# Arbetsförmedlingen kritiseras för passiv och bristfällig handläggning i ett ärende som gäller en person med funktionsnedsättning

JO 2023-06-08 dnr 3476-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                    Sid
                                                                           2023-06-08              3476-2022             1 (9)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen kritiseras för passiv och bristfällig handläggning
                        i ett ärende som gäller en person med funktionsnedsättning


                          Beslutet i korthet: En ung man med funktionsnedsättning skrev in sig på
                          Arbetsförmedlingen i anslutning till att han avslutade sin gymnasieutbildning.
                          Handläggaren missade dock att aktualisera honom för en s.k. SIUS-insats (särskild
                          stödperson för introduktion och uppföljning), en insats som är särskilt avsedd för
                          arbetssökande med funktionsnedsättning. Handläggningen avstannade och
                          återupptogs inte förrän cirka sju månader senare. Först då fick den enskilde tillräckligt
                          stöd för att kunna ge in de medicinska underlag som behövdes för att en
                          funktionshinderkod skulle kunna registreras.
                          Personer med funktionsnedsättning kan ha särskilda svårigheter både att söka arbete
                          och att bevaka sina intressen hos Arbetsförmedlingen. För att den enskilde ska få
                          tillgång till rätt insatser och för att onödigt lång arbetslöshet ska kunna undvikas, är
                          det enligt JO väsentligt att Arbetsförmedlingen snabbt utreder och bedömer om den
                          enskilde har en sådan funktionsnedsättning som ger rätt till stödinsatser. Myndigheten
                          kan behöva anpassa sitt bemötande och sina hjälpinsatser enligt 6 § förvaltnings-
                          lagen till den enskildes förmåga och förutsättningar. Det kan innebära en längre
                          gående serviceskyldighet i förhållande till personer med funktionsnedsättning. Om
                          den enskilde har svårigheter att ta egna initiativ är det särskilt viktigt att myndigheten
                          är aktiv i sin handläggning.
                          Arbetsförmedlingens passivitet gjorde att det tog ett år från det att den arbetssökande
                          blev inskriven till dess att han fick en funktionshinderkod registrerad. JO kritiserar den
                          passiva handläggningen och anser att det måste finnas rutiner för att upptäcka att ett
                          ärende inte har drivits framåt under mer än sex månader. Bestämmelsen om väsentlig
                          försening i 11 § förvaltningslagen är inte tillämplig i ärenden om inskrivning vid
                          Arbetsförmedlingen eftersom sådana ärenden inte ska avgöras av myndigheten.
                          Däremot anser JO att det är lämpligt att myndigheten, om handläggningen drar ut på
                          tiden, informerar den enskilde om detta inom ramen för sin serviceskyldighet.
                          Arbetsförmedlingen kritiseras även för brister i tillgänglighet och service.
                          Sammanfattningsvis får myndigheten kritik för sin handläggning.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 25 april 2022 framförde AA klagomål mot
                        Arbetsförmedlingen. Han klagade på att han inte fått tillräcklig hjälp från




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 3476-2022       Sid 2 (9)




myndigheten, att den varit svår att komma i kontakt med och att
handläggningen varit långsam. Eftersom han har en funktionsnedsättning, fick
han en s.k. SIUS-konsulent som skulle hjälpa honom. Han fick dock ingen hjälp
utan han har själv ordnat de jobb som han har haft. Avsikten var att han skulle
bli anställd med lönebidrag men Arbetsförmedlingen hjälpte inte till med detta.

Utredning
Inledningsvis hämtade JO in vissa handlingar från Arbetsförmedlingen. Därefter
begärde JO att Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över det som framkommit i
AA:s anmälan. Myndigheten skulle även redogöra för vilken hjälp en arbets-
sökande med funktionsnedsättning kan förvänta sig. I sitt remissvar uppgav
Arbetsförmedlingen följande (en fotnot och bilagor har utelämnats här).

      –––

## Arbetsförmedlingens utredning

Av handlingarna i utredningen framgår bl.a. följande
      AA hade kontakt med Arbetsförmedlingen i början av 2020 i samband med
      skolsamverkan. AA gick då fortfarande på gymnasiet och registrerades därför
      inte i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS).
      AA skrev in sig själv på Arbetsförmedlingen den 22 maj 2020 och blev därefter
      inbokad på ett planeringssamtal. Eftersom AA inte besvarade samtalet eller den
      efterföljande förfrågan blev han utskriven från Arbetsförmedlingen den 26 juni
      2020. Den 3 juli 2020 skrevs AA återigen in vid Arbetsförmedlingen. Den
      ansvarige handläggaren förbisåg dock att aktualisera AA för en SIUS-insats på
      grund av handläggarens personliga skäl. Handläggningen av AA:s ärende
      avstannade därmed och återupptogs inte förrän i februari 2021.
      Den 25 februari 2021 tog AA kontakt med Arbetsförmedlingen och
      handläggaren noterade då att han inte hade blivit erbjuden stödinsatsen
      ”Jobbgaranti för ungdomar” (UGA) och att inget medicinskt underlag hade
      inkommit. Den 8 mars 2021 hölls ett telefonmöte med AA och han återinskrevs
      retroaktivt i UGA från och med den 1 januari 2021.
      Den 11 mars 2021 informerade handläggaren AA om att det ingivna medicinska
      underlaget inte var godkänt och begärde in komplettering. Den 21 april 2021
      kontaktade handläggaren AA igen för att stödja honom med att ta fram relevant
      medicinskt underlag. AA påbörjade samtidigt en praktik från den 15 mars 2021
      till och med den 15 september 2021.
      Den 4 juni 2021 kontaktade handläggaren AA och påminde honom att inkomma
      med medicinskt underlag. Den 7 juni 2021 inkom underlag vilka godkändes av
      psykolog den 10 juni 2021. Den 7 juli 2021 lämnades ärendet över till en ny
      sektion och handläggare för beredning av lönebidragsärendet.
      –––

      Enheten Riktade insatser har anfört bl.a. följande avseende vilken hjälp en
      sökande med funktionshinder kan förvänta sig från Arbetsförmedlingen.
      Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att stödja arbetssökande med
      funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
      Ett viktigt verktyg som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande för att stödja
      personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete är de insatser som
      regleras i förordning (2017:462) om insatser för personer med funktionsned-
      sättning som medför nedsatt arbetsförmåga. En funktionsnedsättning ska styrkas
      genom ett medicinskt underlag eller annat godkänt underlag.
                                                                       Dnr 3476-2022   Sid 3 (9)




Förutsättningen för att ta del av de särskilda insatserna är att Arbetsförmedlingen
bedömer att funktionsnedsättningen har påverkan på arbetsförmågan. De
särskilda insatserna syftar till att kompensera för nedsättningen i arbetsförmåga
och stärka individens möjligheter att få eller behålla ett arbete.
När en arbetssökande informerar Arbetsförmedlingen att hen har en funktions-
nedsättning eller om myndigheten får indikationer på detta, ska myndigheten
utreda och bedöma om och på vilket sätt funktionsnedsättningen påverkar
individens förmåga att arbeta. Arbetsförmedlingen behöver utreda och bedöma
den arbetssökandes förmåga att arbeta med hänsyn till funktionsnedsättningen så
tidigt som möjligt efter inskrivning på myndigheten.
Med utgångspunkt från utredningsresultatet tar myndigheten, tillsammans med
individen, ställning till vilka stöd och insatser som skapar förutsättningar för
individen att arbeta.
–––

Arbetsförmedlingen Sjuhärad har anfört följande avseende AA:s ansökan om
lönebidrag handläggning (utredning, beslut och dokumentation)
AA skrev in sig hos Arbetsförmedlingen den 20 maj 2020. Ansvarig handläggare
har inte fört löpande daganteckningar under AA:s ärendeprocess och det är
därför svårt att bedöma hans möjlighet till anställning med lönebidrag. Det
framgår dock att ärendet lämnades över till en ny sektion för beredning av
lönebidragsärendet när godkänt medicinskt underlag inkommit. Under
handläggningen uppdagades det att den tilltänkta arbetsgivaren […] inte var
kvalificerad som stödmottagare.
–––
Arbetsförmedlingen beviljade AA stöd till lönebidrag den 30 maj 2022. Beslutet
upphävdes dock den 6 juli 2022 på grund av att arbetsgivaren inte inkom med
efterfrågat anställningsavtal. Den 20 juli 2022 beviljade Arbetsförmedlingen
återigen AA stöd till lönebidrag från den 1 augusti 2022 till och med den 31 juli
2023. Handläggningen i detta ärende har varit skyndsam och det finns inga
anmärkningar att anföra.

Arbetsförmedlingens bedömning m.m.
–––

Arbetsförmedlingens riktlinjer och stöd
I Arbetsförmedlingens handläggarstöd Funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga – utredning och registrering av kod för uppgift om funktions-
nedsättning, AFHS 24/2011, version 7.0, framgår bl.a. följande. […] För det fall
en funktionsnedsättning har identifierats ska den arbetssökandes arbetsförmåga
och arbetsförutsättningar, möjligheter och begränsningar med hänsyn till
funktionsnedsättningen bedömas. En funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga ska styrkas genom ett medicinskt underlag och registreras i AIS
utifrån ett strukturerat system om kod för uppgifter om hälsa och funktionsned-
sättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
–––

Arbetsförmedlingen gör följande bedömning
Service, utredning och åtgärder för att rätta brister i en framställning
Av utredningen i ärendet framgår att AA skrev in sig hos Arbetsförmedlingen
den 22 maj 2020. Arbetsförmedlingen informerade AA innan han blev inskriven
hos myndigheten att det ankommer på honom att lämna in relevant medicinskt
underlag. Av ärendehandläggningen kan utläsas att handläggaren i mars 2021
kontaktade AA och bad honom att komplettera det medicinska underlaget samt
därefter påmint honom om detta. Handläggaren har även kontaktat
Vuxenhabiliteringen för att bistå AA att inge erforderligt underlag.
                                                                         Dnr 3476-2022       Sid 4 (9)




      –––
      Det kan konstateras att ansvarig handläggare har vidtagit åtgärder för att AA ska
      få möjlighet att rätta brister i sin framställning, förelagt denne att inkomma med
      kompletteringar och verkat för att ärendet ska bli utrett i den omfattning som
      dess beskaffenhet kräver. Därtill har handläggaren kontaktat Vuxenhabilitering-
      en och tillgodosett att AA fått hjälp att ta till vara sina intressen utifrån sin
      diagnos. Ansvarig handläggare har därmed iakttagit gällande rätt då denne har
      följt serviceskyldigheten samt påtalat brister och verkat för att ärendet ska bli
      utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.
      Dokumentation och handläggning
      Av utredningen framgår att ansvarig handläggare inte fört löpande daganteck-
      ningar under AA:s ärendeprocess. Vidare framgår att handläggaren inte har
      vidtagit några åtgärder i AA:s ärende under perioden juli 2020 till och med
      februari 2021.
      –––
      Det kan konstateras att ansvarig handläggare inte har dokumenterat vilka
      åtgärder som har vidtagits i ärendet. Därtill har handläggaren underlåtit att
      vidtaga åtgärder för att driva ärendet framåt och därmed sannolikt försenat
      handläggningen.
      Service och information om försening till den enskilde
      AA har i sin skrivelse till JO anfört att han vid ett flertal tillfällen försökt att
      komma i kontakt med ansvarig handläggare. Handläggaren har inte återkopplat
      till AA eller informerat honom om att ärendet kommer att bli försenat.
      –––
      Det kan konstateras att ansvarig handläggare inte har besvarat AA:s
      förfrågningar avseende ärendet. Det framgår av utredningen att ansvarig
      handläggare inte har vidtagit några åtgärder i ärendet under perioden juli 2020
      till och med februari 2021 samt att det förelegat svårigheter att få fram godkänt
      medicinskt underlag. Det borde därför ha stått klart för handläggaren att
      ärendehandläggningen sannolikt skulle komma att försenas. Handläggaren borde
      därför ha informerat AA om att handläggningen av ärendet skulle komma att
      försenas.
      Med detta yttrande lämnar Arbetsförmedlingen till JO att ta ställning i ärendet.
AA fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verk-
samhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål. Detta framgår av 6 § förvaltnings-
lagen (2017:900), FL.

Enligt 7 § första stycket FL ska en myndighet vara tillgänglig för kontakter med
enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.

Vidare följer det av 9 § första stycket FL att ett ärende ska handläggas så enkelt,
snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en
enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten enligt 11 § FL
                                                                  Dnr 3476-2022       Sid 5 (9)




underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa
anledningen till förseningen.

Enligt 23 § FL ska en myndighet se till att ett ärende blir utrett i den omfattning
som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska
medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill
åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom
frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar
framställningen.

Dokumentationsskyldigheten regleras i 27 § FL. En myndighet som får
uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera
dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av
dokumentationen när den har gjorts och av vem.

I 1 § förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktions-
nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (programförordningen) finns en
uppräkning av de särskilda insatser som kan beviljas. Sådana insatser är bl.a.
särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS), lönebidrag och
skyddat arbete. Programmet riktar sig till personer som har en funktionsned-
sättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som till följd av detta har behov
av stöd för att stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete. Syftet med
programmet är att kompensera för nedsättningen i arbetsförmåga och stärka
möjligheten att få eller behålla ett arbete.

Enligt 11 § första stycket programförordningen får Arbetsförmedlingen utse en
särskild stödperson för introduktion och uppföljning åt en person som behöver
extra stöd och träning i inledningsskedet av en anställning eller under arbets-
praktik som föregår en anställning. Stödet får lämnas i längst 6 månader under
introduktion. Det får också lämnas under uppföljningen av en anställning.

Bedömning
Hjälp till personer med funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att stödja arbetssökande med
funktionsnedsättning. Den som har en sådan nedsättning som innebär en
påverkan på arbetsförmågan och som till följd av detta har behov av stöd för att
stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete, kan beviljas de särskilda
insatser som anges i 1 § programförordningen. Förutsättningen för att ta del av
sådana insatser är, enligt Arbetsförmedlingens handläggarstöd (Af-2020/0049
8695, avsnitt 2 och avsnitt 4), att den enskilde styrker funktionsnedsättningen
med ett medicinskt underlag och att myndigheten bedömer att nedsättningen har
påverkan på arbetsförmågan. För att den enskilde ska få tillgång till rätt insatser
och för att onödigt lång arbetslöshet ska kunna undvikas, är det därför väsentligt
att Arbetsförmedlingen snabbt utreder och bedömer om den enskilde har en
sådan funktionsnedsättning som ger rätt till stödinsatser.
                                                                      Dnr 3476-2022       Sid 6 (9)




Personer med funktionsnedsättning kan ha särskilda svårigheter både att söka
arbete och att bevaka sina intressen hos Arbetsförmedlingen. Det kan exempel-
vis gälla utmaningar med att hålla kontakt med myndigheten, att besvara frågor,
att skaffa fram och skicka in rätt handlingar eller på annat sätt driva sitt ärende
framåt. Myndigheten kan behöva anpassa sitt bemötande och sina hjälpinsatser
enligt 6 § FL till den enskildes förmåga och förutsättningar. Det kan innebära en
längre gående serviceskyldighet i förhållande till personer med funktionsned-
sättning. Det kan också medföra att formerna för möten och kommunikations-
vägar behöver anpassas (jfr JO 2020/21 s. 428). Myndighetens utrednings-
skyldighet enligt 23 § FL kan också behöva vara mer omfattande när den
enskildes förmåga att bevaka sina intressen är begränsad i något avseende.

Utredning och bedömning av funktionsnedsättningen och på vilket sätt den på-
verkar den enskildes möjligheter att söka och få arbete, behöver genomföras så
snart som möjligt efter att han eller hon skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen.
Om den enskilde har svårigheter att ta egna initiativ är det särskilt viktigt att
myndigheten är aktiv i sin handläggning. Jag har förståelse för att det inte alltid
är lätt för Arbetsförmedlingens personal att bilda sig en uppfattning om vilken
hjälp den enskilde behöver, innan de medicinska underlagen har kommit in och
bedömts. Det kan krävas flera kontakter med den enskilde för att förmå denne
att ge in rätt underlag. Vidare kan det vara så att det inte är tillräckligt att enbart
informera den enskilde om att medicinskt underlag behövs och sedan vänta på
att utredningen kommer in. Om personen inte själv förmår att ta initiativ eller
inte verkar förstå vilken utredning som behövs, måste Arbetsförmedlingen vara
aktiv med hjälp och påminnelser. Det kan också innebära att myndigheten
behöver ta kontakt med vårdgivare för att få in rätt underlag.

När ett medicinskt underlag har kommit in behöver Arbetsförmedlingen
bedöma om det är tillräckligt och vilka insatser den enskilde kan behöva med
anledning av sin funktionsnedsättning. Det är också viktigt att bedömningen
dokumenteras så att den enskilde vid behov får en funktionshinderkod
registrerad och en aktuell handlingsplan upprättad. Naturligtvis behöver den
enskildes stödbehov och eventuella anpassningar framgå av dokumentationen.

Jag har på senare tid fått in flera anmälningsärenden där arbetssökande med
funktionsnedsättning har klagat på att de inte har fått tillräcklig hjälp med att få
fram medicinskt underlag eller på att registreringen av en funktionshinderkod
har dröjt. Jag har därför beslutat att granska detta ärende. (Se även JO:s beslut i
ärende dnr 5394-2022.)

Utredningen av AA:s funktionsnedsättning
I maj 2020 skrevs AA in hos Arbetsförmedlingen i samband med att han
avslutade gymnasiet. Enligt anmälan kom han i kontakt med myndigheten via
programmet ”Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd”
(SIUS). När AA skrev in sig fick han, enligt Arbetsförmedlingens remissvar,
information om att han skulle ge in medicinska underlag för att styrka sin
                                                                  Dnr 3476-2022      Sid 7 (9)




funktionsnedsättning. Det framgår dock inte av utredningen vilken ytterligare
information AA fick i samband med inskrivningen eller om han då fick någon
hjälp med att få fram medicinska underlag.

Redan det förhållandet att AA ombads ge in visst medicinskt underlag borde
gett Arbetsförmedlingen anledning att överväga om han kunde ha svårigheter
att på egen hand bevaka sina intressen. Av den anledningen borde myndigheten
ha undersökt om han var i behov av stöd och hjälp för att kunna komma in med
den dokumentation som behövdes för att en eventuell funktionshinderkod skulle
kunna registreras. Så skedde inte. Av remissvaret framgår att den ansvariga
handläggaren missade att aktualisera AA för en SIUS-insats i juli 2020 och
därefter avstannade handläggningen.

AA har i sin anmälan gjort gällande att han kontaktade handläggaren flera
gånger under 2020 utan att få svar. Det var först i februari 2021 som
handläggningen återupptogs efter att AA hade tagit kontakt med handläggarens
chef. I mars 2021 gjordes en planering i ärendet. En så lång passivitet i ärendet
är naturligtvis inte acceptabel. Den framstår som särskilt allvarlig när den
arbetssökande är nyinskriven och sannolikt har en funktionsnedsättning. I en
sådan situation är det svårt för den enskilde att veta vad som förväntas av
honom eller henne och vilka insatser han eller hon har rätt till. Enligt min
mening måste det finnas rutiner för att upptäcka att ett ärende inte har drivits
framåt under mer än sex månader.

När handläggningen återupptogs uppmärksammade Arbetsförmedlingen att AA
inte hade blivit erbjuden stödinsatsen ”Jobbgaranti för ungdomar”.
Myndigheten upptäckte även att han hade skickat in medicinska handlingar som
inte hade skannats in eller bedömts. Det skedde först den 10 mars 2021.
Arbetsförmedlingen konstaterade då att materialet inte var tillräckligt och AA
uppmanades att komplettera det för att en funktionshinderkod skulle kunna
registreras. En dryg månad senare – den 21 april 2021 – kontaktade Arbets-
förmedlingen vuxenhabiliteringen för att hjälpa AA att komma in med rätt
underlag. Den 4 juni 2021 påminde handläggaren om kompletteringen och
materialet lämnades in den 7 juni 2021. En månad senare registrerade Arbets-
förmedlingen en funktionshinderkod.

Jag ser i och för sig positivt på att Arbetsförmedlingen under våren hjälpte AA
att kontakta vårdgivaren och påminde honom om att ge in det medicinska
underlaget. Det borde dock ha skett på ett betydligt tidigare stadium. Arbets-
förmedlingens passivitet gjorde att det tog ett år från det att AA blev inskriven
till dess att han fick en funktionshinderkod registrerad.

Som jag redan nämnt har AA uppgett att han vid flera tillfällen försökt att
kontakta sin handläggare utan att lyckas. Utredningen tyder också på att det
funnits brister i myndighetens tillgänglighet och service. Jag vill därför påminna
Arbetsförmedlingen om att det följer av myndighetens serviceskyldighet
(6 § FL) att det ska vara möjligt för den enskilde att nå myndigheten. I de fall
                                                                   Dnr 3476-2022       Sid 8 (9)




handläggaren inte är anträffbar ska någon från myndigheten återkomma till den
enskilde så snart det är möjligt. Det gäller såväl kontakter per telefon som per
e-post eller brev.

Passiv handläggning och tillämpning av 11 § FL
Några åtgärder vidtogs alltså inte i AA:s ärende under perioden juli 2020 till
och med februari 2021. Arbetsförmedlingen skriver i sitt remissvar att denna
passivitet borde ha aktualiserat 11 § FL. Bestämmelsen är tillämplig i ärenden
som har inletts av en enskild part och innebär att en myndighet ska underrätta
en part om myndigheten gör bedömningen att avgörandet i ett ärende kommer
att bli väsentligt försenat. Bestämmelsen tar sikte på en myndighets slutliga
avgörande av ett ärende och är således inte tillämplig på andra beslut som
myndigheten kan behöva fatta under handläggningens gång (jfr prop.
2016/17:180 s. 110).

I detta fall inleddes ärendet genom att AA registrerade sig som arbetssökande.
Frågan är om det är ett ärende som ska avslutas genom ett avgörande i sak-
frågan. Ett ärende om arbetsförmedling kan avslutas av olika skäl men typiskt
sett sker det genom att den enskilde skriver ut sig till arbete eller avaktualiseras
av någon annan anledning. Även om det under ärendets handläggning kan
krävas ett antal beslut från Arbetsförmedlingens sida så är ärendet inte av sådant
slag att det ska avgöras av myndigheten. Jag kan därför inte se att 11 § FL är
tillämplig. Däremot är det naturligtvis lämpligt att myndigheten, om
handläggningen drar ut på tiden, informerar den enskilde om detta inom ramen
för sin serviceskyldighet.

Ansökningar om anställning med lönebidrag
Vid två tillfällen ansökte AA om lönebidrag för anställningar som han själv
hade hittat. Enligt anmälan kom lönebidragsanställningarna inte till stånd på
grund av Arbetsförmedlingens handläggning. Det framkommer dock av
myndighetens remissvar att orsaken till att dessa anställningar inte godkändes
var att de respektive arbetsgivarna inte uppfyllde kraven. Det har dock inte
framkommit att myndigheten fördröjde förfarandet. Jag finner därför inte skäl
för att kritisera Arbetsförmedlingen för hur dessa ansökningar hanterades.

Däremot framgår det av Arbetsförmedlingens remissvar att handläggaren inte
förde löpande anteckningar i AA:s ärende om lönebidrag. Enligt 27 § FL ska en
myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling snarast
dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Arbetsför-
medlingen borde ha fört dokumentation löpande.

Arbetsförmedlingen kritiseras
De brister som jag har påtalat ovan medför att Arbetsförmedlingen förtjänar
kritik för sin handläggning av AA:s ärende.

Ärendet avslutas.
                                                            Dnr 3476-2022   Sid 9 (9)




Thomas Norling




Ärendet har föredragits av Emma Rönström.

Tf. byråchefen Karl Lorentzon har deltagit i beredningen.
