# Arbetsförmedlingen kritiseras för bl.a. bristande tillgänglighet och service vid handläggningen av ett ärende som gäller en person med funktionsnedsättning

JO 2026-03-24 dnr 3457-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                   2026-03-24                3457-2025              1 (6)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Arbetsförmedlingen kritiseras för bl.a. bristande
                   tillgänglighet och service vid handläggningen av ett
                   ärende som gäller en person med funktionsnedsättning


                    Beslutet i korthet: En kvinna anmälde sig som arbetssökande i maj 2023. Vid det
                    inledande planeringssamtalet angav hon att hon har funktionsnedsättningar, något
                    Arbetsförmedlingen hade kännedom om sedan tidigare inskrivningsperioder. Efter 24
                    veckors kötid, vilket JO konstaterar är ett långt dröjsmål, ägde ett möte med ett av
                    myndighetens bedömningsteam rum och ett antal funktionsnedsättningskoder
                    registrerades. Bedömningsteamet rekommenderade i första hand att kvinnan skulle
                    delta i en tjänst för arbetssökande med ohälsa eller funktionsnedsättningar. Efter en
                    tid kontaktades kvinnan av Arbetsförmedlingen och erbjöds en annan tjänst som hon
                    påbörjade. Hon påpekade samtidigt att hon trodde att hon skulle få börja den tjänst
                    som bedömningsteamet hade rekommenderat.
                    Efter det hörde kvinnan av sig till Arbetsförmedlingen vid upprepade tillfällen för att be
                    om möten och uttrycka sitt behov av stöd. Hennes önskemål och frågeställningar
                    bemöttes i väldigt begränsad utsträckning. I stället hänvisades hon vidare inom
                    myndigheten utan att någon tog ett ansvar för att följa upp kontakten på ett
                    tillfredsställande sätt. JO konstaterar att Arbetsförmedlingens hantering fördröjde
                    kvinnans möjligheter att få det stöd och de insatser hon behövde och uttalar att det är
                    fråga om oacceptabla brister.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Arbetsförmedlingen och framförde bl.a.
                   följande. Arbetsförmedlingen har inte tillhandahållit det stöd hon har rätt till
                   med anledning av sin funktionsnedsättning. Trots att hon redan vid inskrivning i
                   maj 2023 informerade myndigheten om att hon önskade komma i kontakt med
                   en särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), dröjde
                   det närmare två år innan hon ställdes i kö för insatsen.

                   Tillsammans med anmälan till JO gav AA in vissa e-postmeddelanden.

## Utredning

JO hämtade in handlingar i AA:s ärende och begärde därefter att
                   Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över det som hade framförts i anmälan.


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                   Dnr 3457-2025     Sid 2 (6)




I yttrandet redogjorde Arbetsförmedlingen för handläggningen av ärendet och
anförde bl.a. att AA:s ärende delvis hanterats i enlighet med myndighetens
rutiner och riktlinjer men att det förekommit vissa brister i fråga om service och
dokumentation.

AA kommenterade yttrandet.

Bedömning
Rättslig reglering m.m.
En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål. (6 § förvaltningslagen
[2017:900], FL.)

En förutsättning för att en myndighet ska kunna uppfylla sin serviceskyldighet
enligt 6 § FL är att den i enlighet med 7 § är tillgänglig för allmänheten och att
det går att nå myndigheten. Kontaktförsök från enskilda ska besvaras så snart
det är möjligt. Det gäller kontakter såväl per telefon som per e-post eller brev.

Vidare regleras myndigheternas dokumentationsskyldighet i 27 § FL. En
myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska
snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det
ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

Som jag tidigare har uttalat kan personer med funktionsnedsättning ha särskilda
svårigheter både med att söka arbete och att bevaka sina intressen hos
Arbetsförmedlingen. Myndigheten kan därför behöva anpassa sitt bemötande
och sina hjälpinsatser enligt 6 § FL till den enskildes förmåga och
förutsättningar. Det kan innebära att Arbetsförmedlingen har en längre gående
serviceskyldighet i förhållande till personer med funktionsnedsättning (se JO
2024 s. 34, dnr 6938-2023).

Arbetsförmedlingen har inte bara en skyldighet att anpassa sitt bemötande och
sina hjälpinsatser under tiden som en funktionsnedsättning utreds. Efter att en
kod för funktionsnedsättning har registrerats måste myndigheten inom rimlig tid
ta ställning till om det är aktuellt med stöd utifrån funktionsnedsättningen och
bedöma vilka stödinsatser som i så fall kan vara aktuella. Myndigheten behöver
också informera den enskilde om innebörden av koden och vilket extra stöd han
eller hon eventuellt kan ha rätt till. Om Arbetsförmedlingen inte är aktiv här
riskerar registreringen av koden att inte få någon betydelse (jfr JO:s protokoll
från inspektion av Arbetsförmedlingen, verksamhetsområde Lokal
arbetsmarknad, Region Stockholm Gotland, den 14 och 15 maj 2025, dnr 3691-
2025).
                                                                   Dnr 3457-2025       Sid 3 (6)




Omständigheterna i ärendet
Av utredningen framgår att AA skrev in sig vid Arbetsförmedlingen i maj 2023.
Vid det inledande planeringssamtalet angav AA att hon hade funktions-
nedsättningar, något som myndigheten redan hade kännedom om sedan tidigare
inskrivningsperioder. AA:s ärende översändes till ett internt bedömningsteam
och hon informerades om att den beräknade väntetiden för en kompletterande
utredning var sex veckor. I juli 2023 informerades AA om att kötiden skulle
komma att överstiga sex veckor. I september 2023 kontaktade AA
Arbetsförmedlingen och fick då information om att kötiden kunde uppgå till 20
veckor. Ett första samtal med bedömningsteamet ägde rum den 23 november
2023 och samma dag registrerades flera funktionsnedsättningskoder.

Bedömningsteamet rekommenderade AA insatsen Steg till arbete. I mars 2024
hölls ett fördjupat planeringsmöte vid lokalkontoret som resulterade i att AA
skulle söka arbeten på egen hand. Mötet dokumenterades inte i anslutning till att
det ägde rum, vilket medförde att en signal skickades till AA:s a-kassa om att
hon uteblivit från mötet. AA mottog därför en varning från a-kassan. Först i maj
2024 dokumenterades mötet.

Arbetsförmedlingen kontaktade AA i juli 2024 för att följa upp hennes
arbetssökande. Av e-postmeddelandet framgick att AA hade möjlighet att delta i
insatsen Rusta och matcha. AA svarade att hon hade trott att hon skulle få börja
insatsen Steg till arbete omgående efter det tidigare mötet. Hon uttryckte också
att hon behövde hjälp med att välja aktör, och efterfrågade ett möte. AA
kontaktade Arbetsförmedlingen på nytt efter några dagar eftersom hon inte fått
svar på sitt meddelande, och angav att det på hemsidan stod att hon skulle bli
kontaktad av sin lokala arbetsförmedling för närmare planering om start av
tjänsten Steg till arbete. AA uttryckte på nytt att hon inte visste hur hon skulle
gå tillväga för att välja aktör. Arbetsförmedlingen besvarade inte mejlet. Först
efter att ha ringt till myndigheten fick AA ett svar om att en länk lagts in för att
hon skulle kunna välja aktör inom Rusta och matcha. AA fick också generell
information om stöd och anpassningar.

Under augusti–december 2024 kontaktade AA Arbetsförmedlingen vid flera
tillfällen för att efterfråga ett möte, kontakt med handläggare och information
kring insatser och stöd. I ett meddelande angav hon att anvisningen till Rusta
och matcha var ett missförstånd och att hon hade rekommenderats insatsen Steg
till arbete.

I januari 2025 kontaktade AA Arbetsförmedlingens synpunktshantering och
angav bl.a. att hon hade behov av annat stöd än Rusta och matcha för att hitta
ett anpassat arbete. Hon framförde också önskemål om att ett fysiskt möte
skulle bokas. En sammanfattning av synpunkterna förmedlades till det lokala
kontoret och en samtalsbokning för fysiskt besök skickades.

AA blev uppringd av Arbetsförmedlingen den 14 januari 2025 i syfte att följa
upp anvisningen till Rusta och matcha. Hon informerades om att anvisningen
                                                                   Dnr 3457-2025      Sid 4 (6)




förlängdes i sex månader. Efter mötet mottog AA ett meddelande om att hennes
handlingsplan hade uppdaterats och att hon skulle söka fler arbeten varje
månad. AA ifrågasatte det nya sökintervallet och påtalade på nytt behovet av
utökat stöd. Arbetsförmedlingen besvarade AA angående sökintervallet och
hänvisade henne till kundrelationer vid synpunkter. Därefter kontaktade AA på
nytt Arbetsförmedlingens synpunktshantering, som vidarebefordrade hennes
synpunkter om bl.a. bristande stöd till chefen för hennes lokalkontor.
Synpunktshanteringen angav även att om hon inte blev kontaktad eller ansåg att
hennes behov av fördjupat stöd inte tillgodosågs av det lokala
arbetsförmedlingskontoret, kunde hon skriva till JO.

I februari 2025 kontaktade AA:s anordnare inom Rusta och matcha
Arbetsförmedlingen med önskan om dialog och beslut om lönebidrag för AA.
Myndigheten svarade anordnaren och angav att AA själv fick ta kontakt.

AA kontaktade Arbetsförmedlingen på nytt i februari 2025 och angav att hon
under en lång tid efterfrågat ett fysiskt möte och information om vad hennes
utökade stöd bestod av. Ett fysiskt möte ägde sedan rum i mars 2025. Vid mötet
överenskoms att AA skulle få lämpligast stöd via SIUS, och hon ställdes i kö till
insatsen.

Utredningen av AA:s funktionsnedsättningar
För att en enskild ska få tillgång till särskilda insatser via Arbetsförmedlingen
krävs att myndigheten har fastställt en funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga efter en samlad bedömning. Därefter registreras en eller flera s.k.
funktionsnedsättningskoder utifrån ett strukturerat system med olika
grupperingar.

För AA dröjde det 24 veckor från det att hon ställdes i kö till det första samtalet
med Arbetsförmedlingens bedömningsteam. Därefter registrerades ett antal
funktionsnedsättningskoder. Enligt Arbetsförmedlingen är 20 veckor en normal
väntetid för att bli kallad till ett möte med det aktuella bedömningsteamet. Det
är en anmärkningsvärt lång väntan för att påbörja en bedömning avseende en
enskilds förutsättningar och hur de påverkar arbetsförmågan. För att säkerställa
att arbetssökande med funktionsnedsättningar inte står utan stöd och insatser
under någon längre tid är det naturligtvis av stor vikt att Arbetsförmedlingen
inleder en sådan bedömning så snart som möjligt. Jag är därför kritisk mot det
långa dröjsmålet i AA:s fall.

Handläggningen efter registreringen av funktionsnedsättningskoder
Som nämnts ovan måste Arbetsförmedlingen, när en funktionsnedsättningskod
har registrerats, vara aktiv i att ta ställning till vilka insatser som kan vara
aktuella utifrån funktionsnedsättningen och erbjuda dessa. I AA:s fall
rekommenderades i första hand tjänsten Steg till arbete av bedömningsteamet,
en tjänst för arbetssökande med ohälsa eller funktionsnedsättningar. AA sökte
arbeten på egen hand under en tid. Därefter kontaktades hon av
Arbetsförmedlingen och erbjöds tjänsten Rusta och matcha. Trots att AA
                                                                   Dnr 3457-2025      Sid 5 (6)




svarade och angav att hon trodde att hon skulle få påbörja Steg till arbete,
bemöttes inte detta. Inte heller AA:s önskemål om ett möte besvarades.

Efter att AA påbörjat tjänsten Rusta och matcha så sökte hon vid upprepade
tillfällen kontakt med Arbetsförmedlingen för att be om möten och uttrycka sitt
behov av stöd. De svar hon fick bemötte i mycket begränsad utsträckning
hennes önskemål och frågeställningar. I stället hänvisades AA vidare inom
myndigheten utan att någon tog ett ansvar för att följa upp kontakten på ett
tillfredsställande sätt. Det är fråga om oacceptabla brister i skyldigheten att
lämna hjälp till en enskild. Vid upprepade tillfällen påpekade AA att hon var i
behov av stöd utifrån sina funktionsnedsättningar, vilket inte tycks ha beaktats i
kontakterna med henne. Genom hanteringen fördröjdes AA:s möjligheter att få
det stöd och insatser hon var i behov av. Arbetsförmedlingen förtjänar kritik för
bristande tillgänglighet och service vid handläggningen av AA:s ärende.

Vad gäller dokumentationen i AA:s ärende så anser Arbetsförmedlingen att det
förekommit vissa brister. Jag instämmer i den bedömningen. I flera fall har
kontakter mellan Arbetsförmedlingen och AA inte dokumenterats. Vidare
dokumenterades det möte som ägde rum den 26 mars 2024 först drygt en och en
halv månad senare. Dokumentation i ett ärende ska göras snarast efter att
uppgifter kommit in. När så inte sker ökar risken för att dokumentationen blir
bristfällig eller missvisande. Det gäller inte minst när uppgifterna framkommit
vid ett muntligt samtal. I AA:s fall ledde fördröjningen i dokumentationen av
mötet till att hon mottog en varning från sin a-kassa. Arbetsförmedlingen
förtjänar kritik för att inte ha uppfyllt sin dokumentationsskyldighet fullt ut.

Avslutande synpunkter
Under senare år har jag vid upprepade tillfällen funnit anledning att kritisera
Arbetsförmedlingen för bristande tillgänglighet och service. I dag har jag
dessutom kritiserat myndigheten för bl.a. sådana brister i ytterligare ett beslut
(se dnr 2911-2025). Jag kan konstatera att liknande klagomål fortsätter att
komma in till JO, vilket är mycket bekymmersamt. Anmälningarna kommer
därtill ofta från arbetssökande med olika funktionsnedsättningar, och som ovan
nämnt kan Arbetsförmedlingen ha en längre gående serviceskyldighet i
förhållande till dessa personer. Jag förutsätter att Arbetsförmedlingen prioriterar
att komma tillrätta med problemen för att framledes kunna tillhandahålla
enskilda en godtagbar nivå av tillgänglighet och service.

Till sist finner jag skäl att kommentera omständigheten att AA hänvisades till
JO för det fall hon inte blev kontaktad eller ansåg att behovet av fördjupat stöd
inte tillgodosågs. När Arbetsförmedlingen får kännedom om att handläggningen
i ett ärende kan anses bristfällig i något avseende, bör myndigheten naturligtvis
vidta åtgärder för att läka de bristerna. Att hänvisa till JO, ett extraordinärt
tillsynsorgan, i ett pågående ärende är sällan vare sig ändamålsenligt eller
lämpligt. Myndigheten ansvarar vid varje given tidpunkt för att dess verksamhet
bedrivs i enlighet med de lagar och regler som styr arbetet.
                                                                 Dnr 3457-2025   Sid 6 (6)




Det som i övrigt har framkommit i ärendet ger inte anledning till något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Isabella Bjurling Willis har föredragit ärendet och byråchefen
Anneli Svensson har deltagit i beredningen.
