# Kritik mot en stadsdelsnämnd för bristfälliga insatser att tillse att en elev i grundskolan fullgjorde sin skolplikt. Även kritik för underlåtenhet att fullgöra den i 71 § socialtjänstlagen (1980:620) föreskrivna anmälningsskyldigheten

JO 2001-04-19 dnr 3490-2000

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2001-04-19              3490-2000              1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Initiativärende: Kritik mot en stadsdelsnämnd för bristfälliga insatser
                        vad gäller skyldigheten att tillse att en elev i grundskolan fullgjorde sin
                        skolplikt. Även kritik för underlåtenhet att fullgöra den i 71 §
                        socialtjänstlagen (1980:620) föreskrivna anmälningsskyldigheten

## Bakgrund

I samband med utredningen i ett ärende som rörde klagomål mot Stadsdels-
                        nämnden Bergsjön i Göteborgs kommun (dnr 953-2000) uppmärksammades en
                        anmälan från en tjänsteman vid det s.k. ungdomsteamet, daterad den 29 mars 2000,
                        till socialtjänsten vid stadsdelsnämndens förvaltning. Av denna anmälan framgick
                        att en pojke AA, född 1985, inte hade gått i skolan sedan augusti 1998. Enligt vad
                        som inhämtades vid utredningen avseende socialtjänstens handläggning av
                        anmälan angående AA hade skolan inte tidigare gjort någon anmälan enligt 71 §
                        andra stycket socialtjänstlagen, (1980:620), SoL.

## Utredning

JO beslutade att inhämta utredning och yttrande från Stadsdelsnämnden Bergsjön i
                        Göteborgs kommun, dels avseende vilka åtgärder som vidtagits beträffande AA:s
                        skolgång, dels huruvida en anmälan rörande AA:s förhållanden borde ha gjorts
                        enligt 71 § andra stycket SoL. Stadsdelsnämnden har efter remiss ingivit
                        stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, vari anfördes bl.a. följande.

                                  Förvaltningens utredning
                                  Förvaltningen rekvirerade en kopia på AA:s elevakt från Bergsjöskolan. De
                                  dokument som ligger i akten visar följande:
                                  AA:s frånvaro har en direkt koppling till – – – som inträffade i stadsdelen i augusti
                                  1998 – – – . AA:s vårdnadshavare har hindrat honom att komma till skolan – – – .
                                  För perioden mellan augusti 1998 till och med februari 1999 finns det ingen
                                  dokumentation om vilka åtgärder och kontakter skolan har haft med AA och hans
                                  familj.
                                  I februari 1999 finns det anteckning från AA:s dåvarande klassföreståndare att
                                  ärendet skulle lyftas till rektorsnivån.
                                  Under läsåret 1998–1999 kom inte AA till skolan överhuvudtaget.
                                  I början på läsåret 1999–2000 sattes AA i årskurs 8 trots klassföreståndarens
                                  motstånd. Klassföreståndaren tyckte att AA borde vara kvar i årskurs 7 eftersom han
                                  aldrig ”visat” sig under årskurs 7. Socialsekreteraren BB tillhörande skolans



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                   Dnr 3490-2000      Sid 2 (5)



ungdomsteam fick kontakt med föräldrarna. Föräldrarna fick 3–4 veckor på sig att
skaffa plats på en annan skola. Datum för nytt möte utsågs. Föräldrarna uteblev.
Flera kallelser skickades till föräldrarna utan att få svar.
991105 besökte AA och hans far Bergsjöskolan. Socialsekreteraren CC tillhörande
ungdomsteamet tar besöket. Fadern berättar att de har varit i kontakt med högstadiet
i Kortedala och Hammarkullen men tycker inte att AA ska gå där – – – . Fadern
berättar vidare om en skola – – – där AA skulle kunna få plats. Fram till dess
föreslår föräldrarna att AA får böcker som passar honom så att han kan läsa hemma
tills skolan startar. Socialsekreteraren svarar att skolans dåvarande rektor kommer att
ta kontakt med familjen angående detta förslag.
I akten saknas dokumentation om denna kontakt har tagits. 000313 kallar
socialsekreterare DD AA:s föräldrar till ett möte angående AA:s skolvägran. Mötet
är planerat den 20 mars 2000. Föräldrarna uteblev varpå en ny kallelse skickas till
föräldrarna 000322. Föräldrarna kom inte då heller.
000329 görs en anmälan till socialtjänsten Bergsjön.
000817 AA kommer inte till uppropet. Byråsekreteraren på Bergsjöskolan
EE får via Skattemyndigheten (Folkbokföringen) vetskap om att AA har flyttat till
SDN Centrum. Dessa uppgifter har ej nått Bergsjöskolan eller – – – skolan som han
nu tillhör efter flytten i augusti. Enligt vår information har AA inte visat sig på – – –
skolan heller.

Förvaltningens yttrande
Enligt Skollagen 3 kap 13 § skall kommunen se till att skolpliktiga elever i dess
grundskola fullgör sin skolgång.
Enligt Skollagen 3 kap 15 § skall den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn se
till att barnet fullgör sin skolplikt.
Enligt Skollagen 3 kap 16 § skall styrelsen för utbildningen (i detta fall
stadsdelsnämnden Bergsjön) underrättas om en skolpliktig elev i det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att
elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske.

Förvaltningens synpunkter:
Med utgångspunkt från den dokumentationen som finns i AA:s elevakt konstaterar
förvaltningen att inga åtgärder enligt Skollagen 3 kap 13 §, 15 § och 16 § vidtogs
under perioden augusti 1998 t.o.m. februari 1999 (dvs 6 månader). Även med
hänsyn tagen till de extraordinära omständigheterna kring AA:s frånvaro konstaterar
förvaltningen att skolans ledning har brustit i sitt agerande under denna första
period.
Enligt Skollagen 4 kap l § föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har
svårigheter i skolarbetet. Om en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall rektor se
till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Vid utarbetandet av programmet bör samråd
ske med eleven och elevens vårdnadshavare.
Enligt Skollagen 5 kap 9 § får särskild undervisning anordnas i elevens hem om
elevens vårdnadshavare medger det.

Förvaltningens synpunkter:
Med utgångspunkt från den dokumentationen som finns i AA:s elevakt konstaterar
förvaltningen att inga åtgärder enligt Skollagen 4 kap 1 §, 5 kap 9 § vidtogs under
perioden augusti 1998 t.o.m. augusti 2000. Även med hänsyn tagen till de
extraordinära omständigheterna kring AA:s frånvaro konstaterar förvaltningen att
skolans ledning har brustit i sitt agerande under AA:s hela frånvaroperiod.
Det framkommer i AA:s elevakt att en formell anmälan till socialtjänsten gjordes
den 29 mars 2000. Då hade AA varit frånvarande från Bergsjöskolan i över 18
månader. Förvaltningens bedömning är att en anmälan enligt SoL 71 § borde ha
gjorts långt tidigare, redan under hösten 1998, då ledningen för skolan borde ha fått
vetskap om att AA förhindrades av sina föräldrar att komma till skolan.
                                                                       Dnr 3490-2000     Sid 3 (5)



      Förvaltningen anser att Bergsjöskolans ledning och personal allvarligt har brustit i
      sitt agerande med hänsyn till vad SoL 71 § föreskriver.
Nämnden anmodades i en förnyad remiss att inkomma med kompletterande
utredning och yttrande i ärendet efter hörande av berörda befattningshavare vid
Bergsjöskolan. Nämnden inkom därvid med ett yttrande från stadsdelschefen FF. I
yttrandet anfördes bl.a. följande.

      I AA:s akt finns det ingen dokumentation om vilka åtgärder och kontakter skolan har
      haft med AA och hans familj under perioden 1998-08–1999-02.
      /–––/
      Under perioden 1998-08 till 2000-08 har Bergsjöskolan haft fyra olika rektorer
      varav två vikarierande. Den rektor som hade ansvaret för skolan under perioden
      1998-08–1999-02 valde efter en diskussion ett annat arbete inom Göteborgs
      kommun och innehar idag administrativa uppgifter på stadskansliet (fr o m 1999-03-
      01). Dåvarande klassföreståndare har slutat sin anställning på Bergsjöskolan. I detta
      läge finner förvaltningen att ansvaret för hanteringen av elevärendet faller på alla
      inblandade, och förvaltningen vill därför inte lägga ansvaret på någon enskild
      tjänsteman.
      Efter en del efterforskningar och intervjuer med olika anställda på Bergsjöskolan
      kan förvaltningen nu presentera en bättre bild på hur skolan agerat och vilka
      kontakter som tagits under de första månaderna. Förvaltningen vill dock påpeka att
      dessa uppgifter (med undantag för det bifogade dokumentet; här utelämnat, JO:s
      anm.) ej finns dokumenterade i akten:
      1998-08-18: Telefonsamtal hem till AA:s föräldrar. Klassföreståndaren ringer. Inget
      svar.
      1998-08-25: Brev hem. Klassföreståndaren skriver. Inget svar.
      1998-09-21: Telefonsamtal hem. Klassföreståndaren ringer. Inget svar.
      1998-10-05: Telefonsamtal hem. Klassföreståndaren talar med AA:s mamma. Hon
      är rädd för att skicka sonen till Bergsjöskolan och vill hålla honom hemma.
      1998-10-28: Brev hem. Kallelse till Elevvårdskonferens (se bifogat dokument;
      bilagan här utelämnad, JO:s anm.).
      1998-11-09: Elevvårdskonferens. Föräldrarna kommer inte.
      1999-04-13: Telefonsamtal hem. Klassföreståndaren ringer. Inget svar.
I beslut den 19 april 2001 anförde JO André följande.

Bedömning
Barn som är bosatta i landet har enligt 3 kap. 1 § skollagen (1985:1100) skolplikt.
Skolplikten inträder, enligt 3 kap. 7 § skollagen, höstterminen det kalenderår då
barnet fyller sju år och upphör, enligt huvudregeln i 3 kap. 10 § samma lag, vid
utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år. Skolplikten
motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom. Kommunen har enligt 3 kap. 13 § skollagen tillsyn över att skolplikten
fullgörs.

Av 4 kap. 1 § andra stycket skollagen följer att särskilt stöd skall ges till elever i
grundskolan som har svårigheter i skolarbetet. Närmare föreskrifter om formen för
sådana insatser finns i 5 kap. grundskoleförordningen (1994:1194). Enligt 5 kap. 9
§ denna förordning får särskild undervisning anordnas i elevens hem om elevens
vårdnadshavare medger det.
                                                                  Dnr 3490-2000    Sid 4 (5)




Av utredningen i ärendet framgår att AA helt uteblev från skolan under läsåret
1998–1999 samt att han under påföljande läsår endast besökte skolan den 5
november 1999 tillsammans med sin fader som då framställde föräldrarnas
önskemål om att AA skulle få studera hemma under en övergångsperiod.

Enligt det kompletterande remissvaret gjordes från skolledningens sida en rad
försök att få kontakt med AA:s hem under höstterminen 1998. Det är förvånande
att detta inte finns dokumenterat i AA:s elevakt vid skolan. Inte minst det faktum
att skolan under en period om två år hade fyra olika rektorer belyser vikten av att
denna typ av åtgärder dokumenteras på lämpligt sätt. För underlåtenheten härvidlag
kan skolledningen inte undgå kritik.

Vidare ger utredningen vid handen att skolledningen inte bemötte AA:s
vårdnadshavares önskemål i november 1999 om att AA under en period skulle få
studera hemma. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.

Som anförs i remissvaret har AA:s frånvaro från skolan föranletts av extraordinära
omständigheter. Mot bakgrund av att dessa omständigheter inte i första hand legat
inom skolans ansvarsområde finner jag inte tillräckliga skäl att vidare uppehålla
mig vid skolledningens handläggning av frågan om AA:s skolgång. Jag noterar
därvid att stadsdelsnämnden själv i sitt remissvar har konstaterat att skolans
ledning i detta avseende har brustit i sitt agerande.

Vad så gäller frågan om anmälningsskyldigheten enligt 71 § SoL framgår av
utredningen i ärendet att AA hade varit frånvarande från skolan i över 18 månader
innan en anmälan till socialnämnden gjordes av en tjänsteman vid skolans s.k.
ungdomsteam.

I 71 § första stycket SoL stadgas att var och en som får kännedom om något som
kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör
anmäla detta till nämnden. Av paragrafens andra stycke följer att myndigheter vars
verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att genast till socialnämnden
anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden bör ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är
anställda hos sådana myndigheter.

Som följer av bestämmelsens ordalydelse förutsätter anmälningsplikten inte att det
är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa. Även uppgifter som är svårbedömda
eller obestyrkta skall alltså anmälas, om de tyder på att ett barn kan vara i behov av
stöd eller hjälp från socialnämndens sida. Det ankommer härefter på
socialnämnden att undersöka vilken grund som kan finnas för uppgiften och utreda
det eventuella behovet av åtgärder.

AA uteblev från skolan från terminsstarten 1998. Klassföreståndaren fick inte
kontakt med hans föräldrar under augusti och september 1998, trots att hon
försökte nå dem såväl per telefon som per post. Dessa omständigheter borde enligt
min mening ha föranlett skolan att redan då överväga en anmälan till
socialnämnden enligt 71 § SoL.
                                                                  Dnr 3490-2000    Sid 5 (5)




Klassföreståndaren fick i oktober 1998 kontakt med AA:s moder. Hon fick då klart
för sig att AA hölls hemma från skolan av sina föräldrar och de omständigheter
som föranledde detta. Efter detta samtal kallade skolans dåvarande rektor AA:s
föräldrar till en elevvårdskonferens. Det som kom fram vid klassföreståndarens
samtal med AA:s moder borde dock ha ingett skolan sådana farhågor om AA:s
situation att det är förvånande att det inte vid denna tidpunkt också gjordes en
anmälan till socialnämnden. Inte ens det förhållandet att föräldrarna uteblev från
elevvårdskonferensen föranledde en anmälan till nämnden. Att ingen vid skolan
gjorde en sådan anmälan före den 29 mars 2000 är anmärkningsvärt. Den
omständigheten att skolan under de aktuella åren hade fyra olika rektorer
föranleder ingen annan bedömning i detta avseende. Jag vill i sammanhanget
understryka att anmälningsplikten enligt 71 § andra stycket SoL omfattar samtliga
tjänstemän vid skolan.

En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn och ungdomar som
befinner sig i en utsatt situation får den vård eller det skydd som de behöver. Det är
mot denna bakgrund självfallet av vikt att berörda myndigheter och tjänstemän
fullgör den anmälningsplikt som åligger dem enligt 71 § andra stycket SoL. Jag
förutsätter därför att stadsdelsnämnden tillser att skolledningen vid Bergsjöskolan
upprättar rutiner i detta avseende så att något liknande inte inträffar i framtiden.

Ärendet avslutas med den uttalade delvis allvarliga kritiken.
