# Kritik mot Arbetsförmedlingen för att man utan samtycke lämnade ut sekretesskyddade uppgifter

JO 2018-09-27 dnr 3507-2017

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                    Sid
                                                                         2018-09-27            3507-2017             1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Arbetsförmedlingen för att man utan samtycke lämnade ut
                        sekretesskyddade uppgifter


                          Beslutet i korthet: Arbetsförmedlingen gick vid ett möte med en enskild och en
                          handledare vid praktikplatsen igenom sekretesskyddade uppgifter om den enskilde.
                          Myndigheten hade inte före mötet försäkrat sig om att den enskilde samtyckte till att
                          handledaren tog del av uppgifterna. En tid efter mötet överlämnades en kopia på
                          handlingen med de sekretesskyddade uppgifterna till handledaren för vidarebefordran
                          till den enskilde. Handlingen låg i en oförseglad mapp tillsammans med andra
                          handlingar.
                          JO uttalar att en förutsättning för att ta upp och gå igenom sekretesskyddade
                          uppgifter vid ett möte där en utomstående person närvarar är att den enskilde
                          samtycker till detta. Ett sådant samtycke bör vara skriftligt och dokumenterat av
                          myndigheten. Eftersom ett samtycke saknades lämnade Arbetsförmedlingen felaktigt
                          ut sekretesskyddade uppgifter till en utomstående. Arbetsförmedlingen kritiseras för
                          detta.
                          Arbetsförmedlingen kritiseras även för hanteringen i samband med att handlingen
                          med de sekretesskyddade uppgifterna lämnades över till handledaren. Myndigheten
                          borde ha sett till att handlingen vid överlämnandet inte kunde läsas av handledaren,
                          genom att lägga handlingen i ett förseglat kuvert. Genom överlämnandet har
                          myndigheten röjt de sekretesskyddade uppgifterna.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 19 maj 2017 klagade AA på Arbetsförmedlingen. Han
                        bad sin arbetsförmedlare att lämna en handling i form av en rekommendation
                        från en psykolog direkt till honom, men förmedlaren lämnade den i stället till
                        handledaren på praktikplatsen. När han fick handlingen från handledaren låg
                        den inte i något kuvert.

## Utredning

JO uppmanade Arbetsförmedlingen att yttra sig över det som framfördes i AA:s
                        anmälan. Arbetsförmedlingen anförde i sitt remissvar daterat den 20 oktober
                        2017 bl.a. följande (återges utan hänvisade bilagor):




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                Dnr 3507-2017      Sid 2 (7)




Bakgrund

Sektionschefen BB har lämnat bl.a. följande upplysningar
AA har haft en placering vid pingstkyrkan inom ramen för det arbetsmarknads-
politiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin. […]
–––
Vid mötet den 22 mars 2017 deltog arbetsförmedlaren CC, AA och DD som var
AA:s handledare vid pingstkyrkan. En tolk medverkade på distans. Mötet skedde
i pingstkyrkans lokaler. Arbetsförmedlingen hade dessförinnan inte skickat
någon skriftlig information om mötets innehåll till AA.
CC inledde mötet med att informera om att det skulle innehålla en uppföljning av
praktikplatsen och en genomgång av arbetspsykologens rekommendation.
Uppföljningen av praktikplatsen tog endast en kort stund. AA uttryckte inget
önskemål om att han inte ville att DD skulle delta under den fortsatta delen av
mötet.
AA har inte lämnat något skriftligt samtycke till att uppgifter som omfattas av
sekretess fick lämnas till pingstkyrkan.

Arbetsförmedlaren CC har lämnat bl.a. följande upplysningar
Efter sedvanlig uppföljning av praktiken gick hon igenom delar av arbets-
psykologens rekommendation i handlingen Sammanställning specialinsats vid
mötet den 22 mars 2017.
Under mötet bad AA om att få arbetspsykologens rekommendation skriftligt.
Hon förklarade att hon inte kunde skriva ut handlingen i pingstkyrkans lokaler.
AA påtalade att han ville ha handlingarna skyndsamt. De kom därför överens om
att hon skulle ta med handlingarna till nästa tillfälle hon var på pingstkyrkan.
Hon besökte pingstkyrkan veckan därpå. Hon letade då efter AA, men hon kunde
inte hitta honom i byggnaden. Hon lämnade därför ovanstående handlingar och
ett brev om tid till Arbetsförmedlingens socialkonsulent till DD Handlingarna
överlämnades utan att de förvarades i något kuvert. DD lovade att lämna
handlingarna till AA så snart hon såg honom.
AA hade vid den aktuella tidpunkten en så kallad förmedlingsadress vilket
innebär att det tar extra lång tid innan vederbörande får handlingar via posten.
Hon valde att själv ta med handlingarna till pingstkyrkan då AA var angelägen
om att få handlingarna skyndsamt. Hon såg inget hinder mot att handlingarna
lämnades till AA via DD eftersom DD hade deltagit i mötet den 22 mars 2017
och muntligen tagit del av delar av innehållet i arbetspsykologens rekommenda-
tion.

I AIS antecknades bl.a. följande angående mötet den 22 mars 2017
"Sökande vill skriftligen ha vad arbetspsykologen sagt och vad dagens möte
innebar. UT [CC] uppger att jag skall lämna det vid nästa tillfälle UT besöker
Pingstkyrkan. Sökande kommer att få en vidare planering från Arbetsförmed-
lingen."
–––

AA:s handledare DD har lämnat bl.a. följande upplysningar
Under mötet den 22 mars 2017 bad AA ett par gånger om att få arbetspsyko-
logens resultat i pappersform. Arbetsförmedlaren CC förklarade att hon inte hade
en utskrift av handlingen och att hon inte kunde skriva ut den på plats. CC
förklarade ett par gånger för AA att hon kunde skriva ut handlingen på sitt
kontor och lämna den till henne (DD) på pingstkyrkan och att hon (DD) skulle
vidarebefordra den till honom. AA opponerade sig inte. Mötet avslutades med
den överenskommelsen.
                                                                  Dnr 3507-2017         Sid 3 (7)




Veckan därpå överlämnade CC en plastmapp med handlingar som AA skulle få.
Om hon inte minns fel låg det en kallelse till något möte överst i mappen. Hon
tog inte ur handlingarna ur mappen. Hon förvarade mappen med handlingarna
fram till dess att AA var på plats nästa gång.
Hon har inte undertecknat något avtal om tystnadsplikt med Arbetsförmedlingen.
[…]

Rättslig reglering

Sekretess i ärende om arbetsförmedling och hälso - och sjukvårdsverksamhet
Enligt 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller sekretess för
uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men och uppgiften förekommer i ett ärende om arbetsförmedling.
Sekretessbestämmelsen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit som innebär att
det råder en presumtion för sekretess. Det innebär i princip att uppgifter om en
enskilds personliga förhållanden enbart kan lämnas ut med den enskildes
samtycke eller med stöd av lag eller förordning som offentlighets- och
sekretesslagen hänvisar till. (Se 8 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 12 kap. 2 § OSL.)
–––

Samtycke
Ett samtycke behöver inte vara skriftligt och även ett underförstått, s.k.
presumerat eller tyst, samtycke får i många fall godtas. När det gäller utlämn-
ande av uppgifter av känslig natur har JO uttalat att den enskildes samtycke bör
vara uttryckligt och att det också bör dokumenteras. JO har vidare uttalat att den
enskildes samtycke bör vara skriftligt när det är fråga om verksamheter där det
ofta blir fråga om att lämna ut uppgifter av känslig natur. (Se bl.a. JO 2009/10
s. 440, dnr 3255-2008, och JO 1990/91 s. 366, dnr 2302-1989 och JO:s beslut
den 27 oktober 2016, dnr 5576-2015.)

Begreppet röjande
Sekretess definieras i 3 kap. 1 § OSL som ett förbud att röja en uppgift, vare sig
det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något
annat sätt. Sekretessbestämmelserna i OSL innebär både tystnadsplikt och
handlingssekretess (1 kap. 1 § andra stycket OSL).
I förarbetena till sekretesslagen framgår att förbudet att röja en uppgift avser alla
former av röjande. Uppgift får inte röjas genom att en befattningshavare lämnar
information muntligen eller på annat sätt. Det innebär att befattningshavaren inte
får låta någon ta del av hemlig uppgift vare sig detta sker genom att allmän
handling företes eller att någon får ta del av handling som inte är allmän eller att
uppgiften meddelas i brev. Också andra former för röjande av en uppgift kan
tänkas, t.ex. att någon förevisar ett hemligt föremål för annan. (Se prop.
1979/80:2 del A s. 119 f.)
I rättsfallet NJA 1991 s. 103 behandlas innebörden av uttrycket röjer uppgift i
straffbestämmelsen om vårdslöshet med hemlig uppgift i 19 kap 9 § brotts-
balken. I doktrinen uttalas att rättsfallet kan vara vägledande även vid tillämp-
ningen av offentlighets- och sekretesslagen samt när det gäller brott mot
tystnadsplikt (se Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen, En
kommentar, kommentaren till 3 kap. 1 § ). Högsta domstolen uttalade i den
domen följande.
”…Uttrycket ´röjer uppgift´ i bestämmelsen innebär enligt vanligt språkbruk att
en uppgift avslöjas eller uppenbaras. Detta förutsätter att det finns någon person,
för vilken uppgiften görs tillgänglig. Det torde dock inte alltid kunna krävas att
denna faktiskt har fått kännedom om uppgiften. Det bör sålunda som regel vara
tillräckligt att en handling med hemliga uppgifter har kommit i någon obehörigs
                                                                 Dnr 3507-2017        Sid 4 (7)




besittning. Även vissa andra, närliggande situationer bör omfattas. Däremot kan
inte varje möjlighet att ta del av en uppgift, som har beretts någon obehörig,
medföra att uppgiften skall anses ha röjts; en sådan ordning skulle i realiteten
innebär att det oaktsamma handlandet i sig ofta skulle medföra straffansvar.
Avgörande för straffansvar bör främst vara om uppgiften har blivit tillgänglig för
någon obehörig under sådana omständigheter, att man måste räkna med att den
obehörige kommer att ta del av uppgiften…”
Otillåtet röjande av en sekretessbelagd uppgift är straffsanktionerat som brott
mot tystnadsplikten enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. I doktrinen rörande
bestämmelsen förefaller det inte helt klarlagt om man i ordet röja ska lägga in ett
krav på att ett avslöjande har skett (Se Roos, Brottsbalken [1962:700] 20 kap. 3 §
[19 juli 2017, Karnov] med hänvisningar till eSam, Outsourcing – en vägledning
om sekretess och persondataskydd.)
–––

Arbetsförmedlingens bedömning
Arbetsförmedlingen har uppfattat AA:s anmälan till JO på så sätt att AA är
kritisk till att hans arbetsförmedlare CC överlämnade en utredning om honom
som gjorts av en arbetspsykolog till DD vid pingstkyrkan i stället för till honom
själv som han begärt. AA är även kritisk till att handlingen inte låg i ett kuvert
vid överlämnandet vilket innebar att DD kunde ta del av uppgifterna i den.
Av utredningen framgår att den handling (bilaga till anmälan till JO) som CC
överlämnade till AA:s handledare DD innehåller rekommendationen som den
aktuella arbetspsykologen dokumenterade i handlingen Sammanställning
specialinsats.
Det finns inom Arbetsförmedlingen verksamhet som utgör hälso- och sjukvård.
Inom sådan verksamhet gäller en s.k. inre sekretess som begränsar vem som får
ta del av uppgifter om en patient och specialisten i fråga är då skyldig att föra
patientjournal. Enligt uppgift från ansvarig sektionschef har det i det aktuella
ärendet inte varit fråga om någon arbetspsykologisk utredning som ska
journalföras. I ett sådant fall krävs inte något samtycke från en arbetssökande för
att dennes arbetsförmedlare ska få ta del av en handling av aktuellt slag.
Mot bakgrund av detta är uppgifterna i den handling som CC överlämnade till
DD sådana att de typiskt sett omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § OSL.
Sekretessbestämmelsen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit vilket innebär att
det råder en presumtion för sekretess. Det innebär i princip att uppgifterna i det
här fallet endast kunde lämnas ut med samtycke från AA.
Det krävs av en tjänsteman som hanterar sekretessbelagda uppgifter att han eller
hon sköter detta med största omsorg och stor noggrannhet för att förhindra att
obehöriga inte får del av uppgifterna. Det är myndighetens ansvar att försäkra sig
om att ett samtycke verkligen finns innan sådana uppgifter lämnas ut och att den
som samtyckt förstått innebörden av detta. I de situationer då en arbetssökande
har skyddade personuppgifter är Arbetsförmedlingen medveten om vikten av att
eventuella samtycken till att lämna ut personuppgifter klarläggs (se JO:s beslut
den 21 april 2006, dnr 3814-2005).
Av utredningen framgår att CC gick igenom delar av arbetspsykologens rekom-
mendation i handlingen Sammanställning specialinsats vid ett möte den 22 mars
2017 där bl.a. DD deltog. Enligt CC bad AA under mötet att få arbetspsyko-
logens rekommendation skriftligt. CC har uppgett att hon under mötet kom över-
ens med AA att hon skulle ta med handlingarna till nästa tillfälle hon besökte
pingstkyrkan. Detta kommer även till uttryck i anteckningarna i AIS (Arbetsför-
medlingens informationssystem). Vidare har CC uppgett att hon vid näst-
kommande besök inte kunde hitta AA varför hon lämnade handlingarna till DD
CC har vidare uppgett att handlingarna inte låg i ett kuvert vid överlämnandet.
                                                                        Dnr 3507-2017         Sid 5 (7)




      Arbetsförmedlingen har bedömt, bl.a. mot bakgrund av uttalandena i NJA 1991
      s. 103, att det i ärendet inte varit fråga om ett röjande av uppgift i offentlighets-
      och sekretesslagens mening. Rättsfallet anses kunna vara vägledande också vid
      tillämpningen av bl.a. offentlighets- och sekretesslagen. I domen uttalade Högsta
      domstolen att avgörande för straffansvar bör främst vara om uppgiften blivit
      tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna
      med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften.
      CC har uppgett att de aktuella handlingarna inte låg i ett kuvert vid överlämnan-
      det till DD. CC har inte uttalat sig om huruvida handlingarna låg i en plastmapp
      eller om de överlämnades utan omslag. DD har härvid uppgett att de handlingar
      som CC överlämnade till henne för vidarebefordran till AA låg i en plastmapp.
      Om DD inte minns fel låg det en kallelse till något möte överst i mappen. DD
      förvarade mappen med handlingarna fram till dess AA var på plats nästa gång.
      Enligt Arbetsförmedlingens mening borde dock de aktuella handlingarna ha
      lämnats över i ett förseglat kuvert för att minska risken för att obehöriga får del
      av uppgifterna. Det är särskilt viktigt när den som handlingarna rör har skyddade
      personuppgifter.
      Arbetsförmedlingen kommer att även fortsättningsvis vidta åtgärder genom bl.a.
      utbildningsinsatser för att säkerställa att sekretessbelagda uppgifter hanteras på
      ett korrekt sätt.
AA gavs möjlighet att yttra sig över remissvaret.

Rättslig reglering
Enligt 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller sekretess för
uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
men och uppgiften förekommer i ett ärende om arbetsförmedling.

Sekretessbestämmelsen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit som innebär att
det råder en presumtion för sekretess. Det innebär i princip att uppgifter om en
enskilds personliga förhållanden enbart kan lämnas ut med den enskildes
samtycke eller med stöd av lag eller förordning som offentlighets- och
sekretesslagen hänvisar till (se 8 kap. 1 §, 10 kap. 1 § och 12 kap. 2 § OSL).

Bedömning
Av utredningen framgår att arbetsförmedlaren vid mötet den 22 mars 2017 gick
igenom arbetspsykologens rekommendation tillsammans med AA och
handledaren på praktikplatsen. AA hade inte i förväg informerats om att
rekommendationen skulle gås igenom, och han saknade också kunskap om
innehållet i den. Under mötet begärde AA att han skulle få en kopia av
handlingen med rekommendationen. Eftersom arbetsförmedlaren saknade
möjlighet att på plats kopiera handlingen kom hon överens med AA om att
lämna över handlingen vid sitt nästa besök på praktikplatsen. Vid efterföljande
besök var dock AA inte på plats, och därför lämnades handlingen till
handledaren för vidarebefordran till AA Handlingen låg såvitt framgår i en
mapp med andra handlingar. Handledaren lämnade över mappen till AA när han
kom till praktikplatsen nästa gång.
                                                                  Dnr 3507-2017      Sid 6 (7)




Med anledning av det inträffade finns det skäl att närmare gå in på dels om det
fanns ett samtycke från AA om att vid mötet gå igenom arbetspsykologens
rekommendation i närvaro av handledaren, dels om det var korrekt av
arbetsförmedlaren att, när AA inte var på plats, lämna över en kopia av
rekommendationen till handledaren på så sätt som skedde.

JO har vid flera tillfällen haft anledning att uttala sig om förutsättningarna för
att mot bakgrund av ett lämnat samtycke lämna ut sekretesskyddade uppgifter
till en utomstående. Den enskildes samtycke bör vara uttryckligt, och det bör
också dokumenteras. Något krav på att samtycket ska vara skriftligt finns inte;
även ett underförstått samtycke kan i många fall godtas. När det handlar om
verksamheter där det ofta blir fråga om att lämna ut uppgifter av känslig natur
bör samtycket dock vara skriftligt. Enbart det förhållande att en enskild känner
till vad ett möte ska handla om eller vilka som kommer att delta vid mötet
innebär inte att en myndighet kan utgå från att den enskilde samtycker till att
sekretesskyddade uppgifter lämnas ut (se bl.a. JO 1990/91 s. 366, JO 2009/10
s. 440 och JO:s beslut den 27 oktober 2016, dnr 5576-2015).

Enligt min mening ankom det på Arbetsförmedlingen att före mötet den
22 mars 2017 försäkra sig om att AA samtyckte till att gå igenom arbets-
psykologens rekommendation i närvaro av handledaren på praktikplatsen. Ett
sådant samtycke borde ha varit skriftligt och dokumenterat av Arbets-
förmedlingen på vederbörligt sett. AA borde naturligtvis också ha fått möjlighet
att ta del av innehållet i rekommendationen innan ett sådant samtycke
inhämtades. Det förhållandet att AA inte invände när arbetsförmedlaren vid
inledningen av mötet informerade om att rekommendationen skulle gås igenom
kan inte uppfattas som att han därigenom lämnade sitt samtycke. Eftersom AA
inte lämnade något reellt samtycke innebar Arbetsförmedlingens hantering att
myndigheten felaktigt lämnade ut sekretesskyddade uppgifter vid mötet.

När det gäller överlämnandet av handlingen till handledaren argumenterar
Arbetsförmedlingen, med utgångspunkt i rättsfallet NJA 1991 s. 103, i sitt
remissvar för att detta inte skulle utgöra ett röjande av uppgift i OSL:s mening.

I rättsfallet, som avsåg åtal för vårdslöshet med hemlig uppgift, uttalade Högsta
domstolen att uttrycket ”röjer uppgift” förutsätter att det finns någon person för
vilken uppgiften görs tillgänglig. Det torde dock inte alltid kunna krävas att
personen i fråga faktiskt har fått kännedom om uppgiften. Det bör sålunda som
regel vara tillräckligt att en handling med hemliga uppgifter har kommit i någon
obehörigs besittning. Avgörande för straffansvar bör enligt Högsta domstolen
vara om uppgiften blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana
omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av
uppgiften. I rättsfallet ansåg domstolen att det inte kunnat klarläggas att den
som brutit sig in i ett säkerhetsskåp också hade befattat sig med de handlingar
som förvarades där (däremot hade annat stulits ur skåpet). Det var därför inte
fråga om röjande i bestämmelsens mening.
                                                                  Dnr 3507-2017     Sid 7 (7)




I det nu aktuella ärendet lämnade arbetsförmedlaren ut en handling med
sekretesskyddade uppgifter direkt till handledaren på en praktikplats.
Handlingen låg såvitt framgår i en oförseglad mapp bland andra handlingar.
Handledaren befattade sig alltså med handlingen och kunde ta del av innehållet.
Det är enligt min mening uppenbart att det därigenom är fråga om att
uppgifterna röjdes för en utomstående i den mening som avses i OSL. Något
uttryckligt samtycke från AA till att överlämna handlingen till handledaren på
så sätt som skedde fanns inte. Handlingen borde ha lämnats direkt till AA,
eftersom det var han som efterfrågade handlingen. När det visade sig att han
inte var på plats vid arbetsförmedlarens besök borde handlingen ha lagts i ett
förseglat kuvert innan den gavs till handledaren för vidarebefordran till AA.

Sammanfattningsvis lämnade Arbetsförmedlingen ut sekretesskyddade upp-
gifter till utomstående utan att först försäkra sig om att den enskilde samtyckte
till utlämnandet. Vidare hanterades inte handlingen med de sekretesskyddade
uppgifterna med den försiktighet som kunde krävas av myndigheten.
Arbetsförmedlingen förtjänar kritik för den bristfälliga hanteringen.

Ärendet avslutas.
