# Kritik mot Socialnämnden i Gävle kommun för utformningen av ett brev i ett faderskapsärende

JO 2014-09-15 dnr 342-2013

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                       Sid
                                                                           2014-09-15              342-2013                 1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialnämnden i Gävle kommun för utformningen av ett brev i
                        ett faderskapsärende


                          Beslutet i korthet: I ett ärende om faderskap fick en man, som enligt modern kunde vara
                          far till barnet, ett brev som närmast gav intryck av att mannen kallades till familjerätten för
                          att lämna ett DNA-prov. Brevet innehöll ingen information om att det var frivilligt att lämna
                          provet. Brevet, som var mycket kortfattat, var i det avseendet direkt missvisande.
                          Socialnämnden får kritik för utformningen av brevet.

## Bakgrund

Den 26 oktober 2012 födde AA ett barn. Socialnämnden i Gävle kommun inledde
                        därefter en s.k. faderskapsutredning. Vid ett samtal med AA uppgav hon att en man
                        som hette BB kunde vara far till barnet. Familjerätten skickade därefter ett brev till
                        en BB i Gävle. I brevet anfördes följande:
                                  Angående pågående faderskapsutredning, barn fött 26 oktober 2012.
                                  Det har framkommit uppgifter om att du skulle kunna vara barnets fader. För att
                                  hitta barnets biologiska far, används DNA-analys, dvs munskrap på alla inblandade.
                                  Du är välkommen till
                                  Familjerätten, Socialtjänst Gävle, Norra Skeppargatan 15 A:
                                  Onsdag 9 januari kl 13.15.
                                  Ta med giltig legitimation.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde BB klagomål mot socialtjänsten i Gävle kommun.
                        BB anförde bl.a. att han inte hade något med faderskapet att göra och att
                        förvaltningen sannolikt hade förväxlat honom med en annan man i Gävle med
                        samma namn.

## Utredning

JO begärde att Socialnämnden i Gävle kommun skulle yttra över det som hade
                        framförts i anmälan.

                        I sitt remissvar anförde socialnämnden i huvudsak följande:




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 342-2013      Sid 2 (4)




     Allmänna regler och vägledning vid en faderskapsutredning

     Att inhämta upplysningar:
     Socialnämnden ska vid sin utredning inhämta upplysningar från modern och andra
     personer som kan lämna uppgifter av betydelse (2 kap. 4 § FB). Det är moderns
     upplysningar som ska vara utgångspunkten i en faderskapsutredning.
     Socialnämnden är dock inte bunden av moderns ståndpunkt. Socialnämndens
     utredningsskyldighet i faderskapsärenden går så långt att utredaren har rätt att begära
     uppgifter från utomstående även utan moderns medgivande.
     Om upplysningar kommer från annat håll än från modern ska hon givetvis få reda på
     vilka uppgifter som tillförts ärendet (16 § FL).

     Uppgifter från utomstående:
     Om utredaren får uppgifter från någon annan än modern om att en viss man kan vara
     far till barnet, bör modern få bemöta uppgifterna innan utredaren bedömer om
     mannen ska kontaktas.

     Personsökning:
     Det finns olika register att använda sig av när man med knapphändiga uppgifter
     söker en person som är tänkbar far till ett barn.

     Takt och gott omdöme:
     Även om socialnämndens utredningsskyldighet är långtgående ska den givetvis
     bedrivas med takt och gott omdöme. BB anser att familjerätten handlagt ärendet
     felaktigt då han upplever sig ha blivit utpekad som far till ett barn fött ett visst
     datum. Han säger sig ha blivit förväxlad med en annan man med samma namn. Han
     känner sig upprörd och anklagad.
     Aktuell faderskapsutredning inleddes 2012-11-01 efter att en underrättelse om att
     barnet fötts inkommit från skattemyndigheten. Handläggaren tog emot modern på ett
     första besök 2012-12-21 då tre MF-protokoll upprättades. Ett protokoll för varje
     man som kunde vara tänkbar far till aktuellt barn. Uppgifterna om den aktuella
     mannen var knapphändiga men det framkom att de hade träffats på en fest vid ett
     bestämt tillfälle. Datum, namn, ungefärlig ålder, tidpunkt och att han bodde i Gävle
     framkom. Uppgifter om adress fanns på övriga män men inte på den aktuella
     mannen. En sökning i befolkningsregistret gjordes och där framkom att det endast
     fanns en man med det namnet i Gävle. Uppgifterna om ålder gjorde att mannen
     kunde vara den uppgivne. Handläggaren bedömde att vi behövde få kontakt med
     mannen för att kunna fortsätta utredningen och att en kallelse, vilket är normalrutin,
     skulle skickas ut till BB. I kallelsen finns uppgifter om barnets födelsedatum,
     handläggare, kontaktuppgifter och uppgift om att han skulle kunna vara barnets
     fader. BB säger sig ha försökt nå handläggaren men familjerätten säger att de inte
     fått någon sådan signal och tillgängligheten är hög hos familjerätten genom telefon,
     telefonsvarare, reception och öppettider.
     Barnets rätt att få reda på sitt ursprung och få faderskapet fastställt har starkt stöd i
     svensk lagstiftning eftersom det kan ha en stor social betydelse, ekonomisk
     betydelse och även ibland en medicinsk betydelse för barnet. Därför har
     socialnämnden stöd i lagstiftningen för att efterforska vem som kan vara far till ett
     bestämt barn. Socialnämnden anser att BB:s intressen får stå tillbaka för
     socialnämndens rätt att ta kontakt med honom utifrån barnets rätt att få faderskapet
     fastställt. På grund av BB:s reaktion har dock familjerätten tänkt ändra sina rutiner
     på så sätt att de framöver kommer att lämna en mer pedagogisk information när de
     tillskriver de män som kan bli aktuella i en faderskapsutredning.
     Utifrån ovanstående bedömer nämnden att det varit rätt att ta kontakt med den
     klagande utifrån den aktuella utredningen.
BB kommenterade remissvaret.
                                                                       Dnr 342-2013    Sid 3 (4)




Bedömning
Om modern vid ett barns födelse är gift med en man, ska den mannen enligt
1 kap. 1 § föräldrabalken (FB) anses vara barnets far. Om en man inte ska anses
vara far är socialnämnden enligt 2 kap. 1 § FB skyldig att försöka utreda vem som
är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Enligt 2 kap. 4 § FB ska social-
nämnden vid sin utredning hämta in upplysningar från modern och andra personer
som kan lämna uppgifter av betydelse för utredningen. Enligt 2 kap. 6 § FB bör
socialnämnden verka för att en blodundersökning görs på modern, barnet och den
som kan vara far till barnet, om den presumtive fadern begär det eller om det finns
anledning att anta att modern haft samlag med fler än en man under den tid då
barnet kan vara avlat.

Modern uppgav att det fanns tre män som kunde vara far till barnet. En av de tre
männen hette BB. Några närmare uppgifter om honom, t.ex. var han bodde, kunde
hon inte lämna. I ett sådant fall kan förvaltningen söka i olika register för att få
fram uppgifter (jfr Socialstyrelsens publikation Att fastställa faderskap, 2005,
s. 40 f.). Förvaltningen gjorde en kontroll i befolkningsregistret och fann den nu
aktuelle BB. Utifrån de knapphändiga uppgifter som förvaltningen hade och de
utredningsåtgärder som varit möjliga finner jag inte skäl att ha några synpunkter på
att förvaltningen tog kontakt med BB. Detta innebär emellertid inte att
förvaltningens agerande är fritt från invändningar.

Som nämnts ovan bör nämnden verka för att det görs en blodundersökning när
flera män kan vara tänkbara som far till ett barn. En socialnämnd kan emellertid
inte tvinga någon att genomgå en sådan undersökning. Om någon part vägrar att
medverka till att faderskapet utreds kan frågan hänskjutas till domstol för prövning
(se Socialstyrelsens publikation Att fastställa faderskap, 2005, s 62 f.).

Det brev som förvaltningen skickade till BB var, som jag uppfattar det, en
”standardskrivelse” som används i den här typen av ärenden. Brevet gav närmast
intryck av att BB kallades till förvaltningen för att lämna ett DNA-prov. Det
framgick inte att det var frivilligt för honom att lämna provet och i det avseendet
var brevet således direkt missvisande.

När det gäller utformningen av brevet i övrigt konstaterar jag att det var mycket
kortfattat och måste, inte minst hos en helt oförberedd mottagare, rimligen väcka
ett antal frågor. Vidare kan det knappast bedömas om det finns skäl att över huvud
taget be en man, i det här fallet BB, att lämna ett DNA-prov innan mannen har fått
tillfälle att yttra sig över de uppgifter som lett till att förvaltningen kontaktat
honom. Sådana aspekter borde enligt min mening ha beaktats redan när
”standardskrivelsen” utformades. Jag har förståelse för att BB blev upprörd när han
fick brevet från förvaltningen, men har inte grund för att hävda att han borde ha
kontaktas på annat sätt än genom ett brev.

Socialnämnden har i sitt remissvar uppgett att man i fortsättningen kommer att
lämna en mer pedagogisk information i brev till män som kan bli aktuella i en
                                                             Dnr 342-2013   Sid 4 (4)




faderskapsutredning. Mot den bakgrunden anser jag mig kunna lämna saken med
den kritik mot utformningen av brevet i fråga som ligger i det ovan anförda.

Ärendet avslutas.
