# Arbetsförmedlingen kritiseras för att utan rättsligt stöd ha fattat beslut om tillfälligt stopp av sanktioner och underrättelser m.m.

JO 2022-04-20 dnr 338-2021

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2022-04-20              338-2021               1 (8)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen kritiseras för att utan rättsligt stöd ha fattat
                        beslut om tillfälligt stopp av sanktioner och underrättelser m.m.


                          Beslutet i korthet: Mot bakgrund av den ökade smittspridningen av covid-19 fattade
                          Arbetsförmedlingen den 17 mars 2020 två beslut, ett om tillfälligt stopp för sanktioner
                          med anledning av utebliven aktivitetsrapport och ett om tillfälligt stopp för sanktioner
                          och underrättelser. Syftet med besluten var dels att akut förhindra smittspridningen,
                          dels att frigöra personalresurser för att säkerställa samhällsviktiga funktioner.
                          JO uttalar att Arbetsförmedlingen, i likhet med många andra myndigheter, i mars 2020
                          stod inför en svår situation och att det vid den tidpunkten var svårt att överblicka
                          konsekvenserna av covid-19. Att en myndighet befinner sig i en svår situation innebär
                          dock inte att det står myndigheten fritt att utan rättsligt stöd åsidosätta de skyldigheter
                          som myndigheten har enligt lag eller annan föreskrift.
                          JO uttalar vidare att Arbetsförmedlingens beslut den 17 mars 2020 står i direkt strid
                          med Arbetsförmedlingens skyldigheter enligt 6 kap. 2–4 §§ förordningen (2017:819)
                          om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser och 16 § förordningen
                          (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Besluten innebar i princip
                          att myndigheten under den tid som besluten gällde helt underlät att fullgöra det
                          kontrollansvar som regeringen ålagt den att utföra. Något rättsligt stöd för besluten
                          finns inte och Arbetsförmedlingen har genom besluten agerat i strid med
                          legalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i 1 kap. 1 § tredje stycket
                          regeringsformen och 5 § första stycket förvaltningslagen (2017:900). För det får
                          Arbetsförmedlingen kritik.
                          Arbetsförmedlingen får också kritik för hanteringen av en begäran om omprövning.

## Bakgrund

Den 17 mars 2020 fattade Arbetsförmedlingen två beslut, ett om tillfälligt stopp
                        för sanktioner med anledning av utebliven aktivitetsrapport och ett om tillfälligt
                        stopp för sanktioner och underrättelser. I båda besluten har det under rubriken
                        Bakgrund redogjorts för att Arbetsförmedlingen, i det extrema läge som i mars
                        2020 rådde med anledning av det nya coronaviruset, behövde göra vad som var
                        möjligt för att begränsa de negativa effekterna av pandemin.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 338-2021        Sid 2 (8)




Beslutet om tillfälligt stopp för sanktioner med anledning av utebliven
aktivitetsrapport har följande lydelse:

      Arbetsförmedlingen upphör tillfälligt och med omedelbar verkan att fatta beslut
      om sanktioner och att skicka underrättelser till a-kassorna med anledning av
      utebliven aktivitetsrapport. Beslutet gäller till den inlämning av aktivitetsrapport
      som ska äga rum senast den 14 juli 2020. Det innebär att arbetssökande ska
      lämna in aktivitetsrapport igen mellan den 1 och 14 juli, avseende aktiviteter
      under juni månad. Beslutet kan komma att förlängas beroende på utvecklingen
      av spridningen av det nya coronaviruset.
Beslutet om tillfälligt stopp för sanktioner och underrättelser har följande
lydelse:

      Arbetsförmedlingen upphör tillfälligt och med omedelbar verkan att fatta beslut
      om sanktioner för programdeltagare enligt 6 kap. 2–4 §§ förordningen
      (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, och att
      skicka underrättelser till a-kassorna med anledning av sanktionsbestämmelserna
      och de allmänna villkoren enligt 16 § förordningen (2000:628) om den
      arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
      Beslutet gäller med omedelbar verkan till och med den 2020-05-31, samt för
      händelser som inträffat före beslutsdatumet men där sanktionsbeslut ännu inte är
      fattade. Beslutet kan komma att förlängas beroende på utvecklingen av
      spridningen av det nya coronaviruset.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade AA på Arbetsförmedlingen. Han var bl.a. kritisk
mot myndighetens hantering i samband med de beslut som fattades den 17 mars
2020.

Utredning
JO begärde in handlingar i ärendet. JO begärde därefter att Arbetsförmedlingen
skulle yttra sig över anmälan samt besvara ett antal frågor.

Arbetsförmedlingen kom in med ett remissvar och uppgav bl.a. följande
(bilagor och fotnoter här utelämnade):

      ———
      Den 26 augusti 2020 fattade Arbetsförmedlingen ett beslut om varning med
      anledning av AA inte inlämnat någon aktivitetsrapport i juli 2020.
      ———
      Den 2 mars 2021 registrerade Arbetsförmedlingen en begäran om omprövning
      av myndighetens beslut om varning. […] Den 6 april 2021 fattade
      Arbetsförmedlingen beslut om att avslå AA:s begäran om omprövning.
      ———
      Med anledning av den ökade spridningen av viruset SARS-CoV-2 som orsakar
      sjukdomen covid-19, fick Arbetsförmedlingen den 10 mars 2020 en förfrågan
      från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I förfrågan ombads
      Arbetsförmedlingen att, utifrån några givna scenarier, genomföra en riskanalys
      kring säkerställandet av de samhällsviktiga funktioner som myndigheten
      ansvarar för. De scenarier MSB beskrev utgick bland annat från ett mycket
      betydande personalbortfall. Den 11 mars 2020 deklarerade
      Världshälsoorganisationen (WHO) att covid-19 var en pandemi och att
                                                                    Dnr 338-2021        Sid 3 (8)




sjukdomen sannolikt skulle drabba alla världens länder. I Sverige vidtogs samma
dag flera myndighetsåtgärder till följd av detta.
En av de samhällsviktiga funktionerna som Arbetsförmedlingen identifierade
och meddelade MSB den 12 mars, var att säkerställa möjligheten för
arbetssökande att få ut sin ersättning. Inom denna funktion ingår möjligheten att
anmäla sig arbetslös och att Arbetsförmedlingen kan informera
arbetslöshetskassorna om detta. Även om detta i normalfallet till stor del sköts
digitalt, åtgår betydande personalresurser för att hantera ärenden om anmälan
som sker via telefon eller vid personligt besök. En annan samhällsviktig funktion
är varselhantering.
Den 11 mars 2020 träffades representanter från Arbetsförmedlingen,
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) samt Sveriges a-kassor och
diskuterade den rådande situationen. Sveriges a-kassor meddelade vid mötet att
inströmningen av ärenden var mycket stort, något som Arbetsförmedlingens
egen varselstatistik också visade. Arbetslöshetskassorna skulle, i ett läge med
stora personalbortfall, vara tvungna att prioritera ansökningar om medlemskap
och ersättning framför handläggningen av underrättelser från
Arbetsförmedlingen. Inströmningen av underrättelser hade dessutom stigit
mycket kraftigt till följd av inrättandet av enheten Granskning och kontroll
(EGK) på Arbetsförmedlingen.
Den 16 mars meddelade Folkhälsomyndigheten (Fohm) att det förelåg allmän
smittspridning av coronaviruset i samhället, och att det var angeläget att alla
skulle hjälpas åt för att begränsa smittspridningen. I det läget föreföll det inte
orimligt att beskedet, utifrån hur andra länder i EU hade hanterat situationen
också skulle leda till en mer allmän nedstängning av samhället, inklusive
Arbetsförmedlingens kundtorg.
Arbetsförmedlingen hade grund av driftstörningar i systemstöden beslutat att
förlänga inlämningsperioden för aktivitetsrapporterna till den 18 mars. Det fanns
alltså en betydande mängd ännu ej inlämnade aktivitetsrapporter. En stor andel
av dessa skulle komma att lämnas in manuellt via pappersblankett eller
muntligen vid Arbetsförmedlingens kundtorg, vilket under de omständigheter
som rådde inte skulle kunna genomföras utan risk för smittspridning.
Myndigheten saknade i detta läge möjlighet att införa andra skyddsåtgärder än
att akut kommunicera att kvarvarande aktivitetsrapporter inte skulle lämnas in.
Anslag sattes upp vid ingångarna till myndighetens kundtorg, och intern och
extern information publicerades.

Den 17 mars 2020 fattade Arbetsförmedlingen beslut om att med omedelbar
verkan tillfälligt upphöra med att fatta beslut om varning och avstängning från
rätt till ersättning enligt 6 kap. 2–4 §§ förordning (2017:819) om ersättning till
deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. I beslutet angavs att arbetssökande
åter skulle lämna in aktivitetsrapport igen mellan den 1 och 14 juli.
Arbetsförmedlingen fattade samma datum även beslut om att med omedelbar
verkan tillfälligt upphöra med att skicka underrättelser till arbetslöshetskassorna i
enlighet med sanktionsbestämmelserna och de allmänna villkoren enligt 16 §
förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Arbetsförmedlingens två beslut var extraordinära åtgärder i en svår och
oförutsägbar tid. Beslutet avseende aktivitetsrapporteringen fattades i syfte att
akut förhindra smittspridning. Beslutet avseende underrättelser och sanktioner
fattades bland annat i syfte att frigöra personalresurser så att samhällsviktiga
funktioner kunde säkerställas.
Efter att Arbetsförmedlingen fattat besluten, vidtog myndigheten en rad åtgärder
för att öka skyddet för personal och arbetssökande, till syfte att möjliggöra ett
fortsatt öppethållande av myndighetens kundtorg. Väktare anlitades för att
säkerställa Fohm:s rekommendationer om social distansering så att kontakten
mellan personal och arbetssökande kunde ske under ordnade former.
                                                                     Dnr 338-2021      Sid 4 (8)




Skyddsutrustning i form av plexiglasskydd och golvdekaler installerades och vid
behov även avspärrningsband och kölappar.
Det rättsliga stödet för beslutet
Skyldigheten för arbetslösa att regelbundet redovisa sina aktiviteter i en
aktivitetsrapport är reglerad i 6 a § förordning (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som utan godtagbart skäl inte
lämnar in sin aktivitetsrapport inom utsatt tid ska varnas eller tillfälligt stängas
av från rätten till ersättning, i enlighet med 6 kap. 2 § första stycket p. 2
förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska
insatser.
Arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning och som utan
godtagbart skäl inte lämnar in sin aktivitetsrapport inom utsatt tid ska också
varnas eller stängas av från rätt till ersättning. Dessa beslut fattas av
arbetslöshetskassorna, efter underrättelse från Arbetsförmedlingen i enlighet med
16 § förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Arbetsförmedlingen ska skicka en sådan underrättelse till en arbetslöshetskassa
om det kan antas att en arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning
missköter arbetssökandet enligt 43 § lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring.

Ett beslut om varning eller avstängning ska inte fattas om det föreligger
godtagbart skäl. Arbetsförmedlingen skickar inte heller underrättelser till
arbetslöshetskassorna om det är uppenbart att det föreligger godtagbara
skäl i ett ärende och därmed inte finns anledning att anta den arbetssökande
missköter sitt arbetssökande.
Vad som utgör godtagbara skäl för att inte lämna en aktivitetsrapport till
Arbetsförmedlingen är inte reglerat. Detta har istället fått utvecklas genom
praxis, vilket medfört att Arbetsförmedlingen har ett förhållandevis stort
utrymme att bedöma när det kan anses föreligga godtagbara skäl i ett enskilt
ärende eller generellt med anledning av till exempel oförutsedda händelser.
Vid tidpunkten för Arbetsförmedlingens beslut den 17 mars 2020, bedömde
myndigheten, att det under de då rådande omständigheterna, ansågs råda
godtagbara skäl för arbetssökande att inte lämna in sin aktivitetsrapport på
arbetsförmedlingskontor. Av likabehandlingsskäl gällde beslutet alla former för
inlämning av aktivitetsrapport. Detta fick till följd att arbetssökande som under
perioden mars-juni 2020 inte lämnade in någon aktivitetsrapport till
Arbetsförmedlingen, inte tilldelades någon sanktion i form av beslut om varning
eller avstängning från ersättning.
Eftersom Arbetsförmedlingen bedömde att det, ur ett sanktionsperspektiv,
förelåg godtagbara skäl för att inte lämna aktivitetsrapport såg myndigheten inte
skäl till att kräva att arbetssökande lämnade in aktivitetsrapporter. Därför gick
Arbetsförmedlingen ut med information om att arbetssökande tillfälligt inte
behövde lämna in aktivitetsrapport till myndigheten. Något formellt beslut med
den innebörden fattades emellertid inte.
———
Den 2 mars 2021 registrerade Arbetsförmedlingen AA:s begäran om
omprövning av myndighetens beslut om varning. Rättidsprövningen
enligt 45 § förvaltningslagen visade att begäran om omprövning inkom i
rätt tid och det bedömdes inte ha inkommit några nya uppgifter i ärendet
eller andra omständigheter som innebar att beslutet skulle ändras. Ärendet
överlämnades av enheten Ersättningsprövning den 5 mars 2021,
till enheten Omprövning, i enlighet med Arbetsförmedlingens rutiner.
———
                                                                     Dnr 338-2021       Sid 5 (8)




      Den 6 april 2021 fattade Arbetsförmedlingen beslut om att avslå AA:s
      begäran om omprövning med befintliga underlag i ärendet som grund.
      ———
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
JO:s prövning
AA har i flera olika avseenden klagat på Arbetsförmedlingens hantering i
samband med de beslut som fattades den 17 mars 2020. Flera av klagomålen,
bl.a. frågan om hur besluten kommunicerades, har varit föremål för prövning i
domstol (se Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 7 oktober 2021, mål nr
1817-21 E). Jag har därför begränsat min prövning till frågan om det fanns
rättsligt stöd för Arbetsförmedlingens beslut samt till frågan om hur
myndighetens handläggning av AA:s begäran om omprövning förhåller sig till
9 § förvaltningslagen (2017:900), FL.

Rättsliga utgångspunkter
Legalitetsprincipen
Den offentliga makten ska utövas under lagarna. Detta framgår av 1 kap. 1 §
tredje stycket regeringsformen (RF). Bestämmelsen ger uttryck för den s.k.
legalitetsprincipen och innebär att all maktutövning ska vara grundad på lag
eller annan föreskrift.

Sedan den 1 juli 2018 kommer legalitetsprincipen också till uttryck i 5 § första
stycket FL som slår fast att en myndighet endast får vidta åtgärder som har stöd
i rättsordningen. I förarbetena uttalas att inom förvaltningsrätten är
legalitetsprincipen av central betydelse eftersom kravet på författningsstöd
bildar utgångspunkt för myndigheternas verksamhet såväl när det gäller att
handlägga ärenden och besluta i dessa som i fråga om annan verksamhet som en
myndighet bedriver (se prop. 2016/17:180 s. 58).

När det gäller bakgrunden till införandet av bestämmelsen i 5 § första stycket
FL, uttalas det i förarbetena att det är angeläget att ge en klar signal om att all
offentlig verksamhet, oavsett dess karaktär, ytterst måste grundas på skrivna
regler i rättsordningen. Det uttalas att skiljelinjen mellan privaträttsliga subjekts
principiella rätt till ett fritt agerande och myndigheternas skyldighet att fullgöra
bestämda uppgifter i det allmännas tjänst tydligt bör markeras samt att avsikten
är att hindra myndigheterna från att agera helt vid sidan av sina i författning
angivna åligganden. (Se a. prop. s. 58.)

Av förarbetena framgår det vidare att kravet enligt förvaltningslagen på
legalitet, i likhet med 1 kap. 1 § RF, bör innebära ett krav på att myndighetens
agerande ska ha stöd i någon av de källor som tillsammans bildar rättsordningen
i vidsträckt mening. Vad som bör krävas är alltså att det ska finnas någon form
av normmässig förankring för all typ av verksamhet som en myndighet
bedriver. (Se a. prop. s. 59.)
                                                                   Dnr 338-2021      Sid 6 (8)




Arbetsförmedlingens kontrollansvar
Av 1 § förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen,
framgår det att myndigheten ansvarar för den offentliga arbetsförmedlingen och
dess arbetsmarknadspolitiska verksamhet. I förordningen regleras vidare vilka
övriga uppgifter som Arbetsförmedlingen har och av 4 § 7 framgår det bl.a. att
myndigheten ska säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs. Avslutningsvis
framgår det av 13 § att Arbetsförmedlingen i övrigt har de uppgifter som
framgår av förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten eller av lag eller annan förordning.

Av 6 kap. 2–4 §§ förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i
arbetsmarknadspolitiska insatser framgår det att en programdeltagare som utan
godtagbart skäl eller, i förekommande fall, utan giltig anledning bryter mot
vissa angivna sanktionsgrunder, ska varnas eller stängas av från rätten till
ersättning. Enligt 6 kap. 12 § är det Arbetsförmedlingen som prövar frågor om
varning och avstängning enligt de nämnda bestämmelserna.

Arbetsförmedlingen ska också, enligt 16 § förordningen (2000:628) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten, skyndsamt underrätta bl.a.
arbetslöshetskassan om det kan antas att en arbetssökande som får eller begär
arbetslöshetsersättning missköter arbetssökandet, förlänger tiden i arbetslöshet
eller orsakar arbetslösheten enligt 43–43 b §§ lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring, eller inte uppfyller de allmänna villkoren för rätt till
ersättning enligt 9 eller 11 §§ samma lag.

Arbetsförmedlingens beslut den 17 mars 2020
Om förutsättningarna för ett beslut om varning eller avstängning från rätt till
ersättning enligt 6 kap. 2–4 §§ förordningen om ersättning till deltagare i
arbetsmarknadspolitiska insatser är uppfyllda ska Arbetsförmedlingen fatta ett
sådant beslut. Bestämmelserna ger inte utrymme för Arbetsförmedlingen att fritt
välja om en sanktion ska tas ut eller ej. Detsamma gäller för myndighetens
skyldighet att i vissa fall skyndsamt underrätta arbetslöshetskassorna enligt 16 §
förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

De två beslut som Arbetsförmedlingen fattade den 17 mars 2020, och som
återges ovan, innebar att myndigheten under våren 2020 tillfälligt upphörde
med att fatta beslut om sanktioner enligt 6 kap. 2–4 §§ förordningen om
ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser och med att skicka
underrättelser till arbetslöshetskassorna enligt 16 § förordningen om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Besluten står i direkt strid med
Arbetsförmedlingens skyldigheter enligt de nämnda bestämmelserna och
innebar i princip att myndigheten under den tid som besluten gällde underlät att
fullgöra det kontrollansvar som regeringen ålagt den att utföra.

Som rättsligt stöd för besluten har Arbetsförmedlingen i besluten och i sitt
remissvar bl.a. hänvisat till att en sanktion enligt 6 kap. 2–4 §§ förordningen om
                                                                    Dnr 338-2021       Sid 7 (8)




ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, inte ska tas ut om det
finns godtagbara skäl eller, i förekommande fall, giltig anledning.

Bedömningen av om det i ett enskilt fall finns godtagbara skäl eller giltig
anledning, förutsätter att det görs en bedömning utifrån omständigheterna i det
enskilda fallet. Följden av Arbetsförmedlingens beslut den 17 mars 2020 var
dock att det över huvud taget inte gjordes några prövningar i sak utan att
myndigheten i stället, under en viss tid, upphörde med att tillämpa
bestämmelserna i 6 kap. 2–4 §§ förordningen om ersättning till deltagare i
arbetsmarknadspolitiska insatser och 16 § förordningen om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det är något helt annat än att
Arbetsförmedlingen i ett enskilt fall skulle kunna komma fram till att det finns
godtagbara skäl eller giltig anledning och därför underlåta att fatta beslut om en
sanktion.

Av remissvaret framgår att bakgrunden till besluten den 17 mars 2020 var den
ökade smittspridningen av covid-19. Syftet med besluten var dels att akut
förhindra smittspridningen, dels att frigöra personalresurser för att säkerställa
samhällsviktiga funktioner. Med samhällsviktiga funktioner avsågs bl.a.
möjligheten för arbetssökande att få ut sin ersättning och varselhantering.

Jag har stor förståelse för att Arbetsförmedlingen, i likhet med många andra
myndigheter, i mars 2020 stod inför en svår situation och att det vid den
tidpunkten var svårt att överblicka konsekvenserna av covid-19. Att en
myndighet befinner sig i en svår situation medför dock inte att det står
myndigheten fritt att utan rättsligt stöd åsidosätta de skyldigheter som
myndigheten har enligt lag eller annan föreskrift. Arbetsförmedlingen har i det
här fallet fattat två beslut som direkt strider mot 6 kap. 2–4 §§ förordningen om
ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser och 16 § förordningen
om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, och som innebar att
myndigheten under våren 2020 helt upphörde med sin kontrollverksamhet.
Något rättsligt stöd för detta finns inte och Arbetsförmedlingen har genom
besluten agerat i strid med legalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i
1 kap. 1 § tredje stycket RF och 5 § första stycket FL. För det ska
Arbetsförmedlingen kritiseras.

Arbetsförmedlingens handläggning av AA:s ärende om omprövning
Den 26 augusti 2020 fattade Arbetsförmedlingen beslut om att tilldela AA en
varning. I ett e-postmeddelande den 14 september 2020 uppgav AA att han ville
överklaga beslutet. Det dröjde dock fram till början på mars 2021 innan ett
omprövningsärende inleddes. Beslut i ärendet fattades den 6 april 2021.

När Arbetsförmedlingen tog del av AA:s e-postmeddelande i september 2020,
borde myndigheten omgående ha inlett ett omprövningsärende. Det är inte
acceptabelt att det dröjde nästan sex månader innan ett sådant ärende inleddes.
Något godtagbart skäl till dröjsmålet har inte kommit fram och
Arbetsförmedlingen förtjänar kritik för hanteringen.
                                                                  Dnr 338-2021     Sid 8 (8)




Vad AA i övrigt har uppgett ger inte anledning till någon åtgärd eller uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.
