har inte registrerats i anmälarens mors
      ärende. Förvaltningen beklagar detta.
Föredraganden hos JO kontaktade avdelningschef CC för att hämta in
ytterligare upplysningar. Han uppgav följande:
      Avslagsbeslutet delgavs samma dag i enlighet med rutin. Tidsfristen började
      gälla samma dag. Överklagan inkom 6 april 2017. Förvaltningen bedömde den
      11 april att överklagan hade inkommit för sent. Därför avvisades överklagan den
      11 april 2017. Beslut om avvisning delgavs samma dag, i enlighet med
      förvaltningens rutin (rutin från Försörjningsstödstödsenheten).
Föredraganden frågade därefter om rutinen för delgivning och hur BB hade
delgetts beslutet i det aktuella fallet. Enhetschef DD lämnade skriftliga
upplysningar och anförde bl.a. följande:

      Rutinen för delgivning är att beslut sänds per post samma dag som det fattats, det
      finns ingen särskild skriftlig rutin som beskriver detta. I det aktuella fallet har
      beslut delgivits per post som postats samma dag som beslutet fattades 13 mars
      2017. Med normal postgång antas personen fått ta del av beslutet 1-2 dagar
      därefter.
AA kommenterade remissvaret och de lämnade upplysningarna. Han uppgav
bl.a. att han fortfarande inte hade fått ta del av några handlingar i BB:s ärende.
                                                                  Dnr 3372-2017       Sid 3 (5)




Bedömning
Prövningen av om överklagandet kommit in i rätt tid
En ny förvaltningslag (2017:900) trädde i kraft den 1 juli 2018. Vid tidpunkten
för nämndens handläggning gällde den tidigare förvaltningslagen (1986:223),
FL. Jag kommer därför i det följande att hänvisa till bestämmelserna i FL.

En part ska underrättas om innehållet i ett beslut (21 § FL). Om beslutet går
parten emot och kan överklagas, ska parten underrättas om hur han eller hon
kan överklaga det. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt,
genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen
ska dock alltid ske skriftligt om parten begär det.

Ett beslut om bistånd får överklagas till förvaltningsrätten (16 kap. 3 §
socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Ett överklagande ska ha kommit in till den
myndighet som har meddelat beslutet inom tre veckor från den dag då
klaganden fick del av beslutet, och myndigheten prövar om överklagandet har
kommit in i rätt tid (23 och 24 §§ FL). Har skrivelsen kommit in för sent, ska
myndigheten avvisa den.

Socialnämnden kan alltså använda delgivning för att underrätta den enskilde om
ett beslut. I delgivningslagen (2010:1932) finns bestämmelser om de olika
delgivningssätt som en myndighet kan använda sig av, t.ex. vanlig delgivning
(16–18 §§) och förenklad delgivning (22–26 §§). Vid vanlig delgivning skickas
beslutet till den enskilde som skriftligen bekräftar mottagandet. Delgivning har
skett när han eller hon har tagit emot handlingen. Vid förenklad delgivning får
den enskilde först information om att delgivningssättet kan komma att användas
i ärendet. Handlingen som ska delges skickas till mottagaren, och närmast
följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har
skickats. Delgivning har skett när två veckor har gått sedan den första
handlingen skickades.

Ett beslut om att avvisa ett överklagande av ett biståndsbeslut på grund av att
överklagandet har kommit in för sent förutsätter att myndigheten har kännedom
om när den enskilde fick del av beslutet. Om ett beslut har delgetts går
tidpunkten för delfåendet att fastställa, och överklagandefristen räknas då från
detta datum. Det finns dock inget krav på att ett biståndsbeslut ska delges. Om
delgivning inte har skett och det är oklart när klaganden fick del av beslutet, får
överklagandet oftast antas ha kommit in i rätt tid. En närmare undersökning kan
dock behövas göras, ifall omständigheterna gör det sannolikt att tiden är
överskriden (se JO 2006/07 s. 319, dnr 776-2004).

Den 13 mars 2017 avslog nämnden BB:s ansökan om ekonomiskt bistånd.
Samma dag skickades avslagsbeslutet till henne i ett vanligt brev. BB
överklagade beslutet den 6 april. Nämnden avvisade hennes överklagande den
11 april och angav som skäl för detta att överklagandet hade kommit in för sent.
                                                                 Dnr 3372-2017      Sid 4 (5)




Jag kan konstatera att nämnden inte använde sig av delgivning när den
underrättade BB om avslagsbeslutet utan skickade beslutet till henne i ett
vanligt brev. Genom detta tillvägagångssätt försäkrade sig nämnden inte om att
få uppgift om när BB fick del av beslutet. I utredningen har det inte kommit
fram att nämnden på något annat sätt fått kännedom om när BB tog del av
beslutet. Nämnden saknade därmed nödvändigt underlag för ställningstagandet
att överklagandet hade kommit in för sent. BB:s överklagande borde under
dessa förhållanden inte ha avvisats. Nämnden förtjänar kritik för hanteringen.

Mot bakgrund av vad som kommit fram i ärendet får jag uppfattningen att
nämnden och förvaltningen saknar kännedom om grundläggande bestämmelser
om hur tiden för överklagande beräknas. Jag förutsätter att nämnden vidtar
nödvändiga åtgärder för att förhindra att överklaganden hanteras felaktigt.

Överklagandehänvisning
Ett avslagsbeslut ska vara skriftligt. Som jag har redogjort för ovan ska en part
underrättas om hur han eller hon kan överklaga ett sådant beslut (21 § FL). Det
finns inget krav på att en överklagandehänvisning ska framgå av själva beslutet.
En överklagandehänvisning bör dock alltid fogas till beslutet (se t.ex. JO
2013/14 s. 424, dnr 2559-2011). Nämnden har uppgett att den alltid fogar en
överklagandehänvisning till avslagsbeslut. Jag har inga synpunkter på
nämndens hantering. Enligt min mening är det dock lämpligt att myndigheten i
ett avslagsbeslut anger att en överklagandehänvisning har fogats till beslutet.
Detta i syfte att tydliggöra överklagandemöjligheten för den enskilde.

Begäran om att få ta del av handlingar m.m.
En myndighet är skyldig att besvara frågor från enskilda så snart som möjligt,
och det ska vara möjligt att kontakta myndigheten med hjälp av e-post (4 och
5 §§ FL).

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att
ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess
(2 kap. 1–3 §§ TF). En allmän handling som får lämnas ut ska tillhandahållas
genast eller så snart det är möjligt. Det ska ske på stället och utan avgift. Den
som begär det har också rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av
handlingen. En sådan begäran ska behandlas skyndsamt (se 2 kap. 12 och
13 §§ TF).

Besked i en utlämnandefråga bör normalt lämnas samma dag som
framställningen har gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock
godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett utlämnande får ske.
Om framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material
kan det vara ofrånkomligt med ytterligare dröjsmål. Om en begäran om att få ta
del av en handling helt eller delvis inte kan tillmötesgås, ska den som har gjort
framställningen underrättas om detta. Han eller hon ska också informeras om
                                                                  Dnr 3372-2017      Sid 5 (5)




möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt
beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas (6 kap. 3 § OSL).

Det har av utredningen kommit fram att AA:s mejl den 24 april 2017 med
frågor om BB:s ärende och med en begäran om att få ta del av handlingar i
ärendet inte togs om hand av förvaltningen på grund av att avdelningschefen,
som han skickade mejlet till, avslutade sin anställning hos myndigheten den
25 april 2017.

JO har i tidigare beslut uttalat att en myndighet måste ha rutiner som
säkerställer att innehållet i en tjänstemans e-postbrevlåda är tillgängligt för
myndigheten även under hans eller hennes frånvaro, t.ex. vid semester (se
JO 2002/03 s. 497, dnr 2668-2000). Samma behov av tillgång till en
tjänstemans e-postbrevlåda uppstår naturligtvis i ett fall som detta när en
tjänsteman avslutar sin anställning hos myndigheten. Myndigheten måste
bevaka e-postbrevlådan till dess att e-postkontot har avslutats. Genom att
nämnden inte bevakade avdelningschefens e-postlåda fick AA inte något svar
på sina frågor, och hans begäran om att få ta del av handlingar handlades inte.
Nämnden förtjänar kritik för detta.

AA har i sin kommentar över bl.a. remissvaret uppgett att han fortfarande inte
har fått ta del av begärda handlingar. Jag förutsätter att nämnden nu har hanterat
framställningen.

Det som AA i övrigt har anfört leder inte till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
