# Kritik mot ett sjukhus som tillåtit filminspelning av patienter i akutmedicinska situationer för användning i tv-serien "Sjukhuset" utan att samtycke från patienter dessförinnan inhämtats

JO 2011-03-30 dnr 3414-2009

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                    Sid
                                                                       2011-03-30         3414-2009             1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot ett sjukhus som tillåtit filminspelning av patienter i
                        akutmedicinska situationer för användning i tv-serien ”Sjukhuset” utan
                        att samtycke från patienter dessförinnan inhämtats

## Bakgrund

I en anmälan, som kom in till JO den 23 april 2009, framförde AA klagomål mot
                        Akademiska sjukhuset i Uppsala (JO:s dnr 2295-2009). Klagomålen rörde att
                        sjukhuset hade tillåtit filmning av patienter i akutmedicinska situationer för
                        användning i tv-serien ”Sjukhuset” utan att samtycke från patienterna dessförinnan
                        hade inhämtats.

                        I ärendet framkom att Socialstyrelsen, dåvarande regionala tillsynsenheten i
                        Örebro, hade handlagt ett ärende som rörde frågor om hur sekretess och integritet
                        för patienter och närstående hade säkerställts i samband med inspelningen av det
                        aktuella tv-programmet. Socialstyrelsen meddelade beslut i ärendet den 12
                        december 2008 (dnr 44-11397/07). Utifrån den redovisning som företrädare för
                        sjukhuset lämnat fann Socialstyrelsen inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder.
                        Av Socialstyrelsens beslut framgick att sjukhuset skulle genomföra en
                        uppföljning/utvärdering av patienternas upplevelse av tv-inspelningen.
                        Socialstyrelsen såg det som mycket viktigt att en sådan uppföljning/utvärdering
                        genomfördes och begärde att få ta del av resultatet.

                        Mot bakgrund av vad som framkommit fann JO i ett beslut den 20 maj 2009 inte
                        skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av AA:s anmälan.

## Anmälan

AA inkom den 17 juni 2009 med en ny anmälan till JO rörande saken. Till sin
                        anmälan hade han fogat bl.a. det avtal om filminspelning som träffats mellan
                        sjukhuset och produktionsbolaget Titan Television AB samt en redovisning av 37
                        akutmedicinska ingripanden som visats i den aktuella tv-serien.

## Utredning

Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län, anmodades att göra en utredning
                        och inkomma med yttrande över vad AA hade framfört i sin anmälan till JO.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                          Dnr 3414-2009     Sid 2 (7)




Yttrandet skulle särskilt belysa när och på vilket sätt samtycke hade lämnats i de 37
fall som beskrivits i bilagan till anmälan.

Landstingsstyrelsen yttrade följande.

## Sammanfattning

Anmälan har inkommit till Justitieombudsmannen (JO) i fråga om tv-inspelningar på
      Akademiska sjukhusets område i Uppsala.
      Landstingsstyrelsen i Uppsala län har utrett ärendet jämte JO:s frågeställningar.
      Sammanfattningsvis finner Landstingsstyrelsen i Uppsala län inte att den
      administrativa eller övriga handläggningen av ärendet kan kritiseras. Vi avvaktar nu
      JO:s inställning.

      Överväganden
      Landstingsstyrelsen i Uppsala län (landstinget) har noterat redogörelsen för
      bakgrunden som gjorts gällande ärendet, jämte JO:s tillägg i brev av den 23 oktober
      2009.

      Semioffentlig plats
      Landstingets lokaler är tillgängliga för allmänheten. I vissa fall krävs tillstånd för att
      röra sig på landstingsytor, som då är avstängda för allmänheten av medicinska eller
      andra skäl. Den av landstinget bedrivna sjukvårdsverksamheten är dock av stort
      allmänintresse, varför media eller annan samhällsbevakare kan ha ett välavvägt
      intresse av tillträde. Landstingets grundinställning är att medias förfrågningar prövas
      nogsamt. Med befogat och allmänt intresse kan tillträde ske under kontrollerade
      former.

      Förhållandet till offentlighets- och sekretesslagen
      Landstinget har som utgångspunkt att patienter skall kunna vända sig till vården med
      förtroende, där deras integritetsfrågor skall hanteras med varsam hand (och allra
      minst i enlighet med gällande lagstiftning). Vården är normalt en fristad från allmän
      media, vilket landstinget upplever respekteras.
      Allmänintresset av insyn i vårdverksamheten som bedrivs med landstingsmedel är
      även detta en hänsyn, som vägs mot integritetsfrågor.
      Det understryks att det i aktuellt ärende inte är patienter eller personal som är i fokus
      för mediaintresset, utan verksamheten i stort. Detta allmänintresse är befogat, då
      landstingets verksamhet är central i samhället.

      Landstingets hantering av nu aktuellt ärende
      Landstinget har tillsett att ett grundavtal (Avtal om filmning av dokumentärserie på
      sjukhuset) upprättats mellan landstinget och produktionsbolaget, där landstinget
      reglerat att alla intressen hanterats etiskt och juridiskt korrekt. Detta var en
      förutsättning för tillåtandet.
      En annan viktig förutsättning för att tillåta inspelning var dels att verksamheten inte
      skulle störas dels att all personal som medverkat givit sitt samtycke till att delta.
      Det är Akademiska sjukhusets bedömning att arbetet inte störts. Dock har
      instruktionen inte varit att anteckning om patientsamtycke till bevakning skall ske i
      journal som JO föreslagit i tidigare liknande fråga – journalen är till för medicinska
      anteckningar, och en sådan rutin skulle utgöra just ett sådant störande moment som
      JO tidigare önskat säkerställa frånvaron av.
      Landstinget har vidare säkerställt att produktionsbolaget arbetat med patienternas
      samtycke, samt i övrigt haft en seriös och dokumentärt samhällsupplysande
                                                                          Dnr 3414-2009     Sid 3 (7)




      inriktning. Produktionsbolagets rutiner har kontrollerats i syfte att säkerställa att inte
      övertramp skett. Det bör dock vara en rimlig slutsats att landstinget svårligen kan
      ansvara för medias samtliga göranden, utan svarar för egna låtanden.
      Anmälarens syn att personal beordrats att delta i filmupptagning tillbakavisas som
      grundlöst – det är landstingets samlade bild att inspelningarna uppfattats som en
      uppskattning av personalens viktiga arbete.
      Att filma på allmän plats (som t.ex. precis utanför sjukhuset) är enligt landstingets
      bedömning inte olagligt, varför Akademiska sjukhusets handläggning snarare
      säkerställt än stjälpt patientsekretessen.

      Samtyckets säkerställande
      Att inhämta samtycke från en hjälplös patient är en allmän omöjlighet. Detta gäller
      även samtycket till vård, som landstinget har att hantera oavsett mediabevakning. I
      fråga om media säkerställs doc samtycket i detta fall genom ”Godkännande av
      medverkan i tv-inspelning”, där en i media identifierbar patient eller
      landstingsanställd (eller snarare medborgare i dessa fall) har möjlighet att själva
      godkänna sitt medverkande i efterhand (efter tillfrisknande i patientfallet). En
      tillräknelig medverkandes samtycke synes inte vara ifrågasatt i JO:s skrivelse.
      Att samtliga medverkande lämnat sitt samtycke är säkerställt genom landstingets
      avtal, jämte de kontakter som vi kontinuerligt fört med inspelningsbolaget i det
      aktuella fallet. Det är även reglerat att samtycke är ett krav för att material får sändas
      överhuvudtaget. Landstinget har inte uppmärksammats om något övertramp i dessa
      delar, varför JO:s fråga gällande uppräknande medverkandes samtycke besvaras
      med att samtycke har funnits.
      Landstingets ytterligare säkerställande genom att åter kontakta dessa medverkanden
      har bedömts som ett onödigt intrång i deras privata sfär från vårdgivarens sida, samt
      även i förhållandet till medverkanden visavi Titan television.
      Slutligen har representanter från Akademiska sjukhuset granskat varje avsnitt innan
      sändning, i syfte att säkerställa integritetsfrågor.

## Slutsatser

Medborgarnas integritetsintresse har varit i förgrunden vid landstingets bedömning
      om medias dokumentärfilmande varit tillbörligt. Landstingets vårdande funktion har
      inte påverkats genom medias bevakning.
      Det blir snarare landstingets bedömning att nu anmärkta medieinslag ökat
      allmänhetens förståelse för Akademiska sjukhusets verksamhet, till fromma för
      allmänhetens bild av vårdens villkor och krav. Vi ställer oss därför och sammantaget
      frågande till anmälarens synpunkter, och avvaktar nu JO:s bedömning.
AA yttrade sig över remissvaret. Han gav i sitt yttrande fler exempel på
akutmedicinska ingripanden som visats i den aktuella tv-serien och beträffande
vilka det enligt hans mening saknats samtycke från patienten.

I ett beslut den 30 mars 2011 anförde JO Wiklund följande.

Bedömning
Sekretesslagen (1980:100) har den 30 juni 2009 ersatts av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL. I det följande hänför jag mig till den nya lagen
som i berörda hänseenden inte har inneburit några ändringar i sak.

Enligt 2 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska hälso- och sjukvården
bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär bl.a. att den
                                                                         Dnr 3414-2009     Sid 4 (7)




särskilt ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. I
6 kap. l § patientsäkerhetslagen (2010:659) anges bl.a. att vården så långt som
möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten och att patienten ska
visas omtanke och respekt. En motsvarande bestämmelse fanns före den l januari
2011 i 2 kap. l § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens
område.

Enligt 25 kap. l § OSL gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om
en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men. Begreppet ”personliga förhållanden” ska i detta sammanhang tolkas mycket
vidsträckt och avser i princip alla uppgifter som kan härledas till en identifierbar
person. Om det av bilder som visas i ett tv-program framgår att en person vårdas på
sjukhus är detta således i princip ett röjande av enskilds personliga förhållanden,
dvs. av sekretesskyddade uppgifter.

Sekretessen enligt 25 kap. l § OSL är dock inte absolut. En enskild kan samtycka
till att sekretessen helt eller delvis hävs (12 kap. 2 § OSL). Den enskilde kan
således själv förfoga över sekretessen.

I förevarande fall har filmning av patienter skett huvudsakligen på olycksplatser
och på olika avdelningar inom sjukhuset. Förutsättningarna för att filmning ska få
ske skiljer sig åt beroende på var den äger rum.

JO har i ett tidigare beslut gjort uttalanden om filminspelning på ett sjukhus
akutmottagning (se JO:s ämbetsberättelse 1998/99 s. 458). I beslutet anfördes bl.a.
följande.
      Det får i och för sig anses vara av värde att genom en TV-inspelning på ett objektivt
      och sakligt sätt återspegla vad som händer i akutsjukvården med syfte att sprida
      kunskap om vården och förståelse för personalens arbetssituation. På så sätt kan
      allmänheten också förberedas på hur sjukvården tar emot en patient som av olika
      skäl måste besöka en akutmottagning.
      Om en TV-inspelning med patienter avses att genomföras är det emellertid ett
      absolut krav att inspelningen inte får påverka den enskildes och då framför allt
      patienternas personliga integritet vid den vård eller behandling som ges åt
      patienterna. Det är en självklarhet att ett sjukhus skall prioritera det som
      verksamheten är inriktad på nämligen vård och behandling av patienter. En patient
      som uppsöker ett sjukhus för akut vård skall tryggt kunna förvänta sig att det är
      vårdbehovet som är styrande för de insatser som görs och att aktiviteter som kan
      tänkas påverka verksamheten negativt eller som i övrigt upplevs som
      ovidkommande i största möjliga mån inte förekommer.
      Det är den enskilde patienten som råder över frågan om fotografering av honom eller
      henne skall tillåtas eller ej. Patientens hälsotillstånd gör emellertid att det som regel
      inte rör sig om två jämställda parter när patienten genom sjukhusets förmedling
      ställs inför detta avgörande. De enskilda som kommer till en akutmottagning har ofta
      drabbats av sjukdomar eller skador som kräver omedelbara åtgärder från
      sjukvårdens sida. De närstående som ledsagar dessa patienter kan också sägas
      befinna sig i ett utsatt tillstånd med all den oro och osäkerhet som för det mesta
      följer i anledning av det inträffade akutfallet. Enligt min uppfattning kan det allmänt
      ifrågasättas om de personer som intagits på en akutmottagning alltid har möjlighet
                                                                   Dnr 3414-2009      Sid 5 (7)




att på ett adekvat sätt ta till sig lämnad information i sekretessfrågan och som en
följd härav utöva sin själv bestämmanderätt rörande eftergift av sekretessen. Ofta
torde omständigheterna vid intagning på en akutmottagning också vara sådana att
många av patienterna har små möjligheter att bedöma verkan av ett samtycke.
Bestämmelsen om eftergift av sekretess kan ge upphov till en rad problem,
beträffande vem som kan lämna eftergiften och verkan av densamma. Har t.ex. den
till vars förmån sekretessen är uppställd en legal ställföreträdare kan denne lämna ett
samtycke enligt bestämmelsen. Då det gäller mindre barn kan endast barnens
vårdnadshavare lämna ett eventuellt samtycke. Är båda föräldrarna vårdnadshavare
måste bådas samtycke inhämtas. Gäller det barn som uppnått sådan ålder och
mognad att det själv kan ta ställning till frågan om samtycke, skall såväl barnets som
vårdnadshavarnas inställning till frågan om eftergift inhämtas. Kan samtycke inte
inhämtas t.ex. på grund av att patienten är medvetslös, påverkad av smärta, medicin
eller något annat eller är förvirrad gäller dock sekretessen enligt 7 kap. l § SekrL.
Även om ett samtycke i vissa av dessa fall lämnas, återstår att bedöma om samtycket
är relevant. Det bör då uppmärksammas att man inte kan ta hänsyn till ett samtycke
som efter vad som framgår saknar giltighet som rättshandling enligt allmänna regler.
Närvaron av filmfotografer och reportrar på akutmottagningen kan självfallet också
påverka patienten vid ställningstagandet om samtycke skall ges eller vägras. Det
ligger nära till hands att anta att patienten kan känna sig tvingad att medverka vid
inspelningen. Patienten vill inte ställa till besvär och vill heller inte utsätta sig för
risken av mer eller mindre långt gående övertalningsförsök. Sjukvården framstår i
sammanhanget som någon slags ”garant” för att en TV-inspelning på en
akutmottagning är något acceptabelt. Patienten kan vidare förledas tro att medverkan
i ett sådant TV-program kan ge fördelar i form av snabbare och bättre vård. Ett
medgivande lämnat i ett akut sjukdoms- eller skadetillstånd kan också i ett senare
skede framstå som förhastat. Att förlita sig på den ångermöjlighet som det aktuella
avtalet innehållit kan vara tveksamt. Som Socialstyrelsen understrukit kan
”ångerrätten” i förhållande till TV-bolagets rätt att sända det inspelade materialet
medföra problem av grundlagskaraktär.
Enligt min mening måste det stå fullt klart för patienterna att sjukhuspersonalen inte
ger tillstånd till att upplåta sjukhusets lokaler för inspelning med mindre det är klart
att en sådan inte står i strid med patientens intresse. Det får därför inte förekomma
ens en misstanke om att patienten utsätts för påtryckningar i någon form. Det måste
ankomma på sjukvårdens personal att lämna fullgod information till berörda
patienter så att dessa kan utöva sin självbestämmanderätt om eftergift av
sekretessen. Det får också krävas av sjukvårdspersonalen att den övervakar att
inspelningarna praktiskt genomförs på ett sätt som inte kränker de enskilda.
Sjukvårdspersonalen skall självklart också tillse att de enskilda som befinner sig på
mottagningen och som inte deltar i inspelningen i minsta möjliga mån störs eller
oroas av t.ex. personal från TV-bolaget. Det måste också ankomma på personalen att
noga kontrollera att alla som filmas och som omfattas av sjukvårdssekretessen
dessförinnan har lämnat sitt samtycke och att samtycket avgivits korrekt och med
klar insikt om att man därmed efterger sitt sekretesskydd. Det skulle kunna vara
lämpligt att en anteckning om samtycke görs i patientens journal.
Som jag redan anfört är jag införstådd med att det av olika skäl kan vara av värde att
genom en filminspelning sprida en bild av verksamheten på en akutmottagning som
också korrekt återger rent medicinska förhållanden inom vården. Om
integritetsfrågorna går att lösa har jag i och för sig inget att invända mot att en TV-
inspelning äger rum. Jag utgår då ifrån att den rent medicinska vården inte på något
sätt påverkas negativt av inspelningen. En förutsättning för att en inspelning skall få
komma till stånd måste under alla förhållanden vara att inspelningen skall användas
i ett strikt sakligt sammanhang som ett led i en dokumentär skildring eller som
inslag i ett seriöst debattprogram eller liknande. Att inspelningen – efter mönster av
utländska tv inspelningar i sjukhusmiljö – skall kunna helt eller delvis användas i
program av underhållningskaraktär får anses uteslutet.
                                                                       Dnr 3414-2009       Sid 6 (7)




Socialstyrelsen har i ett antal beslut anslutit sig till den bedömning JO gjorde i det
ovan redovisade beslutet, se styrelsens beslut den 31 augusti 2005 (dnr 40-
11439/04 och 40-4283/05), den 28 november 2005 (dnr 44-4857/05) och den 30
maj 2006 (dnr 40-5818/2005).

Jag finner inte skäl att göra någon annan bedömning beträffande kravet på
samtycke än den som gjordes i det ovan redovisade JO-beslutet. För att filmning
ska tillåtas på en akutmottagning anser jag således att det måste krävas att de
personer som filmas och som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen
dessförinnan lämnat sitt samtycke samt att samtycket inhämtats på sådant sätt att
det inte råder någon tvekan om att personen i fråga är fullt medveten om vad
samtycket innebär. Samma sak gäller naturligtvis när filmning sker på någon annan
plats i sjukhusets lokaler eller vid transport av patienter till och från sjukhuset i
landstingets fordon.

I det avtal som träffats mellan Akademiska sjukhuset och produktionsbolaget har
angetts bl.a. följande.
      –––
      Filminspelningen skall ske med största möjliga hänsyn till patienternas integritet och
      på ett sådant sätt att inte sjukvårdsverksamheten störs/äventyras. Innan patienten
      filmas skall i möjligaste mån patienten informeras om filminspelningens syfte.
      Patienten skall lämna sitt skriftliga samtycke till att den genomförs. I den mån
      samtycke inte kan inhämtas vid inspelningstillfället är det Titans och/eller TV3s
      ansvar att samtycke/medgivande inhämtas från
      patienten före det att dokumentärserien sänds i television (eller annan media).
      Detsamma skall gälla om någon närstående filmas och patienten av någon anledning
      ej kan ge sitt skriftliga medgivande i efterhand.
      I samtliga fall är det Sjukhusets egen personal som skall redovisa filminspelnings
      syfte och inhämta patientens samtycke när inspelning påbörjas av den aktuella
      patienten.
      –––
      Titan skall tillse att sjukhuset i rimlig tid kan se och godkänna programmen löpande
      ur medicinsk samt ur patient integritets hänseende.
      –––
Som framgår av citatet lämnar det aktuella avtalet utrymme för att filmning av
patienter kan ske utan att samtycke dessförinnan har inhämtats. När det gäller ett
antal av de episoder som visats i tv-serien är det dessutom uppenbart att något
samtycke inte kan ha inhämtats från patienten innan filmning påbörjats. Det har
bl.a. förekommit filmning av personer som varit medvetslösa och av barn utan att
föräldrarna har känt till det. I de fall där filmning skett på sjukhuset har redan det
förhållandet att tv-teamet tillåtits närvara och filma patienten inneburit ett otillåtet
röjande av sekretesskyddade uppgifter.

Vad beträffar de fall där filmning skett på olycksplatser vill jag anföra följande.

Det finns inte något förbud mot att filma på allmän plats. Hälso- och
sjukvårdspersonal råder inte över enskilda som filmar på allmän plats. Det
                                                                    Dnr 3414-2009    Sid 7 (7)




ankommer dock på hälso- och sjukvårdspersonal att i alla situationer där de agerar
som sådan personal tillse att patientens integritet inte kränks. Detta innebär bl.a. att
personalen måste se till att det inte sker något obehörigt röjande av
sekretesskyddade uppgifter. När hälso- och sjukvårdspersonal, som i nu aktuella
fall, samarbetar med ett tv-team innebär samarbetet i praktiken att personalen
lämnar ut information till utomstående. Om samtycke då inte inhämtats från
patienten finns det en uppenbar risk för att sekretesskyddade uppgifter röjs. När
filmning sker i patientens bostad tillkommer dessutom den omständigheten att ett
tv-team över huvud taget inte har rätt att gå in i en enskilds bostad utan dennes
samtycke.

Sammanfattningsvis vill jag anföra följande. Det är i högsta grad anmärkningsvärt
att Akademiska sjukhuset genom ett avtal har godkänt att gällande sekretessregler
kan åsidosättas. Det står dessutom klart att sjukhuset i många fall underlåtit att
inhämta samtycke från patienten innan filmning skett. Jag är mycket kritisk till
sjukhusets agerande.

Jag noterar avslutningsvis att Akademiska sjukhuset, enligt uppgift i remissvaret,
har granskat varje avsnitt före sändning ”i syfte att säkerställa integritetsfrågor”.
Efter att ha tagit del av några avsnitt ur tv-serien förvånas jag särskilt över
uppgiften att landstinget ”säkerställt att produktionsbolaget arbetat med
patienternas samtycke, samt i övrigt haft en seriös och dokumentärt
samhällsupplysande inriktning”. Det är förvisso så att de uttalanden i det
hänseendet som JO gjorde i det ovan redovisade beslutet ligger långt tillbaka i
tiden och tv-mediet har genomgått stora förändringar sedan dess. Det innebär dock
inte att behovet av hänsyn till den personliga integriteten minskat. Landstingets
uppfattning att medborgarnas integritetsintresse stått i förgrunden vid bedömningen
om filmandet varit tillbörligt kan ifrågasättas.

Vad AA i övrigt har anfört föranleder inte något uttalande från min sida.
