# Viss kritik mot Region Stockholm för hanteringen av vaccinationer mot covid-19 av persongruppen 65 år eller äldre. Även anmälan mot Folkhälsomyndigheten

JO 2022-06-14 dnr 3527-2021

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2022-06-14              3527-2021              1 (18)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                          3576-2021
Erik Nymansson




                        Viss kritik mot Region Stockholm för hanteringen av vaccinationer
                        mot covid-19 av persongruppen 65 år eller äldre. Även anmälan mot
                        Folkhälsomyndigheten


                          Beslutet i korthet: I april 2021 publicerade Region Stockholm information om
                          vaccination mot covid-19 som riktade sig till persongruppen 65 år eller äldre. Av
                          informationen framgick bl.a. att om en person tackade nej till Astra Zenecas vaccin
                          skulle han eller hon inte kunna erbjudas ett annat vaccin.
                          Regleringen i hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen ger en möjlighet för en
                          patient att, när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med
                          vetenskap och beprövad erfarenhet, välja det alternativ som han eller hon föredrar.
                          ChefsJO uttalar att enligt hans mening bör vaccination omfattas av begreppet
                          behandlingsalternativ i detta avseende.
                          Enligt chefsJO visar utredningen att regionen inte i tillräcklig utsträckning har beaktat
                          den aktuella regleringen i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen eller de
                          grundläggande principerna på området vid vaccinationsinriktningen för den aktuella
                          persongruppen. Inte minst den information som regionen publicerade ger uttryck för
                          detta förhållande. Regionen kan därför inte undgå viss kritik.
                          ChefsJO har tidigare framfört att det kan finnas anledning att överväga behovet av
                          särskilda bestämmelser för att hantera vaccinationer under en pandemi. Det som har
                          kommit fram genom JO:s utredning ger en ytterligare belysning av problematiken.
                          Beslutet överlämnas därför till regeringen och den särskilda utredning som har fått
                          uppdraget att se över smittskyddslagen och analysera behovet av nya bestämmelser
                          inför framtida pandemier.


                        Bakgrund och anmälningar
                        Den 27 april 2021 publicerade Region Stockholm följande information på sin
                        webbplats:

                                Personer födda 1956 eller tidigare erbjuds AstraZeneca
                                Region Stockholms inriktning är att AstraZenecas vaccin ska användas i den
                                grupp där vaccinet är rekommenderat för användning av Folkhälsomyndigheten,
                                alltså personer födda 1956 och tidigare. De som är 18 till 59 år i riskgrupp eller
                                60 till 64 år – med eller utan riskfaktorer – erbjuds de vacciner som är godkända
                                för de åldrarna. På så vis kan så många som möjligt snabbt erbjudas vaccin
                                utifrån åldersrekommendationerna.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                  Dnr 3527-2021 m.fl.      Sid 2 (18)




      • Den som är född 1956 eller tidigare och tar sin första dos nu kan räkna med
        att få AstraZeneca som vaccin. Det följer Folkhälsomyndighetens noggranna
        bedömning i frågan.
      • Det innebär att de personer födda 1956 eller tidigare som vid bokat besök hos
        en vårdgivare tackar nej till AstraZeneca inte kommer att kunna erbjudas ett
        annat vaccin.
      • Den som har tagit dos 1 med ett annat vaccin, erbjuds vid dos 2 samma
        vaccin som i första dosen.
      • Det är inte möjligt att välja vaccin enligt de nationella och regionala
        rekommendationerna.
Dnr 3527-2021
JO tog därefter emot drygt 20 anmälningar mot Region Stockholm med
klagomål över det aktuella ställningstagandet. I en av anmälningarna som kom
in till JO den 27 april 2021 anförde AA följande:

Regionen har tillkännagett att personer som är 65 år eller äldre inte ska erbjudas
något alternativ till Astra Zenecas vaccin mot covid-19 och att de vid ett annat
val blir utan behandling. Regionen har sedan tidigare meddelat vaccinatörerna
att de inte i förväg får upplysa patienterna om vilket vaccin som kan komma att
ges. Det är högst tveksamt om regionen har beaktat hälso- och sjukvårds-
lagstiftningens tvingande regler om val av behandlingsalternativ.

Dnr 3576-2021
I en anmälan mot Folkhälsomyndigheten som kom in till JO den 29 april 2021
och i efterföljande skrivelser anförde BB bl.a. följande:

Astra Zenecas vaccin mot covid-19, som erbjuds en utpekad åldersgrupp,
medför risk för biverkningar. Företrädare för Folkhälsomyndigheten har i
medierna angett att anledningen till att åldersgränsen om just 65 år valdes var
att det är en ålder som används som riktmärke i andra sammanhang, såsom
pensionering. Han ifrågasätter om Folkhälsomyndigheten har grundat sitt beslut
utifrån vetenskap och fakta.

Utredning
AA:s och BB:s anmälningar remitterades till Hälso- och sjukvårdsnämnden i
Region Stockholm respektive Folkhälsomyndigheten för yttrande, varvid JO
ställde vissa frågor till myndigheterna.

Remissvar
Region Stockholm
I sitt remissvar den 25 augusti 2021 anförde hälso- och sjukvårdsnämnden bl.a.
följande (bilagor har här utelämnats):

      Redogörelse för Region Stockholms inriktning för Astra Zenecas vaccin mot covid-19
      Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har med anledning av JO:s begäran om
      yttrande inhämtat upplysningar och synpunkter från berörda befattningshavare,
      som också fått ta del av remissvaret. Av förvaltningens utredning framgår
      följande.
                                                                                 Dnr 3527-2021 m.fl.           Sid 3 (18)




        Regionfullmäktige har i reglemente närmare angett respektive nämnds
        ansvarsområde. Enligt reglementet är det hälso- och sjukvårdsnämnden som
        utövar ledning av hälso- och sjukvårdsverksamheten i Region Stockholm i
        enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt ansvarar för all hälso-
        och sjukvård som bedrivs eller finansieras av Region Stockholm.
        Programledning Vaccin är ett regionövergripande samarbetsorgan där tjänste-
        männen i regionen leder och samordnar olika frågor kring vaccinhantering mot
        covid-19. Organet har tillkommit med hänsyn till samordningsbehovet i de här
        frågorna för att vaccination mot covid-19 ska kunna ges så effektivt som möjligt
        utifrån givna förutsättningar. Förutom företrädare för hälso- och sjukvårds-
        förvaltningen finns även företrädare från andra förvaltningar inom regionen, bl.a.
        Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde.
        Region Stockholms inriktning för Astra Zenecas vaccin mot covid-19 bestämdes
        på ett möte den 23 april 2021 i Programledning Vaccin. Inriktningen innebär att
        vaccinet ska användas i den grupp där vaccinet är rekommenderat för använd-
        ning av Folkhälsomyndigheten. Den bestämda inriktningen har dokumenterats i
        protokoll för programledningsmöte vaccination covid-19 daterat den 23 april
        2021. Av protokollet framgår följande gällande inriktningen: ”Inriktningen är att
        Astra Zenecas vaccin ska användas i den grupp där vaccinet är rekommenderat
        för användning av Folkhälsomyndigheten, dvs. personer över 65 år. På det sättet
        kan så många som möjligt snabbt erbjudas vaccin utifrån åldersrekommenda-
        tionerna.” Det ska noteras att inriktningen inte nämner något om förbud mot att
        personer över 65 år vaccineras med andra vaccin än Astra Zenecas. Protokollet
        bilägges, bilaga 1.
        Inriktningen för Astra Zenecas vaccin bestämdes alltså av Programledning
        Vaccin på mötet den 23 april 2021. Inriktningen grundar sig på de rekommenda-
        tioner som Folkhälsomyndigheten tagit fram gällande användningen av Astra
        Zenecas vaccin i olika åldersgrupper, se närmare på Folkhälsomyndighetens
        webbsida.1 Vid bedömningen har Programledning Vaccin även tagit i beaktande
        att så många som möjligt snabbt ska kunna erbjudas vaccin utifrån Folkhälso-
        myndighetens rekommendationer. Den 27 april 2021 publicerades en nyhets-
        artikel på Region Stockholms webbsida, www.sll.se, med information om
        inriktningen för Astra Zenecas vaccin. I nyhetsartikeln redogörs för inriktningen
        för vaccinet, och samtidigt riktas vissa förtydliganden till allmänheten med
        anledning av den bestämda inriktningen. Bl.a. förtydligas det att den som är över
        65 år (född 1956 eller tidigare) och tar sin första dos kan räkna med att få Astra
        Zeneca som vaccin, samt att personer födda 1956 eller tidigare som vid bokat
        besök tackar nej till Astra Zeneca inte kommer att erbjudas ett annat vaccin. I
        nyhetsartikeln finns också länkar till information om riskbedömningar av vaccin
        från Astra Zeneca. Nyhetsartikeln från Region Stockholms webbsida bilägges,
        bilaga 2.

        Överväganden

        Rättsliga utgångspunkter
        Enligt 5 kap. 1 § patientlagen (2014:821) ska hälso- och sjukvården så långt som
        möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Av 10 kap. 1 § hälso-
        och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att regionen ska ge patienten möjlighet att
        välja behandlingsalternativ enligt vad som anges i 7 kap. 1 § patientlagen.




1
 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuellautbrott /covid-19/vaccination-mot-
covid-19/rekommendationer-for-vaccination-motcovid-19/
                                                                                  Dnr 3527-2021 m.fl.           Sid 4 (18)




        Enligt 7 kap. 1 § patientlagen ska patienten, när det finns flera behandlings-
        alternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet,
        få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få
        den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller
        skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
        Vidare ska patienten, enligt 3 kap. 1 § 2 patientlagen, få information om de
        metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Patienten ska också få
        information om möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt
        samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård (3 kap.
        2 § 1 patientlagen).

## Bedömning

Anmälaren har, som det får förstås, ifrågasatt om Region Stockholms inriktning
        för Astra Zenecas vaccin mot covid-19 är förenlig med gällande lagstiftning
        utifrån krav på patienters möjlighet att välja behandlingsalternativ. Vad gäller
        möjligheten att välja vaccin mot covid-19 konstaterar hälso- och sjukvårds-
        förvaltningen följande.
        Vaccinationer mot covid-19 pågår i den takt som är möjlig utifrån tillgången på
        vaccin, med målet att så många som möjligt snabbt ska kunna erbjudas vaccin
        utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Enligt de bestämmelser som
        redovisats ovan har patienten vissa möjligheter att välja behandlingsalternativ,
        men det förutsätter att det i den aktuella behandlingssituationen finns
        behandlingsalternativ att välja bland. Tillgången till vaccin mot covid-19 är
        begränsad, varför Folkhälsomyndigheten tagit fram en rekommendation om
        prioriteringsordning för vaccination mot covid-19.2 Folkhälsomyndigheten
        fördelar vaccin till regionerna utifrån prioriteringsordningen och fördelningen
        bygger på befolkningsstrukturen i respektive region. Tillgång till de olika
        vaccinerna i respektive region utgår i första hand från prioriteringsfaserna och
        varierar över tid varför även vaccinutbudet över tid varierar. Till det kommer att
        vaccinerna också har olika egenskaper, rekommendationer och i viss mån
        begränsningar som påverkar hur vaccinerna i praktiken kan användas. Så länge
        tillgången till vaccin mot covid-19 är begränsad fördelas och används vaccinet
        enligt prioritering och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. I dags-
        läget finns det därmed inte någon fri tillgång till vaccin mot covid-19, och
        därmed finns det inte heller möjlighet för patienter att fritt välja vilket vaccin de
        ska få vid boknings- eller vaccinationstillfället. Detta är en bedömning som
        enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningen har stöd i gällande lagstiftning. Det kan
        också tilläggas att Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, delar förvaltningens
        bedömning, se bilaga 3.
        När det gäller Astra Zenecas vaccin är Folkhälsomyndighetens rekommendation
        att vaccinet används för att skydda personer som är 65 år och äldre. Personer
        som är 64 år (födda 1957) och yngre ska enligt Folkhälsomyndighetens
        rekommendation inte vaccineras med Astra Zenecas vaccin.3 För att nå en så hög
        vaccinationstäckning som möjligt, och så snabbt som möjligt, är det helt av-
        görande att Region Stockholm använder samtliga vacciner som finns tillgängliga
        för regionen på det sätt som vaccinerna är rekommenderade för användning av
        Folkhälsomyndigheten. Avsikten är att vaccinerna ska användas på effektivast
        möjliga sätt för att upprätthålla en hög vaccinationstakt. Mot bakgrund av detta,




2
 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuellautbrott/ covid-19/vaccination-mot-
covid-19/rekommendationer-for-vaccination-motcovid-19/
3
 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuellautbrott/ covid-19/vaccination-mot-
covid-19/om-vaccinerna-mot-covid-19/informationom-fortsatt-vaccination-av-astra-zenecas-vaccin-till-personer-
som-ar-65-ar-och-aldre/
                                                                          Dnr 3527-2021 m.fl.    Sid 5 (18)




           och med beaktande av vad som ovan anförts gällande möjligheterna att välja
           vaccin mot covid-19, bedömer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att det har
           funnits fog för Region Stockholms inriktning för Astra Zenecas vaccin.
           Inriktningen, liksom de förtydliganden som riktats till allmänheten i nyhets-
           artikeln den 27 april 2021, har enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningen stöd i
           gällande lagstiftning.
           Vad gäller frågan om överklagbarhet är hälso- och sjukvårdsförvaltningens
           bedömning att inriktningen för Astra Zenecas vaccin, som bestämdes på mötet
           den 23 april 2021 i Programledning Vaccin, är en löpande förvaltningsåtgärd
           som inte grundas på beslutanderättsdelegation från någon sådan församling som
           avses i 13 kap. 2 § kommunallagen. Således kan överklagande inte ske genom
           s.k. kommunalbesvär, dvs. i den ordning som föreskrivs i 13 kap. kommunal-
           lagen. Bedömningen i frågan kan inte heller överklagas enligt bestämmelserna i
           förvaltningslagen.
           Val av vaccin bör enligt hälso- och sjukvårdsförvaltningen ses som ett val av
           behandlingsalternativ som hälso- och sjukvården ska informera om enligt
           patientlagen. Den bedömningen delas av SKR, se bilaga 3. Vaccinatörerna i
           Region Stockholm vet inte alltid på förhand vilket vaccin de har tillgängligt vid
           alla tidpunkter. Vid själva vaccinationen ska det emellertid alltid tydligt framgå
           vilket vaccin som erbjuds. Hos 1177 Vårdguiden finns bl.a. information om
           mottagningar för vaccinering mot covid-19, och även utförlig information om
           vilka grupper som vaccineras för närvarande och vilka prioriteringar som gäller.
           Vilka vaccin som finns tillgängliga vid varje vaccinationstillfälle kan variera och
           är beroende på leveranser som oftast har mycket kort framförhållning varför den
           informationen inte kan ges med säkerhet förrän vid vaccinationstillfället.
Folkhälsomyndigheten
I sitt remissvar den 12 januari 2022 anförde Folkhälsomyndigheten bl.a.
följande:

           Inledning Folkhälsomyndigheten – styrning samt ansvar för smittskyddet

           Generellt om myndighetens styrning
           Folkhälsomyndigheten är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör
           folkhälsa och ska verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen.
           Myndigheten ska i sin verksamhet fästa särskild vikt vid de grupper som löper
           störst risk att drabbas av ohälsa. Verksamheten ska stå på vetenskaplig grund. 4
           Folkhälsomyndigheten är en enrådsmyndighet som leds av en myndighetschef
           tillika myndighetens generaldirektör. På myndigheten finns en ledningsgrupp.
           Ledningsgruppen leder och följer upp verksamhetens resultat och driver
           utvecklings- och förändringsarbete, men hanterar också operativa frågor. I
           ledningsgruppen ingår generaldirektören, avdelningschefer och lednings-
           gruppens sekreterare/samordnare.
           Beslutsfattandet styrs av myndighetens arbetsordning som bl.a. berör myndig-
           hetens organisation, delegering och beslutanderätt inom myndigheten, handlägg-
           ningen av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten.

           Särskilt om Folkhälsomyndighetens ansvar för smittskyddet
           Folkhälsomyndighetens ansvar för smittskyddet framgår av smittskyddslagen
           (2004:168), SmL. Av 1 kap. 7 § SmL framgår att Folkhälsomyndigheten




4
    1 § förordning (2021:248) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.
                                                                                       Dnr 3527-2021 m.fl.   Sid 6 (18)




            ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ
            som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd.
            Folkhälsomyndigheten ska vidare enligt instruktionen samordna, följa och
            utveckla smittskyddet på nationell nivå. 5 Myndigheten har också en bred
            föreskriftsrätt samt ger ut allmänna råd.
            Folkhälsomyndigheten ska ansvara för kunskapsutveckling inom sitt verksam-
            hetsområde samt inom detta identifiera, analysera och förmedla relevant kunskap
            till kommuner, regioner och andra berörda aktörer.6
            Vid myndigheten finns det en statsepidemiolog och biträdande statsepidemio-
            loger, vilka utses av generaldirektören. I uppdraget ingår att samordna myndig-
            hetens arbete med att övergripande följa och analysera utvecklingen av smitt-
            samma sjukdomar och skyddet mot dessa nationellt och internationellt, analysera
            konsekvenserna av denna utveckling för samhället, den enskilde och andra
            smittskyddsåtgärder inom hälso- och sjukvården och andra berörda
            samhällssektorer.7

            1 Redogörelse av beslutsunderlag och förändringarna av
            vaccinationsrekommendationerna över tid

            Fråga 1: Underlag till beslut
            Folkhälsomyndigheten har vid olika tidpunkter under pandemin fattat ett antal
            beslut gällande rekommendationer av användningen av AstraZenecas vaccin
            (härefter ”Vaccin A”).
            Myndighetens beslut grundar sig på de av riksdagen fastställda nationella
            riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60, bet.
            1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186) samt Europeiska läkemedelsmyndighetens
            (EMA) slutsatser som i sin tur grundar sig på de bedömningar som EMA utför
            inom ramen för sin verksamhet.
            Om de ovan nämnda prioriteringsriktlinjerna kan kortfattat nämnas att de
            omfattar allt från övergripande politisk resursprioritering till de beslut som
            fortlöpande tas i den kliniska vardagen. 8 Riktlinjerna, som omfattar fyra
            prioriteringsgrupper, grundar sig på tre principer:
        -     människovärdesprincipen, alla människor har lika värde och samma rätt
              oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället,
        -     behovs- och solidaritetsprincipen, resurserna bör fördelas efter behov,
        -     kostnadseffektivitetsprincipen, vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder
              bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och
              förhöjd livskvalitet, eftersträvas.
            Människovärdes- och behovs- och solidaritetsprinciperna återspeglas i 3 kap. 1 §
            hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL och kostnadseffektivitetsprincipen i
            4 kap. 1 § samma lag. Riktlinjerna för prioritering är ett stöd för huvudmännen
            och de kliniskt verksamma och tillämpas efter en bedömning från fall till fall.
            Prioriteringar inom vården är av flera slag och sker på olika nivåer. Det kan gälla
            prioriteringar på statlig nivå, på regions/primärkommunal- och sjukvårds-




5
    17 § förordning (2021:248) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.
6
    4 § förordning (2021:248) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.
7
    7 § Folkhälsomyndighetens arbetsordning från den 1 januari 2021, dnr 1752-2014, arbetsordningen.
8
    Se regeringens proposition Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60), s. 11 f.
                                                                             Dnr 3527-2021 m.fl.         Sid 7 (18)




           områdesnivå eller på individnivå. Det går att dela in prioriteringarna i en
           politisk/administrativ nivå och i en klinisk nivå.9
           Preventiva insatser är viktiga både för att förebygga sjukdomar och skador i
           befolkningen och för att förhindra komplikationer hos den som redan har en
           skada eller sjukdom. Insatserna kan syfta till att förhindra uppkomst av
           sjukdomar, skador eller problem, så kallad primärprevention. De kan även syfta
           till att i tidigt skede förhindra negativ utveckling av en sjukdom, återinsjuknande
           eller att ett latent sjukdomstillstånd utvecklas till klinisk sjukdom, så kallad
           sekundärprevention. Befolkningsinriktad prevention riktar sig mot hela
           befolkningsgrupper. Vid individinriktad prevention vänder man sig till enskilda
           personer. Den befolkningsinriktade preventionen kräver samordnade nationella,
           regionala eller lokala resurser. Här ingår insatser på bl.a. nationell nivå och hit
           hör bl.a. smittskyddsarbete och vaccinationsprogram. 10
           Folkhälsomyndighetens roll inom vård- och omsorgsområdet
           Folkhälsomyndighetens arbete liksom andra myndigheters som verkar inom
           vård- och omsorgsområdet utgör en del av statens styrning av bl.a. hälso- och
           sjukvården. Folkhälsomyndigheten ansvarar för kunskapsutveckling inom
           myndighetens verksamhetsområde samt att inom detta identifiera, analysera och
           förmedla relevant kunskap till kommuner, regioner och andra berörda aktörer. 11
           Denna kunskapsförmedling utgör en del av den statliga styrningen och stödet
           inför de prioriteringar som t.ex. regionerna och personal inom hälso- och
           sjukvården behöver göra.
           Fler myndigheter bidrar med sådan kunskap. Socialstyrelsen tar t.ex. fram
           nationella riktlinjer som är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om
           vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör
           satsa resurser på.
           Ett annat exempel är Läkemedelsverket som tar fram behandlingsrekommenda-
           tioner som är avsedda som kunskapsstöd och vägledning till hur läkemedel bör
           användas i den kliniska vardagen och riktar sig främst till hälso- och sjukvården
           och djursjukvården. Rekommendationerna baseras på bästa tillgängliga kunskap,
           dokumentation som utgjort grunden för läkemedlets godkännande, säkerhetsupp-
           följningar efter godkännande samt på beprövad klinisk erfarenhet.

           Fråga 2: Om förändringarna i vaccinationsrekommen dationerna
           Regeringsuppdrag
           Den 20 maj 2020 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en
           nationell plan för vaccination mot covid-19 (S2020/04550/FS [delvis]). 12
           Uppdraget innebär att myndigheten ska ta fram en nationell operativ plan för
           vaccination mot sjukdomen covid-19. Vidare innebär uppdraget att myndigheten
           ska ta fram en vaccinationsplan som bland annat innefattar en prioritetsordning
           samt en plan på distribution och hantering av vaccin. Folkhälsomyndigheten ska
           samarbeta med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhälls-
           skydd och beredskap (MSB) samt andra myndigheter, regioner, den nationella
           samordnaren för covid-19-vaccin och relevanta aktörer för genomförandet av
           uppdraget. Vidare ska uppdraget genomföras i dialog med Sveriges Kommuner
           och Regioner (SKR) för att säkerställa att planen är genomförbar givet olika




9
    Se prop. 1996/97:60 s. 29 f.
10
     Se prop. 1996/97:60 s. 34 f.
11
     4 § förordning (2021:248) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.
12
  https://www.regeringen.se/4a525d/contentassets/dd0bd68f4eb04569a235efe7edf9d404/uppdrag-att-ta-fram-
en-nationell-plan-for-vaccination-mot-covid-19-s2020_04550_fs-delvis-002.pdf
                                                                                   Dnr 3527-2021 m.fl.         Sid 8 (18)




        regioners kapacitet och förutsättningar samt att informationen är tydlig och
        användbar för regionerna.
        Nationell plan för vaccination mot covid-19
        Folkhälsomyndigheten har i enlighet med regeringsuppdraget tagit fram
        Nationell plan för vaccination mot covid-19 ”Rekommendation för prioritering
        av vaccination mot covid-19 med syfte att ge tidigt skydd till personer som har
        störst risk att bli allvarligt sjuka eller avlida i covid-19”. Myndigheten har
        skickat in delredovisningar till regeringen. 13 14 15
        Det övergripande målet med vaccinationerna är att förhindra död och allvarlig
        sjukdom orsakade av covid-19. Folkhälsomyndighetens rekommendation var att
        vaccineringen mot covid-19 skulle genomföras i fyra olika faser, med en
        prioriteringsordning. Prioriteringsordningen, som tagits fram i flera steg, syftar
        till att prioritera de grupper som har hög risk för allvarlig covid-19. De grupper
        som prioriteras för vaccination kan komma att påverkas av vaccinernas
        egenskaper när de godkänns, tillgången till vacciner och möjligheten att
        administrera dem. Nya data som påverkar prioriteringsordningarna kan också
        tillkomma efter godkännandet. Även planerna för hur mycket vaccin som
        levereras och när kommer att behöva justeras löpande. Flera justeringar har
        gjorts i prioriteringsordningen, t.ex. avseende gravida och ålder. Dessa
        justeringar har baserats på uppföljningen av den nationella planens
        genomförande och förändringar i kunskapsläget. Prioriteringsordningen är ett
        ramverk för regionerna att utgå ifrån i planering och genomförande av
        vaccinationsinsatsen.
        I arbetet med att ta fram den nationella planen fanns det flera faktorer att ta
        hänsyn till såsom bristen på vaccin, tidsfaktorn och att effektivt kunna prioritera
        resurserna inom den redan belastade hälso- och sjukvården.
        Syftet med prioriteringsordningen var, och är fortfarande, att tidigt erbjuda
        vaccination till dem som har störst risk att bli allvarligt sjuka eller avlida i covid-
        19. Det har varit viktigt att kunna vaccinera så många som möjligt och så snabbt
        som möjligt varför det har bedömts nödvändigt att hålla prioriteringarna på en så
        enkel nivå som möjligt. Den enskilt tydligaste riskfaktorn för att bli allvarligt
        sjuk i covid-19 är hög ålder och bedömningen var att det var viktigt att snabbt få
        igång en vaccination av gruppen 65+. En särskild insats gjordes för att snabbt nå
        boende och personal på SÄBO.
        Rekommendationer om vaccination mot covid-19
        Folkhälsomyndigheten kan vid sidan av de nationella vaccinationsprogrammen
        även ge ut rekommendationer om vaccinationer (för ett utförligare resonemang
        kring uppdrag i fråga om vaccinationer se fråga 4). Den 23 december 2020
        beslutade Folkhälsomyndigheten om ”Rekommendationer om vaccination mot
        covid-19”. 16 Rekommendationerna är övergripande och vänder sig till
        regionerna med inriktning på hälso- och sjukvården och smittskyddsenheterna,
        och är framför allt ett underlag för regionernas planering. Av rekommenda-
        tionerna framgår att de kommer att uppdateras och anpassas i enlighet med
        aktuell kunskap och underlag om sjukdomsbörda, epidemiologiskt läge och
        tillgången till, och möjlig användning av, godkända vacciner. Rekommenda-




13
 https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/n/nationell-plan-for-vaccination-
mot-covid-19/
14
 https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/n/nationell-plan-for-vaccination-
mot-covid-delrapport-2/
15
 https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/n/nationell-plan-for-vaccination-
mot-covid-19-delrapportering-3/
16
 https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rekommendation-om-vaccination-
mot-covid-19/
                                                                                 Dnr 3527-2021 m.fl.      Sid 9 (18)




        tionerna har även reviderats vid ett par tillfällen. Vad gäller prioriteringsordning
        så hänvisas i rekommendationerna till den nationella planen.
        Justeringar i vaccinationsinsatsen mot covid-19 avseende ”Vaccin A”
        Från början bedömdes det att kunskapsunderlaget om effekten av ”Vaccin A” för
        äldre personer över 65 år var för litet för att kunna grunda en rekommendation
        på. Relativt få äldre personer hade ingått i de tidiga studierna av vaccinet. Därför
        rekommenderades vaccinet endast till personer som var 64 år och yngre. När
        aktuell kunskap tillkom gällande äldre personer utökades kunskapsunderlaget
        med rekommendationen att vaccinet, vid den då givna tidpunkten, kunde
        rekommenderas till alla över 18 år. Rekommendationen ändrades ånyo, efter ny
        kunskap, till att inte rekommendera vaccination med ”Vaccin A” för personer
        yngre än 65 år. Detta baserades på rapporter om ovanliga men allvarliga
        biverkningar i form av blodpropp i ovanlig lokalisation kombinerat med
        blödningstendens efter vaccination. Det innebar att risk-nytta-balansen
        förändrades för den yngre gruppen då det tillkom en ovanlig men allvarlig risk
        samtidigt som risken för allvarlig sjukdom kvarstod som låg. För äldre kvarstod
        en övervägande nytta då risken för allvarlig sjukdom är hög samtidigt som den
        nya biverkan var mycket ovanlig i denna grupp. Beslut om den rekommenda-
        tionen, fattades den 25 mars 2021, och kvarstår vid dags dato. Den 4 oktober
        2021 beslutade Folkhälsomyndigheten även att inleveransen av ”Vaccin A”
        skulle pausas då behovet av detta vaccin hade upphört.
        Covid-19 är en ny sjukdom varför kunskapsläget förändras ständigt och i snabb
        takt. Folkhälsomyndigheten såväl följer kunskapsläget som tar fram egna
        vetenskapliga rapporter. Givet detta kan, och bör, alltså en rekommendation
        komma att ändras flera gånger med anledning av det utvecklade kunskapsläget.
        Utöver det finns ytterligare faktorer som påverkar val av vaccin. Detta är inget
        som är unikt för covid-19, bortsett från den internationella initiala underkapacitet
        som fanns på tillgängligt covid-19 vaccin, utan vilket vaccin ett land har tillgång
        till styrs genom upphandling och i viss mån kravställning på vaccinegenskaper.
        Sammanfattning av beslut rörande ”Vaccin A”.
        Den 2 februari 2021 rekommenderade Folkhälsomyndigheten att ”Vaccin A” i
        första hand skulle erbjudas till personer mellan 18 och 64 år eftersom den
        europeiska läkemedelsmyndigheten EMA bedömde att ”Vaccin A” vid ovan
        angivna tidpunkt var säkert att använda, och att det gav ett gott immunsvar. Men
        det saknades ännu data om hur effektivt vaccinet var när det gällde att skydda
        mot svår covid-19-sjukdom i de äldre åldersgrupperna. 17 Vid denna tidpunkt
        rekommenderades att personer över 65 år i första hand skulle erbjudas mRNA-
        vaccin. Detta var alltså avhängigt av tillgång till vaccin och den stora grupp
        personer som skulle vaccineras utifrån då rådande kunskap om såväl riskgrupper
        som kunskap om vaccinet.
        Den 4 mars 2021 upphörde rekommendationen om att inte ordinera ”Vaccin A”
        till personer över 65 år eftersom studier visade att ”Vaccin A” gav en god
        skyddseffekt även för äldre personer.18 Detta innebar således en utökning av den
        åldersgrupp som kunde rekommenderas ”Vaccin A”. Det är i sammanhanget värt
        att notera att kunskapsläget förändras mycket snabbt varvid det emellanåt kan
        skilja bara några dagar mellan de olika rekommendationerna.
        Den 16 mars 2021 beslutade Folkhälsomyndigheten att tillfälligt stoppa
        vaccinationerna med ”Vaccin A”. Grunden för beslutet var rapporter om att det




17
  https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/februari/astra-zenecas-vaccin-
rekommenderas-till-personer-under-65-ar/
18
  https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/mars/astrazenecas-vaccin-
rekommenderas-for-alla-over-18-ar/
                                                             Dnr 3527-2021 m.fl.        Sid 10 (18)




fanns ett misstänkt samband mellan vaccination och händelser av kombinationen
blodpropp och blödning hos ett fåtal individer. Folkhälsomyndigheten följer
Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Läkemedelsverkets utredningar
av händelserna och stoppet av vaccinationerna gäller tills vidare besked erhållits.
Den 25 mars 2021 beslutade Folkhälsomyndigheten att rekommendera vaccina-
tion med ”Vaccin A” endast till personer 65 år och äldre. Personer 64 år och
yngre rekommenderas fortsatt inte vaccination med ”Vaccin A”. Rekommenda-
tionen gäller från 25 mars 2021.
Den 19 april 2021 beslutade Folkhälsomyndigheten att rekommendationen om
vaccination med ”Vaccin A” till personer 65 år och äldre skulle kvarstå.
Individer 64 år och yngre som fått en dos ”Vaccin A” rekommenderas en dos
mRNA-vaccin, 12-15 veckor efter ”Vaccin A”.
Särskilt om risk-nytta-avvägningen i gruppen
Risk-nytta-avvägningen förändrades för den yngre gruppen då det tillkom en
ovanlig men allvarlig risk samtidigt som risken för allvarlig sjukdom kvarstod
som låg. För äldre kvarstod en övervägande nytta då risken för svår sjukdom och
död är hög samtidigt som den nya biverkan var mycket ovanlig i denna grupp.
Detta var avhängigt av tillgång till vaccin och den omfattande befolkningen som
skulle vaccineras utifrån då rådande kunskap om såväl riskgrupper som kunskap
om vaccinet. Det fanns relativt sett en stor tillgång till ”Vaccin A” och ett val att
inte använda detta vaccin hade väsentligen försenat vaccinationen av gruppen.
Under en tid av hög smittspridning bedömdes ett sådant beslut ha lett till fortsatta
höga risker för svår sjukdom och död i covid-19 för åldersgruppen.
Den 21 juli 2021 beslutade Folkhälsomyndigheten att inte längre distribuera
”Vaccin A” för användning i regionerna.

Fråga 3: Information om vacciner och vaccinationsprogram
Myndighetens informations- och kommunikationsarbete
I regeringsuppdrag till myndigheten att ta fram nationell plan för vaccination mot
covid-19 (S2020/04550/FS [delvis]) ingår också att stötta regionerna och ta fram
samordnad information och budskap om vaccination mot covid-19.
Kommunikationsarbetet som har pågått sedan augusti 2020 har löpt på i två
huvudspår:
1.   En omfattande samverkan med i huvudsak regioner, Sveriges kommuner
     och regioner (SKR) och 1177/Inera för att stödja dem i deras arbete att nå ut
     till olika målgrupper. I den löpande samverkan och avstämning som skett
     har ny kunskap som påverkar kommunikationsarbetet delats och
     förtydligats.
2.   Ett kontinuerligt arbete med att målgruppsanpassa information utifrån det
     aktuella kunskapsläget och att producera relevant innehåll och material,
     exempelvis webbtexter, frågor och svar, faktablad, webbinarier, affischer,
     inlägg i sociala medier och underlag till presskonferenser.
En viktig del i arbetet har varit att samordna de olika aktörernas kommunikation
om vaccination mot covid-19 för att skapa en tydlighet och för att kommunika-
tionen ska bli så effektiv som möjligt.
Folkhälsomyndighetens samlade kunskap och erfarenhet om bl.a. information till
riskgrupper och förändringar i kunskapsläget, har utgjort en grund i all
kommunikation. Det innebär att nya bedömningar som gjorts i frågor kopplade
till vaccinationsplaner och prioriteringar, skyndsamt har kommunicerats
samordnat och brett, utifrån alla de kanaler som kontinuerligt används under
pandemin.
Hälso- och sjukvårdens ansvar definieras av att regionen, och under regionen
smittskyddsläkaren, ska se till att allmänheten har tillgång till den information
och de råd som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smitta som
kan hota liv eller hälsa. Det innebär att läkare och sjuksköterskor som erbjuder
                                                            Dnr 3527-2021 m.fl.      Sid 11 (18)




vaccination ska upplysa patienterna om vaccinationens betydelse för att före-
bygga den aktuella sjukdomen. När det gäller det nationella vaccinations-
programmet för barn berörs framför allt personal inom barnhälsovård och
elevhälsa av denna uppgift. I fråga om rekommenderade vaccinationer för vuxna
omfattas även andra delar av vården, som vårdcentraler, företagshälsovård och
vaccinationsmottagningar. Information om vaccinationer är på så sätt en del av
den hälso- och sjukvårdsverksamhet som regionerna ansvarar för och ska ha
resurser för. Ytterligare inramning ges i 3 kap. patientlagen (2014:821) som
beskriver att den som har ansvaret för hälso- och sjukvården (där vaccination
erbjuds) också ska se till att patienten och dennes närstående ges information
som främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
3.1.3 Information rörande ”Vaccin A”
Läkemedelsverket godkänner att vacciner får säljas och följer upp effekt och
säkerhet efter godkännandet. De flesta vacciner godkänns gemensamt inom EU
och Läkemedelsverkets utredningsarbete sker oftast i samverkan med den
europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vilka vaccinationer som ska ingå i de
olika vaccinationsprogrammen (regeringen fattar sedan beslut) samt övervakar
förekomst och eventuella sjukdomsutbrott både i Sverige och globalt.

Läkemedelsverkets ansvar:
    •    utreder och godkänner läkemedel och vacciner
    •    tillsyn över tillverkning, distribution och försäljning av läkemedel
    •    bedömer och beslutar om licensansökningar och dispenser samt hanterar
         restsituationer för läkemedel
    •    tillsynsansvar för att medicintekniska produkter, till exempel medicinsk
         skyddsutrustning, uppfyller gällande regler.
Folkhälsomyndigheten samordnar smittskyddet i Sverige och tar bland annat
fram rekommendationer och kunskapsunderlag kring hur en smitta ska hanteras.
Det finns således gränser mellan myndigheternas uppdrag. Folkhälsomyndig-
hetens explicita uppdrag är att samordna smittskyddet som inkluderar att ta fram
rekommendationer om vaccinationsprogram och prioriteringar. Läkemedels-
verkets uppdrag är bl.a. att godkänna vacciner och ta emot rapporter om bl.a.
biverkningar. Folkhälsomyndighetens rekommendationer grundar sig bl.a. på
den information och kunskap som finns hos t.ex. Läkemedelsverket. Detta gör att
information till såväl regioner som allmänhet kan komma att ändras med
anledning av kunskapsläget. Myndigheten redovisar öppet och transparent det
som ligger till grund för myndighetens rekommendationer.
Myndigheten har i sitt arbete informerat om respektive vaccin utifrån gällande
kunskap. Detta innebär att myndigheten inte explicit fokuserat på ”Vaccin A”
som vaccin, utan på samtliga tillgängliga och godkända vaccin som finns
tillgängliga på marknaden och som kan användas för vaccinationsprogrammet.
När de allvarliga men ovanliga biverkningarna kopplade till ”Vaccin A” blev
kända inkluderades denna information i kommunikationen till regionerna och till
allmänheten.

Fråga 4: Hur ser Folkhälsomyndigheten på sin roll och sitt uppdrag när d et gäller
vilket vaccin som ska ges till enskilda patienter?
Av 1 kap. 7 § SmL framgår att Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordning
av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ som krävs för att
upprätthålla ett effektivt smittskydd. Folkhälsomyndigheten ska följa och
vidareutveckla smittskyddet och ska följa och analysera det epidemiologiska
läget nationellt och internationellt. Myndighetens uppdrag ligger på en nationell
övergripande nivå.
                                                                        Dnr 3527-2021 m.fl.        Sid 12 (18)




           Av förarbetena till bestämmelserna om vaccinationsprogram framgår att i det
           nationella ansvaret även ingår att ge ut föreskrifter som är nödvändiga för ett
           ändamålsenligt smittskydd, samt rekommendationer eller annan vägledning. 19
           Det konstateras i förarbetena att detta särskilt aktualiseras vid större utbrott av
           enskilda sjukdomar då det ofta finns behov av att snabbt ge vägledning för att
           effektivt styra smittskyddsarbetet. Regeringen har bedömt att det inom detta
           ramverk finns tillräcklig möjlighet för ansvarig myndighet att genom
           rekommendationer hantera de vaccinationer av nationellt intresse som inte
           regleras i nationella vaccinationsprogram. Vidare framgår att hanteringen av
           särskilda smittskyddshändelser präglas av ett behov av flexibilitet avseende
           vägledning från ansvariga myndigheter till hälso- och sjukvården. Regelverket
           för nationella vaccinationsprogram hanterar ett mer långsiktigt perspektiv än vad
           som är möjligt att ta hänsyn till vid enskilda utbrott. Det innebär att det uppstår
           en tydlig skiljelinje mellan nationella vaccinationsprogram, som ska bedömas
           och beslutas i särskild ordning, och övriga vaccinationer som kan rekommen-
           deras av myndigheter, arbetsgivare och andra aktörer. Därför valde regeringen
           att inte ställa upp några särskilda författningsreglerade förutsättningar för att den
           ansvariga myndigheten ska kunna rekommendera vaccination. 20 Detta gäller
           således vaccination överlag och inte att x-grupp ska ta y-vaccinet.
           Regionerna ansvarar för att erbjuda vaccinet till befolkningen, utifrån den
           prioriteringsordning som Folkhälsomyndigheten rekommenderar, vilken i sin tur
           grundar sina bedömningar utifrån prioriteringsriktlinjerna för hälso- och
           sjukvården. Socialstyrelsen ansvarar bland annat för föreskrifter inom hälso- och
           sjukvården där regler återfinns kring hur vaccinationer ska genomföras. Hälso-
           och sjukvårdsverksamhet ska bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls och
           vårdgivaren ska säkerställa att det finns personal med den kompetens och
           kunskap som behövs för att god vård ska kunna ges. För de flesta arbetsuppgifter
           i hälso- och sjukvården finns inga särskilda bestämmelser i författning som anger
           vem som får utföra dem. För vissa arbetsuppgifter till exempel ordination,
           iordningställande och administrering av läkemedel finns särskilda bestämmelser
           som kräver en viss behörighet för att få utföra dessa.
           Folkhälsomyndighetens ansvar i förhållande till uppdraget vad gäller det vaccin
           som ska ges till enskilda patienter ligger på en övergripande nivå. Myndighetens
           rekommendationer riktar sig till regionerna. Det är i sin tur regionerna och ytterst
           vårdgivaren som ska göra den explicita medicinska bedömningen av vilket
           vaccin en enskild patient ska ordineras utifrån den enskilde patientens
           medicinska behov och indikationer.
           I myndighetens arbete med att ta fram rekommendationer för vaccinationer utgår
           myndigheten från den etiska plattformen och de nationella riktlinjerna för
           prioritering. Principerna uttrycks i prop. 1996/97:60 och i 3 kap. 1 § hälso- och
           sjukvårdslagen (2017:30), HSL.
           Vad gäller vaccination mot covid-19 har Folkhälsomyndigheten dels fått
           särskilda uppdrag av regeringen och dels möjlighet att, precis som för andra
           smittsamma sjukdomar, rekommendera vaccination och ge vägledning till hälso-
           och sjukvården för att styra smittskyddsarbetet i enlighet med myndighetens
           ansvar enligt 1 kap. 7 § SmL (2004:168) samt 4 och 17 §§ förordning (2021:248)
           med instruktion för Folkhälsomyndigheten.




19
     Se även 9 kap. 4 § SmL och 12 § smittskyddsförordningen.
20
     Se prop. 2011/12:123, s. 41 f.
                                                             Dnr 3527-2021 m.fl.      Sid 13 (18)




Anmälarnas kommentarer
AA kommenterade Region Stockholms remissvar och anförde bl.a. att det även
under en pandemi är viktigt att grundläggande värderingar beaktas när det gäller
förhållandet mellan vårdgivare och patient samt att respekten för patienternas
integritet och rätt till delaktighet inte glöms bort.

BB kommenterade Folkhälsomyndighetens remissvar.

Rättslig reglering m.m.
Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL,
bl.a. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och
skador (2 kap. 1 §). Vaccinering omfattas alltså av begreppet hälso- och
sjukvård i den lagen (se t.ex. prop. 1981/82:97 s. 111).

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för
hela befolkningen (3 kap. l § HSL). Vården ska ges med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har
det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. En
liknande bestämmelse finns i 1 kap. 6 § patientlagen (2014:821).

Av 10 kap. 1 § HSL framgår att regionen ska ge patienten möjlighet att välja
behandlingsalternativ enligt vad som anges i 7 kap. 1 § patientlagen. I den
bestämmelsen anges att när det finns flera behandlingsalternativ som står i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få
möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den
valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller
skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
Bestämmelsen gäller endast hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs med
en region eller en kommun som huvudman (1 kap. 2 § patientlagen).

Av patientlagen följer vidare att patienten ska få information om bl.a. de
metoder som finns för undersökning, vård och behandling samt om möjligheten
att välja behandlingsalternativ (3 kap. 1 § 2 och 2 § 1). Patientens själv-
bestämmande och integritet ska respekteras (4 kap. 1 §). Hälso- och sjukvården
ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten
(5 kap. 1 §).

Under perioden den 2 februari 2020 till den 1 april 2022 var covid-19 definierad
som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom (se bilagorna 1 och 2 till
smittskyddslagen [2004:168] och den nu upphävda förordningen [2020:20] om
att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga och samhällsfarliga
sjukdomar ska tillämpas på infektion med 2019-nCoV).

I smittskyddslagen anges bl.a. att smittskyddsåtgärder ska bygga på vetenskap
och beprövad erfarenhet och inte får vara mer långtgående än vad som är
försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa (1 kap. 4 §). Åtgärderna
ska vidtas med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet.
                                                                Dnr 3527-2021 m.fl.      Sid 14 (18)




Det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för bl.a. samordning av smitt-
skyddet på nationell nivå och som ska ta de initiativ som krävs för att
upprätthålla ett effektivt smittskydd (1 kap. 7 § smittskyddslagen). Därutöver
ansvarar varje region för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom
regionens område, i den utsträckning annat inte följer av smittskyddslagen
(1 kap. 8 § smittskyddslagen).

Den 8 december 2020 tecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner
(SKR) en överenskommelse om mål, ansvar, roller och finansiering vid
genomförande av vaccinering mot covid-19 (se Protokoll vid regerings-
sammanträde den 8 december 2020, dnr S2020/09215 [delvis]). Där framgår
bl.a. att regionerna åtar sig att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer
om prioritering av grupper som ska erbjudas vaccination och vidta åtgärder i
syfte att åstadkomma en så hög vaccinationstäckning som möjligt. Samma dag
gick SKR ut med en rekommendation till regionerna om kostnadsfrihet av
vaccinering mot covid-19 (se SKR, Meddelande från styrelsen nr 15/2020,
dnr 20/01597).

Bedömning
Jag vill inledningsvis nämna att JO inte brukar uttala sig om medicinska
bedömningar och behandlingar. Jag finner inte skäl att avvika från den
principen i dessa ärenden.

Jag har valt att främst inrikta min granskning på hur regionens aktuella
vaccinationshantering har förhållit sig till hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Region Stockholms inriktning och information om vaccination
Region Stockholm beslutade den 23 april 2021 om en inriktning som innebar att
Astra Zenecas vaccin mot covid-19 skulle användas i den grupp där det var
rekommenderat för användning av Folkhälsomyndigheten, dvs. personer över
65 år. I samband med detta publicerades information på regionens webbplats
om att den som är född 1956 eller tidigare och tog sin första dos vid tillfället
kunde räkna med att få Astra Zenecas vaccin. Den som vid bokat besök hos en
vårdgivare tackade nej till detta vaccin skulle inte kunna erbjudas ett annat
vaccin. Av regionens remissvar framgår att syftet med inriktningen var att
erbjuda så många personer som möjligt vaccin utifrån åldersrekommenda-
tionerna. Av protokollet från mötet där inriktningen beslutades framgår bl.a.
följande:

      Vidare diskuteras problematik kopplad till medborgare (65+) som vägrar att ta
      emot AstraZenecas vaccin vid inbokad vaccination. Kopplat till denna
      diskussion beslutar programledningen att uppdra åt kommunikationsansvarig att
      sätta samman ett vägledande underlag för hantering av dessa situationer för
      omgående kommunicering till vaccinatörer (”Patienter som erbjuds AstraZeneca
      men önskar annat vaccin”). Programledningens samlade inställning i frågan är:
      Inriktningen är att AstraZenecas vaccin ska användas i den grupp där vaccinet är
      rekommenderat för användning av Folkhälsomyndigheten, dvs. personer över 65
      år. På det sättet kan så många som möjligt snabbt erbjudas vaccin utifrån
      åldersrekommendationerna.
                                                              Dnr 3527-2021 m.fl.   Sid 15 (18)




Inriktningen verkar alltså även ha motiverats med att vissa personer vägrade att
ta emot Astra Zenecas vaccin vid inbokad vaccination. Den information som
publicerades på regionens webbplats får närmast uppfattas som ett förtydligande
av inriktningen.

Regionen har anfört att inriktningen inte nämner något om ett förbud mot att
personer över 65 år vaccineras med andra vacciner än Astra Zenecas. Av
informationen framgår dock att det var just detta vaccin som skulle ges till
personer i den åldern och att enskilda inte kunde räkna med att få annat vaccin.
Enligt min mening kan informationen knappast tolkas på annat sätt än att den
berörda persongruppen uteslutande skulle erbjudas Astra Zenecas vaccin. De
klagomål som kommit in till JO i frågan visar också att många har tolkat
informationen på detta sätt.

Folkhälsomyndighetens uppdrag
Folkhälsomyndigheten har i sitt remissvar anfört att dess ansvar ligger på en
övergripande nivå, i förhållande till uppdraget vad gäller det vaccin som ska ges
till enskilda patienter. Myndighetens rekommendationer riktar sig till
regionerna. Som Folkhälsomyndigheten vidare har anfört är det i sin tur
regionerna, och ytterst vårdgivaren, som ska göra den medicinska bedömningen
av vilket vaccin en enskild patient ska ordineras utifrån den enskilda patientens
medicinska behov och indikationer.

Region Stockholms hantering i förhållande till hälso- och
sjukvårdslagstiftningen m.m.
Frågan som uppkommer är hur regionens hantering av vaccinationer till den
aktuella åldersgruppen har förhållit sig till hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Som framgått ovan innebär bestämmelserna i 10 kap. 1 § HSL och 7 kap. 1 §
patientlagen en möjlighet för en patient att, när det finns flera
behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet, välja det alternativ som han eller hon föredrar.

Med behandlingsalternativ avses åtgärder med medicinskt innehåll som erbjuds
av legitimerade yrkesutövare. Som exempel kan bl.a. nämnas kirurgiska
ingrepp, läkemedelsbehandling, sjukgymnastisk behandling och psykoterapeu-
tiska insatser. I begreppet behandlingsalternativ inkluderas inte olika tänkbara
alternativ inom området undersökning och diagnostik eller hjälpmedel. (Se
prop. 2013/14:106 s. 123 samt prop. 1998/99:4 s. 25 f. och 46 f.) Enligt
Läkemedelsverket är vacciner läkemedel som ges för att förebygga
infektionssjukdomar (se https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-
forskrivning/vaccin [hämtad den 25 mars 2022]). Vaccination bör alltså enligt
min mening omfattas av begreppet behandlingsalternativ i hälso- och
sjukvårdslagen respektive patientlagen.

Vid val mellan olika behandlingsalternativ måste dock en rimlighetsbedömning
göras i fråga om kostnader och förväntad nytta av alternativen. Det är även den
                                                             Dnr 3527-2021 m.fl.      Sid 16 (18)




som har ansvar för hälso- och sjukvården av patienten som avgör om och i så
fall vilka behandlingsalternativ som kan erbjudas patienten. (Se prop. 1998/99:4
s. 25 f.)

Vad som även är av relevans i sammanhanget är de grundläggande principerna
på hälso- och sjukvårdens område, vilka kommer till uttryck i bl.a. 3 kap. 1 §
HSL och 1 kap. 6 § patientlagen samt 4 kap. 1 § HSL. Genom den etiska platt-
form som lagts fram genom proposition 1996/97:60 anges nämligen tre
principer som ligger till grund för prioriteringar inom hälso- och sjukvården:
Människovärdesprincipen, alltså att alla människor har lika värde och samma
rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället; behovs-
och solidaritetsprincipen, som innebär att resurserna bör fördelas efter behov
och att man bör särskilt värna om att svaga gruppers behov tillgodoses, samt
kostnadseffektivitetsprincipen. Den sistnämnda principen är underordnad de
förstnämnda. (Se prop. 1996/97:60 s. 19 f., bet. 1996/97:SoU14 samt Johnsson,
Hälso- och sjukvårdslagen [20 aug. 2021, Version 11, JUNO], kommentaren till
3 kap. 1 §.)

Det har vidare framhållits att det är en form av diskriminering och oförenligt
med de etiska principerna att generellt låta behoven stå tillbaka på grund av
exempelvis ålder. Däremot är det förenligt med principerna att i det enskilda
fallet ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av medicinska
åtgärder. Ålder i sig ska alltså inte ha någon betydelse ur prioriteringssynpunkt.
Det är den totala bedömningen av patientens behov och hur patienten kan
tillgodogöra sig vården som ska avgöra insatserna. De etiska principerna bör
gälla även om en enskild har utsatt sig själv för fara eller en risk. (Se samma
proposition s. 24 f.)

Enligt den reglering som finns på området ska alltså hälso- och sjukvård ges på
lika villkor, och den som är i störst behov av vård ska ges företräde.
Patientlagen syftar till att främja patienters integritet, självbestämmande och
delaktighet. Detta innebär i och för sig att det kan uppstå komplicerade
situationer när en patient som med hänsyn till sin ålder anses vara i riskgrupp
för svår sjukdom och därför ska prioriteras för vaccination önskar ett vaccin
som är avsett att tilldelas en annan persongrupp som har mindre behov av detta.
Det kan argumenteras för att trots att en patient nekar erbjudet vaccin är han
eller hon – typiskt sett – likväl i större behov av ett vaccin än vissa andra. Det
skulle å andra sidan – ur ett bredare perspektiv – kunna ifrågasättas om en
person som tackar nej till en erbjuden behandling, när det endast finns en
begränsad tillgång till behandlingsalternativ, fortfarande ska anses ha företräde i
sammanhanget.

Folkhälsomyndigheten har visserligen anfört att myndigheten i sitt arbete med
att ta fram rekommendationer för vaccinationer utgår från den etiska plattform
och de nationella riktlinjer för prioritering som nämnts ovan. Rekommenda-
tionerna är dock av övergripande slag och medför inte att regionerna eller den
                                                                Dnr 3527-2021 m.fl.       Sid 17 (18)




enskilda vårdgivaren kan bortse från de grundläggande principer eller
bestämmelser som kommer till uttryck i bl.a. hälso- och sjukvårdslagen.

Det kan också noteras att det, såvitt jag känner till, inte finns några
rekommendationer från Folkhälsomyndigheten om att personer över 65 år
endast skulle tillhandahållas Astra Zenecas vaccin. I SKR:s pm daterat den 15
april 2021, som är bilagt regionens remissvar, anges även bl.a. följande:

      Om någon avböjer vaccination med hänvisning till önskemål om ett annat vaccin
      än det som regionen för närvarande har tillgång till, bör patienten informeras om
      att det går bra att boka en ny tid för vaccination. Patienten bör också få
      information om att regionen inte kan garantera vilket vaccin som kommer att
      finnas tillgängligt vid den nya tidpunkten samt att det kan dröja lång tid innan
      det kommer att finnas så pass många vacciner av olika sorter samtidigt att det på
      individnivå kan vara möjligt att välja vaccin vid det enskilda boknings- eller
      vaccinationstillfället.
Regleringen inom hälso- och sjukvårdsområdet innebär alltså att en patient vid
vaccination ska ges möjlighet att välja behandlingsalternativ i enlighet med
7 kap. 1 § patientlagen och 10 kap. 1 § HSL. De grundläggande principerna på
hälso- och sjukvårdens område måste också beaktas. Som framgått är rätten att
få välja behandlingsalternativ dock inte undantagslös. Det kan exempelvis
tänkas att en patient inte kan ges alternativ till behandling i form av vaccin
eftersom det vid vaccinationstillfället helt enkelt inte finns tillgång till något
annat, eller att alternativet av medicinska skäl inte kan tillhandahållas individen
i fråga. Om det vid ett vaccinationstillfälle av aktuellt slag endast finns tillgång
till en sorts vaccin, och den enskilda patienten inte vill ha detta, borde han eller
hon enligt min uppfattning hänvisas till att boka en ny tid. Om tillgången till
vaccin är osäker bör dock patienten även informeras om detta (jfr redovisat
utdrag ur SKR:s pm daterat den 15 april 2021 ovan). Regionens information gav
däremot i stället uttryck för att den berörda persongruppen – uteslutande och
undantagslöst – skulle erbjudas Astra Zenecas vaccin. Jag noterar att det kan
utläsas av regionens remissvar att det vid det aktuella tillfället även fanns
tillgång till annat vaccin än Astra Zenecas, om än i en inte obegränsad
omfattning. Enligt min mening visar utredningen att regionen inte i tillräcklig
utsträckning har beaktat den aktuella regleringen i patientlagen och hälso- och
sjukvårdslagen eller de grundläggande principerna på området vid vaccinations-
inriktningen för den aktuella persongruppen. Regionen kan därför inte undgå
viss kritik.

Jag kan dock konstatera att vaccinationerna mot covid-19 har inneburit stora
utmaningar för regionerna. Jag har även förståelse för att det har rört sig om en
extraordinär situation i form av en pandemi och att såväl kunskapsläget om den
aktuella sjukdomen som tillgången till vaccin tidvis har varit begränsade.
Lagstiftningen på området är inte heller utformad utifrån en sådan situation,
men den gäller ändå och får inte bortses från.
                                                               Dnr 3527-2021 m.fl.      Sid 18 (18)




Klagomålen mot Folkhälsomyndigheten
Vad som kommit fram genom utredningen om klagomålen mot Folkhälso-
myndigheten ger inte anledning till några uttalanden från min sida.

Avslutande synpunkter
Jag har i ett tidigare beslut konstaterat att hälso- och sjukvårdslagstiftningen inte
innehåller några särskilda bestämmelser som direkt tar sikte på frågor om hur en
större nationell vaccinationsinsats ska hanteras (se mitt beslut den 13 januari
2022, dnr 3236-2021). Omständigheterna i det ärendet talade enligt min mening
för att det kan finnas anledning att överväga behovet av särskilda bestämmelser
för att hantera vaccinationer under en pandemi. Jag anförde även att det av
rättssäkerhetsskäl är viktigt att lagstiftningen är klar och tydlig samt att
undantag från allmänna grundläggande principer inte görs utan föregående
grundlig utredning.

Eftersom regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över
smittskyddslagen och analysera behovet av nya bestämmelser inför framtida
pandemier (S 2021:04 Författningsberedskap inför framtida pandemier, dir.
2021:68) överlämnade jag nämnda beslut till regeringen och till utredningen för
kännedom. Det som har kommit fram genom nu aktuella ärenden ger en
ytterligare belysning av problematiken. Jag överlämnar därför även detta beslut
till regeringen och till utredningen för kännedom.

Det kan även nämnas att Riksdagens justitieombudsman i Finland har fattat
beslut i ett liknande ärende (beslut den 23 juli 2021, dnr 3432/2021).

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendena ger inte anledning till några
uttalanden från min sida.

Ärendena avslutas.
