# Kritik mot en sektionschef vid Migrationsverkets förvar i Mölndal som i ett mejl uttalat sig på ett sätt som kunde uppfattas som en repressalie och begränsning av anställdas yttrandefrihet

JO 2023-12-12 dnr 3533-2023

[P]
                                                                         BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr
                                                                          2023-12-12              3533-2023            Sid 1 (5)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                         Kritik mot en sektionschef vid Migrationsverkets förvar i Mölndal som
                         i ett mejl uttalat sig på ett sätt som kunde uppfattas som en
                         repressalie och begränsning av anställdas yttrandefrihet


                          Beslutet i korthet: I ett mejl till samtliga vid ett av Migrationsverkets förvar beklagade
                          en sektionschef att anställda hade skickat mejl internt och externt, till myndigheter och
                          media, där de fört fram missnöje med arbetsgivaren. I yttrandet till JO uppgav
                          Migrationsverket att sektionschefen vid tidpunkten för mejlet inte kände till att det
                          förekommit kontakter med media.
                          JO konstaterar att sektionschefens mejl onekligen ger intryck av att hon kände till att
                          anställda haft kontakt med media, men att det inte kan anses utrett att mejlet var en
                          repressalie för att någon använt sin yttrandefrihet i de former som är särskilt reglerade
                          genom tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
                          Enligt JO var mejlet en reaktion på en mejlkorrespondens där vissa tjänstemän
                          deltagit öppet med kritiska synpunkter på verksamheten. Sektionschefen får därför
                          enligt JO anses ha vidtagit en repressalieåtgärd i strid med skyddet för
                          yttrandefriheten enligt regeringsformen. JO konstaterar att även anställda som inte
                          framfört kritik mot förhållandena på arbetsplatsen kan ha uppfattat sektionschefens
                          mejl som en begränsning av deras yttrandefrihet och att sektionschefen borde ha
                          förstått att mejlet kunde uppfattas så.
                          Sektionschefen kritiseras för hur hon uttryckte sig i mejlet.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 25 april 2023 förde AA fram klagomål mot
                         sektionschefen BB, vid Migrationsverkets förvar i Mölndal.

                         AA förde fram bl.a. följande.

                         BB skickade ett mejl till samtliga anställda på Migrationsverkets förvar i
                         Mölndal, där det framgick att BB ansåg att det var beklagligt att medarbetare
                         kontaktade media. Detta strider mot meddelarfriheten. Dessutom blev tre
                         medarbetare i mejlslingan utpekade som de som hade kontaktat media. BB:s
                         uttalande leder till att medarbetare inte vill kontakta media då arbetsgivaren
                         öppet bryter mot efterforskningsförbudet och repressalieförbudet.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:          08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 3533-2023          Sid 2 (5)




Till anmälan bifogade AA ett mejl som BB hade skickat den 24 april 2023 till
de olika enheterna vid Migrationsverkets förvar i Mölndal. I mejlet står
följande.

      Jag tycker fortsatt att det är beklagligt med de här mailen som skickas ut
      internt/externt, till andra myndigheter och media som baseras på
      konspirationsteorier från medarbetare som är missnöjda med arbetsgivarens
      förändringar på förvaret i Mölndal. Det är tyvärr inte första gången och inget av
      det som nämns utgår ifrån fakta.
      Alla undersökningar och insatser som gjorts sedan jag började på förvaret har
      delats och informerats bland medarbetare och de fackliga organisationerna, vad
      som har skett innan dess är historia och inget jag eller den nya ledningsgruppen
      kan ta ansvar för.
      Arbetsgivaren såg behovet av större förändringar då mycket var eftersatt och
      detta arbete löper på, att det finns motstånd är naturligt men det ska aviseras på
      rätt sätt.
      Jag har tidigare svarat några av er som mailat till diverse gruppbrevlådor att
      konflikter inte går att lösa via mail, jag har sedan februari månad erbjudit flertal
      av er en dialog med mig kring er upplevelse och oro, jag har erbjudit 10 tal
      mötestider tillsammans med Huvudskyddsombud [CC] utan att någon över
      huvud taget har kontaktat mig för ett möte. Att endast skicka mail med olika
      påståenden till olika aktörer internt/externt löser tyvärr inte det här.
      Jag utgår alltid ifrån fakta när jag yttrar mig, det är viktigt att inte blanda ihop
      känslor och antaganden och egna åsikter i tjänstemannarollen.
      Har ni ytterligare funderingar är ni välkomna att höra av er så bokar vi in ett
      möte. Det är endast då vi kan reda ut de olika frågorna.
AA kompletterade anmälan med en mejlkorrespondens rörande
arbetsmiljöfrågor och andra förhållanden vid förvaret i Mölndal.
Mejlkorrespondensen hade ägt rum strax innan BB skickade mejlet den 24 april
2024.

Utredning
Migrationsverket (t.f. generaldirektören DD) yttrade sig över anmälan den
7 augusti 2023. BB hade fått tillfälle att lämna upplysningar.

Migrationsverket redovisade följande bakgrund.

      Med början i januari månad 2023 skickade några medarbetare från förvaret ut ett
      antal e-postmeddelande om arbetsmiljöproblemen på förvaret till
      verksledningen, ett flertal gruppbrevlådor och ytterligare medarbetare. Detta
      gjordes innan medarbetarna kommunicerat sin oro med sina chefer. BB fick ta
      del av ett antal e-postmeddelanden. BB bjöd därefter in ett flertal medarbetare
      för en dialog med henne och huvudskyddsombudet. BB fick dock inget gehör för
      sina inbjudningar till dialogmöten.
      BB:s syfte med det aktuella e-postmeddelandet var att förklara för medarbetarna
      att de tillsammans behövde sätta sig ner och ha en dialog. Arbetsgivaren behövde
      kunna ta del av det som beskrevs i e-posterna i mer konkret form för att kunna
      vidta rätt åtgärder. Vid tidpunkten för BB:s e-post hade hon ingen kännedom om
      att någon hade haft kontakt med media eller inte. Det var endast ett exempel som
      hon tog upp i e-posten. BB:s avsikt var att förklara att e-poster till olika instanser
      inte löser problemet, utan det som behövs är en dialog inom förvarssektionen för
      att hitta åtgärder.
                                                                      Dnr 3533-2023        Sid 3 (5)




      BB har gång på gång bjudit in medarbetare till dialog tillsammans med
      huvudskyddsombudet, men ingen har valt att delta. Sedan hon, via media, fick
      kännedom om anmälan till JO har hon i personalmöten varit tydlig med att det
      absolut inte råder någon tvekan om att medarbetare får uttala sig i media eller
      liknande. Formuleringen i e-postmeddelandet var olycklig. Om någon
      medarbetare uppfattar att e-posten kränker deras yttrandefrihet så var det absolut
      inte menat på det viset.
Migrationsverket redovisade följande bedömning.

      Migrationsverket är en massmedialt intressant myndighet och hanterar därför
      frågor från massmedia med varsamhet för att inte riskera att hindra någon
      medarbetares yttrandefrihet eller meddelarfrihet. Om det varit så att någon
      anställd använt sig av meddelarfriheten och vänt sig till massmedia för att
      informera om missförhållanden på förvaret eller hos förvarsledningen så hade
      detta inte lett till någon efterforskning eller repressalier.
      I det aktuella fallet har medarbetare istället använt sig av de interna
      arbetsredskapen och gjort en stor mängd interna e-postutskick till diverse
      gruppbrevlådor och befattningshavare på verket.
      BB:s e-postmeddelande var tänkt som en vädjan till dialog men på grund av
      formuleringen uppfattades som ett förbud mot yttrandefriheten och
      meddelarfriheten. Detta är olyckligt och kräver en del insatser för att reparera
      förtroendet.
AA kommenterade Migrationsverkets yttrande och anförde bl.a. följande. Det är
felaktigt som står i Migrationsverkets yttrande att BB inte skulle ha haft
kännedom om huruvida någon haft kontakt med media eller inte vid tidpunkten
för när hon skickade sitt mejl. AA bifogade bl.a. ett inslag från P4 Göteborg.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen (RF) är var och en gentemot
det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal,
skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter eller känslor.

Den som använder sin yttrandefrihet i någon av de former som är särskilt
reglerade i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen får inte
utsättas för andra sanktioner från det allmännas sida än sådana som är
uttryckligt angivna i dessa grundlagar (det s.k. repressalieförbudet). JO har
framhållit att i princip varje åtgärd som medför negativa konsekvenser för en
offentligt anställd person och som grundar sig på hans eller hennes medverkan i
ett grundlagsskyddat medium är otillåten (se JO 2018/19 s. 283, dnr 172-2016).
Vid bedömningen av om en myndighets åtgärd varit otillåten har det i praxis
beaktats hur den enskilde med fog har uppfattat det inträffade (se JO 2009/10
s. 456, dnr 3852-2007, och JO:s beslut den 28 mars 2022, dnr 3567-2020).

Bestämmelsen i 2 kap. 1 § första stycket 1 RF innebär att motsvarande skydd
mot repressalier gäller när den enskilde har använt sin yttrandefrihet i andra
former än de som reglerats i tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen, t.ex. i interna mejl eller inlägg på Facebook. Det
finns alltså inom ramen för regeringsformen ett skydd mot repressalieåtgärder
                                                                 Dnr 3533-2023        Sid 4 (5)




även när tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte kan
tillämpas (se bl.a. JO 2010/11 s. 605, dnr 149-2009, och Justitiekanslerns (JK)
beslut den 20 september 2011, dnr 5394-10-31).

JO och JK har upprepade gånger uttalat att en myndighet inte får försöka
motarbeta att anställda utnyttjar sin yttrandefrihet. En offentlig arbetsgivare får
inte genom generella uttalanden eller kritik i enskilda fall försöka påverka de
anställda att avstå från att använda sin frihet att yttra sig om den egna
myndigheten eller dess verksamhet (se bl.a. JK:s beslut den 27 juni 2013, dnr
8564-12-22, och JO 2014/15 s. 663, dnr 5051-2012).

Bedömning
Den första frågan jag har att ta ställning till är huruvida BB:s mejl den 24 april
2023 föranletts av mediekontakter som omfattas av det särskilda skydd för
yttrandefriheten som följer av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen.

I mejlet uttryckte BB att hon fortsatt tyckte ”att det är beklagligt med de här
mailen som skickas ut internt/externt, till andra myndigheter och media…”.
Mejlets utformning ger onekligen intryck av att BB kände till att anställda hade
haft externa kontakter med bl.a. media och att mejlet var en reaktion på det.

Både BB och Migrationsverket har emellertid tillbakavisat att så skulle vara
fallet. Enligt Migrationsverket hade BB vid tidpunkten för mejlet inte någon
kännedom om huruvida det faktiskt hade förekommit kontakter med media.

Det får anses finnas ett visst tvivel om huruvida BB kände till om någon vid
förvaret haft kontakt med media. Det kan därför inte anses utrett att det anmälda
mejlet tog sikte på att någon använt sin yttrandefrihet i de former som är särskilt
reglerade genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Om så
hade varit fallet hade det givetvis varit helt oacceptabelt.

Jag har då anledning att ta ställning till hur BB:s mejl förhåller sig till det
allmänna skyddet av yttrandefriheten i 2 kap. 1 § första stycket 1 RF. Som
framgått ovan ger regeringsformen ett skydd mot repressalieåtgärder även när
repressalieförbudet i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen
inte är tillämpligt. Frågan är då om BB:s mejl kan ses som en form av
repressalie mot anställda som använt sig av sin yttrandefrihet.

Det mejl som BB skickade förmedlar en kritisk syn på att anställda har skickat
mejl såväl internt som externt. BB använde i mejlet tydliga värdeord som att
hon ”beklagar” att dessa mejl skickats och att det ”tyvärr” inte var första gången
det hände. Hon skrev också bl.a. att mejlen baserades på ”konspirationsteorier”
och att motstånd mot förändringsarbete ”ska aviseras på rätt sätt”.

Mejlet som sådant pekar inte specifikt ut någon anställd och sändlistan
innehåller inte enskilda tjänstemän utan endast gruppbrevlådor. Det framgår
                                                                   Dnr 3533-2023         Sid 5 (5)




dock av utredningen i ärendet att mejlet hade föregåtts av en mejlkorrespondens
där vissa tjänstemän deltog öppet med kritiska synpunkter på verksamheten. Jag
kan inte förstå BB:s mejl på något annat sätt än att det var en reaktion på
mejlkorrespondensen. Enligt min mening får BB därför anses ha vidtagit en
sådan repressalieåtgärd som inte är tillåten enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 RF.

Även de anställda som inte framfört kritik mot förhållandena på förvaret kan ha
uppfattat BB:s mejl som en begränsning av deras yttrandefrihet. Som framgått
ovan får en offentlig arbetsgivare inte genom generella uttalanden eller kritik i
enskilda fall försöka påverka de anställda att inte använda sin frihet att yttra sig
om den egna myndigheten eller dess verksamhet. Även om BB själv uppgett att
detta inte var syftet med hennes mejl borde hon ha förstått att det skulle kunna
uppfattas så.

I Migrationsverkets yttrande anges att BB:s avsikt med det aktuella mejlet var
att vädja om dialog. Jag vill därför framhålla att en arbetsgivare givetvis kan
söka dialog med anställda om deras kritik mot verksamheten och försöka reda
ut eventuella missförstånd. Det står också en arbetsgivare fritt att bemöta kritik
och ge sin syn på saken. Arbetsgivaren får dock inte lämna kritiska synpunkter
på att en anställd använt sin yttrandefrihet eller i övrigt uttala sig på ett sätt som
kan tolkas som en begränsning av de anställdas yttrandefrihet. (Se bl.a. JK:s
beslut den 13 december 2011, dnr 2721-11-30 och JO 2015/16 s. 642, dnr 4945-
2013).

BB kritiseras för att hon vidtog en sådan repressalieåtgärd som inte är tillåten
enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 RF genom att hon uttryckte sig på ett sådant
sätt att de anställda vid Migrationsverkets förvar i Mölndal kan ha uppfattat det
som ett försök att begränsa deras frihet att yttra sig om den egna verksamheten.

JO genomförde i januari 2023 en inspektion av Migrationsverkets förvar i
Mölndal. I protokollet från inspektionen uttalade jag att jag har för avsikt att
genomföra en uppföljande inspektion av förvaret. (Se JO:s protokoll med
dnr O 3-2023.)

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Helena Tyni har föredragit ärendet och byråchefen Sara
Johannesson har deltagit i beredningen.

Sändlista

AA

Migrationsverket
