# Kritik mot socialnämnden i Olofströms kommun för brister bl.a. vid handläggningen av ett ärende om kontaktperson för ett barn som inte fyllt 15 år

JO 2014-03-12 dnr 3380-2013

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2014-03-12              3380-2013             1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot socialnämnden i Olofströms kommun för brister bl.a. vid
                        handläggningen av ett ärende om kontaktperson för ett barn som inte
                        fyllt 15 år


                          Beslutet i korthet: Enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen kan socialnämnden utse en
                          kontaktperson för att hjälpa en enskild i personliga angelägenheter. Om den som ska få
                          en kontaktperson inte har fyllt 15 år ska enligt den bestämmelsen båda vårdnadshavarna
                          samtycka till insatsen. Sedan den 1 maj 2012 är det dock, enligt 6 kap. 13 a § föräldra-
                          balken, i vissa fall möjligt att utse en kontaktperson även om en av vårdnadshavarna inte
                          samtycker.
                          I beslutet uttalar JO att båda vårdnadshavarnas inställning till frågan om att utse en
                          kontaktperson ska utredas innan nämnden fattar sitt beslut. Det är inte tillräckligt att en
                          vårdnadshavare enbart informeras om en beslutad insats innan den verkställs. Social-
                          nämnden i Olofströms kommun kritiseras för att den inte frågat en av vårdnadshavarna
                          (modern) om hennes inställning innan nämnden beslutade att utse en kontaktperson för
                          hennes 14-årige son. – Nämnden kritiseras även för brister i handläggningen av en
                          begäran om att få kopior av vissa allmänna handlingar.


                        Anmälan m.m.
                        I en anmälan framförde AA klagomål mot socialförvaltningen i Olofströms
                        kommun. Hon klagade bl.a. på förvaltningens handläggning av ett ärende om
                        kontaktperson för hennes son och på att förvaltningen inte lämnat ut vissa
                        handlingar till henne. Hon anförde i dessa delar sammanfattningsvis följande.

                        Chefen vid individ- och familjeomsorgen beslutade den 11 januari 2013 att bevilja
                        insatsen kontaktperson för hennes 14-årige son, BB. Hon fick information om
                        insatsen i samband med att kontaktpersonen tillsattes, och hade således inte
                        tillfrågats om hon tackade ja till insatsen. Även i övrigt var informationen om
                        insatsen bristfällig. – Hon beställde kopior på samtliga handlingar i BB:s akt. I
                        samband med att hon fick vissa handlingar informerade förvaltningen henne i ett
                        brev daterat den 2 april 2013 om att hon inte fick kopior av sina egna skrivelser.
                        Därefter beställde hon kopior på de handlingar som tillförts akten efter den 2 april
                        2013. Hon fick vissa handlingar, men inte kopior på de skrivelser som kommit in
                        från BB:s pappa respektive henne. Hon har inte heller, trots en begäran, fått del av
                        de tre första sidorna i en utredning.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 3380-2013    Sid 2 (7)




Till anmälan hade fogats vissa handlingar. Av dessa framgick i huvudsak följande.

Av dokumentet ”Genomförandeplan för öppna insatser” framgick att socialtjänsten
den 11 januari 2013 beslutade att utse en kontaktperson för BB. Vidare framgick
att insatsen påbörjades den 17 januari. Under rubriken ”Vårdnadshavares
uppfattning om insatserna” angavs att BB:s far ”är positiv till insatsen” och att AA
”är informerad om insatsen”.

I en skrivelse daterad den 2 april 2013 och ställd till AA anförde socialsekreteraren
CC bl.a. följande.

      Jag skickar samtliga handlingar i BB:s akt förutom de utredningar som skrivits
      eftersom du redan har fått dem. Ej heller dina mail av samma anledning.
I en annan skrivelse till AA, daterad den 28 maj 2013, anförde socialchefen DD
bl.a. följande.
      Inkommen ansökan 130522 från vårdnadshavare om kopior på de tre första sidorna
      på senaste utredningen (…) avslås med hänvisning till att utredning redan skickats
      till vårdnadshavare.

## Utredning

Utredning
Inledningsvis hämtade JO in journalanteckningar som rörde BB:s ärende hos
förvaltningen. Av dessa framgick bl.a. följande.

Den 27 november 2012 ansökte BB:s far om att socialtjänsten skulle utse en
kontaktperson för BB. Samma dag inledde socialtjänsten en utredning enligt 11
kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Dagen därpå skickades beslutet om att
inleda utredning till vårdnadshavarna, dvs. AA och BB:s far. Den 11 januari 2013
beslutade socialtjänsten att utse en kontaktperson för BB. Den 4 april 2013
antecknade CC: Skickar samtliga handlingar i ärendet till mamma EE. Den 22 maj
2013 antecknades bl.a. att ”EE vill ha beslut på ansökan och ha ut samtliga
handlingar i ärendet samt på de tre första sidorna i senaste utredningen”.

JO begärde därefter att socialnämnden i Olofströms kommun skulle yttra sig över
förvaltningens handläggning av frågan om förordnade av kontaktperson utan båda
vårdnadshavarnas samtycke och handläggningen av AA:s begäran att få kopior på
vissa allmänna handlingar.

Socialnämndens arbetsutskott beslutade att som sitt remissvar översända en
tjänstemannaskrivelse. I skrivelsen anfördes bl.a. följande.

      Svar på frågan hur kontaktpersonen blev förordnad utan båda vårdnadshavarnas
      samtycke.
      Vi inhämtade EE:s samtycke. EE fick via mail daterat 2013-01-16 och telefonsamtal
      strax därefter om insatsen i form av kontaktperson. EE diskuterar hur
      kontaktpersonens arbete skall utformas i ett mail till handläggaren den 2013-01-24.
      (se medskickad bilaga) Vi bedömde att EE samtyckt och varit positiv till insatsen,
      med tanke på att hon har tät kontakt med kontaktpersonen som verkar positivt.
      Ordvalet i utredningen är inte korrekt då det upplevts att båda föräldrarna varit
      positiva till insatsen från handläggarens sida.
                                                                         Dnr 3380-2013      Sid 3 (7)




      Att förvaltningen inte lämnar ut kopior som jag som vårdnadshavare begärt ut samt att det
      görs utan hänvisning till vilket lagrum de grundar avslagen på.
      Vi har inte lämnat ut för andra gången de tre första sidorna på första utredningen
      avseende BB, med hänvisning att dessa dokument redan skickats till henne. Detta
      gäller även mailen som kommit från henne med hänvisning att hon redan har dessa
      då det är hennes egna skrivelser.
      Den informationen skickades till henne i ett brev daterat 2013-05-28. Detta var
      inte ett beslut utan som sades tidigare en information. Det framgår inte av brevet
      att det är ett beslut. Hon skickar därefter en överklagan på detta till förvaltnings-
      rätten daterad 2013-06-10.
      Överklagan och beslut har sedan skrivits och skickats in till rätt instans,
      Kammarrätten i Jönköping daterad 2013-06-18 (se medskickad skrivelse). I denna
      skrivelse hänvisas till lagparagrafer och lagrum. Beslut i frågan har ännu inte
      kommit.
Till remissvaret hade fogats kopior av dels en e-brevskorrespondens mellan CC
och AA, dels ett yttrande från förvaltningen till Kammarrätten i Jönköping.

AA yttrade sig över remissvaret. Till yttrandet fogade hon en utskrift av en e-
brevskorrespondens mellan henne och förvaltningen. Under handläggningen kom
AA in med ytterligare en skrivelse.

Föredraganden hos JO inhämtade uppgifter per telefon från FF, verksamhetschef
vid förvaltningen. Hon anförde bl.a. att AA inte motsatt sig att förvaltningen utsåg
en kontaktperson, och att förvaltningen uppfattat att hon underförstått samtyckt till
insatsen.

Ett beslut från Kammarrätten i Jönköping den 17 oktober 2013 i mål nr 1979-13
hämtades in.

## Bedömning

Bedömning
Inledning
AA har i flera avseenden framfört synpunkter på nämndens handläggning i ärendet
som rörde hennes son. Jag vill inledningsvis framhålla att JO:s granskning är av
rättslig art och främst avser en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som
gäller för förfarandet i formellt hänseende. JO brukar inte uttala sig om
myndigheters bedömningar i enskilda fall. Mot denna bakgrund har jag begränsat
min granskning av AA:s klagomål till vissa frågor som rör nämndens handläggning
dels av frågan om en kontaktperson skulle utses för BB, dels av AA:s
framställningar om att få ta del av vissa handlingar.

Nämndens handläggning av frågan om en kontaktperson skulle utses för
BB
Rättslig reglering
En socialnämnd får utse en särskild person (kontaktperson) med uppgift att hjälpa
den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den
enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontakt-
person utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har
                                                                       Dnr 3380-2013      Sid 4 (7)




barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet själv begär eller sam-
tycker till det. Detta framgår av 3 kap. 6 b § SoL.

Även bestämmelsen i 6 kap. 13 a § föräldrabalken (FB) är av intresse i det här
sammanhanget. Av första stycket framgår bl.a. att om barnet står under vårdnad av
två vårdnadshavare och endast den ena samtycker till en åtgärd till stöd för barnet,
får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens
samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller utseende
av en kontaktperson enligt 3 kap. 6 b § SoL. Enligt andra stycket får ett sådant
beslut av socialnämnden överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Bestämmelsen började gälla den 1 maj 2012. I förarbetena (prop. 2011/12:53 s. 26)
anfördes bl.a. följande.

      Paragrafen gäller fall då personal inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården
      bedömer att ett barn behöver viss vård eller vissa sociala insatser och bara den ena
      vårdnadshavaren ansöker om eller annars samtycker till detta. Behovet kan t.ex. ha
      uppmärksammats av vårdnadshavaren eller av skolan eller förskolan. Att
      vårdnadshavarna inte är överens kan ha olika orsaker. Det kan finnas en mer
      djupgående konflikt mellan dem. Det kan också vara så att den vårdnadshavare som
      inte samtycker har svårt att acceptera att barnet har problem och upplever en insats
      för barnet som onödigt ingripande.
      Bestämmelsen är alltså tillämplig när ett barn står under vårdnad av två
      vårdnadshavare. Har barnet bara en vårdnadshavare, beslutar denna ensam.
      Bestämmelsen är i och för sig tillämplig även om vårdnadshavarna är gifta eller
      sambor, men det praktiska behovet är naturligtvis då begränsat.
      Det ska framgå att endast den ena vårdnadshavaren samtycker till den aktuella
      åtgärden till stöd för barnet. Bestämmelsen kan tillämpas inte bara när den andra
      vårdnadshavaren uttryckligen motsätter sig åtgärden utan även när vårdnadshavaren
      håller sig undan eller annars väljer att inte medverka på ett sådant sätt att han eller
      hon får anses motsätta sig den. Frågan om socialnämndens handläggning
      kommenteras nedan. Om ingen av vårdnadshavarna samtycker, kan bestämmelsen
      inte tillämpas.
      Vidare ska socialnämndens beslut krävas med hänsyn till barnets bästa. I detta
      ligger en bedömning av vilket behov barnet har av insatsen och hur nödvändigt det
      är att socialnämnden ingriper. Det måste finnas ett påtagligt och tydligt behov i det
      enskilda fallet.
I samma proposition (s. 28–29) anfördes bl.a. följande om socialnämndens
handläggning.
      Liksom när det gäller andra beslut tillämpas 11 kap. socialtjänstlagen på
      handläggningen hos socialnämnden. Prövningen hos socialnämnden ska föregås av
      en utredning av vad som kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda
      någon åtgärd; utredningen ska inledas utan dröjsmål (1 §). Frågan kan ha
      aktualiserats hos socialnämnden i ett pågående ärende om sociala insatser eller efter
      information från hälso- och sjukvården. Om ärendet inletts hos socialnämnden
      genom en begäran om medgivande från en vårdnadshavare, måste det avslutas
      genom ett formellt beslut. Socialtjänstlagens regler om handläggningen innebär att
      socialnämnden får kontakta sakkunniga, att utredningen ska bedrivas så att ingen
      onödigt utsätts för skada eller olägenhet och att utredningen inte ska göras mer
      omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna (2 §).
      –––
                                                                       Dnr 3380-2013     Sid 5 (7)




       Om det gäller en insats enligt socialtjänstlagen, finns det redan ett ärende hos
       nämnden och utredningen om ett eventuellt medgivande blir ett led i utredningen om
       insatsen.
       –––
       Innan socialnämnden beslutar måste vårdnadshavarnas inställning utredas.
       Utredningsskyldigheten innebär att socialnämnden ska kontakta vårdnadshavarna
       och utreda skälen för deras olika uppfattningar. Av allmänna principer för
       socialnämndens handläggning följer att nämnden också är skyldig att försöka få
       vårdnadshavarna att komma överens innan ett beslut enligt paragrafen fattas. Hur
       långt dessa skyldigheter sträcker sig får avgöras av förhållandena i det enskilda
       fallet, med beaktande av vilken sorts åtgärd det rör sig om och vilket behov det finns
       av ett snabbt beslut. Det kan behövas samråd med oeniga vårdnadshavare vid flera
       tillfällen för att försöka åstadkomma en lösning som är så bra som möjligt för barnet,
       baserad på vårdnadshavarnas gemensamma beslut. Om en vårdnadshavare inte kan
       nås trots upprepade försök från socialnämnden, kan nämnden behöva fatta beslut
       utan att ha inhämtat dennes inställning. Socialnämnden har samma skyldighet att
       göra en objektiv och fullständig utredning när en vårdnadshavare håller sig undan
       som annars. Det kan innebära att nämnden i brist på uppgifter från vårdnadshavaren
       måste inhämta kompletterande underlag från andra för att kunna göra en tillräckligt
       grundad bedömning. I en sådan situation bör nämnden alltså inte förlita sig enbart på
       den andra vårdnadshavarens uppgifter.
       Uppgifter ska dokumenteras och vårdnadshavarna har rätt att ta del av dem.

Det här fallet
I det här fallet beslutade nämnden den 11 januari 2013 att BB, som då var 14 år,
skulle få en kontaktperson. AA och BB:s far var båda vårdnadshavare för BB. Av
utredningen som låg till grund för beslutet framgår att AA var ”informerad” om
insatsen, medan fadern var ”positiv” till den. Av en e-postkorrespondens mellan
AA och socialsekreteraren CC framgår att AA den 16 januari 2013 informerades
om att insatsen skulle inledas följande dag.

Den rättsliga utgångspunkten enligt 3 kap. 6 b § SoL är alltså att båda vårdnads-
havarna ska samtycka för att socialnämnden ska få utse en kontaktperson för ett
barn som inte har fyllt 15 år. Nämnden skulle således bl.a. ha utrett båda vårdnads–
havarnas inställning till frågan om en kontaktperson skulle utses. Det är inte
tillräckligt att en vårdnadshavare enbart informeras om en beslutad insats innan den
verkställs.

Det kan konstateras att nämndens handläggning brustit genom att nämnden före sitt
ställningstagande inte frågat AA om hennes inställning till frågan om att utse en
kontaktperson för BB. Nämnden ska kritiseras för denna brist. Att AA
informerades om insatsen dagen innan den påbörjades, och då inte verkar ha invänt
mot den, förändrar inte bilden av att nämndens handläggning inför beslutet varit
bristfällig.

Omständigheterna i det aktuella ärendet hos nämnden verkar inte ha varit sådana
att nämnden övervägde att fatta ett beslut med stöd av 6 kap. 13 a § FB. En
tillämpning av den bestämmelsen skulle för övrigt ha ställt i princip samma krav på
nämndens utredning av vårdnadshavarnas inställning som de jag nyss beskrivit.
                                                                  Dnr 3380-2013   Sid 6 (7)




Nämndens handläggning av AA:s framställningar om att få del av allmänna
handlingar
Rättslig reglering
I 2 kap. tryckfrihetsförordningen, TF, finns grundläggande bestämmelser om
allmänna handlingars offentlighet. I kapitlet regleras även primärt frågan om
utlämnande av allmänna handlingar.

Enligt 2 kap. 12 § TF ska en allmän handling som får lämnas ut på begäran genast
eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta
del av handlingen. Av 2 kap. 13 § TF framgår att den som önskar ta del av en
allmän handling även har rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av de delar av
handlingen som får lämnas ut. En begäran om att få en kopia av en allmän handling
ska behandlas skyndsamt.
För det fall en begäran om att få ta del av en handling helt eller delvis inte kan
tillmötesgås ska den som har gjort framställningen underrättas om detta. Den
enskilde ska då också informeras om möjligheten att begära myndighetens
prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska
kunna överklagas. Rätten att få ett överklagbart beslut tillkommer sökanden oavsett
om beslutet att inte lämna ut handlingen grundar sig på en sekretessbestämmelse,
på att den begärda handlingen inte är allmän, inte kan identifieras eller över huvud
taget inte kan påträffas. Av 20 och 21 §§ förvaltningslagen (1986:223) följer att ett
beslut ska vara motiverat och försett med en anvisning om hur beslutet kan
överklagas.

Det här fallet
Utredningen visar att förvaltningen vid två tillfällen har lämnat ut vissa handlingar
som AA begärt att få ta del av. Förvaltningen har dock samtidigt undantagit vissa
handlingar med hänvisning till att de tidigare lämnats ut till AA. Jag vill i
anledning av detta anföra följande.

Av ovan redovisade bestämmelser om utlämnande av allmän handling följer att
nämnden, i samband med att bara vissa av de efterfrågade handlingarna lämnades
ut, skulle ha informerat AA om möjligheten för henne att begära ett skriftligt och
överklagbart beslut från myndigheten (dvs. nämnden). Rätten att få ett sådant
beslut är som framgått i princip oberoende av de skäl som nämnden har för att inte
lämna ut handlingen i fråga. Nämnden kan inte undgå kritik för att AA inte
informerats om möjligheten att begära myndighetens prövning. Jag noterar
samtidigt att AA överklagat ett av de aktuella ”beskeden” från förvaltningen och att
detta överklagande prövats av domstol. Mot denna bakgrund finner jag inte skäl att
ytterligare uppehålla mig vid frågan.

Övrigt
Vad som i övrigt har kommit fram leder inte till någon kommentar från min sida.
                                                         Dnr 3380-2013   Sid 7 (7)




Ärendet avslutas med den kritik som har uttalats ovan.
