# Kritik mot en rådman för hanteringen av en tilltalads adressuppgift

JO 2010-02-26 dnr 3393-2009

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                     Sid
                                                                         2010-02-26           3393-2009              1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot en rådman för hanteringen av en tilltalads adressuppgift


                          Beslutet i korthet: En rådman får allvarlig kritik för att han av förbiseende angav den
                          tilltalades adress i en brottmålsdom trots att uppgiften var sekretessbelagd. Rådmannen
                          kritiseras också för att han, när han upptäckte sitt misstag, med tuschpenna strök över
                          adressuppgiften såväl i originaldomen som i den stämningsansökan som förvarades i
                          tingsrättens akt.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot bl.a. rådmannen BB med anledning av
                        att denne i en dom hade angett hans adressuppgifter trots att AA sedan lång tid
                        tillbaka haft skyddade personuppgifter, vilket tingsrätten kände till. Han uppgav
                        vidare att BB hade beklagat det inträffade och i efterhand sett till att ta bort
                        adressuppgiften från akten. AA hade, på grund av det inträffade, känt sig tvungen
                        att flytta.

## Utredningen

Handlingar i Södertörns tingsrätts mål B 8857-07 fordrades in och granskades.
                        Muntliga upplysningar hämtades in från arkivarien CC.

                        I huvudsak följande framkom. Målet inleddes i juli 2007 genom att åklagaren gav
                        in en begäran om att en offentlig försvarare skulle förordnas för AA. Av fram-
                        ställningen framgick att AA hade skyddade personuppgifter och att det var adress-
                        uppgiften som var känslig. Tingsrätten höll huvudförhandling i målet, med BB som
                        ordförande, den 22 april 2009. Samma dag avkunnades dom. Domen expedierades
                        den 28 april. I det s.k. domshuvudet fanns AA:s namn och personnummer
                        antecknat medan det angavs att sekretess rådde för adressen. I domen hänvisades
                        vad gäller yrkanden och framlagd bevisning till en bilaga (tingsrättens aktbilaga 3,
                        stämningsansökan i målet). I stämningsansökan angavs bl.a. AA:s adress. Det
                        framgick vidare att någon, i såväl den originaldom som sparats i tingsrättens akt
                        som i det arkiverade exemplaret av aktbilaga 3, med tuschpenna strukit över AA:s
                        adressuppgift.

                        Ärendet remitterades till Södertörns tingsrätt för upplysningar och yttrande över
                        hanteringen av AA:s adressuppgift i den aktuella domen. Av yttrandet skulle



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                         Dnr 3393-2009   Sid 2 (5)



framgå såväl anledningen till att adressuppgiften kom att tas med i domen som
vilka överväganden som gjordes inför beslutet att ta bort uppgiften från bilagan till
originaldomen.

Södertörns tingsrätt (lagmannen DD) kom in med ett yttrande och anförde följande.
      Rådmannen BB, som handlagt och avgjort målet, har i yttrande till mig sagt:
      ”Jag har handlagt målet och varit ordförande vid huvudförhandlingen varvid domen
      avkunnades. AA hade s.k. skyddade personuppgifter, men adressuppgiften hade
      angetts på stämningsansökan. I domen togs stämningsansökan in som en bilaga, och
      av förbiseende uppmärksammade jag inte att hans skyddade personuppgifter fanns
      där. Om jag hade gjort det skulle ansökan inte ha bifogats domen utan gärnings-
      påståendet ha skrivits in i domen. Jag hade därefter kontakt med AA per telefon och
      mail. Han meddelade mig att adressen fanns angiven i domsbilagan och ville
      att den skulle tas bort. Jag tillmötesgick hans begäran genom att stryka över adress-
      uppgiften. Jag betraktade det inte som en rättelse av dom utan mer som en praktisk
      åtgärd för att skydda uppgifterna. Jag kan inte nu erinra mig vilka överväganden
      som i övrigt gjordes.”
      Jag hänvisar till BB:s yttrande för att besvara remissens tre första frågor.
      Min bedömning är – trots säkra rutiner som ständigt ses över – att det är uppenbart
      att ett mycket beklagligt misstag har begåtts och att detta kan förtjäna kritik.
AA yttrade sig.

Muntliga upplysningar inhämtades därefter från kammaråklagaren EE. Det
framkom därvid att det föreföll som att det inte i åklagarkammarens ärende-
hanteringssystem (Cåbra) förts in att AA hade skyddade personuppgifter.
Detta fick till följd att EE inte uppmärksammade att så var fallet. Om uppgiften
hade varit rätt införd i Cåbra hade det med automatik angetts ”sekretess” i
stämningsansökans adressfält när denna upprättades.

Bedömning
Inledning
Av utredningen har sammanfattningsvis följande framgått. I en framställan till
tingsrätten om förordnande av offentlig försvarare angavs att den misstänkte, AA,
hade skyddade personuppgifter. Trots att det var adressuppgiften som var känslig
angavs den i den stämningsansökan som sedermera gavs in till tingsrätten. När
tingsrätten meddelade dom i målet fogades stämningsansökan med adressuppgiften
av förbiseende som bilaga till domen. När detta upptäcktes strök BB med
tuschpenna över adressuppgiften i såväl originaldomen som den stämningsansökan
som förvarades i tingsrättens akt.

Vid tidpunkten för det inträffade gällde sekretesslagen (1980:100). Denna ersattes
den 30 juni 2009 av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL.
Eftersom den nya lagen, i vart fall i nu aktuella avseenden, inte innehåller några
nyheter i sak har jag valt att i detta beslut hänvisa till bestämmelser i den nya lagen.

Något om s.k. skyddade personuppgifter
Uppgifter i folkbokföringen är normalt offentliga. Sekretess gäller endast om det av
särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men om uppgiften röjs, 22 kap. 1 § OSL.
                                                                   Dnr 3393-2009   Sid 3 (5)



Det som brukar kallas skyddade personuppgifter är egentligen det samlingsnamn
som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering,
kvarskrivning och fingerade personuppgifter.

Den skyddsåtgärd som varit aktuell i detta ärende är sekretessmarkering. Sekretess-
markering innebär att det görs en s.k. markering för särskild sekretessprövning i
folkbokföringsdatabasen. Det framgår emellertid inte vilken uppgift i folkbok-
föringen som kan vara känslig. Ofta, som i förevarande fall, är det adressen som
utgör den skyddsvärda uppgiften, men även t.ex. namn och uppgifter om anhöriga
kan vara känsliga. Markeringen innebär inte att det råder sekretess för uppgifterna
utan ska fungera som en varningssignal så att en noggrann prövning görs innan
uppgifterna lämnas ut.

Det kan visserligen inte krävas att en myndighet regelmässigt kontrollerar om en
enskild har en sekretessmarkering i folkbokföringen innan den lämnar ut en adress.
Om myndigheten, via Skatteverket eller på annat sätt, får kännedom om att det in-
förts en sekretessmarkering innebär det dock att det föreligger en särskild anled-
ning för myndigheten att göra en skadebedömning i det enskilda fallet (prop.
2005/06:161 s. 55).

Angivandet av adressuppgiften i stämningsansökan
Som ovan angetts var det redan i ett tidigt skede av förundersökningen känt för
åklagarkammaren att AA hade skyddade personuppgifter, närmare bestämt
sekretessmarkering. Av utredningen har framgått att om det förs in i ärende-
hanteringssystemet Cåbra att en misstänkt har skyddade personuppgifter anges
med automatik ”sekretess” i stämningsansökans adressfält. Av någon anledning
har det emellertid inte förts in i Cåbra att AA hade skyddade personuppgifter,
vilket bl.a. medfört att EE inte uppmärksammade att så var fallet. Det
har i sin tur fått till följd att AA:s adress angavs i stämningsansökan.

Det förhållandet att en adressuppgift finns med i en stämningsansökan innebär i
och för sig inte att uppgiften blir offentlig när stämningsansökan upprättas eller när
den kommer in till tingsrätten. Det innebär dock, vilket detta ärende illustrerar, att
risken för ett felaktigt utlämnande av uppgiften ökar. Således bör naturligtvis en
adressuppgift för vilken sekretess kan gälla, i enlighet med de rutiner som kammar-
en tillämpar, inte anges i stämningsansökan. Det är inte meningsfullt att nu försöka
utreda varför det inte angavs i Cåbra att AA hade skyddade personuppgifter, men
ingenting talar för att det rör sig om något annat än ett beklagligt förbiseende. Detta
föranleder mig att betona vikten av att iaktta noggrannhet vid hanteringen av
uppgifter som kan omfattas av sekretess.

Utlämnandet av uppgifterna
Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretess-
reglerad uppgift från domstol eller annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen –
med vissa här inte aktuella undantag – tillämplig på uppgiften även hos den mot-
tagande domstolen, 43 kap. 2 § första stycket OSL. För alla myndigheter gäller
dessutom sekretess för uppgift om bl.a. enskilds bostadsadress om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma
                                                                    Dnr 3393-2009    Sid 4 (5)



att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs,
21 kap. 3 § första stycket OSL.

I förevarande fall har det ända sedan målet inleddes sommaren 2007 varit känt för
tingsrätten att AA hade sekretessmarkering och att det var hans adress som var den
känsliga uppgiften. Eftersom tingsrätten i det s.k. domshuvudet angett att AA:s
adress var sekretessbelagd har den uppenbarligen också gjort bedömningen att
AA:s adressuppgifter inte skulle lämnas ut. Trots detta har stämningsansökan i
målet – i vilken AA:s adress fanns antecknad – fogats som en bilaga till domen.

En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en
domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om
uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende, 43 kap. 8
§ första stycket OSL. Att AA:s adressuppgift tagits in i domen innebär således att
uppgiften hos tingsrätten sedan dess är offentlig.

Ett röjande av en hemlig adressuppgift kan naturligtvis få förödande konsekvenser
för den vars adress är skyddad och kan – som i det aktuella fallet – innebära att
personen i fråga känner sig tvungen att flytta. Det är därför av största vikt att den
som fått förtroendet att behandla sekretessbelagda uppgifter sköter detta med er-
forderlig omsorg och noggrannhet och att det finns rutiner som minimerar risken
för ett felaktigt utlämnande. Jag tvingas konstatera att BB brustit i detta avseende.
Jag ser allvarligt på detta och övervägde även inledningsvis om det inträffade gav
anledning att anta att BB gjort sig skyldig till brott. Trots vad jag nyss konstaterat
angående den bristande noggrannheten och de allvarliga konsekvenser hans brist i
det avseendet fick stannade jag dock för att så inte var fallet. BB förtjänar
emellertid allvarlig kritik för det inträffade.

Raderandet av uppgifterna
BB har uppgett att hans åtgärd att med tuschpenna stryka över adressuppgiften
såväl i originaldomen som i stämningsansökan var en praktisk åtgärd för att skydda
uppgiften, att han inte såg det som en rättelse av domen och att han inte nu kan
erinra sig vilka överväganden i övrigt som gjordes.

Som ovan angetts kan en uppgift som en gång blivit offentlig inte därefter i samma
mål beläggas med sekretess. I och med att domen med adressuppgifterna expedie-
rades – förvisso av misstag – har den sekretess som gällt för uppgiften upphört att
gälla vid tingsrätten. Jag kan således instämma i BB:s bedömning att
bestämmelserna om rättelse av dom i 30 kap. 13 § rättegångsbalken inte varit
tillämpliga.

Såväl domen som stämningsansökan i målet utgör naturligtvis allmänna handling-
ar. Det säger sig självt att en tjänsteman vid den myndighet eller domstol som
förvarar en sådan handling inte, utan lagstöd, har rätt att ändra innehållet i den.
BB:s åtgärd att med tuschpenna stryka över adressuppgiften har emellertid
inneburit att han gjort just det.
                                                                    Dnr 3393-2009   Sid 5 (5)



Det finns självfallet allmänt sett anledning att se mycket allvarligt på att en tjänste-
man medvetet ändrar, tar bort eller lägger till uppgifter i en allmän handling. I detta
fall har åtgärden visserligen skett med det vällovliga syftet att lindra konsekvenser-
na för AA av det tidigare misstaget. Vidare har de uppgifter som tagits bort från de
allmänna handlingarna varit helt betydelselösa i målet och borde, som redan
nämnts, över huvud taget inte ha angetts i stämningsansökan. BB förtjänar likväl
kritik för sitt handlande.

Ärendet avslutas.
