# Kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm för att ha tillämpat en ordning vid förordnande av offentliga biträden som missgynnat personer som i och för sig uppfyllt lämplighetskraven

JO 2021-04-06 dnr 3437-2020

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                    Sid
                                                                         2021-04-06            3437-2020             1 (5)
Stf justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Förvaltningsrätten i Stockholm för att ha tillämpat en
                        ordning vid förordnande av offentliga biträden som missgynnat
                        personer som i och för sig uppfyllt lämplighetskraven

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 27 april 2020 framförde AA, företrädare
                        för juristbyrån Verahill familjejuridik, klagomål mot Förvaltningsrätten i
                        Stockholm. Hon anförde bl.a. följande:

                        En av byråns medarbetare (BB) har den 19 mars 2020 skickat in en ansökan till
                        förvaltningsrätten om att bli uppsatt på domstolens tilläggslista gällande
                        förordnanden som offentligt biträde i LVU-mål. Efter en påminnelse fick BB
                        den 9 april 2020 svar att förvaltningsrätten inte har några egna listor med
                        intresseanmälningar utan förordnar offentliga biträden utifrån de listor som
                        Advokatsamfundet har lagt ut på sin hemsida.

                        Det finns inget krav på att ett offentligt biträde ska vara yrkesverksam på en
                        advokatbyrå. Förvaltningsrätten i Stockholm avfärdar därmed mycket
                        kompetenta offentliga biträden utan att göra en enskild prövning av biträdets
                        lämplighet. Domstolens agerande är felaktigt och skiljer sig från hur andra
                        domstolar hanterar offentliga biträden.

## Utredning

Anmälan remitterades till Förvaltningsrätten i Stockholm för yttrande. I sitt
                        remissvar den 27 augusti 2020 anförde domstolen, genom lagmannen, bl.a.
                        följande:

## Bakgrund

Enligt anmälan till JO har BB den 19 mars 2020 skickat in en ansökan per e-post
                                till förvaltningsrätten om att bli uppsatt på domstolens tilläggslista gällande
                                förordnanden i LVU-ärenden. Den 8 april 2020 skickade hon ett ny e-post där
                                hon efterfrågade om domstolen tagit emot hennes ansökan.
                                Samordnaren CC svarade att domstolen i dagsläget inte hade några egna listor
                                med intresseanmälningar, utan att domstolen förordnar offentliga biträden efter
                                de listor som Advokatsamfundet har lagt ut på sin hemsida.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                   Dnr 3437-2020        Sid 2 (5)




Yttrande och bedömning
Bestämmelserna om förordnande av offentliga biträden finns i 5 § lagen
(1996:1620) om offentligt biträde och 26 § rättshjälpslagen (1996:1619). Där
anges att till offentligt biträde får förordnas en advokat, en biträdande jurist på
advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Har den enskilde
själv föreslagit någon som är lämplig, ska denne förordnas, om det inte finns
särskilda skäl mot det.
Ett offentligt biträde förordnas av domstolen eller av den beslutande
myndigheten. Om det inte finns önskemål om att en särskild jurist ska förordnas
som offentligt biträde ankommer det på ansvarig domare att välja vem som ska
förordnas. Detta ska ske på ett objektivt sätt och domaren har ett ansvar för att
den som förordnas är lämplig för uppdraget.
Förvaltningsrätten i Stockholm är en stor domstol och handlägger ca 900 mål per
år enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga – LVU. I
en stor del av målen utser domstolen offentliga biträden. Inom domsagan finns
ca 700 stycken advokater och biträdande jurister som via Advokatsamfundet har
anmält intresse av att arbeta med de målen. Det finns även ett antal jurister som
inte är anslutna till Advokatsamfundet som också är intresserade av uppdrag som
offentligt biträde. Det är alltså många personer som konkurrerar om uppdragen
som offentligt biträde i LVU-mål och det är svårt för den enskilde domaren att
utan ett verksamhetsstöd ta ställning till lämpligheten hos alla dem som skulle
kunna komma ifråga för uppdraget.
I samband med att ett mål kommer in bedömer domaren om det ska förordnas ett
offentligt biträde och i så fall vem. Om domaren inte har angett vem som ska
förordnas föreslår kansliet någon som står på tur, tidigare enligt en förd lista, och
nu genom ett slumpmässigt framtaget namn i domstolens digitala system.
Tidigare fanns avdelningsspecifika listor och pärmar på domstolen. Nackdelen
med dessa listor var att de inte alltid var uppdaterade och att de kunde innehålla
delvis olika namn på lämpliga personer. Att hantera frågorna på detta sätt
bedömdes inte som godtagbart. Förvaltningsrätten har därför sedan år 2017 haft
en arbetsgrupp som arbetat med frågan om ett enhetligt digitalt verksamhets-
övergripande system för förordnande av offentliga biträden i mål enligt LVU,
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1991:1129)
om rättspsykiatrisk vård (LRV) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård (LPT). Kontakter har förts såväl med andra domstolar såsom
Domstolsverket, Advokatsamfundet och privata företag. Arbetet har varit
komplicerat och har av olika skäl dragit ut på tiden.
När BB kontaktade domstolen i april 2020 pågick arbetet med det digitala
systemet, men det var ännu inte klart för att tas i bruk. Hon fick, vilket var helt
korrekt då, beskedet att domstolen inte hade några egna listor med intresse-
anmälningar och att domstolen förordnar offentligt biträden efter Advokatsam-
fundets listor.
Under våren 2020 när verksamhetsstödet togs fram diskuterades på domstolen
om och hur intresseanmälningar från andra jurister skulle hanteras. Domstolen
har nu infört en hanteringsordning som gör att även sådana jurister kan föras upp
på en tilläggslista.
Anledningen till att förvaltningsrätten i april använde sig av Advokatsamfundets
listor som stöd för att utse offentliga biträden var att dessa tillgodosåg parternas
och domstolens behov av skickliga biträden.
En advokat är utbildad och kvalitetssäkrad av Advokatsamfundet och det finns
ett mycket stort antal advokater och biträdande jurister inom domsagan med
speciellt intresse av aktuella måltyper. Det kan också vara värdefullt att personer
som uppträder som offentliga biträden förordnas mer än någon gång per år för att
de ska upprätthålla sin vana och skicklighet som offentliga biträden.
                                                                        Dnr 3437-2020        Sid 3 (5)




      I sammanhanget kan nämnas att en parts intresse av att få kvalificerad hjälp är
      överordnat juristens intresse av att få förordnanden (jfr. JO 3586-2013).
      I mitten av maj 2020 började det digitala systemet att tillämpas av en pilot-
      avdelning och i början av juni driftsattes systemet i alla delar.
      Förvaltningsrätten har alltså numera infört ett digitalt system för att slump-
      mässigt fördela och förordna offentliga biträden som valt att arbeta med LVU,
      LVM, LRV och LPT. Målsättning är att ha ett enhetligt och transparent
      domstolsövergripande system.
      Systemet innehåller förutom namn på advokater i domsagan, som via
      Advokatsamfundet har anmält intresse att arbeta med de aktuella måltyperna
      även jurister som anmält sitt intresse till förvaltningsrätten om att bli förordnade
      som offentliga biträden. Om juristen bedöms uppfylla domstolens krav och
      godkänns vid en prövning av förvaltningsrätten kommer juristen att föras upp på
      aktuell lista.
      Information om detta finns publicerad sedan juni 2020 på förvaltningsrättens
      hemsida.
      I sammanhanget ska det även nämnas att ett upptagande på listan aldrig har varit
      något krav för att kunna bli förordnad som offentligt biträde. Om en part till
      exempel önskar att en viss person ska förordnas är det upp till ansvarig domare
      att göra en bedömning av lämpligheten hos den person som efterfrågas.
      Jag beklagar att BB inte fick svar på sin första förfrågan men anser inte att
      domstolens handläggning av hennes anmälan har brustit i något annat avseende.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
Likabehandling, saklighet och opartiskhet
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att myndigheter i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Principen
om allas likhet inför lagen är ett uttryck för ett generellt skydd mot godtycke
och diskriminering. Reglerna om saklighet och opartiskhet överlappar i viss
mån varandra. Saklighetskravet kan dock omfatta mer och annat än kraven på
likabehandling och opartiskhet. Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent
faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller
någon annan åtgärd från en myndighet. Även hur myndighetens agerande
uppfattas är av betydelse. (Se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en
kommentar, 4:e uppl., 2019 s. 54 f.)

Förordnande av offentliga biträden m.m.
Enligt 39 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska
offentligt biträde i vissa situationer förordnas för den som åtgärden avser samt
för dennes vårdnadshavare, om det inte måste antas att behov av biträde saknas.

Allmänna bestämmelser om offentliga biträden finns i lagen (1996:1620) om
offentligt biträde. I denna anges bl.a. att det är den domstol eller myndighet som
handlägger målet eller ärendet i sak som ska besluta i frågor om offentligt
biträde (2 §).

Av 5 § lagen om offentligt biträde och 26 § rättshjälpslagen (1996:1619)
framgår vem som får förordnas som offentligt biträde. Av bestämmelserna
                                                                  Dnr 3437-2020     Sid 4 (5)




följer att en advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan
som är lämplig för uppdraget får förordnas. Om den som ska företrädas själv
har föreslagit någon som är lämplig ska han eller hon förordnas om det inte
finns särskilda skäl mot det.

Även om det inte finns några formella behörighetskrav gäller som huvudregel
att den som förordnas ska ha en juristexamen. För att någon annan ska anses
lämplig krävs att den personen har stora kunskaper inom ett särskilt område
som kan medföra att ärendet eller målet behandlas på ett bättre och mer
effektivt sätt än vad som annars hade varit fallet (se prop. 1996/97:9 s. 155 och
216.) Det anges inte i lagtexten hur lämplighetsbedömningen ska göras. I
förarbetena understryks vikten av att de som förordnar biträden gör en verklig
prövning av biträdets kvalifikationer. Det är den som vill förordnas som har
bevisbördan för att han eller hon uppfyller lämplighetskravet. Det allmänna
lämplighetskravet avser även den som är advokat eller biträdande jurist vid en
advokatbyrå (se a. prop. s. 156 och 216).

Bedömning
Som framgått av den rättsliga regleringen kan en person som är lämplig för
uppdraget förordnas som offentligt biträde. Det krävs inte att personen är
advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå. Den domstol eller myndighet
som förordnar offentliga biträden är ansvarig för att de som förordnas är
lämpliga för uppdragen, men också för att förordnanden sker i enlighet med de
grundläggande principerna i regeringsformen om saklighet och opartiskhet.

JO har tidigare uttalat att lagstiftningen inte ger utrymme för någon systematisk
rangordning av i sig lämpliga personer och att personer som uppfyller
lämplighetskraven inte generellt kan förordnas i andra hand endast av det skälet
att de inte är advokater eller biträdande jurister vid en advokatbyrå (se JO
2015/16 s. 354). Vidare uttalade JO att den instans som förordnar biträdet har
ansvar att se till att man har ett system som inte missgynnar dessa personer. Att
det kan finnas omständigheter som gör att någon är mer eller mindre lämplig för
ett visst ärende är en annan sak och får beaktas vid lämplighetsbedömningen i
det enskilda fallet.

Utredningen har visat att Förvaltningsrätten i Stockholm under en period hade
ett system där förordnanden av offentliga biträden enbart skedde enligt de listor
som Advokatsamfundet publicerat på sin hemsida. Det innebar alltså att enbart
advokater eller biträdande jurister på en advokatbyrå förordnades som offentliga
biträden i de mål där ett särskilt önskemål om ett visst biträde inte hade
framställts. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att förvaltningsrättens
hantering har inneburit att andra personer som i och för sig uppfyllt lämplig-
hetskraven förordnats i mindre utsträckning och därmed missgynnats på ett sätt
som inte är sakligt motiverat. Jag är kritisk till detta.
                                                                   Dnr 3437-2020      Sid 5 (5)




Av remissvaret framgår att förvaltningsrätten har infört ett digitalt system där
även andra personer som anmält intresse om att bli förordnade som offentliga
biträden och som bedöms uppfylla domstolens krav och godkänns vid en
prövning kan föras upp på en lista. Jag har inte tillräckligt underlag att uttala
mig om förvaltningsrättens system i det här fallet men kan konstatera att JO
tidigare inte haft några synpunkter på en liknande ordning (se JO 2015/16
s. 50).

Huruvida BB kan anses lämplig för uppdrag som offentligt biträde är inte JO:s
sak att avgöra. Jag kommer bl.a. därför inte att uttala mig om det enskilda fallet,
utöver att konstatera att jag delar förvaltningsrättens uppfattning att BB borde
ha fått svar på sin första skrivelse.

Avslutningsvis kan nämnas att jag har förståelse för att det stora antalet
förordnanden av offentliga biträden och mängden personer som konkurrerar om
uppdragen kan innebära svårigheter för domstolarna. Det är nödvändigt att hitta
en ordning för att hantera den här frågan som inte är omotiverat tidsödande eller
komplicerad, men som samtidigt säkerställer att de biträden som förordnas är
lämpliga för uppdraget samt att kraven på saklighet och opartiskhet upprätthålls.

Idag har jag även gjort vissa uttalanden som rör hanteringen av dessa frågor vid
Förvaltningsrätten i Göteborg (se mitt beslut i ärende dnr 4534-2020). Det finns
anledning att skicka en kopia av detta beslut till Domstolsverket för kännedom.

Ärendet avslutas.
