# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, för att ha tillämpat en rutin som inneburit att intagna vid larm placerats i avskildhet utan beslut

JO 2024-01-16 dnr 3439-2023

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2024-01-16             3439-2023              1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Skänninge,
                        för att ha tillämpat en rutin som inneburit att intagna vid
                        larm placerats i avskildhet utan beslut


                          Beslutet i korthet: Under larmsituationer har anstalten Skänninge rutinmässigt ”fryst
                          läget” och anvisat de intagna att sitta ned i bl.a. cellerna, medan kriminalvårdare varit
                          placerade i dörröppningar och i rummen.
                          Enligt JO innebar denna rutin att de intagna i praktiken hindrades från att vistas
                          tillsammans med andra intagna och att de därmed var avskilda från varandra utan att
                          det fattades några formella beslut i saken. En konsekvens av detta är att det inte
                          gjordes någon uttrycklig prövning av om avskildhetsplaceringen, som är en ingripande
                          tvångsåtgärd mot en intagen, hade stöd i fängelselagen. Anstalten får allvarlig kritik
                          för den felaktiga rutinen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 april 2023 framförde AA klagomål mot
                        Kriminalvården, anstalten Skänninge, med anledning av anstaltens rutiner vid
                        larm. Han anförde sammanfattningsvis följande.

                        Han arbetade som kriminalvårdare i anstalten Skänninge under tiden februari–
                        april 2023. Den 25 mars 2023 aktiverades anstaltens överfallslarm på grund av
                        en misstänkt våldssituation mellan intagna. Incidenten hanterades i enlighet
                        med anstaltens rutin vid larm, något som inträffar näst intill dagligen. Rutinen
                        innebär att alla intagna anvisas att gå in i sitt bostadsrum och sätta sig på sängen
                        eller skrivbordsstolen. De får inte resa sig upp, lägga sig ned eller gå på
                        toaletten och helst inte tala med personal. Om de ändå gör det bedöms det som
                        ohörsamhet mot personal eller en ordningsstörning. Vid dubbelbeläggning
                        anvisas en av de intagna till soffan i det allmänna utrymmet. I detta fall pågick
                        larmsituationen i en timme, eller strax under. Efteråt sammanfattade larmchefen
                        händelsen för larmstyrkan och förklarade att situationen hade varit relativt
                        lätthanterad eftersom avdelningspersonalen gjort en tydlig överlämning och
                        redogjort för vad som skett och vilka som varit inblandade. Larmchefen uppgav
                        även att anstalten föredrar att ”låsa läget” framför att avskilja de intagna på




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 3439-2023       Sid 2 (6)




avdelningen och riskera att ”få smäll på fingrarna” för avskiljandet. Anmälaren
anser att rutinen kan ifrågasättas ur ett proportionalitetsperspektiv.

Utredning
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över AA:s anmälan och särskilt
svara på de frågor som framgår av myndighetens remissvar.

I sitt yttrande anförde Kriminalvården, rättsavdelningen vid huvudkontoret,
genom rättschefen, följande:

## Utredning

Utredning i ärendet har inhämtats från Kriminalvården, region Öst. Av
      utredningen framgår i huvudsak följande.
      Vid en larmsituation på en bostadsavdelning på anstalten Skänninge anvisas
      samtliga intagna på avdelningen till sina bostadsrum. En bostadsavdelning
      innehåller normalt nio bostadsrum och intagna. Om ett rum är dubbelbelagt
      anvisas den ena intagna att sätta sig i soffan i det allmänna utrymmet. Detta sker
      för att skapa en säker arbetsmiljö för kriminalvårdarna och intagna, men också
      för att få kontroll i en larmsituation. De intagna som anvisas till sina bostadsrum
      får sätta sig på sängen eller skrivbordsstolen. Kriminalvårdarna i larmstyrkan
      delar upp sig i par och en kriminalvårdare placerar sig i respektive dörröppning
      med uppsikt över sin kollega. Den andra kriminalvårdaren placerar sig inne i
      bostadsrummet med uppsikt över den intagne. Den kriminalvårdare som är
      placerad inne i rummet försöker upprätta en kommunikation med den intagne
      samtidigt som denne kontrollerar om den intagne visar tecken på skador eller
      rodnader på synliga kroppsdelar. Denne rapporterar sedan vidare till larmchef.
      Om en situation uppstår där en intagen akut behöver uppsöka toaletten, kan detta
      genomföras under uppsikt av personal för att hindra att eventuella bevis förstörs.
      Intagna har möjlighet att t.ex. titta på tv i avvaktan att situationen avslutas. En
      genomsnittlig larmsituation är avslutad efter ca 10 till 15 minuter. Anstalten
      Skänninges uppfattning är att detta förfaringssätt är säkrare för de intagna
      eftersom det under hela händelseförloppet finns tillgänglig personal om ett akut
      sjukdomstillstånd skulle uppstå. Eftersom dörren till bostadsrummet varit öppen
      och den intagne vistats tillsammans med personal har anstalten varit av
      uppfattningen att de intagna inte är avskilda under detta förfarande. Några beslut
      om avskildhet har således inte fattats i dessa situationer. Anstalten har påbörjat
      en ändring av rutinerna i samband med larmsituationer.

## Rättslig reglering

Av 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), FäL, följer att varje intagen ska bemötas
      med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
      svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
      Av 1 kap. 6 § FäL följer att verkställigheten inte får innebära andra
      begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
      kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
      till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
      användas.
      Av 6 kap. 1 § FäL följer att en intagen under den tid då han eller hon är skyldig
      att utföra eller delta i sysselsättning ska vistas tillsammans med andra intagna
      (gemensamhet), om inte annat anges i denna lag eller följer av sysselsättningens
      särskilda beskaffenhet.
      Av 6 kap. 2 § FäL följer att en intagen ska ges möjlighet att på sin fritid vistas i
      gemensamhet, om inte annat anges i denna lag.
                                                                        Dnr 3439-2023       Sid 3 (6)




      Av 6 kap. 5 § FäL följer att intagna tillfälligt får hållas avskilda från varandra,
      om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
      Av Kriminalvårdens handbok om gemensamhet och avskildhet i anstalt (2012:1)
      framgår i huvudsak följande om avskiljande enligt 6 kap. 5 § FäL. Avskiljande
      kan ske om det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen och säkerheten, t.ex.
      vid hot eller allmän oro eller om otillåtna föremål hamnar i omlopp. Avskiljande
      kan vidare ske i situationer som inte har samband med de intagna, men där
      tillfällig avskildhet ändå är nödvändig för att upprätthålla ordningen eller säker-
      heten, tex. om ett larm utlöses. Ett tillfälligt avskiljande enligt bestämmelsen
      förutsätter inte att den eller de som avskiljs kan knytas till de omständigheter
      som ligger till grund för beslutet. Avskildhet får dock inte användas som en
      generell lösning i de situationer som nämns. Först ska prövas om någon mindre
      ingripande åtgärd är möjlig för att uppnå samma syfte. Ett beslut om att hålla
      intagna avskilda från varandra ska vara tillfälligt och får aldrig pågå längre än
      vad som är nödvändigt för att Kriminalvården ska kunna hantera situationen.
      Avskildheten ska hävas så snart anstalten kan hantera situationen på annat sätt.
      Ett särskilt beslut ska meddelas för varje intagen som placeras i avskildhet.

      Kriminalvårdens bedömning och svar på JO:s frågor
      1. Har anstalten Skänninge som rutin att "låsa" eller "frysa" läget vid
      larm?
      Ja.

      2. Vad avses i sådant fall med att låsa/frysa läget och vilket rättsligt
      stöd finns det för åtgärden?
      Se andra stycket under rubriken utredning och svaret på fråga tre nedan.

      3. Hur förhåller sig åtgärden att låsa/frysa läget till regleringen i 6
      kap. fängelselagen (2010:610)?
      Med stöd av 6 kap. 5 § FäL kan Kriminalvården tillfälligt upplösa gemensam-
      heten i en anstalt, på en viss avdelning, eller på en del av en avdelning. Sådant
      kollektivt avskiljande kan ske om det är nödvändigt för att upprätthålla
      ordningen och säkerheten, exempelvis vid hot eller om ett larm utlöses. Inför
      beslut om avskildhet måste anstalten alltid pröva om någon mindre ingripande
      åtgärd är möjlig för att uppnå samma syfte.
      Under utredningen har framkommit att anstalten Skänninges ordning medfört att
      intagna under en kortare tid vistats under sådana förhållanden som gör att de i
      praktiken bör betraktas som avskilda från andra intagna. Anstalten har dock som
      framgått ovan gjort bedömningen att de intagna inte har varit avskilda, varför
      genomförande av den proportionalitetsbedömning som ska ske vid tillämpningen
      av 6 kap. 5 § FäL inte förefaller ha ingått i anstaltens rutiner. Några beslut om
      avskildhet har inte heller upprättats i samband med förfarandet. Utifrån det sagda
      bedömer Kriminalvården att tillämpningen av rutinen på det sätt som har skett
      har saknat stöd i FäL.
      Kriminalvården ser allvarligt på det som har framkommit. Anstalten Skänninge
      har under utredningen särskilt påmints om att avskildhet med stöd av 6 kap. 5 §
      FäL inte får användas som en generell lösning i samband med en larmsituation
      utan att anstalten alltid måste bedöma om avskildheten är proportionerlig. Det
      bör slutligen understrykas att anstalten Skänninge har påbörjat en ändring av sina
      rutiner för hanteringen av larmsituationer.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.
                                                                   Dnr 3439-2023      Sid 4 (6)




Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har redogjort för viss relevant rättslig reglering. Jag vill dock
komplettera och utveckla redovisningen enligt följande.

En utgångspunkt för verksamheten i anstalter är att en intagen ska vistas
tillsammans med andra intagna, under både sysselsättning och fritid.
Möjligheterna att begränsa denna rätt till gemensamhet regleras uttömmande i
6 kap. 3–9 §§ fängelselagen (2010:610), FäL (se prop. 2009/10:135 s. 121). JO
har tidigare uttalat att även helt kortvarig inlåsning utan gemenskap är ett
avskiljande i fängelselagens mening (se t.ex. JO 2017/18 s. 121,
dnr 6027-2015).

Att hålla intagna avskilda från varandra i anslutning till dygnsvilan enligt 6 kap.
3 § FäL får i normalfallet betraktas som s.k. faktiskt handlande. När det gäller
placering i avskildhet med stöd av någon av övriga bestämmelser i 6 kap. FäL
är det i stället fråga om ärendehandläggning i förvaltningslagens (2007:900),
FL, mening. Det innebär bl.a. att den intagne ska få ett formellt beslut i saken.

För beslut om avskildhet enligt 6 kap. 5 § FäL krävs inte att den eller de som
avskiljs måste kunna knytas till de omständigheter som ligger till grund för
beslutet (se samma prop. s. 138). Ett sådant beslut måste dock meddelas för
varje intagen som omfattas av åtgärden (se t.ex. nyss nämnda JO-beslut).

En intagen har rätt att begära omprövning och överklaga ett beslut om
avskildhet (se 14 kap. 1 och 2 §§ FäL). En myndighet som meddelar ett beslut i
ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det
fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om
parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går
till. Det framgår av 33 § FL.

En åtgärd att hålla en intagen avskild enligt 6 kap. 4–9 §§ FäL ska dokumen-
teras. Av dokumentationen ska det framgå vilka skälen för åtgärden är, när den
intagne avskildes, när avskildheten upphörde, var den intagne placerats och om
den intagne undersökts av läkare. Se 18 § fängelseförordningen (2010:2010),
FäF. Kravet på dokumentation är motiverat av att ett avskiljande innebär en
ingripande tvångsåtgärd mot en intagen och att det därför är viktigt att
säkerställa att det finns tillräckliga skäl för åtgärden samt att detta kan
kontrolleras i efterhand.

Bedömning
Det är klarlagt att anstalten Skänninges rutin vid larm innebar att samtliga
intagna på avdelningen anvisades att sitta på sängen eller skrivbordsstolen i sin
cell. Om den var dubbelbelagd anvisades en av de intagna att sätta sig i soffan i
det allmänna utrymmet. Kriminalvårdare var placerade i dörröppningarna och i
rummen.
                                                                     Dnr 3439-2023      Sid 5 (6)




AA och Kriminalvården har olika uppfattningar om huruvida intagna fick
möjlighet att gå på toaletten under larmsituationer. Det framstår inte som
meningsfullt att fortsätta utredningen om den saken.

Enligt Kriminalvården brukar en larmsituation pågå i genomsnitt ca 10–15
minuter. Den uppgiften motsäger inte AA:s redogörelse om att en händelse den
25 mars 2023 pågick i omkring en timme. Det som har kommit fram ger mig
tillräckligt stöd för slutsatsen att den aktuella rutinen tillämpades även vid en
larmincident som ägde rum under cirka en timme den dagen.

Som jag har varit inne på får en intagen hållas avskild från andra intagna endast
under de förutsättningar som framgår av 6 kap. 3–9 §§ FäL. Fängelselagen
innehåller visserligen inte någon uttrycklig definition av vad som avses med att
”hållas avskild”, men att en intagen blir inlåst i en särskild isoleringscell eller i
sin egen cell är typexempel på sådana åtgärder. Jag har dock tidigare framhållit
att inlåsning inte är en förutsättning för att det ska vara fråga om placering i
avskildhet (se mitt beslut den 20 december 2021, dnr 8337-2020). Avgörande är
enligt min mening om en intagen i praktiken hindras från att vistas med flera
andra intagna.

Jag instämmer i Kriminalvårdens bedömning att anstaltens rutin vid larm
innebar att intagna placerades i avskildhet. Anstalten har alltså rutinmässigt
hållit intagna avskilda från varandra, i upp till åtminstone cirka en timmes tid,
utan att meddela beslut i saken. Det har därmed inte gjorts någon uttrycklig
prövning av om tvångsåtgärden haft stöd i 6 kap. FäL eller varit proportionerlig
enligt 1 kap. 6 § samma lag. De intagna har också i praktiken gått miste om
möjligheten att begära omprövning av eller överklaga åtgärden. Vad jag förstår
har anstalten inte heller upprättat någon sådan dokumentation som krävs enligt
18 § FäF.

Kriminalvården har förklarat att anstalten ansåg att intagna inte var placerade i
avskildhet eftersom dörren var öppen och personal var närvarande. Redan av
lagtexten följer att rätten till gemensamhet tar sikte på vistelse med andra
intagna och inte med t.ex. personal. Som framgått anvisades intagna att sitta ned
i sina celler och stanna kvar där medan personal stod i bl.a. dörröppningarna.
Tolkningen att en intagen inte skulle anses vara avskild under de aktuella
förhållandena framstår som både främmande och orimlig.

Avskildhet är en ingripande tvångsåtgärd mot en intagen och det är av stor vikt
att regleringen tillämpas noggrant och korrekt. Anstalten Skänninge förtjänar
allvarlig kritik för den felaktiga rutinen. Jag noterar att anstalten har påbörjat en
ändring av rutinen för larmsituationer och utgår från att något liknande inte
händer igen.

Ärendet avslutas.
                                                              Dnr 3439-2023   Sid 6 (6)




Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson.

Rättssakkunniga Lovisa Danielsson har föredragit ärendet och byråchefen
Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
