# Ett kommunalt bolags handläggning av en begäran om uppgifter och om kopior av handlingar. Även fråga om bolagets avgiftsdebitering vid utlämnande av kopior av allmänna handlingar

JO 2002-03-13 dnr 3452-2000

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                     Sid
                                                                            2002-03-13             3452-2000              1 (7)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Ett kommunalt bolags handläggning av en begäran om uppgifter och om
                        kopior av handlingar. Även fråga om bolagets avgiftsdebitering vid
                        utlämnande av kopior av allmänna handlingar

## Anmälan

I skrivelser till JO anmälde AA det kommunala bolaget Växjöhem AB och uppgav
                        bl.a. följande. Han hade i brev till bolaget ställt frågor och begärt vissa uppgifter.
                        Bolagets svar var bristfälliga och han hade inte fått samtliga de uppgifter han
                        efterfrågat. Han hade också i brev begärt kopior av allmänna handlingar. Bolaget,
                        som ansåg att handlingarna inte kunde lämnas ut, hade inte besvarat hans begäran
                        skyndsamt och inte heller upplyst om möjligheterna att överklaga.

                        AA bifogade kopior av skriftväxlingen mellan honom och bolaget. Av
                        handlingarna framgick att han i flera brev till bolaget under augusti och september
                        2000 hade ställt frågor och begärt uppgifter rörande en hyreshöjning samt att
                        bolaget lämnat skriftliga svar på breven. I ett brev den 16 september 2000 begärde
                        han att få kopior av betyg m.m. som enhetschefen BB hade refererat till för sin
                        anställning samt kopia på dennes avtal om lön, förmåner och pension. Bolagets
                        verkställande direktör CC besvarade hans begäran i en skrivelse den 28 september
                        2000 och anförde att personliga uppgifter om anställda inte är offentliga och att ett
                        utlämnande skulle kränka enskild persons integritet.

## Utredning

Bolaget anmodades att göra en utredning och yttra sig avseende vad AA anfört om
                        handläggningen av hans till anmälan fogade skrivelser. Yttrandet skulle behandla
                        dels handläggningen av hans frågor med begäran om upplysningar, dels om bolaget
                        hade handlagt hans begäran om handlingsutlämnande i enlighet med
                        tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens (1980:100) bestämmelser.

                        Som svar på remissen gav bolaget in en av SABO AB upprättad promemoria vari
                        anfördes bl.a. följande.

                                  Handlingar som rör företagets verksamhet såsom avtal med leverantörer eller som
                                  rör företagets hyresgäster eller personal behandlas med särskild försiktighet för att
                                  skada ej skall uppkomma. Vid bedömningen skall sekretesslagens bestämmelser
                                  följas.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 3452-2000     Sid 2 (7)



      – – – När det är fråga om att lämna ut uppgifter ur en handling krävs – – – att den
      som efterfrågar uppgiften på något sätt preciserar vilken handling han vill ha uppgift
      ur t ex vad beslutade styrelsen i en viss fråga på sitt styrelsesammanträde. Som ovan
      angivits har bolaget ingen allmän uppgiftsskyldighet eller skyldighet att göra
      sammanställningar som inte redan finns.
      De omständigheter som föranlett anmälan till JO föranleder följande kommentarer.
      Framställningar om uppgifter och handlingar har gjorts direkt till verkställande
      direktören som besvarat frågorna samt beslutat att inte lämna ut handlingar ur en
      personalakt. Han har varit behörig att fatta det avslagsbeslut det varit fråga om. Hans
      beslut har kunnat överklagas till kammarrätten. Någon skyldighet att lämna
      besvärshänvisning finns inte för bolaget.
      De frågor som framställts bl a genom brev den 15 september 2000 rör främst
      förhållanden hänförliga till hyressättningen för bolagets bostadslägenheter. Hyran
      fastställs genom förhandlingar med hyresgästföreningen. Till grund för
      förhandlingar ligger oftast ett s k förhandlingsunderlag där bolaget redogör för
      kostnaden, planerat underhåll och andra åtgärder i bolagets förvaltning. Detta
      underlag som är en upprättad handling är enligt bolaget belagt med sekretess enligt 6
      kap 1 § sekretesslagen då det redovisar bolagets affärs- och driftsförhållanden och
      ett utlämnande skulle vara till skada för bolaget och till fördel för andra som
      bedriver konkurrerande verksamhet. Resultatet av förhandlingarna som dock sällan
      överensstämmer med förhandlingsunderlaget är dock alltid offentligt. Detta resultat
      har lämnats ut.
      De uppgifter som efterfrågas är emellertid inte resultatet utan de värderingar som lett
      fram till resultatet. Genom brev den 17 augusti, 9 september och 28 september 2000
      har bolagets verkställande direktör besvarat de framställda frågorna. Det är här inte
      fråga om uppgifter ur handlingen hos bolaget utan om upplysningar som går utöver
      vad lagen föreskriver, men som det i och för sig är naturligt för ett kommunalt bolag
      att lämna ut.
      –––
      Slutligen har anmälaren begärt att få ut samtliga handlingar ur personalakten för BB.
      Vid bostadsförvaltning förekommer det att det uppkommer problem i de personliga
      relationerna mellan personal och hyresgäster. Detta kan föranleda att en hyresgäst
      vidtar åtgärder för att chikanera eller trakassera den hos bostadsföretaget anställde.
      Bolaget bedömer att det här föreligger en sådan situation. Bolaget vill skydda sina
      anställda mot denna typ av aktioner, som av bolaget bedöms som en form av
      ofredande. Av samma skäl lämnar bolaget inte heller ut bostadsadressen till sina
      anställda.
Bolagets verkställande direktör CC tillade följande.
      I Växjöhems personalakt för BB finns inga handlingar rörande betyg, intyg från
      kurser el dylikt. Sådana handlingar kan således inte lämnas ut. Handlingar rörande
      anställningen såsom anställningsbevis, löneuppgift och pensionsförmåner kommer
      att överlämnas till AA.
AA kommenterade remissvaret samt gav in handlingar rörande vad som senare
förekommit vid hans kontakter med bolaget. Han uppgav bl.a. att bolaget då hade
skickat kopior av handlingar till honom och tagit ut avgift för dessa. Av de
handlingar som AA gett in framgick att avgift hade tagits ut med 10 kr per sida
med stöd av ett av bolagets styrelse den 18 april 2000 fattat beslut om ”avgift för
utlämnande av handlingar”. AA önskade att JO skulle granska om avgiften var
skälig.

Hos JO upprättades en promemoria vari anfördes bl.a. följande.
                                                                         Dnr 3452-2000     Sid 3 (7)



      Av 2 kap. 13 § tryckfrihetsförordningen (TF) framgår att den som önskar ta del av
      en allmän handling även har rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av
      handlingen till den del den får lämnas ut.
      I fråga om avgifter för kopior av allmänna handlingar hos bl.a. myndigheter under
      regeringen framgår av 16 § avgiftsförordningen (1992:191) följande. Om en
      beställning omfattar tio sidor eller mer, skall avgift tas ut för kopiorna. Avgiften för
      en beställning av tio sidor är 50 kr. För varje sida därutöver är avgiften 2 kr. Dessa
      föreskrifter är inte formellt tillämpliga på kommunala bolags uttag av avgifter för
      kopior av allmänna handlingar.
      Av rättspraxis framgår att en myndighet saknar möjlighet att av den som begär kopia
      av handlingar betinga sig ersättning för kostnad för framtagande och återställande av
      handlingarna (RÅ 85 2:9). JO har ansett att de överväganden som lett fram till denna
      praxis har relevans även för de kommunala bolag som har att tillämpa TF:s regler
      om rätten att ta del av allmänna handlingar (JO:s ämbetsberättelse 1996/97 s. 497).
      Mot denna bakgrund bör Växjöhem AB anmodas att yttra sig angående bolagets
      uttag av avgift för kopior av allmänna handlingar och grunderna för beräkningen av
      avgiften.
Bolaget anmodades att yttra sig enligt promemorian.

I yttrandet anförde verkställande direktören CC följande.

      Avgiften beslutades av bolagets styrelse den 18 april 2000. Till grund för beslutet
      låg ingen särskild beräkning utan avgiften fastställdes till vad styrelsen ansåg
      skäligt. Det har inte heller i efterhand gjorts någon beräkning av vad en kopia kostar
      inklusive arbete.
      JO har i sin 2001-03-29 upprättade promemoria redovisat dels innehållet i
      avgiftsförordningen, dels rättspraxis såsom denna framgår av ett rättsfall (RÅ85
      2:9).
      Växjöhem vill för sin del först framhålla att avgiftsförordningens bestämmelser inte
      gäller för Växjöhem och inte ens kan anses vägledande för bolaget. Inte heller
      angivet rättsfall är enligt Växjöhem relevant.
      En viktig skillnad mellan å ena sidan staten och kommunerna och å andra sidan
      kommunala bostadsföretag som Växjöhem är att de förstnämnda är
      skattefinansierade medan Växjöhems intäkter utgörs av hyror från enskilda
      hyresgäster. En annan skillnad är att bostadsbolagen verkar på en konkurrensutsatt
      marknad vilket innebär att bostadsbolagen för att konkurrensen inte skall bli rubbad
      bör ha rätt att ta ut ersättning för sina kostnader.
      Mot denna bakgrund är det inte bara rimligt utan också önskvärt att kostnaden för en
      kopia åsätts sitt verkliga värde inklusive kostnaden för arbetet. Med en realistisk
      kostnadsberäkning torde 10 kr per kopia framstå som en låg avgift och inte heller
      avskräcka någon.
AA kommenterade yttrandet.

I beslut den 13 mars 2002 anförde JO Berggren följande.

Allmänt om JO:s granskning samt reglerna om handlingsutlämnande
m.m.
JO:s granskning är av rättslig art och avser främst tillämpningen av gällande
förfaranderegler. JO brukar inte pröva myndigheternas ställningstaganden i
sakfrågor.
                                                                   Dnr 3452-2000    Sid 4 (7)




JO:s tillsynskompetens beträffande kommunala bolag är begränsad och rör i
huvudsak tillämpningen av regelverket om utlämnande av allmänna handlingar och
utfående av uppgifter ur allmänna handlingar.

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet reglerar även primärt frågan om
utlämnande av allmänna handlingar. Enligt 1 kap. 9 § första stycket sekretesslagen
skall vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i
tillämpliga delar också gälla handlingar hos bl.a. aktiebolag där kommuner utövar
ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag skall vid tillämpningen av
sekretesslagen jämställas med myndigheter.

Enligt 2 kap. 12 § TF skall en allmän handling som får lämnas ut – som alltså inte
omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran ”genast eller så snart det är
möjligt” på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen.
Av 2 kap. 13 § TF framgår vidare att den som önskar ta del av en allmän handling
även har rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den
del den får lämnas ut. En sådan begäran skall behandlas skyndsamt. Besked i en
utlämnandefråga bör normalt lämnas redan samma dag som en begäran har gjorts.
Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är
nödvändig för att myndigheten skall kunna ta ställning till om den efterfrågade
handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är
ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande
material.

Det finns inga formkrav för en begäran att få ta del av en allmän handling. Som en
allmän förutsättning för att en myndighet skall vara skyldig att bistå allmänheten i
enlighet med vad som redovisats ovan gäller emellertid att den som önskar få ut en
handling kan precisera vilken handling som avses eller i vart fall kan lämna så
detaljerade upplysningar om handlingens innehåll att myndigheten utan större
svårigheter kan identifiera den. Myndigheten måste således få klart för sig vilken
eller vilka handlingar som avses. Den har å andra sidan i viss utsträckning
skyldighet att efterforska en oklart preciserad handling. Om myndigheten, när den
får en begäran om utfående av allmänna handlingar, inte direkt får klart för sig
vilka handlingar som avses, bör myndigheten så snart som möjligt lämna sökanden
en underrättelse härom så att denne får tillfälle att komplettera eller precisera sin
framställning. Myndigheten är också skyldig att i en inte obetydlig utsträckning
bistå sökanden genom att, t.ex. med hjälp av sina register, leta fram sådana
handlingar som han begär.

Enligt 2 kap. 14 § tredje stycket TF får en myndighet inte på grund av att någon
begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte
han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten
skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.

Om en framställning om att få ta del av en handling inte kan tillmötesgås fullt ut,
skall den som begär handlingen underrättas om detta. Han skall också enligt 15
kap. 6 § andra stycket sekretesslagen underrättas om att han kan begära att frågan
                                                                   Dnr 3452-2000   Sid 5 (7)




hänskjuts till myndigheten och att ett formligt beslut av myndigheten krävs för att
ett avgörande skall kunna överklagas. Mot myndighetens avslagsbeslut får
sökanden enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen föra talan, beträffande kommunala
bolags beslut hos kammarrätt. Om beslut har meddelats av ett kommunalt bolag
tillämpas bestämmelserna i 23–25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen
(1986:223) om överklagande.

En begäran om handlingsutlämnande skall dock inte förväxlas med en begäran om
att få uppgift ur allmän handling. Förfarandet vid en begäran av sistnämnda slag
regleras i 15 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Enligt detta lagrum skall
myndighet på begäran av enskild lämna uppgift ur allmän handling som förvaras
hos myndigheten i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om
sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.

Handläggningen av AA:s begäran om uppgifter och begäran om
kopior av handlingar
AA har i breven till bolaget ställt en rad frågor och begärt uppgifter samt, i brevet
den 16 september 2000, begärt kopior av handlingar.

Som har berörts i det föregående omfattas kommunala bolag av skyldigheten enligt
15 kap. 4 § sekretesslagen att lämna uppgift ur allmänna handlingar. Kommunala
bolag har därutöver inte någon författningsbestämd skyldighet att svara på frågor
motsvarande bestämmelsen i 4 § förvaltningslagen.

En begäran om utfående av uppgift ur allmän handling föreligger när någon begär
att få en uppgift som finns i en allmän handling hos myndigheten (se JO 1991/92 s.
418). Beträffande en sådan begäran kan inte, som bolaget synes anse, ställas upp
något absolut krav på att den som begär en uppgift kan precisera i vilken handling
den finns. I likhet med vad som gäller avseende framställningar om
handlingsutlämnande är en myndighet skyldig att bl.a. efterforska uppgifter i en
oklart preciserad handling. En sådan skyldighet måste enligt min mening även gälla
för kommunala bolag. Enligt 15 kap. 4 § första stycket sekretesslagen har dock
myndigheter, och kommunala bolag, rätt att avslå en framställning enligt
bestämmelsen om betydande hinder möter på grund av arbetets behöriga gång.

Av vad bolaget anfört i remissvaret beträffande handläggningen av AA:s begäran
om uppgifter drar jag slutsatsen att de begärda uppgifterna inte fanns i någon
allmän handling hos bolaget. Vid sådant förhållande har denna begäran inte utgjort
någon begäran om utfående av uppgift ur allmän handling. Vad AA anfört i denna
del ger därför inte anledning till någon ytterligare åtgärd eller något uttalande av
mig.

Handläggningen av AA:s begäran om kopior av handlingar föranleder följande
påpekanden.

Till bemötande av AA:s begäran har bolaget i skrivelsen den 28 september 2000
anfört endast att personliga uppgifter om anställda inte är offentliga och att ett
utlämnande skulle kränka enskild persons integritet. I yttrandet till JO har bolaget
                                                                    Dnr 3452-2000    Sid 6 (7)




anfört att vissa av de av AA begärda handlingarna inte fanns hos bolaget samt att
man skulle lämna ut de övriga begärda handlingarna, vilket sedermera skedde.
Givetvis skulle bolaget redan när det besvarade framställningen ha upplyst AA om
att vissa av de begärda handlingarna inte fanns hos bolaget. Vad som förekommit i
denna del ger mig också anledning att ifrågasätta om bolaget till grund för sitt
ställningstagande i skrivelsen den 28 september 2000 gjorde en egentlig prövning,
dvs. först kontrollerade vilka av de begärda handlingarna som fanns hos bolaget
och sedan tog ställning till om dessa handlingar utgjorde allmänna handlingar samt
om det fanns hinder att lämna ut dem med hänsyn till någon bestämmelse i
sekretesslagen. De olika besked som bolaget har lämnat i saken kan tyda på att så
inte skedde eller att prövningen i vart fall inte var tillräckligt grundlig. Jag finner
dock inte anledning att gå vidare i frågan.

I bolagets skrivelse den 28 september 2000 till AA anges inte att den utgjorde ett
beslut i ärendet om handlingsutlämnande. Jag vill därför påtala att det av ett beslut
uttryckligen bör framgå att det utgör ett beslut.

För kommunala bolag finns inte någon författningsbestämd skyldighet att lämna
fullföljdshänvisning till ett beslut att avslå en begäran om utlämnande av en
handling (jfr 21 § andra stycket förvaltningslagen). Jag kan därför inte kritisera
bolaget för att det inte lämnade någon sådan hänvisning i anslutning till sitt
skriftliga besked den 28 september 2000 till AA. Det skedda ger mig emellertid
anledning anmärka att kommunala bolag ändå lämpligen bör lämna en sådan
hänvisning. En sådan ordning ligger i linje med en av utgångspunkterna för
lagstiftningen på området, nämligen att det ligger nära till hands att enskilda organ
som har offentliga förvaltningsuppgifter analogt tillämpar förvaltningslagens
bestämmelser (se prop. 1988/89:66 s. 15).

Av utredningen framgår inte när AA:s begäran om handlingsutlämnande kom in till
bolaget. Det finns därför inte tillräckligt underlag för mig att göra något uttalande
avseende handläggningstiden. Jag finner inte skäl att gå vidare i denna fråga utan
nöjer mig med att erinra om det krav på skyndsamhet som gäller för
handläggningen av framställningar om handlingsutlämnande.

Bolagets uttag av avgift för kopior av allmänna handlingar
Som förut anförts har enligt 2 kap. 13 § TF den som önskar ta del av en allmän
handling även rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till
den del den får lämnas ut.

Av utredningen framgår att det för bolaget finns en giltig taxa, som har beslutats av
bolagets styrelse, enligt vilken avgift skall tas ut med 10 kr per kopia. Bolaget har i
remissyttrandet anfört att man inte har gjort någon särskild beräkning av avgiften
utan fastställt den till ett belopp som ansågs skäligt. Enligt bolagets uppfattning är
det rimligt att kostnaden för kopior även inkluderar kostnaden för arbetet.

För statliga myndigheter är avgifterna för kopior av allmänna handlingar fastställda
i avgiftsförordningen (1992:191). Enligt 16 § förordningen skall avgift tas ut om en
beställning omfattar tio sidor eller mer. Avgiften för en beställning av tio sidor är
                                                                 Dnr 3452-2000   Sid 7 (7)




50 kr och för varje sida därutöver är avgiften 2 kr. För myndigheter på det
kommunala området saknas särskilda regler motsvarande bestämmelserna i
avgiftsförordningen. Varje kommun får därför själv fastställa de avgifter som skall
tas ut. Inget hinder möter dock mot att avgiftsförordningens regler får tjäna till
vägledning vid avgiftssättningen. Att det finns en beslutad taxa är en förutsättning
för att avgift skall kunna tas ut (se JO 1989/90 s. 392). Om en kommun tar ut
avgifter för kopior av allmänna handlingar är den bunden av den inom
kommunalrätten gällande självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3 c §
kommunallagen (1991:900).

Även kommunala bolag måste beakta allmänna kommunalrättsliga grundsatser
t.ex. självkostnadsprincipen (se Bohlin, Kommunalrättens grunder, 3 u. 2000, s. 62
f.). Det ligger också i sakens natur att kommunala bolag, liksom myndigheter, vid
bestämmande av avgifter för kopior av allmänna handlingar tar hänsyn till syftet
med handlingsoffentligheten – som är en del av offentlighetsprincipen – och till
den rättspraxis som finns på området.

I 2 kap. 1 § TF anges att handlingsoffentligheten är avsedd att främja ett fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning. Den har stor betydelse från bl.a.
rättssäkerhetssynpunkt; genom att myndigheternas åtgärder är föremål för allmän
insyn får allmänheten möjligheter att kontrollera deras handläggningsrutiner och
effektivitet m.m., vilket skapar vissa garantier för att myndigheterna inte
missbrukar sin makt. Det är enligt min mening uppenbart att en avgift för kopior av
allmänna handlingar inte bör sättas alltför högt. En för hög avgift medför att
enskilda avhåller sig från att beställa kopior av allmänna handlingar vilket direkt
motverkar syftet med offentlighetsprincipen.

Till grund för bestämmandet av avgifter för kopior av allmänna handlingar får
dessutom läggas endast vissa typer av kostnader, nämligen maskin- och
papperskostnader. Hänsyn får således inte tas till kostnader för handlingens
framtagande och återställande (se RÅ85 2:9). JO har i anslutning till det
avgörandet uttalat att de överväganden som lett fram till denna praxis har relevans
även för de kommunala bolag som har att tillämpa TF:s regler om rätten att ta del
av allmänna handlingar (JO 1996/97 s. 497).

Mot bakgrund av det anförda kan jag konstatera att bolaget i avgiften för kopiorna
inte borde ha inkluderat kostnaden för arbetet.

Med dessa uttalanden avslutar jag ärendet.
