# Handläggningen av ett ärende rörande umgänge med ett barnbarn; fråga bl.a. om socialnämnden enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) skulle ha berett mormodern tillfälle att yttra sig över utredningen

JO 2010-09-29 dnr 3448-2009

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2010-09-29        3448-2009              1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Handläggningen av ett ärende rörande umgänge med ett barnbarn; fråga
                        bl.a. om socialnämnden enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) skulle
                        ha berett mormodern tillfälle att yttra sig över utredningen

## Bakgrund

AA begärde hos socialförvaltningen i Hedemora kommun att få hjälp med att få till
                        stånd ett umgänge med sitt barnbarn BB, född 2003. Med anledning av AA:s
                        framställning inledde förvaltningen en utredning.

                        Omsorgsnämnden, socialutskottet, i Hedemora kommun beslutade vid ett
                        sammanträde den 17 mars 2009 (§ 66) att inte väcka talan hos domstol om
                        umgänge mellan BB och AA.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot socialförvaltningen i Hedemora
                        kommun. Hon var missnöjd med bl.a. att hon inte hade fått hjälp med att få träffa
                        sitt barnbarn BB och att hon inte hade fått ta del av den utredning som
                        förvaltningen hade utfört angående umgänget.

## Utredning

Föredraganden inhämtade per telefon upplysningar från socialsekreterare CC vid
                        socialförvaltningen i Hedemora kommun. Från förvaltningen inhämtades även den
                        utredning som utförts i ärendet.

                        Omsorgsnämnden i Hedemora kommun anmodades därefter att inkomma med
                        utredning och yttrande. I JO:s remiss angavs att yttrandet särskilt skulle avse dels
                        huruvida AA fick del av utredningen och bereddes möjlighet att yttra sig över den
                        innan nämnden fattade sitt beslut, dels hur nämnden efter att ärendet hade avslutats
                        hade handlagt AA:s begäran om att ta del av utredningen.

                        Som sitt remissvar ingav nämndens socialutskott en skrivelse undertecknad av
                        socialsekreteraren CC. I skrivelsen anfördes bl.a. följande (omnämnda bilagor har
                        här utelämnats; JO:s anm.).




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                         Dnr 3448-2009   Sid 2 (5)

## Bakgrund

AA har krävt umgänge med sitt barnbarn BB. Eftersom BB:s vårdnadshavare
      motsätter sig detta har hon krävt att Omsorgsnämnden i Hedemora kommun väcker
      talan vid Falu tingsrätt om umgänge enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken, för att hon
      på så sätt ska kunna få umgänge med sitt barnbarn BB.
      BB:s familjerättsliga förhållanden har belysts i en vårdnads-, boende- och
      umgängesutredning daterad 2009-02-20. Det var inte lämpligt att ta ställning i
      frågan om umgänge med mormor, innan förslaget till umgänge med fadern kunde
      formuleras i vårdnads-, boende- och umgängesutredningen till tingsrätten.
      Omsorgsnämnden i Hedemora beslutade 2009-03-17 att inte väcka talan vid
      tingsrätten enligt 6 kap. 15 a § föräldrabalken angående umgänge mellan BB och
      AA, då ett sådant umgänge inte bedömdes vara förenligt med barnets bästa.
      AA önskar få en kopia av utredningen som låg till grund för beslutet kring hennes
      umgänge med BB. Hon har också önskemål om att få träffa BB och sin dotter DD.

      Handläggning och möjlighet att ta del av utredning före nämndens beslut
      Omedelbart efter att Falu tingsrätt beslutade om att Hedemora kommun skulle
      verkställa en vårdnads-, boende- och umgängesutredning, kontaktades jag på telefon
      av AA. Hennes syfte var att få umgänge med BB och träffa sin dotter DD. Under
      utredningens gång har ett antal brev inkommit och telefonsamtal har hållits, där hon
      lämnat sina synpunkter och sin berättelse. AA har informerats om att
      vårdnadshavarna inte vill medge henne umgänge. I övrigt har BB:s vårdnadshavare
      motsatt sig att AA skulle få del av utredningen.

      Handläggning och möjlighet att ta del av utredning efter nämndens beslut
      Beträffande tillvägagångssättet i ärendet har jag rådfrågat förbundsjurist Pernilla
      Krusberg vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som i sin tur stämt av med
      företrädare för Socialstyrelsen. Svaret från SKL var att eftersom AA, som mormor,
      ej betraktas som part så har hon inte rätt att ta del av utredningen kring begäran om
      umgänge med sitt barnbarn. Däremot har hon rätt att få del av de uppgifter hon själv
      har tillfört ärendet. AA har erhållit en kopia av de anteckningar som fördes då hon
      besökte Socialförvaltningen. Utöver dessa uppgifter har hon vid ett flertal
      telefonsamtal samt brev framfört uppfattningen att hon önskar Socialförvaltningens
      hjälp att få umgänge med BB. Barnets båda vårdnadshavare är tydligt emot att AA
      ska få del av utredningen.
      AA kvitterade ett mottagningsbevis 2009-09-15, då hon erhöll en skriftlig kopia på
      beslut att ej lämna ut sekretessbelagd handling enligt 15 kap 7 § sekretesslagen
      (bilaga 1). Besvärshänvisning medsändes (bilaga 2). Någon överklagan har inte
      inkommit.
AA fick del av och yttrade sig över remissvaret. Under ärendets handläggning hos
JO kom hon även in med kompletterande skrivelser.

I ett beslut den 29 september 2010 anförde JO André följande.

Rättslig reglering
Sekretesslagen (1980:100) har den 30 juni 2009 ersatts av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL. I det följande hänvisar jag till den senare lagen
som i nu aktuella hänseenden inte har inneburit några sakliga ändringar.

Barnets vårdnadshavare har enligt 6 kap. 15 § tredje stycket föräldrabalken (FB) ett
ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan som står det särskilt
nära så långt möjligt tillgodoses. På talan av socialnämnden, får rätten besluta om
umgänge mellan barnet och någon annan än en förälder. Vid bedömningen av om
                                                                  Dnr 3448-2009    Sid 3 (5)



en sådan talan ska föras ska socialnämnden särskilt beakta barnets behov av
umgänge med sina morföräldrar och farföräldrar och andra som står barnet särskilt
nära (6 kap. 15 a § andra stycket FB).

I förvaltningslagen (1986:223), FL, finns bestämmelser om parters rätt att få ta del
av uppgifter. Enligt 16 § FL har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta del
av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon
enskild. Ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild får inte
avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om
en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv
och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den (17 § FL). Från den s.k.
kommunikationsskyldigheten finns vissa undantag som inte har intresse i det
förevarande ärendet.

Rätten att ta del av uppgifter enligt 16 § FL och den s.k. kommunikations-
skyldigheten enligt 17 § FL gäller med de begränsningar som följer av
10 kap. 3 § OSL.

I 10 kap. 3 § OSL stadgas att sekretess inte hindrar att en enskild eller en
myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och
som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en
handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett
sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn
till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i
materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten
upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att
parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det
intresse som sekretessen ska skydda.

Bedömning
AA vände sig till socialförvaltningen i Hedemora kommun med en framställan om
att omsorgsnämnden, med stöd av 6 kap. 15 a § FB, skulle väcka talan vid domstol
om umgänge mellan henne och barnbarnet BB. Socialförvaltningen inledde en
utredning med anledning av hennes framställan. I det ärendet har AA intagit
ställning av part.

I ärenden hos en socialnämnd som avser myndighetsutövning mot någon enskild
ska bl.a. bestämmelsen om kommunikation i 17 § FL tillämpas. Man kan i och för
sig diskutera om ett beslut av en socialnämnd att inte väcka talan om umgänge ska
anses utgöra myndighetsutövning. Enligt min mening avser beslut av detta slag
myndighetsutövning. I den delen kan jag hänvisa till JO:s beslut den 27 augusti
2009, dnr 373-2008. Även om nämnden skulle anse att det inte har varit fråga om
myndighetsutövning har nämnden likväl inte kunnat underlåta kommunikation.
Som framgår av 11 kap. 8 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska
nämnden tillämpa bl.a. 17 § FL också när det är fråga om en ansökan eller ett
yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning
mot enskild hos denna.
                                                                   Dnr 3448-2009    Sid 4 (5)



Det får anses uppenbart att det inte på grund av sekretess enligt 10 kap. 3 § OSL
har förelegat något hinder för nämnden att låta AA få del av utredningen. Genom
att inte låta henne få del av utredningen och få tillfälle att yttra sig över den har
nämnden åsidosatt en bestämmelse som är grundläggande när det gäller
handläggningen av ärenden hos en socialnämnd. Detta är givetvis allvarligt och
omsorgsnämnden förtjänar kritik för handläggningen av ärendet i denna del.

Den som i ett ärende hos en socialnämnd ska ges tillfälle att yttra sig enligt 17 § FL
har enligt 11 kap. 9 § SoL rätt att få företräde inför nämnden, om inte särskilda skäl
föranleder annat. Det framgår inte av utredningen att AA underrättades om sin rätt
att få företräde. Jag har inte funnit skäl att närmare utreda saken men jag vill erinra
om bestämmelsen.

Under våren/försommaren 2009 begärde AA att få del av den aktuella utredningen.
I beslut den 10 september 2009 avslog förvaltningschefen EE hennes begäran. I
beslutet anförde han att begäran skulle avslås med stöd av 15 kap. 7 §
sekretesslagen. När det gäller nämndens handläggning av AA:s begäran om att få
ta del av utredningen vill jag anföra följande.

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen, vilket kapitel även primärt reglerar frågan om
utlämnande av allmän handling. Enligt 2 kap. 12 § ska en handling som får lämnas
ut – som alltså inte omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran genast
eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta
del av den. Av 2 kap. 13 § framgår att den som önskar ta del av en allmän handling
även har rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den
del den får lämnas ut. En sådan begäran ska behandlas skyndsamt. JO har i ett
flertal beslut uttalat att innebörden härav är att besked i en utlämnandefråga bör
lämnas redan samma dag som begäran har gjorts. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är nödvändig för att
myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän
och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrånkomligt om
framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material.

Efter det att omsorgsnämnden den 17 mars 2009 beslutat att inte väcka talan vid
domstol om umgänge avslutades ärendet vid nämnden. AA har därför efter den
tidpunkten inte kunnat göra gällande någon rätt till partsinsyn i ärendet. Huruvida
det förelåg hinder på grund av sekretess att låta henne ta del av utredningen skulle
således bedömas enligt i första hand bestämmelsen om den s.k.
socialtjänstsekretessen i 26 kap. 1 § första stycket OSL. Enligt den bestämmelsen
gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men.

EE torde ha ansett att det på grund av sekretess förelåg hinder mot att lämna ut
utredningen till AA. Jag finner inte skäl att anlägga några synpunkter på beslutet i
sak. Däremot kan konstateras att handläggningen av AA:s begäran varit
oacceptabelt lång, vilket omsorgsnämnden inte kan undgå kritik för.
                                                                  Dnr 3448-2009    Sid 5 (5)



När det gäller utformningen av det beslut som EE fattade den 10 september 2009
vill jag påpeka att vid tiden för beslutet hade sekretesslagen upphört att gälla. Att
det i beslutet hänvisas till den förutvarande sekretesslagen är givetvis inte
tillfredsställande. Jag vill dessutom påpeka att det lagrum som beslutet hänvisar till
inte var relevant i frågan om det förelåg sekretess eller inte eftersom lagrummet
innehöll bestämmelser om överklagande av avslagsbeslut.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd från min
sida.
