# Kritik mot Arbete och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun för att en videoupptagning som gjorts inom ramen för en vårdnads-, boende- och umgängesutredning förstörts

JO 2013-12-17 dnr 3483-2011

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2013-12-17              3483-2011              1 (8)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Arbete och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun för att
                        en videoupptagning som gjorts inom ramen för en vårdnads-, boende-
                        och umgängesutredning förstörts


                          Beslutet i korthet: Arbete och välfärdsnämnden hade fått i uppdrag av tingsrätten att
                          genomföra bl.a. en vårdnadsutredning. Under utredningen gjordes inom myndigheten en
                          s.k. samspelsbedömning. Vid denna observerades och videofilmades barnet och
                          föräldrarna. Resultatet av samspelsbedömningen skulle bli en del av vårdnadsutred-
                          ningen. Videoinspelningarna förstördes när samspelsbedömningen slutförts, men innan
                          vårdnadsutredningen färdigställts.
                          Tryckfrihetsförordningen (TF) och andra regler om hanteringen av handlingar gäller även
                          för t.ex. en videoinspelning som görs inom en myndighet. Nämnden har gjort gällande att
                          videoinspelningarna var arbetsmaterial, dvs. att de var en form av minnesanteckningar,
                          men JO bedömer att det inspelade materialet, eller delar av det, har innehållit
                          sakuppgifter som tillförts vårdnadsutredningen. Det var därför fråga om sådana
                          handlingar som skulle ha blivit allmänna när ärendet var att anse som slutbehandlat hos
                          nämnden. TF innehåller inte någon bestämmelse om skyldighet att, fram till dess ärendet
                          har avgjorts, bevara material som innefattar sakuppgifter. Att förstöra sådant material
                          innan ärendet har slutbehandlats kan emellertid inte vara förenligt med de grundläggande
                          principer som gäller på området.
                          JO anser till att börja med att det var fel av myndigheten att redan på förhand fatta beslut
                          om att videoinspelningarna, som då inte existerade, skulle förstöras när
                          samspelsbedömningen slutförts. Genom att materialet förstördes omöjliggjordes en
                          korrekt tillämpning av bestämmelserna om bevarande av allmänna handlingar. Till detta
                          kommer att parterna i vårdnadsärendet haft rätt att under ärendets gång ta del av även
                          sådana handlingar som ännu inte varit att anse som allmänna handlingar. JO anser
                          därför att det var fel av myndigheten att förstöra materialet.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot Arbete och välfärdsförvaltningen i
                        Kristianstads kommun. Han anförde bl.a. följande. I augusti 2010 förordnade
                        tingsrätten att en ny vårdnads-, boende- och umgängesutredning skulle göras.
                        Förvaltningen beslutade att låta Prisma familjecentrum genomföra videofilmade
                        samspelsutredningar avseende hans och moderns relationer till deras dotter BB.
                        Detta skedde vårvintern 2011. Redan före de videofilmade mötena mellan honom



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 3483-2011   Sid 2 (8)




och BB informerade Prisma familjecentrum honom om att videofilmerna skulle
förstöras omedelbart efter att man dragit sina slutsatser av materialet. Han
protesterade mot det utan resultat. Under den tid som utredningen och
videofilmningarna pågick yrkade han, genom sin advokat, hos tingsrätten att
videofilmerna skulle bevaras och kunna ställas till hans förfogande senare. Detta
avslogs av tingsrätten med hänvisning till dels att socialtjänsten hävdade att
videoinspelningarna utgjorde minnesanteckningar som inte behövde arkiveras, dels
att han själv kunde begära ut materialet direkt från socialtjänsten. Den 7 juni 2011
begärde han ut bl.a. aktuella videofilmer från förvaltningen. Han fick den 17 juni
2011 ett avslagsbeslut som motiverades med att materialet inte var en handling
enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen utan arbetsmaterial som förstörts när
uppgifterna i materialet tillförts samspelsbedömningen.

AA gjorde gällande att socialtjänsten genom att förstöra videoinspelningarna
medvetet brutit mot bl.a. 16 § förvaltningslagen (1986:223) och 3 § arkivlagen
(1990:782). Han uppgav också att det var ett brott mot socialtjänstens
dokumentationsskyldighet att förstöra ljud- och filmupptagningar som utgör det
huvudsakliga underlaget för slutsatser, bedömningar och yttranden till domstol.

Utredning
Handlingar i det aktuella ärendet inhämtades från Arbete och välfärdsförvalt-
ningen. Från Kristianstads tingsrätt inhämtades dagboksbladet i mål nr T 858-10.

Arbete och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun anmodades därefter att
inkomma med utredning och yttrande över vad som hade framförts i anmälan.

I remissvaret anfördes bl.a. följande.

## Sammanfattning

En vårdnads- boende och umgängesutredning har genomförts där en del av
      utredningen inneburit en samspelsbedömning på Prisma.
      Familjerättssekreterarna har, utifrån ärendets komplexitet bedömt att en fördjupad
      utredning av föräldraförmågan, en samspelsbedömning, ska erbjudas.
      Föräldrarna har informerats om hur bedömningen genomförs och de har haft
      möjlighet att tacka nej.
      AA har varit informerad om att videofilmerna förstörs när den skriftliga
      bedömningen färdigställts.
      Videofilmerna har förstörts när den skriftliga bedömningen var färdigställd.
      Videofilmerna var arbetsmaterial.
      AA har som part fått ta del av det material som tillförts ärendet.
      Ärendet
      AA förekommer i familjerättsärende för dottern BB.
      Anmälan till JO avser den sista vårdnads- boende- och umgängesutredningen som
      öppnades 100810 och var färdigställd 110407.
      I utredningen genomfördes, efter uppdrag från familjerättsenheten, en
      samspelsbedömning på Prisma familjecentrum. Frågeställningarna för
                                                                Dnr 3483-2011        Sid 3 (8)




samspelsbedömningen var samspelet mellan BB och föräldrarna, föräldrarnas
känslomässiga sensitivitet och hur de kan tillgodose BB:s utvecklingsbehov.
Samspelsbedömarna observerade BB och hennes föräldrar vid sammanlagt 10
tillfällen om vardera två timmar under perioden 110207-110308. Videoinspelningar
gjordes vid alla tillfällena. Videoinspelningar görs för att komplettera bedömarnas
observationer. De är ett hjälpmedel i att kunna se mönster i barn och föräldrars
samspel och anknytning. Prisma, som vid samspelsbedömning följer en på förhand
bestämd arbetsgång, för inte några journalanteckningar när bedömningar genomförs.
I dokumentet "Bedömning från Prisma" redogör bedömarna för arbetssätt och
arbetsgång. Utifrån det insamlade materialet, minnesanteckningar från observationer
och videofilmer beskriver bedömarna samspelet och föräldrarnas känslomässiga
sensitivitet. Bedömarna avslutar med en analys av föräldrarnas förmåga att
tillgodose BB:s behov. Bedömningen är färdigställd 110331. Det är bara bedömarna
från Prisma som sett videofilmerna, ingen annan har tagit del av dem.
Minnesanteckningar och videofilmer förstörs när den skriftliga bedömningen
färdigställts. De betraktas som arbetsmaterial och tillförs inte akten.
Samspelsbedömningar på Prisma familjecentrum genomförs i utredningar om
vårdnad, boende och umgänge där en fördjupad utredning behövs. Det gäller vid
misstanke om bristande föräldraförmåga t.ex. övergrepp, psykiskt funktionshinder
och när det är en djup och långvarig konflikt mellan föräldrarna. I detta ärende har
det varit en lång och allvarlig konflikt mellan föräldrarna, BB har varit
omhändertagen jml LVU och föräldrarna har båda psykiska funktionshinder.
Familjerättssekreterarna föreslår samspelsbedömning på Prisma och föräldrar kan
tacka ja eller nej till bedömningen. Om en förälder tackar nej genomförs
samspelsbedömningen med den andra föräldern.
Föräldrarnas inställning och medverkan i föreslagen samspelsbedömning
dokumenteras i journalanteckningar och redovisas i utredningen av
familjerättssekreterarna.
I JO-anmälan uppger AA att han "redan före de videofilmade mötena mellan mig
och BB klarade Socialtjänsten i Kristianstad ut att videofilmerna skulle förstöras
omedelbart efter man dragit sina slutsatser av dessa. Jag protesterade med detta
redan då utan resultat".
Av journalanteckningarna i ärendet framgår att familjerättssekreterare haft
informationssamtal med AA 111028 och att AA då samtyckt till
samspelsbedömning i Prismas öppenvård. Av journalanteckning 110131 från möte
på Prisma med syfte att inleda samspelsbedömningen framgår att föräldrarna
informeras om tillvägagångssättet samt erhåller tider för bedömningstillfällen.
"Fadern är irriterad och ifrågasätter det mesta. Han svara dock att han kommer att
fullfölja insatsen".
Prismas bedömning ingår som en del i familjerättens utredning och bifogas som en
bilaga i yttrandet till tingsrätten.
Familjerättssekreterarna har genomfört utredningen genom enskilda
informationssamtal med föräldrarna, två enskilda utredningssamtal med föräldrarna
och tre samtal med BB. Familjerättssekreterarna har gjort hembesök hos modern och
fadern där BB varit närvarande. Referentuppgifter har inhämtats från BB:s förskola,
från Psykiatriska kliniken och från Vuxenhabiliteringen. Familjerättssekreterarna har
tagit del av föräldraförmågebedömningar som genomfördes 2009. BB var då
omhändertagen jml LVU och placerad på Notavillans HVB (Hem för vård och
boende). Familjerättssekreterarnas bedömning i utredningen tar sin grund i den
genomförda utredningen där Prismas samspelsbedömning ingår som en del.
AA har i brev till socialtjänsten 110607 begärt att få ta del av handlingar,
videoupptagningar mm med anledning av utredningen som slutfördes 110404. Hans
begäran avslogs i beslut 110617 eftersom materialet inte bedöms vara en handling
enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Skälet till beslutet var att det begärda
                                                                        Dnr 3483-2011   Sid 4 (8)




      materialet är arbetsmaterial. När uppgifterna i arbetsmaterialet har tillförts
      samspelsbedömning har materialet förstörts.
AA kommenterade remissvaret. Han anförde bl.a. följande. I remissvaret
kommenteras inte hans uppgift om att han mycket tidigt protesterade mot att
videomaterialet skulle förstöras. Redan i februari 2011 protesterade han via sin
advokat och via tingsrätten mot detta, vilket kom socialtjänsten till del via
tingsrätten. Detta var innan videoupptagningarna hade avslutats. Trots att
socialtjänsten hade vetskap om hans inställning struntade man helt i den, vilket gör
agerandet så mycket allvarligare.

Rättslig reglering
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen, TF. Kapitlet reglerar även primärt frågan om utlämnande
av allmänna handlingar.

Med handling förstås enligt 2 kap. 3 § TF framställning i skrift eller bild samt
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och
enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. En
upptagning, t.ex. en film, anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är
tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv
utnyttjar för överföring i sådan form att den kan uppfattas.

Av 2 kap. 6 § TF framgår att en handling anses inkommen till myndighet, när den
har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa.

Enligt 2 kap. 7 § första stycket TF anses en handling upprättad hos myndighet när
den har expedierats eller, om den inte har expedierats, när det ärende till vilket den
hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig
till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt
färdigställts.

Hos myndighet tillkommen minnesanteckning som inte har expedierats ska enligt
2 kap. 9 § första stycket TF inte heller efter den tidpunkt då den enligt 7 § är att
anse som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten, om den inte tas
om hand för arkivering. Med minnesanteckning förstås promemoria och annan
uppteckning eller upptagning som har kommit till endast för ärendets föredragning
eller beredning, dock inte till den del den har tillfört ärendet någon sakuppgift.
Minnesanteckningar anses inte som allmänna handlingar om de inte har expedierats
och inte heller tagits om hand för arkivering.

Av det anförda följer att en minnesanteckning som kan hänföras till ett visst ärende
och som tillför detta sakuppgift som regel blir en allmän handling först när ärendet
har slutbehandlats hos myndigheten.

En enskild som är part i ett ärende hos en myndighet kan grunda en framställning
om att få ta del av allmänna handlingar på sin egenskap av part. Den som är part i
                                                                 Dnr 3483-2011    Sid 5 (8)




ett ärende hos en myndighet har enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223), FL, rätt
att, med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen OSL, ta del av det som har tillförts ärendet om detta avser
myndighetsutövning mot någon enskild.

Enligt 11 kap. 8 första stycket socialtjänstlagen (2001:453) ska nämnden tillämpa
vissa bestämmelser i förvaltningslagen, däribland 16 §, i ärenden hos
socialnämnden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. Av
bestämmelsens tredje stycke framgår att detta gäller också när det är fråga om en
ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör
myndighetsutövning mot enskild hos denna, t.ex. en utredning i ett vårdnadsmål
vid allmän domstol (jfr JO 2000/01 s. 317).

När det gäller allmänna handlingar följer rätten för part att ta del av materialet i
”sitt” ärende redan av tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars
offentlighet. Den enskilde kan emellertid enligt regeln om partsinsyn i 16 § FL
även ha rätt att ta del av sådana handlingar som ännu inte är att anse som allmänna
handlingar.

Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om
gallring och annat avhändande av sådana handlingar finns huvudsakligen i
arkivlagen. Enligt 10 § arkivlagen får allmänna handlingar gallras. Vid gallringen
ska dock beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det material som
återstår efter gallring ska kunna tillgodose bl.a. rätten att ta del av allmänna
handlingar.

Bedömning
Tingsrätten gav Arbete och välfärdsnämnden i Kristianstads kommun i uppdrag att
utse någon att verkställa en ny vårdnads-, boende- och umgängesutredning rörande
BB. Familjerättssekreterarna bedömde att det på grund av ärendets komplexitet
fanns behov av en fördjupad utredning av föräldraförmågan. Familjerättsenheten
vid Arbete och välfärdsförvaltningen gav därför Prisma familjecentrum, som är en
del av samma förvaltning, i uppdrag att göra en samspelsbedömning. Denna
samspelsbedömning dokumenterades genom videoinspelningar.

Inledningsvis kan konstateras att det inte finns något formellt hinder mot att
socialtjänsten inom ramen för en utredning om vårdnad m.m. videofilmar
samspelet mellan barn och föräldrar. Frågan är dock hur sådana videoinspelningar
ska hanteras. Myndigheten omfattas av bestämmelserna i bl.a. tryckfrihets-
förordningen, offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen. Detta innebär att
offentlighetsprincipen gäller i verksamheten och att hanteringen av handlingar är
strikt reglerad. Ett beslut om att förstöra videoinspelningarna måste vara förenligt
med de bestämmelser för bevarande av handlingar som gäller i verksamheten.

En handlings rättsliga status är många gånger svårbedömd. Om en handling begärs
utlämnad är det ytterst en fråga för domstol att bedöma om handlingen är allmän
                                                                          Dnr 3483-2011      Sid 6 (8)




och offentlig. Mot den bakgrunden anser jag till att börja med att det var fel av
myndigheten att redan på förhand fatta beslut om att det videoinspelade materialet,
som ännu inte existerade, skulle förstöras.

Jag övergår nu till frågan om hur myndighetens förstörande av det aktuella
materialet bör bedömas i förhållande till författningsregleringen på området. När
detta ska bedömas måste man först ta ställning till om videoinspelningarna utgjort
allmänna handlingar eller inte.

Resultatet av samspelsbedömningen skulle redovisas och bli en del av vårdnads-,
boende- och umgängesutredningen. Videoinspelningarna, dvs. dokumentationen av
samspelet mellan BB och föräldrarna, var således att hänföra till ett ärende. Vid
tidpunkten för förstörandet var utredningen ännu inte färdigställd. Det ärende som
videoinspelningarna hörde till var alltså inte slutbehandlat hos myndigheten varför
handlingarna inte var allmänna enligt 2 kap. 7 § TF. Inte heller på annan grund var
videoinspelningarna att anse som allmänna handlingar.

Nämnden har gjort gällande att videoinspelningarna var arbetsmaterial, dvs. att de
var en form av minnesanteckningar enligt 2 kap. 9 § TF.

Det har framkommit att den dokumentation som skett genom videoinspelningarna
varit omfattande. Inspelningarna har gjorts under sammanlagt 20 timmar. I
bedömningen från Prisma familjecentrum, som utgjort en bilaga till vårdnads-,
boende- och umgängesutredningen, anförs under rubriken ”Hjälpmedel” bl.a.
följande.
      Under bedömningen har hjälpmedel som observationer, videoinspelning och
      intervjuer med föräldrarna använts.
      ---
      Det som speciellt har lagts fokus på är anknytningsrelevanta situationer som till
      exempel när barnet blir rädd, ledsen, trött eller hungrigt. Detta visar specifikt hur
      föräldern hanterar sin egen stress och oro, hur föräldern bemöter barnet och hur
      barnet reagerar på förälderns bemötande. Videokamera har använts för att filma
      korta sekvenser av samspel som senare studeras av bedömarna. Syftet är att
      bedömarna i efterhand kan se och jämföra med observationerna och kunna se små
      subtila detaljer i samspelet.
Under rubriken ”Beskrivning av samspelet mellan BB och pappa” anförs bl.a.
följande.

      Under bedömningstillfällena har kommunikationen mellan BB och hennes pappa
      oftast varit lågmäld och kortfattad. [- - -] Det har funnits tillfällen då BB och pappa
      är nära varandra, men de har oftast olika fokus på leken eller uppgiften. [- - -] Under
      aktiviteterna har pappa sporadiskt gett beröm till BB. Det har bestått av korta
      uttalanden, utan direkt ögonkontakt eller känslomässigt engagemang. Under
      bedömningen har det funnits lite ögonkontakt mellan BB och hennes pappa.
      ---
      Under de planerade aktiviteterna har pappa tagit ledningen genom att uttala vad de
      ska göra, läst instruktioner och satt i gång aktiviteten. [- - - ] Pappa har oftast själv
      blivit uppslukad av uppgifterna och har haft svårigheter att leda och göra BB
      delaktig.
                                                                    Dnr 3483-2011     Sid 7 (8)




I den vårdnads-, boende- och umgängesutredning som gavs in till tingsrätten
föreslog socialtjänsten att domstolen skulle besluta att BB skulle ha sitt
stadigvarande boende hos modern och att modern skulle anförtros vårdnaden om
henne samt att BB skulle ha rätt till visst umgänge med AA. I utredningen anförs
bl.a. följande.

      Prismas öppenvård har bedömt samspelet mellan BB och hennes föräldrar. [- - -]
      Man konstaterar att modern på ett något bättre sätt än fadern möter BB i samvaron
      med henne. Utredarnas bedömning stödjer sig på Prismas utlåtande.
Genom filmdokumentationen har det funnits möjlighet för bedömarna att i
efterhand studera hur samspelet fungerat mellan barnet och respektive förälder. De
har kunnat se och uppehålla sig vid sådana detaljer som de inte fångat upp under
observationerna. Det ligger i sakens natur att det är svårt att med ord beskriva hur
personer interagerar i olika situationer. En filmkamera fångar sådant som
kroppsspråk, skiftningar i ansiktsuttryck m.m. som det knappast är möjligt att
dokumentera genom anteckningar. Det videoinspelade materialet har använts som
underlag när Prisma familjecentrum gjort bedömningen att modern på ett något
bättre sätt än fadern möter BB i samvaron med henne. Den bedömningen har
utredarna sedan i sin tur stött sig på när de i sin utredning lämnat förslag till
domstolen om bl.a. vilken förälder som ska anförtros vårdnaden om BB. Mot
bakgrund av det anförda anser jag att det videoinspelade materialet, eller delar av
det, har tillfört ärendet sakuppgift. Vid sådant förhållande utgjorde materialet, eller
delar av det, inte sådana minnesanteckningar som avses i 2 kap. 9 § TF. Det var i
stället fråga om sådana handlingar som skulle ha blivit allmänna om de
expedierades eller när ärendet var att anse som slutbehandlat hos myndigheten.

Som anförts ovan ger utredningen inte stöd för någon annan slutsats än att
materialet förstördes innan ärendet var slutbehandlat. Någon expediering av
materialet synes aldrig ha skett. Materialet utgjorde därmed inte till någon del
allmänna handlingar vid den tidpunkt när det förstördes.

Handlingar som inte är allmänna och som inte ska arkiveras får under vissa
förutsättningar rensas ur akten i ett ärende. Rensning innebär att akten befrias från
arbetsdokument som endast är av tillfällig betydelse och som inte behövs för
förståelsen av ärendet. I förevarande fall har dock materialet, eller delar av det,
tillfört ärendet sakuppgift. I de delarna skulle materialet ha blivit allmän handling
när ärendet var att anse som slutbehandlat. Tryckfrihetsförordningen innehåller inte
någon bestämmelse om skyldighet att, fram till dess att ärendet har avgjorts, bevara
material hos en myndighet som innefattar sakuppgifter. Att förstöra sådant material
innan ärendet har slutbehandlats kan emellertid inte vara förenligt med de
grundläggande principer som gäller på området (jfr JO 2010/11 s. 628).

Genom att myndigheten förstörde materialet omöjliggjordes en korrekt tillämpning
av bestämmelserna om bevarande av allmänna handlingar. Materialet var av allt att
döma av sådan karaktär att det fanns ett intresse av att det bevarades. Till detta
kommer att AA haft rätt att under ärendets gång, med stöd av bestämmelsen om
                                                                     Dnr 3483-2011     Sid 8 (8)




partsinsyn i 16 § FL (jämförd med 11 kap. 8 § SoL), ta del av även sådana
handlingar som ännu inte varit att anse som allmänna handlingar. Jag anser således
att det var fel av förvaltningen att förstöra det videoinspelade materialet.

Jag vill också uppehålla mig vid följande.

AA har i anmälan uppgett att Prisma familjecentrum redan innan
videoinspelningarna hade påbörjats informerade honom om att det videoinspelade
materialet skulle förstöras omedelbart efter att man dragit sina slutsatser av det och
att han då protesterade mot detta. Nämnden har i sitt remissvar inte uttryckligen
kommenterat denna uppgift. I remissvaret har endast redovisats att det i
journalanteckningarna har noterats att AA ”ifrågasätter det mesta” när han får
information om tillvägagångssättet vid samspelsbedömningarna. AA har också
uppgett att tingsrätten, under tiden som videoinspelningarna pågick, hade kontakt
med förvaltningen i anledning av ett yrkande från hans sida om att videofilmerna
skulle bevaras och kunna ställas till hans förfogande senare. Åtskilligt talar således
för att det var känt för förvaltningen att AA motsatte sig att materialet förstördes
och att han ville ta del av detta. Det kan dock inte anses helt klarlagt att det förhållit
sig på det sättet. I denna del vill jag därför endast allmänt framhålla följande. För
det fall myndigheten visste att AA motsatte sig att videoinspelningarna förstördes,
och skulle komma att begära att få ta del av inspelningarna när dessa var färdiga,
borde man inte – oavsett vilken bedömning som gjordes rörande handlingarnas
status – ha förstört det videoinspelade materialet när uppgifterna i materialet
tillförts samspelsbedömningen.

Det aktuella fallet visar att det är viktigt att socialtjänsten, när man väljer att göra
videoinspelningar inom ramen för en utredning rörande vårdnad m.m., tänker
igenom vilka konsekvenser det får och hur det videoinspelade materialet ska
behandlas.

Vad AA anfört i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida.

Jag finner anledning att sända en kopia av detta beslut för kännedom till
Socialstyrelsen som ger ut föreskrifter, allmänna råd och handböcker inom bl.a.
socialtjänstens område.

Ärendet avslutas med de kritiska uttalanden som har gjorts.
