# Sveriges ambassad i Teheran kritiseras för att ha kontrollerat kroppstemperaturen på personer som skulle besöka ambassaden

JO 2022-05-05 dnr 3511-2021

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                           2022-05-05              3511-2021            Sid 1 (8)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Sveriges ambassad i Teheran kritiseras för att ha kontrollerat
                        kroppstemperaturen på personer som skulle besöka ambassaden


                          Beslutet i korthet: Med anledning av covid-19-pandemin beslutade Sveriges
                          ambassad i Teheran om en rutin som innebar att alla som skulle besöka ambassaden
                          var tvungna att genomgå en kontroll av kroppstemperaturen. En kvinna som skulle
                          intervjuas i ett ärende om uppehållstillstånd nekades tillträde till ambassadens lokaler
                          på grund av att hennes kroppstemperatur översteg den gräns som ambassaden
                          bestämt.
                          Granskningen har aktualiserat frågan om huruvida bestämmelserna om
                          grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. regeringsformen, bl.a. skyddet mot
                          påtvingade kroppsliga ingrepp, är tillämpliga vid en utlandsmyndighet. Enligt JO skulle
                          det strida mot fundamentala principer för hur en svensk myndighet ska agera och
                          kunna få oacceptabla konsekvenser i enskilda fall om en utlandsmyndighet inte skulle
                          behöva respektera regeringsformens skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. En
                          utlandsmyndighet måste därför ha stöd i svensk lag för att få vidta ett sådant ingrepp.
                          JO anser att temperaturtagningen faller in under begreppet kroppsligt ingrepp i
                          regeringsformens mening, även om kontrollen för de allra flesta inte torde uppfattas
                          som särskilt integritetskänslig och termometern möjligen inte vidrör kroppen. Mot
                          bakgrund av den information ambassaden tillhandahållit och då ambassaden inte
                          erbjudit några alternativ till fysiska besök i ambassadens lokaler, anser JO att
                          kontrollen inte varit frivillig. Temperaturtagningen utgjorde därför ett kroppsligt ingrepp
                          som var påtvingat. Ambassaden kritiseras för att ha infört och tillämpat rutinen utan
                          stöd i lag.

## Bakgrund och anmälan

Sveriges ambassad i Teheran, Iran, beslutade i februari 2020, med anledning av
                        covid-19-pandemin, om en rutin som innebar att alla som skulle besöka
                        ambassaden var tvungna att genomgå en kontroll av kroppstemperaturen.

                        I en anmälan som kom in till JO den 27 april 2021 förde AA fram klagomål mot
                        ambassaden. Av anmälan framgick att AA:s fru, BB, skulle besöka ambassaden
                        i april 2021 för att bli intervjuad som ett led i sin ansökan om uppehållstillstånd
                        i Sverige. När BB kom till ambassaden blev hon ombedd att genomgå ett




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                    Dnr 3511-2021   Sid 2 (8)




febertest. Personen som utförde testet konstaterade att BB hade feber, och hon
blev därför inte insläppt på ambassaden.

Utredning
Utrikesdepartementets yttrande
JO uppmanade Regeringskansliet, Utrikesdepartementet, att yttra sig över
anmälan. Av yttrandet skulle det framgå bl.a. om ambassaden har en rutin som
innebär att temperaturen kontrolleras på de personer som besöker ambassaden,
det rättsliga stödet för detta och vad som händer om en person inte samtycker
till en sådan kontroll.

Utrikesdepartementet (tf. rättschefen CC) yttrade sig till JO
den 23 augusti 2021, efter att ambassaden fått tillfälle att yttra sig.

Ambassadens uppgifter
Enligt ambassaden anpassades verksamheten på olika sätt för att minimera
risken för smitta av covid-19. Rutiner justerades och utvecklades löpande. Den
24 februari 2020 informerade ambassadören samtliga anställda om att alla
besökare till ambassaden skulle genomgå temperaturtagning och att ingen
besökare med feber fick släppas in. Besökarna skulle informeras om
temperaturtagningen genom anslag.

En särskild rutinbeskrivning togs fram vid årsskiftet 2020/2021 (Instruction to
embassy personnel during Covid-19 Final). Samtidigt publicerades en
instruktionsvideo om gällande rutiner på ambassadens hemsida. Av personalens
instruktioner, anslag utanför ambassaden, instruktionsvideon och sociala medier
framgick det tydligt att samtliga besökare skulle genomgå temperaturtagning
och att den övre gränsen för att släppas in på ambassaden var 37,5 grader.

Temperaturtagningarna genomförs av ambassadens vakter. En termometer
används mot pannan eller örat på besökaren. Om temperaturen inte
överstiger 37,5 grader släpps besökaren in. I annat fall ringer vakten upp den
utsände som för dagen har ett arbetsledande ansvar för migrationssektionen och
informerar om temperaturtagningen. Denne tar sedan ett beslut om huruvida
besökaren ska släppas in. Om besökaren inte släpps in uppmanas denne att
begära en ny tid för utredning. Det har hänt mindre än tio gånger på ett och ett
halvt år att en besökares temperatur överstigit 37,5 grader. Alla besökare har
accepterat temperaturtagningen.

När BB kom till ambassaden fick hon information om att en vakt skulle
kontrollera hennes temperatur med en örontermometer. Termometern visade
37,8 grader. Vakten informerade BB om att det var en för hög temperatur för att
hon skulle kunna släppas in, vilket bekräftades av den tjänsteman som var
ansvarig för migrationssektionen. Vakten informerade BB om att hon kunde
kontakta ambassaden för att boka en ny tid. De instruktioner som hade beslutats
av ambassaden följdes.
                                                                 Dnr 3511-2021       Sid 3 (8)




Utrikesdepartementets bedömning
Det har varit viktigt för ambassaden att inte bidra till smittspridningen, och
myndigheten har en skyldighet att värna om arbetsmiljön för personalen.
Ambassaden har haft tydliga instruktioner när det gäller hanteringen av
besökare och genomförandet av temperaturtagning. Rutinerna har varit sakligt
grundade, och det framgår inte annat än att de följdes noga i detta fall. Inget
tyder på att BB särbehandlades jämfört med andra besökare.
Temperaturtagningen var helt frivillig, och BB hade möjlighet att när som helst
avbryta proceduren. Det har inte kommit fram annat än att ambassadens
handlande var adekvat.

Utrikesdepartementets kompletterande yttrande
Utrikesdepartementet (rättschefen DD) besvarade vissa kompletterande frågor
från JO i ett yttrande den 7 oktober 2021.

På frågan hur ambassadens rutin förhåller sig till 2 kap. 6 § regeringsformen
(RF) redovisade Utrikesdepartementet sammanfattningsvis följande. Med
kroppsligt ingrepp avses främst våld mot människokroppen. Även kirurgiska
operationer, kastrering, läkarundersökningar samt blodprovs- och
fingeravtryckstagning omfattas. Enligt ambassaden har temperaturtagningen
skett med hjälp av en elektronisk termometer som inte vidrört besökarens
kropp, och ambassadens bedömning är att åtgärden inte har utgjort ett påtvingat
kroppsligt ingrepp. Den aktuella frågan har också rört en utländsk medborgare
som befunnit sig utanför svensk jurisdiktion.

Utrikesdepartementet har inte utfärdat någon rutin som rör temperaturtagning.
Däremot har departementet uppmanat ambassaden att anpassa tillgängligheten
utifrån rådande lokala förutsättningar och därigenom säkerställa en god
arbetsmiljö för de anställda. Enligt ambassaden har temperaturtagning varit
vanligt förekommande i Iran och förekommit vid besök till ambassader, statliga
myndigheter och andra institutioner.

När det gäller frivilligheten kring temperaturtagningen och handläggningen av
ärendet hos Migrationsverket uppgav Utrikesdepartementet att ambassaden
måste lösa situationen genom att hitta andra vägar för att hantera en besökares
ärende om någon skulle vägra temperaturtagning av t.ex. integritetsskäl. En
besökare har full frihet att lämna ambassaden utan att temperaturen kontrolleras.
Däremot har temperaturtagning krävts för att få vistas i ambassadens lokaler.
BB fick en ny tid i nära anslutning till den första tiden. Migrationsverket fattar
inte beslut i ärendet innan ambassaden är klar med utredningen. Det kan
eventuellt bli en viss tidsförskjutning om möten måste bokas om.

AA kommenterade Utrikesdepartementets yttranden.
                                                                 Dnr 3511-2021       Sid 4 (8)




Rättsliga utgångspunkter
Ambassaders verksamhet
En beskickning (ambassad) är en utlandsmyndighet, och den ingår i
utrikesrepresentationen (se 1 kap. 2 och 4 §§ förordningen med instruktion
för utrikesrepresentationen).

Utrikesrepresentationen lyder under Regeringskansliet. Utlandsmyndigheterna
är i administrativt hänseende direkt underställda Regeringskansliet. (Se 1 kap.
6 § förordningen med instruktion för utrikesrepresentationen.)

Beskickningar ska som förvaltningsmyndigheter handlägga och besluta i
författningsreglerade ärenden, bl.a. migrationsärenden. På begäran av
Migrationsverket ska en beskickning vidta sådana åtgärder som faller inom
verkets behörighetsområde. (Se 3 kap. 2 och 9 §§ förordningen med instruktion
för utrikesrepresentationen.)

En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i
Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat
i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt (se
4 kap. 20 § utlänningsförordningen).

Chefen för en utlandsmyndighet, t.ex. en ambassadör, ska se till att
verksamheten bedrivs författningsenligt (se 2 kap. 2 och 9 §§ förordningen med
instruktion för utrikesrepresentationen).

Påtvingat kroppsligt ingrepp
Det finns ett grundlagsfäst skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp i 2 kap.
6 § RF. Även artikel 8.1 i Europakonventionen om rätt till skydd för privat- och
familjeliv ger ett sådant skydd.

Skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp får begränsas genom lag (se 2 kap.
20–22 §§ och 25 § RF samt 8.2 i Europakonventionen).

Enligt regeringsformen gäller skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp ”var
och en”. Med det avses att skyddet som utgångspunkt gäller för svenska
medborgare och för utländska medborgare som vistas i Sverige. (Se 2 kap. 6 §
RF och prop. 2009/10:80 s. 148 f. och 185.)

Med kroppsligt ingrepp avses främst våld mot människokroppen, även milt
sådant. Att ta fingeravtryck och utandningsprov anses också innebära ett
kroppsligt ingrepp. Även åtgärder som brukar betecknas som kroppsbesiktning
hör till begreppet. Kroppsbesiktning avser undersökningar av
människokroppens yttre och inre samt att prov tas från människokroppen och
undersöks. Alla former av kroppsliga undersökningar och provtagningar, t.ex.
blodprov, omfattas. Även en okulär yttre granskning av den undersöktes nakna
kropp är en kroppsbesiktning. (Se bl.a. 28 kap. 12 § tredje stycket
rättegångsbalken, prop. 1975/76:209 s. 147, prop. 1981/82:2 s. 11 f.,
                                                                  Dnr 3511-2021       Sid 5 (8)




prop. 1993/94:24 s. 44 f., SOU 1975:75 s. 358 f., Bull och Sterzel,
Regeringsformen – en kommentar [2019, Juno] s. 72 och JO 1997/98 s. 276.)

Som en kroppsbesiktning anses vidare en ögonundersökning av det slag som
regleras i lagen om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken.
Ögonundersökningen innebär en yttre iakttagelse av ögonens utseende och
funktion. Som hjälpmedel vid undersökningen får t.ex. en penna användas för
en kontroll av om den undersökte har ofrivilliga ryckningar i ögonen, s.k.
nystagmustester. (Se 3 § lagen om ögonundersökning vid misstanke om vissa
brott i trafiken, prop. 1998/99:43 s. 33 f. och JO 2001/02 s. 76.)

Som ytterligare exempel på kroppsbesiktning kan nämnas att en polis tar av en
persons handskar för att kunna titta på händerna, knäpper upp en skjortknapp
för att se om det finns märken på halsen eller viker upp en ärm för att se om det
finns tatueringar. Den omständigheten att den enskilde själv tar av sig ett
klädesplagg på uppmaning av en polisman förändrar inte förfarandets karaktär
av tvångsmedel. Åtgärder av dessa slag hör till den nedre gränsen för vad som
kan falla in under begreppet kroppsbesiktning. Att betrakta de synliga delarna
av en persons kropp på ett sätt som normalt kan göras av var och en bedöms
däremot inte som ett tvångsmedel. (Se SOU 1995:47 s. 259 f.)

Skyddet mot kroppsliga ingrepp gäller endast om ingreppet är att anse som
påtvingat. Med detta avses inte bara fysiskt tvång genom våld, utan även andra
fall då ingreppet inte är helt frivilligt. I vissa situationer kan en enskild
samtycka till ingrepp för att det finns ett underliggande hot eller en hotfullhet
hos de myndigheter som vidtar åtgärden. Dessa situationer bör bedömas som att
ett giltigt samtycke inte getts, för att grundlagsskyddet inte ska kunna kringgås i
praktiken. I tveksamma situationer får hänsyn tas till den konkreta situationen,
den information den enskilde fått om sina handlingsalternativ och dennes
förmåga att fatta ett helt informerat beslut i frågan. (Se Bull och Sterzel,
Regeringsformen – en kommentar [2019, Juno] s. 72.)

Bedömning
En utlandsmyndighet måste ha stöd i svensk lag för att få vidta en
åtgärd som utgör ett påtvingat kroppsligt ingrepp
Utrikesdepartementet har i sitt kompletterande yttrande till JO pekat på att
ärendet rört en utländsk medborgare som befunnit sig utanför svensk
jurisdiktion. Det aktualiserar frågan om huruvida bestämmelserna om
grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. RF är tillämpliga vid en
utlandsmyndighet.

Det är naturligt att regeringsformen inte reglerar utlänningars förhållanden
utomlands. Vissa rättigheter enligt 2 kap. RF har dock ansetts kunna åtnjutas
även av en utlänning som inte vistas här i landet. Som exempel på det har
nämnts att en utlänning kan tillerkännas åsiktsfrihet genom att framföra en
teaterpjäs eller ett musikstycke i Sverige trots att han eller hon inte själv
                                                                  Dnr 3511-2021       Sid 6 (8)




uppehåller sig i landet (se SOU 2000:106 s. 123 och Petrén/Ragnemalm,
Sveriges grundlagar, 1980, s. 89). Några mer principiella uttalanden i frågan om
tillämpligheten av 2 kap. RF utanför Sverige, exempelvis vid en
utlandsmyndighet, har jag inte kunnat hitta.

En ambassad är en svensk utlandsmyndighet och den får endast vidta åtgärder
som har stöd i den svenska rättsordningen (se bestämmelserna om
legalitetsprincipen i 1 kap. 1 § tredje stycket RF och 5 § första stycket
förvaltningslagen). Det innebär t.ex. att ambassaden måste tillämpa
förvaltningslagens bestämmelser när den handlägger ärenden i egenskap av
förvaltningsmyndighet. En ambassad är också skyldig att följa regleringen i
tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen om utlämnande
av allmänna handlingar. Det framstår dessutom som självklart att en ambassad
måste iaktta bestämmelsen om saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § RF. Detta
gäller alltså trots att ambassaderna ligger utanför svenskt territorium. Jag kan
också nämna att en stat som tillträtt Europakonventionen är skyldig att garantera
att artikel 8 respekteras vid en utlandsmyndighet som tillhör staten (jfr artikel 1
i konventionen och Europadomstolens avgörande i målet M. mot Danmark,
dom den 14 oktober 1992, ansökan nummer 17392/90).

I 2 kap. RF regleras de grundläggande fri- och rättigheter som tillkommer
enskilda personer gentemot det allmänna. Den kroppsliga integriteten måste
anses särskilt skyddsvärd. Om en utlandsmyndighet inte skulle behöva
respektera regeringsformens skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp skulle
det strida mot fundamentala principer för hur en svensk myndighet ska agera
och kunna få oacceptabla konsekvenser i enskilda fall. En utlandsmyndighet
måste därför enligt min mening ha stöd i svensk lag för att få vidta en åtgärd
som utgör ett påtvingat kroppsligt ingrepp. Jag noterar att ambassadens rutin i
det här fallet inte begränsat sig enbart till utländska medborgare utan att den
omfattat alla som besökt ambassaden, således även svenska medborgare.

Temperaturtagningen var ett påtvingat kroppsligt ingrepp
Av JO:s utredning framgår att ambassaden kontrollerat kroppstemperaturen på
besökarna till ambassaden med hjälp av en termometer som använts mot pannan
eller örat. Det är alltså fråga om ett ingrepp som för de allra flesta inte torde
uppfattas som särskilt integritetskänsligt.

Grundlagsskyddet gäller dock även för mindre ingrepp, och åtgärden måste inte
nödvändigtvis innefatta någon beröring av kroppen. Temperaturtagningen vid
ambassaden har inneburit en undersökning av besökarens kropp. För att
genomföra undersökningen kan besökaren ha behövt göra delar av kroppen
tillgängliga för kontrollanten. Det skulle t.ex. kunna innefatta att besökaren på
uppmaning av kontrollanten behövt ta av sig en huvudbonad eller flytta på
något annat klädesplagg. Undersökningen har också resulterat i att information
om besökarens kropp och hälsotillstånd kunnat läsas av. Mot den bakgrunden
anser jag att temperaturtagningen, även om termometern möjligen inte vidrört
                                                                     Dnr 3511-2021      Sid 7 (8)




kroppen på den undersökte, faller in under begreppet kroppsligt ingrepp i
regeringsformens mening.

Skyddet mot kroppsliga ingrepp gäller som jag nämnt dock endast om ingreppet
är påtvingat. För att ett kroppsligt ingrepp inte ska anses påtvingat måste det
finnas en verklig möjlighet för den enskilde att välja om han eller hon vill gå
med på ingreppet eller avstå. Det är naturligt att uppmaningar från en
myndighets sida uppfattas som något den enskilde måste följa, och det kan vara
svårt att tala om någon egentlig frivillighet i sådana situationer.

Enligt Utrikesdepartementet har temperaturtagningen varit frivillig i och med att
besökaren när som helst kunnat lämna ambassaden.

En person som vänder sig till en ambassad för att få information eller med
anledning av ett pågående ärende kan uppleva sig vara i beroendeställning till
myndigheten och dess personal. Höga krav måste därför ställas på myndigheten
när det handlar om att förvissa sig om att frivillighet faktiskt föreligger (se bl.a.
JO 2006/07 s. 97).

Ambassaden har varit tydlig med att ingen med feber fick släppas in i lokalerna
och har därför ställt upp krav på att alla besökare behövt genomgå
temperaturtagning. I det avseendet har det inte funnits utrymme för någon
frivillighet utan alla som velat besöka ambassadens lokaler har varit tvungna att
låta kontrollera kroppstemperaturen.

Såvitt framgår av Utrikesdepartementets yttrande till JO har det inte på de
anslag som suttit utanför ambassaden eller i den instruktionsvideo ambassaden
tillhandahållit funnits någon information om att det var fråga om frivilliga
temperaturtagningar. Besökarna verkar inte heller ha fått information om att det
var möjligt att neka till temperaturtagningen. För den enskilde besökaren kan
det därför lätt ha uppfattats som att åtgärden inte varit frivillig. En konsekvens
av en besökares vägran att gå med på temperaturtagningen har också varit att
besöket inte kunnat genomföras som planerat. Såvitt kommit fram har
ambassaden inte erbjudit några alternativ till fysiska besök i ambassadens
lokaler. I praktiken har detta medfört att det inte varit möjligt att uträtta sådana
ärenden som förutsätter ett besök på ambassaden utan att genomgå en
temperaturtagning. Jag kan därför inte se att det var fråga om någon verklig
frivillighet.

Min samlade bedömning är att temperaturtagningen utgjort ett påtvingat
kroppsligt ingrepp.

Kritik och avslutande synpunkter
Jag har såklart förståelse för att det var viktigt för ambassaden att inte bidra till
spridningen av covid-19 och att värna om arbetsmiljön för personalen. Jag har
även förståelse för att ambassaden försökte att anpassa verksamheten utifrån
rådande lokala förutsättningar och tog hänsyn till att temperaturtagning var
                                                               Dnr 3511-2021     Sid 8 (8)




vanligt förekommande i det lokala samhället. Temperaturtagningen som ett
villkor för att besöka ambassaden var dock ett påtvingat kroppsligt ingrepp i
regeringsformens mening, och ambassaden har inte haft stöd i lag för åtgärden.
Ambassaden kritiseras för att ändå ha infört och tillämpat en sådan rutin.

Mot bakgrund av den bedömning som jag har gjort finner jag inte anledning att
gå närmare in på om temperaturtagningen var förenlig med artikel 8 i
Europakonventionen.

Vad som kommit fram i övrigt i ärendet föranleder inga uttalanden från min
sida.

Ärendet avslutas.
