# Kritik mot Bildningsstyrelsen i Avesta kommun för att ha kränkt en anställds yttrandefrihet efter ett kritiskt inlägg på Facebook

JO 2019-10-30 dnr 3407-2018

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2019-10-30               3407-2018              1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Bildningsstyrelsen i Avesta kommun för att ha kränkt en
                        anställds yttrandefrihet efter ett kritiskt inlägg på Facebook


                          Beslutet i korthet: Bildningsstyrelsen har hållit ett klargörande samtal med en
                          anställd med anledning av att hon på sitt privata Facebookkonto uttryckt åsikter om
                          hur kommunens politiker fördelade de ekonomiska resurserna. JO har ansett att
                          åtgärderna stått i strid med det s.k. repressalieförbudet och att de dessutom syftat till
                          att begränsa den anställdas yttrandefrihet.

## Anmälan

AA anmälde den 17 maj 2018 Bildningsstyrelsen i Avesta kommun för att
                        genom påtryckningar ha begränsat hennes yttrandefrihet. Hon framförde bl.a.
                        följande:

                        Hon är anställd av Avesta kommun. Hon hade skrivit en personlig åsikt i sociala
                        medier om hur de styrande politikerna i kommunen fördelade skattemedlen.
                        Några dagar därefter blev hon inkallad till ett samtal med sin chef som upplyste
                        henne om att ordföranden i bildningsstyrelsen hade uttryckt missnöje över det
                        hon skrivit. Hon fick veta att arbetsgivaren tyckte att det var olämpligt att hon
                        som privatperson uttryckte sin åsikt på sociala medier, och hon uppmanades att
                        upphöra med det. Hon trodde att saken därefter var utagerad, men efter några
                        månader blev hon på nytt inkallad till sin chef. Han berättade att de skulle ha ett
                        klargörande samtal om det som hänt och överlämnade ett dokument till henne.
                        Klargörande samtal används av arbetsgivaren som en första åtgärd vid
                        misskötsel. Nästa åtgärd är en skriftlig varning.

                        AA bifogade ett dokument daterat den 3 maj 2018 med rubriken Klargörande
                        samtal med anledning av publicering på Facebook och en skärmbild från
                        kommunens intranät om hantering av misskötselärenden.

                        I dokumentet Klargörande samtal med anledning av publicering på Facebook,
                        som är undertecknat av bildningschefen, anges följande:
                                För offentliganställd finns idag en långtgående yttrande- och meddelarfrihet.
                                Denna har tillkommit dels för att ska ha ”högt i tak” för att kunna föra ett bra




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                      Dnr 3407-2018        Sid 2 (5)




      samtal om även svåra frågor i den offentliga debatten, men också för att anställda
      ska kunna slå larm om olika missförhållanden.
      Samtidigt har rättspraxis utkristalliserat att det finns en lojalitetsplikt i det
      enskilda anställningsavtalet som begränsar möjligheten för medarbetare hur de
      kritiserar arbetsgivarens verksamhet gentemot tredje man. (AD 1992 nr 9, AD
      1986 nr 95, AD 1988 nr 67, 1994 nr 79, 1997 nr 59). I korthet innebär detta att
      man inte får förmedla kritik till tredje man som skadar förtroendet för arbets-
      givarens inriktning, produktion, tjänsteverksamhet eller dess brukare och kunder.
      Vilket krav på lojalitet som arbetsgivaren kan ställa på medarbetarna, som
      begränsar delar av meddelarfriheten, avgörs dels av medarbetarens förtroende-
      ställning, dels av vilken skada den bristande lojaliteten kan orsaka.
      Det har kommit till arbetsgivarens kännedom att du publicerat kritik mot de
      politiska förslag om verksamhetsförändringar och inriktning samt den inriktning
      på verksamheten som de demokratiskt valda politikerna har gjort.
      Bl.a. har du gjort kommentarer på Facebook, när det gäller hur de styrande vill
      fördela ekonomiska medel mellan föreningslivet och de lagstadgade
      verksamheterna.
      Arbetsgivaren vill vara tydlig med att säga att ovanstående uppfattningar kan
      visserligen framföras utan att anställningen är i fara, och att det ligger inom
      ramen för meddelarfriheten, men i gränstrakten för att kollidera med lojalitets-
      kravet. Dock anser vi att det är olämpligt att fälla sådana kommentarer med
      hänsyn till den position och förtroendeställning du har, där din uppgift är att
      bereda och utvärdera olika ekonomiska effekter åt Bildningsstyrelsens politiker
      och dess förvaltningsledning.
      Arbetsgivaren vill därför meddela Dig, i form av ett klargörande samtal, det
      olämpliga med att förmedla personliga åsikter på Facebook om den politiska
      ledningens förslag som kan undergräva förtroendet för den politiska ledningen,
      med hänsyn till den förtroendeställning du har inom det ekonomiska området
      inom Bildningsstyrelsens verksamhet.

Utredning
JO uppmanade bildningsstyrelsen att lämna upplysningar om och yttra sig över
det som AA framfört i sin anmälan.

Bildningsstyrelsen (personalchefen BB) lämnade följande yttrande:

      AA har funktionen inom Bildningsförvaltningen som dess övergripande
      förvaltningsekonom och jobbar nära med både den politiska ledningen och
      tjänstemannaledningen. Hon uppbär också funktionen som samordnare av
      verkställigheten och beredningarna av de övergripande ekonomiska frågorna
      inom Bildningsförvaltningen. Hon har i denna egenskap också en
      förtroendefunktion i ekonomiska frågor både gentemot ledningen och
      kommuninnevånarna med anledning av de frågor som tar sikte på de
      ekonomiska förhållandena.
      Under våren 2018 lade AA ut en text på Facebook, där hon kraftfullt
      kritiserade den politiska ledningen för dess ekonomiska prioriteringar och hur
      pengar fördelades inom kommunens olika verksamheter. Denna kritik omfattade
      mycket personliga åsikter och subjektiva värderingar, som visserligen var helt i
      linje med meddelar- och yttrandefriheten, men som Avesta kommun anser är
      mindre lämpligt, med hänsyn till den förtroendeposition hon har.
      Avesta kommun vill framhålla att vi är mycket medveten om att offentlig-
      anställda har en omfattande meddelarfrihet och att det står varje medarbetare
      fritt att ha privata uppfattningar om hur de styrande fördelar sina pengar. Några
      tidigare aktiviteter från arbetsgivarens sida för att begränsa medarbetarnas
                                                                        Dnr 3407-2018        Sid 3 (5)




       yttrandefrihet har därför aldrig gjorts i Avesta kommun och några anmälningar
       härom har heller aldrig tidigare inkommit, vare sig från enskilda medarbetare
       eller från fackliga företrädare.
       Däremot ansåg förvaltningschefen att på det sätt som budskapet var formulerat
       på Facebook, av AA, så kunde detta innebära vissa problem för omgivningen att
       tolka huruvida detta var något som hon ansåg som privatperson eller i egenskap
       av ekonom inom Bildningsförvaltningen. Med anledning av detta förhållande
       hade förvaltningschef CC ett samtal med AA om det inträffade. Vid detta samtal
       betonades tydligt – för att förebygga missförstånd – att det som hon uttryckt på
       Facebook förelåg inom ramen för meddelarfriheten, men att det ansågs
       olämpligt, med hänsyn till den förtroendeposition som hon har. Viktigt i detta
       sammanhang är också att notera att ett klarläggande samtal inte är att anse som
       en bestraffning, repressalie, eller disciplinär åtgärd, enligt vårt kollektivavtal.
       Endast en skriftlig varning anses vara en disciplinåtgärd enligt Allmänna
       bestämmelserna § 12, vilken kan betecknas som en bestraffning av en
       medarbetare vid klandervärt beteende eller uppträdande enligt arbetsrättsliga
       utgångspunkter, med tanke på hur våra kollektivavtal är utformade. Men någon
       sådan disciplinär påföljd har alltså inte utdelats till AA p.g.a. händelsen.
       Vägledande och klarläggande samtal gentemot anställda ges regelbundet i vår
       verksamhet och är en del av det coachande ledarskap, som är naturlig del för en
       chef, när händelser inträffar som visserligen i sig är tillåtna, men däremot mindre
       lämpliga.
       I samband med det klarläggande samtalet delgavs också en skriftlig samman-
       fattning av samtalet till henne, där det tydligt framgår, att det som AA framfört i
       Facebook ligger inom ramen för medarbetarnas meddelarfrihet. Att ändå påstå
       att arbetsgivaren hävdat motsatsen är därför inte en objektiv slutsats, enligt
       Avesta kommun, även om AA:s subjektiva och personliga upplevelse av
       samtalet är ett helt annat. Att våra chefer någon gång förklarar för en
       medarbetare att ett beteende inte är lämpligt är inte samma som att vi bestraffar
       vår personal eller anser att detta är otillåtet. Denna typ av kommunikation bör
       rimligen ligga inom ramen för arbetsledningsrätten.
AA kommenterade remissvaret och framförde bl.a. att det står på hennes
Facebooksida att den är privat.

Bedömning
Jag vill inledningsvis framhålla att JO som regel inte utreder klagomål som
gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det beror på att det
finns en särskild ordning för hur sådana arbetstvister ska lösas, nämligen genom
fackliga förhandlingar eller genom en rättegång enligt bestämmelserna i lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. Utredningen här har därför inriktats
på om bildningsstyrelsens ingripande genom förvaltningschefens samtal med
AA och överlämnandet av dokumentet Klargörande samtal med anledning av
publicering på Facebook har inneburit en kränkning av AA:s yttrandefrihet.

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med
yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1 § första
stycket 1 regeringsformen, RF). Yttrandefriheten får endast begränsas genom
lag med hänsyn till vissa preciserade ändamål (2 kap. 20–23 och 25 §§ RF).
Yttrandefriheten skyddas även genom artikel 10 i Europakonventionen.
                                                                   Dnr 3407-2018       Sid 4 (5)




Yttrandefrihet i vissa medier omfattas av särskilda grundlagsregleringar i
tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Den som
använder sin yttrandefrihet i de former som är särskilt reglerade får inte utsättas
för andra sanktioner från det allmännas sida än sådana som uttryckligen är
angivna i de grundlagarna. (Se 3 kap. 6 § TF och 2 kap. 6 § YGL, vilka före
den 1 januari 2019 motsvarades av 3 kap. 4 § andra stycket TF respektive 2 kap.
4 § tredje stycket YGL.) Detta s.k. repressalieförbud innefattar varje form av
repressiv åtgärd mot den enskilde, från tillrättavisningar till de särskilt
ingripande åtgärderna som är straffbelagda. Även den som använder sin
yttrandefrihet i andra former än de som regleras genom TF och YGL, dvs. icke
grundlagsskyddade medier, är inom ramen för 2 kap. 1 § första stycket 1 RF
skyddad mot repressalieåtgärder. (Se Axberger i Tryckfrihetsförordningen,
1 januari 2019, Karnov, kommentaren till 3 kap. 6 § och i Yttrandefrihets-
grundlagarna, fjärde uppl., 2019, s. 150 samt bl.a. JO 2018/19 s. 283,
dnr 172-2016.)

Grundlagarna tillförsäkrar var och en yttrandefrihet gentemot ”det allmänna”,
vilket omfattar bl.a. kommunernas valda församlingar och förvaltningsorgan.
Den nyss redovisade lagregleringen ger offentligt anställda samma skydd som
alla andra medborgare. En offentligt anställd kan alltså fritt ge uttryck för sin
uppfattning, även om den egna myndighetens verksamhet, såvida inte
tystnadsplikt gäller för uppgifterna. Skyddet innebär att en myndighet inte får
ingripa mot någon för att han eller hon har använt sig av sin grundlagsstadgade
rätt att ge uttryck för sin uppfattning. En myndighet får inte heller försöka
motarbeta eller genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall försöka
påverka den anställde om hur han eller hon utnyttjar sin yttrandefrihet. Detta
gäller även i de fall en myndighet anser att den anställde har lämnat felaktiga
uppgifter. Myndigheten är i stället hänvisad till att bemöta och rätta sådana
uppgifter.

Den som är anställd vid en myndighet har alltså rätt att, utan repressalier från
sin arbetsgivare, offentligt ge sina synpunkter på verksamheten. Det är en annan
sak att en anställd måste vara lojal mot sin arbetsgivare och rätta sig efter de
beslut och de direktiv som arbetsgivaren meddelar om hur verksamheten ska
bedrivas. Det civilrättsligt reglerade anställningsförhållandet mellan
myndigheten och den anställde kan medföra faktiska begränsningar i den
enskildes möjligheter att utnyttja sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Den
anställde kan t.ex. inte med hänvisning till reglerna om yttrandefrihet kräva att i
tjänsten få hålla föredrag eller föreläsningar om sin syn på myndighetens
verksamhet. Det innebär emellertid inte att den anställde är förhindrad att fritt
uttrycka sina privata åsikter om bl.a. sådana beslut och direktiv. Det finns vidare
inget som hindrar att en myndighet bestämmer vad som ska vara myndighetens
officiella ståndpunkt i olika frågor och ger en särskild person i uppdrag att uttala
sig för myndighetens räkning. Självfallet får inte heller det påverka
möjligheterna för den utsedda personen eller någon annan anställd att ge uttryck
                                                                  Dnr 3407-2018      Sid 5 (5)




för sina privata åsikter. (Se JO 2005/06 s. 453, dnr 1284-2004, och JO 2007/08
s. 550, dnr 2584-2005.)

AA uttryckte i ett inlägg på Facebook åsikter om hur kommunens politiker
fördelade de ekonomiska resurserna. Det har inte framkommit annat än att det
var frågan om hennes privata Facebookkonto. Den närmare utformningen av
meddelandet framgår inte av utredningen, men bildningsstyrelsen har uttalat att
AA:s inlägg innehöll mycket personliga åsikter och subjektiva värderingar samt
att kritiken var helt i linje med yttrandefriheten. Däremot var inlägget enligt
bildningsstyrelsen olämpligt med hänsyn till AA:s förtroendeposition i
myndighetens verksamhet.

Förvaltningschefens åtgärd att hålla ett klargörande samtal med AA i maj 2018
har varit direkt motiverad av hennes inlägg på Facebook. Detta bekräftas av
innehållet i den skriftliga sammanfattningen av samtalet, vilken då också
lämnades till AA. En myndighet får inte ingripa mot en anställd för att hon har
använt sig av sin grundlagsstadgade rätt att ge uttryck för sina åsikter.
Bildningsstyrelsens åtgärder har stått i strid med detta repressalieförbud. Av
innehållet i dokumentationen som lämnades till AA kan jag inte heller dra
någon annan slutsats än att åtgärderna dessutom syftat till att begränsa hennes
yttrandefrihet. Det som bildningsstyrelsen anfört om AA:s position inom
förvaltningen medför inte att jag ser mindre allvarligt på det inträffade. Sålunda
kan en offentlig arbetsgivares önskan om att värna allmänhetens förtroende för
den egna myndigheten inte åberopas till stöd för att vidta sådana åtgärder som
det nu varit frågan om mot en anställd som gjort bruk av sin yttrandefrihet i ett
sammanhang skilt från tjänsten. Bildningsstyrelsen ska kritiseras för det
inträffade.

Ärendet avslutas.
