# Kritik mot Högskoleverket för genomförandet av ändrade antagningsregler till högskolan avseende sökanden med utländska
gymnasiebetyg

JO 2000-04-25 dnr 3534-1998

BESLUT
                                                                        Datum                Dnr                     Sid
                                                                        2000-04-25           3534-1998             1(13)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot Högskoleverket för genomförandet av ändrade
                        antagningsregler till högskolan avseende sökanden med utländska
                        gymnasiebetyg

## Anmälan

AA, som är rektor för svenska sektionen vid Lycée International i Saint-
                        Germain-en-Laye i Frankrike, bad i en anmälan om JO:s granskning av det sätt
                        på vilket en ny omräkningstabell för franska gymnasiebetyg hade arbetats fram
                        och införts i Sverige. Anmälan riktades mot Högskoleverket samt mot vissa
                        universitet och högskolor.1

                        I sin anmälan anförde AA i huvudsak följande.

                        När en person med utländsk gymnasieutbildning söker till ett svenskt universitet
                        eller en svensk högskola räknas dennes gymnasiebetyg om till det svenska
                        betygssystemet. Omräkningssystemet berör bl.a. elever med en fransk
                        internationell studentexamen, Option International du Baccalauréat, vid den
                        svenska sektionen på Lycée International i Saint-Germain-en-Laye utanför
                        Paris. Lycée International är en skola som lyder under det franska
                        utbildningsdepartementet. Den svenska sektionen vid skolan har cirka 150
                        svensktalande elever i grundskola och gymnasium. Vid skolan ges undervisning
                        i såväl franska som svenska på modersmålsnivå. Betygen anges i den 20-
                        gradiga franska betygsskalan.




                        1
                          Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska
                        högskolan, Linköpings universitet med Hälsouniversitet, Luleå tekniska universitet,
                        Lunds universitet med Lunds tekniska högskola, Stockholms universitet, Sveriges
                        lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet, Örebro
                        universitet, Högskolan i Borås, Chalmers tekniska högskola, Högskolan Dalarna,
                        Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Handelshögskolan i
                        Stockholm, Idrottshögskolan i Stockholm, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar,
                        Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Konstfack, Högskolan Kristianstad, Lärarhögskolan i
                        Stockholm, Malmö högskola, Mitthögskolan, Mälardalens högskola, Högskolan i
                        Skövde, Södertörns högskola och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla


 Riksdagens ombudsmän                        E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4              Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                  Dnr 3534-1998      Sid 2 (13)




Omräkningen av elevernas gymnasiebetyg har sedan många år tillbaka skett
efter en och samma omräkningstabell, i enlighet med Verket för
högskoleservice handbok, utländska bedömningshandboken. Tabellen har varit
väl inarbetad och både lärare och elever har varit insatta i hur den fungerar.

Någon gång under år 1997 stod det klart att tabellen skulle omarbetas. Den nya
tabellen, som innebar en betydande nedvärdering av de franska betygen,
presenterades i ett brev som kom den svenska sektionen vid skolan tillhanda
den 9 mars 1998. Försämringen jämfört med den tidigare tabellen var så
genomgripande att vissa franska betyg, vilka tidigare utan vidare givit en
utbildningsplats, i princip kom att sakna värde vid en ansökan till ett svenskt
universitet eller en svensk högskola.

Samtliga svenska universitet och högskolor tycks ha valt att tillämpa den nya
omräkningstabellen omedelbart, dvs. redan vid 1998 års antagning. De nya
reglerna kom därmed att få ett slags retroaktiv verkan i och med att de
omfattade även påbörjade gymnasieutbildningar.

Att nya regler infördes utan någon övergångsperiod drabbade de elever hårdast
som var i färd med att avsluta sitt tredje och sista gymnasieår. Dessa elever fick
del av reglerna endast ett par månader före examensperioden. Om de känt till de
nya reglerna tidigare hade de kanske tagit ett enklare gymnasieprogram i
Frankrike eller valt att gå gymnasiet i Sverige i stället.

______________

Revideringen av omräkningstabellen har gjorts av Arbetsgruppen för
bedömning av utländsk gymnasieutbildning. AA ifrågasatte om revideringen av
omräkningstabellen gjorts i behörig ordning och av behörigt organ. Vidare
begärde hon JO:s granskning av Högskoleverkets och eventuellt andra
myndigheters agerande i detta sammanhang, liksom Högskoleverkets rätt att
delegera beslutet om ikraftträdande till respektive universitet och högskola och
dessa skolors rätt att införa de nya reglerna till antagningen höstterminen 1998.

Till sin anmälan hade AA bl.a. fogat utdrag ur den utländska bedömnings-
handboken, omräkningstabell för fransk baccalauréat, ett brev från Linköpings
universitet samt Högskoleverkets rapport av den 25 september 1998
”Högskoleverkets föreskrifter på tillträdesområdet – en utredning om eventuella
behov av förändringar”.

Utredning
Anmälan remitterades till Högskoleverket för utredning och yttrande.
Högskoleverket remitterade i sin tur anmälan i vissa frågor till flertalet av de
universitet och högskolor som anmälan riktade sig mot. I remissvaret anförde
Högskoleverket följande.
                                                                  Dnr 3534-1998       Sid 3 (13)




Ärendet
AA:s anmälan avser förfarandet vid förändrad värdering av betyg från fransk
internationell studentexamen, s.k. fransk baccalauréat, inför antagningen till
svensk högskoleutbildning höstterminen 1998. Förändringen har införts i den s.k.
utländska bedömningshandbok som de svenska antagningsmyndigheterna, dvs.
universitet och högskolor, tillämpar vid värderingen av utländska betyg vid urval
till grundläggande högskoleutbildning. Den utländska bedömningshandboken är
en bilaga till de avtal som Verket för högskoleservice (VHS) sluter med de
universitet och högskolor som uppdrar åt VHS att genomföra antagning.

Utredning
Tillämpliga bestämmelser
Enligt förordningen (1995:945) med instruktion för Högskoleverket är verket
central myndighet för universitet och högskolor. Högskoleverket skall därvid
bl.a.
 följa upp och utvärdera utbildningen, forskningen och det konstnärliga
  utvecklingsarbetet inom högskolan,
 ha tillsyn över verksamheten inom sitt ansvarsområde, och
 med stöd av riksdagens och regeringens bemyndiganden meddela
  föreskrifter.
Av 8 kap. 19 § andra stycket högskoleförordningen (1993:100, ändrad genom
SFS 1996:984, fr.o.m. 1 januari 1999 omtryck i SFS 1998:1003) framgår att
frågor om antagning avgörs av varje universitet och högskola.
I 4 kap. 3 § högskolelagen (1992:1434, ändrad genom SFS 1996:555) anges
följande.
Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland
de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om urval.
Enligt 8 kap. 10 § högskoleförordningen skall vid urval hänsyn tas till de
sökandes meriter. Vid urvalet används sex olika urvalsgrunder, bl.a. betyg och
”särskilda skäl som den sökande har åberopat”.
I 8 kap. 13 § högskoleförordningen anges följande.
Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 4.
I övrigt meddelar Högskoleverket föreskrifter om värdering av betyg.
Högskoleverket meddelar också föreskrifter om fördelning av de platser som
avses i 12 § första stycket 1 mellan olika grupper av sökande.
I bilaga 4 till högskoleförordningen finns regler om värdering av vissa svenska
betyg. I 8 kap. 12 § första stycket 1 högskoleförordningen anges att vid urval till
en utbildning som vänder sig till nybörjare, skall av platserna fördelas minst en
tredjedel på grundval av betyg.
I 7 § Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22) om grundläggande
behörighet samt urval anges följande.
Betyg från en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) överförs till en skala
som är gemensam för alla utländska gymnasieutbildningar, varvid den s.k.
betygspoängen erhålls.
Betyg i svenska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs
för grundläggande behörighet medräknas endast om betyget höjer
betygspoängen. Betyg i engelska från gymnasieskolan eller gymnasial
vuxenutbildning som krävs för grundläggande behörighet medräknas alltid.
Betyg i svenska från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som krävs
för särskild behörighet medräknas endast om betyget höjer betygspoängen.
Betyg i övriga kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som
krävs för särskild behörighet medräknas alltid.
                                                                      Dnr 3534-1998    Sid 4 (13)




Betyg i kurser från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning som inte
avses i andra och tredje styckena medräknas endast om betyget höjer
betygspoängen.
I 8 § nämnda föreskrift anges att vid urval på betyg skall platserna fördelas i
förhållande till antalet behöriga sökande i var och en av i paragrafen angivna
grupper. Före den 1 januari 1998 gällde att sökande som avslutat en utländsk
gymnasieutbildning (motsvarande) var placerade i en egen grupp. Därefter är
sådana sökande placerade i en grupp tillsammans med sökande med äldre
svenska gymnasiebetyg (HSVFS 1997:33).
Tillkomsten av nuvarande regler för tillträde till grundläggande högskoleutbil dning
Före den 1 juli 1993 avgjordes frågor om antagning till allmänna utbildnings-
linjer och påbyggnadslinjer av Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Frågor
om antagning till lokala och individuella utbildningslinjer avgjordes av varje
högskolestyrelse. UHÄ ansvarade således för den centrala antagningen.
Omfattande föreskrifter för tillträde till grundläggande högskoleutbildning
meddelades av regeringen och, efter bemyndigande, av UHÄ.
1993 års universitets- och högskolereform innebar bl.a. att UHÄ lades ned och
att ett nytt verk, Verket för högskoleservice (VHS), bildades. VHS har bl.a. till
uppgift att på uppdrag av universitet och högskolor biträda vid antagning av
studenter. VHS avgör inte frågor om antagning. I stället är varje universitet och
högskola antagningsmyndighet och beslutar om antagning. Den centrala
antagningen utförs av VHS på uppdrag av universitet och högskolor.
Syftet med 1993 års reform var att ge universitet och högskolor ökad frihet för
att ge högre utbildning och forskning bättre arbetsförutsättningar. En naturlig
följd av den nya organisationen blev, enligt dåvarande departementschefen, att
beslut om utformning av tillträdesregler och antagning av studenter borde fattas
av varje universitet och högskola (prop. 1992/93:1 s. 1 och 44). Endast ett
mindre antal regler om tillträde infördes i högskoleförordningen (1993:100).
Redan 1993 tillsattes en utredning med uppdrag att göra en uppföljning av 1993
års universitets- och högskolereform. Utredningen antog namnet RUT-93. I
oktober 1994 erhöll utredaren tilläggsdirektiv att bl.a. lägga förslag till
förändringar i tillträdesreglerna. I tilläggsdirektiven anfördes att förändringarna
av myndighetsstrukturen i samband med 1993 års reform och det förhållande att
bl.a. regler om behörighet och urval beslutades lokalt medfört en rad problem,
inte minst för de studerande, men också för universitet och högskolor. Utredaren
skulle därför också analysera myndighetsstrukturen inom universitets- och
högskoleområdet. Utredningsarbetet borde inriktas på att skapa en sammanhållen
myndighet inom området.
I RUT-93:s betänkande Ett nytt högskoleverk (SOU 1994:153) anfördes (s. 16–
17) att det var uteslutet att återinföra föreskrifter om en central antagning.
Utredaren påpekade dock att det inte skulle innebära att den nya myndigheten
inte måste ägna sig åt tillträdesfrågorna. Den centrala myndighetens
uppföljnings- och utvärderingsroll skulle omfatta behörighets- och
urvalsreglernas tillämpning. Vidare anförde utredaren att ”beroende på vad de
fortsatta övervägandena om tillträdesreglerna leder till kan det också bli aktuellt
med andra uppgifter inom detta område för den nya myndigheten.”
Högskoleverket bildades den 1 juli 1995. Verket är central myndighet för
universitet och högskolor. Högskoleverket skall bl.a. följa upp och utvärdera
utbildningen, forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet inom
högskolan och ha tillsyn över verksamheten inom sitt ansvarsområde. Vidare
skall verket med stöd av riksdagens och regeringens bemyndiganden meddela
föreskrifter. Verkets instruktion (1995:945) anger inte några uppgifter i övrigt på
tillträdesområdet.
I propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. (1995/96:184 s. 7, i
fortsättningen kallad tillträdespropositionen) anförde regeringen att ”det
                                                                   Dnr 3534-1998       Sid 5 (13)




ankommer på regeringen att besluta närmare regler för tillträde – behörighet och
urval – till högre utbildning. Eftersom dessa regler är så viktiga för den enskilde
studenten, anser regeringen att det finns skäl att låta riksdagen ta ställning till
huvuddragen i de förändringar av högskoleförordningen som planeras.
Ändringarna innebär också att Högskoleverket kommer att få vissa nya uppgifter
i förhållande till dem som förelades riksdagen i propositionen Ett högskoleverk”.
Under rubriken Allmänna utgångspunkter i tillträdespropositionen anförde
regeringen:
Reglerna för tillträde till högskolan skall enligt regeringens mening vara en
angelägenhet för riksdag och regering, eftersom högskolan ingår i ett nationellt
utbildningssystem. Statsmakterna skall ha ansvaret för utformningen av dessa
regler. Den enskilda högskolan skall även fortsättningsvis vara
antagningsmyndighet med ansvar för antagningen i enlighet med de nationella
reglerna.
En rad ändringar i högskoleförordningens tillträdesregler meddelades (SFS
1996:984). Högskoleverket gavs flera bemyndiganden att meddela föreskrifter.
Bakgrund till nuvarande regler för värdering av utländska gymnasiebetyg
De regler som gällde före den 1 juli 1993 innebar att UHÄ hade ett
bemyndigande att meddela ”närmare föreskrifter för tillämpningen” av det
kapitel i 1977 års högskoleförordning som gällde tillträde till grundläggande
högskoleutbildning (se 5 kap. 37 §, SFS 1991:1284). I denna förordning angavs
vilka tre betygsgrupper som skulle ingå i betygsurvalet. Dessa grupper gällde
sökande som genomgått olika svenska utbildningar. Beträffande sökande med
utländsk förutbildning angavs att en sådan sökande fick ”delta i betygsurvalet på
motsvarande villkor”. Sökande i betygsurvalet skulle antas på grundval av
betygspoäng eller poäng för studieomdöme. Betyg i annan betygsskala än 1–5
skulle omräknas enligt föreskrifter som meddelades av UHÄ. I föreskrifter av
UHÄ (UHÄ-FS 1990:1) angavs att i betygsurvalet ingick behöriga sökande som
hade avgångsbetyg eller ”motsvarande som kan meritvärderas”. Indelningen
gjordes i fem grupper, varav en (B 5) avsåg sökande med allmän behörighet
genom utländsk utbildning. Beträffande utbildning som gav placering i denna
grupp angavs att ett meritvärde skulle beräknas. I meritvärdet ingick
1. betygen i den behörighetsgivande utbildningen
2. betyg i ämne som krävs för att den sökande skall uppfylla behörig-
   hetsvillkoren till utbildningen.
Hur de utländska betygen skulle meritvärderas angavs dock inte i föreskrifterna.
Denna värdering gjordes i stället av UHÄ i en särskild handbok, den s.k.
utländska bedömningshandboken.
1993 års universitets- och högskolereform innebar att riksdagen beslutade om en
ny högskolelag (SFS 1992:1434). Enligt 4 kap. 3 § denna lag (i dess lydelse före
den 1 juli 1996) skall urval göras bland de sökande, om inte alla behöriga
sökande till en utbildning kan tas emot. I högskoleförordningen angavs i 8 kap. 8
§ första stycket (i dess lydelse före den 1 december 1996) att vid urvalet skall
bl.a. urvalsgrunden betyg användas. Hur utländska betyg skulle värderas angavs
inte. Detta ankom i stället på universitet och högskolor att besluta om. Arbetet
med den utländska bedömningshandboken fortsatte på uppdrag av Sveriges
universitets- och högskoleförbund (SUHF), som är ett samarbetsorgan mellan
universitet och högskolor. Varje universitet och högskola bestämde själva om de
skulle tillämpa omräkningstabellerna i denna handbok.
RUT-93 lämnade i sitt betänkande Behörighet och urval (SOU 1995:71) förslag
till nya regler för antagning till universitet och högskolor. Något förslag till hur
utländska betyg skulle hanteras i urvalet lämnades inte.
I tillträdespropositionen (s. 28–29) diskuterades under rubriken Betyg som
urvalsgrund de nya och de gamla svenska gymnasiebetygen, och förslaget
                                                                 Dnr 3534-1998       Sid 6 (13)




innebar att Högskoleverket skulle ges i uppdrag att lämna förslag till regeringen
om hur dessa betyg skulle värderas. Några andra typer av betyg nämndes inte.
Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen om en ändring i högskolelagen
(1992:1434) genom att i 4 kap. 3 § lägga till en mening som anger att regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
urval.
Högskoleverket lämnade i september 1996 förslag till meritvärdering vid urval
på betyg (Högskoleverkets rapportserie 1996:26 R). Beträffande utländska betyg
anförde Högskoleverket bl.a. följande (s. 29). Huvudprinciperna för
meritvärderingen av de utländska betygen kan fastställas i föreskrifter eftersom
de beräknas ligga fast en längre tid. De mer detaljerade bestämmelserna för varje
enskilt land hör däremot hemma i en bedömningshandbok som ses över varje år.
Högskoleverket föreslog (s. 30) att verket skulle fastställa de övergripande
principer som skulle gälla för sökande med utländsk gymnasial utbildning samt
att dessa sökande skulle placeras i en egen urvalsgrupp.
Föreskrifter inför antagningen till höstterminen 1997
Ändringarna i högskoleförordningen (SFS 1996:984) till följd av tillträdes-
propositionen kom från trycket den 29 oktober 1996. De trädde i kraft den 1
december samma år. De nya reglerna skulle tillämpas första gången vid
antagning till högskoleutbildning höstterminen 1997.
Med stöd av bemyndigandena i högskoleförordningen beslutade Högskoleverket
om föreskrifter den 29 oktober 1996 (HSVFS 1996:21) och den 17 december
1996 (HSVFS 1996:22). Föreskrifterna trädde i kraft den 15 december 1996
respektive den 15 januari 1997.
Åtgärder under 1997 som berörde sökande med utländska betyg
I Högskoleverkets verksamhetsplan för 1997 angavs som verksamhetsmål att,
vad gäller de nya tillträdesreglerna, bereda ansökningar, informera och följa upp
införandet av de nya reglerna. Närmare angavs att ”tyngdpunkten under 1997
kommer att läggas vid uppföljning och utvärdering, samt tillsyn och
vidareutveckling av verkets föreskrifter”.
Under antagningen till höstterminen 1997, dvs. under perioden april – augusti,
framfördes synpunkter från vissa sökande med utländska betyg att de
missgynnades på grund av att deras betyg placerades i en egen grupp vid urvalet.
Detta föranledde utbildningsministern att den 30 juli 1997 skriva ett brev till
rektorerna vid universitet och högskolor (bilaga 1; här utelämnad, JO:s anm.).
Utbildningsministern ansåg att det inte var rimligt att studenter med IB-examen
(International Baccalaureate, dvs. en utbildning som är att betrakta som utländsk
gymnasieutbildning) trots höga betyg inte fick en plats i högskolan.
Utbildningsministern anförde att ”inför kommande antagning kommer vi, utifrån
vunna erfarenheter, se till att nödvändiga förändringar görs i systemet”.
Utbildningsministern påminde om ”att högskolorna, som ansvariga
antagningsmyndigheter, har möjlighet att i antagningen tillämpa ’särskilda skäl’
för att göra det möjligt för IB-studenter och utländska studenter med goda betyg
att komma in i högskolan”.
Högskoleverket utarbetade i september 1997 ett förslag till ändring av verkets
föreskrifter, som innebar att utländska gymnasiebetyg fr.o.m. höstterminen 1998
skulle placeras i samma grupp som slutbetyg från äldre svenska utbildningar i
gymnasieskolan. I enlighet med bestämmelserna i 27 § verksförordningen
(1995:1322) gav verket universitet och högskolor m.fl. tillfälle att yttra sig i
frågan. Förslaget tillstyrktes av de flesta tillfrågade. Beslutet om ändring av de
s.k. kvotgrupperna togs därefter av verkets styrelse den 21 november 1997.
Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 1998 och tillämpades första gången vid
antagning till höstterminen 1998.
                                                                  Dnr 3534-1998        Sid 7 (13)




Förändringen 1998 av omräkningstabellerna för vissa utländska gymnasiebetyg
I mars 1998 fick Högskoleverket kännedom om brev skrivna av rektorn vid
Luleå tekniska universitet, Ingegerd Palmér, till företrädare för fransk och
internationell baccalaureate. Palmér är av SUHF utsedd att vara ordförande i den
arbetsgrupp som utarbetar den utländska bedömningshandboken. Av breven
framgick att SUHF beslutat om försämringar av omräkningstabellerna för betyg
från dessa utbildningar. Ändringarna skulle tillämpas redan vid antagningen till
höstterminen 1998, till vilken sista anmälningsdag var den 15 april 1998.
Med anledning av brevet kallade Högskoleverket företrädare för SUHF och VHS
till ett möte. Mötet kunde hållas först den 14 april och av minnesanteckningarna
(bilaga 2; här utelämnad; JO:s anm.) framgår att antagningschefen vid VHS,
Pierre Bastin, uttryckte tveksamhet om det var möjligt att i den pågående
antagningsprocessen identifiera sökande med IB-betyg och därmed att tillämpa
den gamla omräkningstabellen i stället för den nya. Verkets dåvarande
generaldirektör Agneta Bladh konstaterade att det förelåg skilda ståndpunkter
och att det var verkets uppfattning att den nya omräkningstabellen ur
rättssäkerhetssynpunkt inte borde tillämpas vid antagningen inför höstterminen
1998. För att belysa frågan om var gränslinjen skall gå mellan verkets
föreskrifter och de tillämpningar som universitet och högskolor enas om i de
båda bedömningshandböckerna, skulle enligt generaldirektören en utredning
genomföras i samarbete mellan Högskoleverket och universitet och högskolor.
I syfte att försöka stoppa tillämpningen av de nya skalorna skrev Högskoleverket
ett brev till samtliga universitet och högskolor den 22 april 1998 (bilaga 3; här
utelämnad; JO:s anm.). Högskoleverket anförde bl.a. följande.
De ändrade värderingarna av vissa utländska betyg har meddelats endast en och
en halv månad innan sista dag för anmälan till högskoleutbildning. Såsom
framhållits ovan är detta otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.
Högskoleverket kommer att utreda hur värderingen av utländska betyg skall
göras i fortsättningen. Sammantaget utgör detta enligt Högskoleverkets mening
skäl för att antagningsmyndigheterna inte bör tillämpa den ändrade värderingen
vid antagningen till höstterminen 1998. Högskoleverket har förståelse för de
praktiska problem som detta kan medföra med tanke på att antagningsprocessen
pågår. Det är dock verkets förhoppning att universitet och högskolor ändå skall
ha möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder.
Genom underhandskontakter stod det ganska snart klart att universitet och
högskolor inte skulle följa Högskoleverkets uppmaning. Arbetet med den
utredning som nämndes i brevet påbörjades och utfördes i samverkan med
universitet och högskolor och VHS. Resultatet av arbetet blev klart den 25
september 1998 och innebar att arbetsgruppen föreslog att en ändring av
föreskrifterna borde göras när det gäller värdering av utländska gymnasiebetyg
och att en expertgrupp skulle tillsättas med uppgift att föreslå principer för
värdering av sådana betyg (se bilaga 4, s. 20-21; här utelämnad, JO:s anm.). En
sådan expertgrupp tillsattes i oktober 1998 och har lagt fram förslag till principer
för värdering av utländska betyg. Förslaget övervägs för närvarande inom
Högskoleverket.
Yttranden från universitet och högskolor med anledning av AA:s anmälan
Med anledning av Justitieombudsmannens anmodan har Högskoleverket ställt
två frågor till de universitet och högskolor som avses i AA:s anmälan. Följande
högskolor som nämns i anmälan har undantagits på grund av att de är enskilda
utbildningsanordnare och därmed inte skyldiga att följa högskoleförordningens
regler: Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och
Högskolan i Jönköping. Följande högskolor har undantagits på grund av att de
inrättades först den 1 juli 1998: Högskolan på Gotland och Malmö högskola.
De frågor som ställdes var:
1. har lärosätet vid antagningen till höstterminen 1998 tillämpat de nya
   omräkningstabeller för vissa utländska betyg som avses i AA:s anmälan?
                                                                           Dnr 3534-1998        Sid 8 (13)




         2. om så är fallet, vad är lärosätets skäl för att tillämpa dessa nya tabeller trots
            Högskoleverkets uppmaning till universitet och högskolor i april 1998 att inte
            tillämpa tabellerna vid antagningen till höstterminen 1998?
         Lärosätenas svar framgår av bifogad remissammanställning (bilaga 5; här
         utelämnad; JO:s anm.). Konstfack har, trots påminnelse, inte inkommit med svar.
         De flesta universitet och högskolor har tillämpat de nya omräkningstabellerna
         vid antagningen till högskoleutbildning höstterminen 1998.
         Sveriges lantbruksuniversitet har svarat att lärosätet inte tillämpat de nya
         tabellerna. Södertörns högskola har uppgivit att högskolan tillämpade de nya
         omräkningstabellerna vid det första urvalet inför höstterminen 1998, men att man
         därefter korrigerade meritvärdena i enlighet med Högskoleverkets uppmaning.
         Vissa universitet och högskolor som tillämpat de nya tabellerna har uppgivit att
         man följt en rekommendation från SUHF att, då särskilda skäl förelåg, överväga
         antagning av berörda sökande som inte antagits i första respektive andra urvalet.
         Högskolan i Skövde har för tillämpningen av särskilda skäl hänvisat till vad
         utbildningsministern anförde i brev till rektorerna den 30 juli 1997. Några
         högskolor har uppgivit att alla sökande med de aktuella betygen har antagits till
         sitt förstahandsval.
         Flertalet lärosäten har anfört att Högskoleverkets beslut den 21 november 1997
         att slå samman två urvalsgrupper gjorde det nödvändigt att justera omräknings-
         tabellerna för bl.a. betyg från internationell och fransk baccalaureate, eftersom
         sökande med gamla svenska gymnasiebetyg och sökande med utländska betyg
         skulle konkurrera inom samma urvalsgrupp. Betygen från de två nämnda
         utländska utbildningarna har varit för högt värderade. Av rättviseskäl var det
         nödvändigt att tillämpa de nya skalorna så snart som möjligt. Vissa lärosäten har
         anfört att Högskoleverkets uppmaning kom alldeles för sent för att kunna beaktas
         i antagningen inför höstterminen 1998. Göteborgs universitet har påpekat att vad
         gäller fransk baccalaureate har kontakter mellan VHS och skolan2 funnits under
         många år och skolan har väl känt till att skalan varit under omarbetning sedan
         tidigare, vilket också har framgått av tidigare s.k. bedömningshandböcker. Vissa
         lärosäten har påpekat att det i antagningsfrågor inte är ovanligt med beslut och
         ändringar med kort varsel även från regeringen och Högskoleverket.
         Kungl. tekniska högskolan (KTH) har anfört följande. Det är angeläget att alla
         svenska universitet och högskolor i vissa frågor tillämpar samma grundprinciper.
         Värdering av utländska betyg är en sådan fråga. KTH:s grundinställning till
         frågan om de nya omräkningstabellerna skulle tillämpas redan vid antagningen
         hösten 1998 var att så inte borde ske. Denna synpunkt framfördes till SUHF i
         mitten av maj 1998. Vid KTH sker antagning till den grundläggande
         högskoleutbildningen genom VHS och samordnad antagning förutsätter, enligt
         KTH:s mening, att berörda universitet och högskolor kan enas i principfrågor av
         nu aktuellt slag. Enligt muntliga uppgifter från VHS ansåg flertalet universitet
         och högskolor att de nya omräkningstabellerna borde tillämpas. Mot bakgrund av
         detta och vad som ovan sagts accepterade KTH tillämpningen av de nya
         omräkningstabellerna.
         Luleå tekniska universitet har anfört bl.a. följande. Vikten av tidiga beslut skall
         understrykas. För att universitet och högskolor skall kunna informera presumtiva
         sökande krävs en framförhållning på minst ett år. Sökmaterial och information
         produceras normalt under oktober/november för kommande läsår.




2
    Lycée International i Saint Germain-en-Laye, Frankrike
                                                                     Dnr 3534-1998      Sid 9 (13)




Högskoleverkets yttrande
Förutsättningarna för att meddela föreskrifter om värdering av utländska betyg inför
höstterminen 1997
Högskoleverket startade sin verksamhet den 1 juli 1995. Vissa verksamhets-
grenar övertogs från VHS, bl.a. vissa internationella frågor. En ny uppgift var att
verket skall utöva tillsyn över universitet och högskolor. När regeringen lade
fram tillträdespropositionen i mars 1996 stod det klart att Högskoleverket också
skulle få till uppgift att utfärda vissa föreskrifter för antagning till
högskoleutbildning. Exakt vilka bemyndiganden verket skulle få blev dock inte
klart förrän i slutet av oktober 1996 när ändringarna i högskoleförordningen kom
från trycket.
Vad gäller värdering av utländska betyg nämndes inte sådana betyg särskilt i
tillträdespropositionen. I september 1996 föreslog Högskoleverket i en rapport
till regeringen att verket skulle utfärda de övergripande principerna för värdering
av utländska betyg och att de mer detaljerade bestämmelserna för varje särskilt
land hörde hemma i en bedömningshandbok som ses över varje år.
För att universitet och högskolor skall kunna hantera förändrade regler i
antagningen till högskoleutbildning måste reglerna beslutas i så god tid att
ändringar kan göras i datorprogram och informationsmaterial tryckas. Från VHS
sida har anförts att ändringarna bör meddelas minst ett år i förväg. Ändringarna i
högskoleförordningens tillträdesregler 1996 meddelades den 29 oktober. Det
innebar att Högskoleverket var tvunget att forcera arbetet med att ta fram de
föreskrifter som verket enligt bemyndiganden i förordningen skulle meddela. Det
var absolut nödvändigt att föreskrifterna meddelades inför antagningen till
höstterminen 1997.
Frågor om urval och behörighet till högskoleutbildning är komplicerade. Verket
ansåg att det inte var acceptabelt att besluta om föreskrifter efter årsskiftet
1996/97. Med den begränsade tid som därmed stod till verkets förfogande var det
inte möjligt att fullständigt reglera de frågor som gällde värdering av betyg. Med
vetskap om att det sedan länge fanns en s.k. utländsk bedömningshandbok som
tillämpades av universitet och högskolor vid värderingen av utländska betyg,
valde verket att, förutom att ange hur betyg på ämnen som lästs in i Sverige skall
hanteras, ange att ”betyg från en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande)
överförs till en skala som är gemensam för alla utländska gymnasieutbildningar”.
Vid antagningen till höstterminen 1997 skulle därmed samma värdering
tillämpas som vid antagningen tidigare år.
Högskoleverkets åtgärder under 1997
I Högskoleverkets verksamhetsplan för 1997 angavs att verket bl.a. skulle
vidareutveckla verkets föreskrifter på tillträdesområdet. Högskoleverkets
uppgifter på tillträdesområdet är, förutom att utfärda föreskrifter och utöva
tillsyn, att i vissa fall medge att universitet och högskolor tillämpar andra villkor
än de som finns angivna i högskoleförordningen och verkets föreskrifter. En
annan uppgift som under 1997 kom att bli mycket tidskrävande för den personal
som handlägger tillträdesfrågor var att informera studievägledare vid universitet
och högskolor och vid gymnasieskolor och komvux om de nya tillträdesreglerna.
Denna informationsverksamhet kom tidvis att helt dominera arbetet.
De nya tillträdesreglerna var även föremål för debatt och uppmärksamhet från
allmänhetens och politikernas sida. I september 1997 fick Högskoleverket
regeringens uppdrag att, efter samråd med universitet och högskolor, redovisa
erfarenheterna av de nya tillträdesreglerna. Uppdraget ledde till att två rapporter
gavs in till regeringen i oktober och november 1997.
Sammantaget innebar detta att det var praktiskt omöjligt för Högskoleverket att i
enlighet med verksamhetsplanen ”vidareutveckla” verkets föreskrifter under
1997. Ytterligare föreskrifter om värdering av betyg meddelades därför inte inför
höstterminen 1998. Däremot fann verket, med tanke på den kritik som riktats
                                                                   Dnr 3534-1998        Sid 10 (13)




mot att utländska betyg placerats i en egen grupp vid urval på betyg, att det var
nödvändigt att ändra föreskrifterna i denna del.
Sveriges universitets- och högskoleförbunds arbetsgrupp för den utländska
bedömningshandboken
Högskoleverket hade kännedom om att det fanns en arbetsgrupp tillsatt av SUHF
som kontinuerligt möttes för att diskutera frågor om värdering av utländska
betyg. Någon information till verkets ansvariga för tillträdesfrågor lämnades
dock inte. Vissa lärosäten har påpekat att en medarbetare från Högskoleverket
deltog i arbetsgruppen. Denna medarbetare deltog emellertid i sin egenskap av
expert på utländska utbildningar. Medarbetaren, som arbetar på verkets
internationella avdelning, hade deltagit i arbetet med den utländska
bedömningshandboken sedan 1977, dvs. såväl på UHÄ som på VHS. Vid
bildandet av Högskoleverket flyttades personalen på VHS internationella
avdelning över till Högskoleverket. Det var naturligt för medarbetaren att
fortsätta sitt arbete i arbetsgruppen. Medarbetaren har dock inte till uppgift att
arbeta med tillträdesfrågor som sådana på Högskoleverket.
Högskoleverkets åtgärder sedan förändringarna i den utländska
bedömningshandboken blev kända för verket
När SUHF, genom rektorn vid Luleå tekniska universitet Ingegerd Palmér, hade
meddelat att värderingen av vissa betyg ändrats på ett för enskilda oförmånligt
sätt, kallade verket företrädare för universitet och högskolor samt VHS till ett
möte. Högskoleverket klargjorde vid detta möte att verket ansåg att de nya
omräkningstabellerna inte borde tillämpas vid antagningen till höstterminen
1998. Eftersom Högskoleverket inte fick gehör för sina synpunkter, skickade
verket ett brev till samtliga universitet och högskolor med besked om verkets
uppfattning i denna fråga.
Med facit i hand kan ifrågasättas om inte Högskoleverket borde ha utnyttjat sin
föreskriftsrätt på området och beslutat att de gamla omräkningstabellerna skulle
gälla vid antagningen till höstterminen 1998. Skälet till att detta inte gjordes är
dels att verket hade förhoppningen att universitet och högskolor skulle inse det
olämpliga i att ändra omräkningstabellerna med så kort varsel, dels att
Högskoleverket inte kunde bedöma om det var praktiskt möjligt att göra de
nödvändiga ändringarna under pågående antagningsprocess. Vissa lärosäten har
också i sina svar till verket anfört att verkets uppmaning kom för sent för att
kunna beaktas vid antagningen.
Antagningsmyndigheternas agerande
Av inkomna svar från universitet och högskolor framgår att de flesta universitet
och högskolor tillämpade de nya omräkningstabellerna, trots Högskoleverkets
uppmaning att inte göra det. Att en värdering av betyg kan behöva förändras är i
och för sig naturligt, men det förhållandet att förändringen meddelades endast en
och en halv månad före sista dag för anmälan till högskolestudier är enligt
Högskoleverkets mening inte acceptabelt. Enskilda som avser att söka till
universitet och högskolor måste i god tid få besked om ändringar som innebär
försämringar av de meritvärden som de konkurrerar med vid urvalet.
Universitet och högskolor har anfört att det var nödvändigt att göra de aktuella
förändringarna på grund av Högskoleverkets beslut att slå samman gruppen för
utländska betyg med gruppen för äldre svenska gymnasiebetyg. Skälet för detta
har angivits vara att det annars skulle vara orättvist för sökande med svenska
gymnasiebetyg om vissa utländska betyg är övervärderade. Därför har
förändringen behövt göras redan vid antagningen till höstterminen 1998.
Högskoleverket anser inte att lärosätenas skäl varit tillräckliga för att med så kort
varsel tillämpa aktuell ändring.
Högskoleverket kommer givetvis att ta lärdom av det inträffade och vara mer
vaksamt vad gäller åtgärder från lärosätenas sida som kan leda till att enskildas
rättigheter åsidosätts. Verket avser också att i så stor utsträckning som möjligt
                                                                        Dnr 3534-1998        Sid 11 (13)




      utnyttja de medel som lagstiftaren givit Högskoleverket för att tillvarata
      enskildas intressen.
      Högskoleverkets ansvar
      Högskoleverket undandrar sig inte det egna ansvaret för det inträffade. Genom
      att i föreskrifter endast ange att betyg från en utländsk gymnasieutbildning skall
      överföras till en skala som är gemensam för alla utländska gymnasieutbildningar,
      har verket i praktiken överlämnat på antagningsmyndigheterna, dvs. universitet
      och högskolor, att ta ställning till hur värderingen av sådana betyg skall gå till.
      Självfallet måste sådana regler finnas för att lärosätena skall kunna hantera
      sökande med utländska gymnasiebetyg i urvalet till högskoleutbildning.
      Högskoleverket måste dock konstatera att verket inte haft möjlighet att inför
      antagningen till höstterminen 1997 meddela de nödvändiga bestämmelserna och
      att verket under 1997 tvingades prioritera andra uppgifter inom tillträdesområdet.
      Högskoleverkets åtgärder
      Verket vill framhålla att det är en svår uppgift att meddela övergripande
      föreskrifter för värdering av utländska betyg. Värdering av sådana betyg har
      gjorts sedan länge, men principerna har aldrig återgivits i föreskrifter. Såsom
      framgår av bifogad PM av den 25 september 1998 (bilaga 4; här utelämnad; JO:s
      anm.) föreslog den arbetsgrupp som tillsattes av Högskoleverket i samband med
      att brevet den 22 april 1998 skickades ut till universitet och högskolor att en
      expertgrupp tillsätts för att utarbeta principer för värderingen av utländska betyg.
      Denna expertgrupp har överlämnat ett förslag som för närvarande övervägs inom
      verket. Någon ändring av verkets föreskrifter kommer inte att vara möjlig att
      genomföra inför antagningen till höstterminen 1999. Skälet till detta är främst de
      tidsaspekter som anförts från VHS.
      Det är givetvis angeläget att Högskoleverket meddelar föreskrifter om värdering
      av utländska betyg så snart som möjligt. Vad gäller värderingen av de aktuella
      betygen finns det anledning att påpeka att Högskoleverket med största
      sannolikhet inte kommer att meddela föreskrifter som innebär en annan
      värdering än den som tillämpats vid antagningen till höstterminen 1998. För att
      utarbeta föreskrifterna är Högskoleverket beroende av de experter på området
      som finns i landet. Dessa experter är de som har anlitats av SUHF för att utarbeta
      de nya omräkningstabellerna. Någon tveksamhet om det riktiga i den nya
      värderingen har inte framkommit, varken från experternas eller från
      antagningsmyndigheternas sida.
___________

AA yttrade sig över remissvaret.

I sitt beslut den 25 april 2000 anförde JO André följande.

Bedömning
Högskoleverket har i sitt remissvar under rubriken Tillämpliga bestämmelser
redogjort för de författningar och föreskrifter som är relevanta i ärendet. Jag
finner inte skäl att för egen del göra något annat tillägg till denna redogörelse än
att konstatera att vissa ändringar har gjorts sedan remissvaret gavs in. Sålunda
ändrades den 1 januari 1999 bl.a. beteckningen av 8 kap. och av bilaga 4 i
högskoleförordningen (1993:100) till 7 kap. respektive bilaga 3 (jfr förordning
(1998:1003) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) ). Någon
förändring av innehållet av betydelse för detta ärende har inte skett.

Högskoleverket är, enligt myndighetens instruktion, inte bara central myndighet
för universitet och högskolor med offentlig huvudman. Verket är också central
                                                                  Dnr 3534-1998      Sid 12 (13)




myndighet för enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå vilka får
statsbidrag eller har tillstånd att utfärda examina. Denna grupp av anordnare står
dock inte under min tillsyn. Anmälan till den del den riktar sig mot högskolor
som inte har en offentlig huvudman, närmare bestämt Chalmers tekniska
högskola, Handelshögskolan i Stockholm samt Högskolan i Jönköping,
föranleder därför inte någon åtgärd från min sida.

AA har ifrågasatt om revideringen av omräkningstabellerna gjordes i behörig
ordning och av behörigt organ. Av Högskoleverkets remissvar framgår att
tabellerna ingår i den utländska bedömningshandbok som utarbetats på uppdrag
av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), som är ett
samarbetsorgan mellan universitet och högskolor. SUHF står inte under JO:s
tillsyn. Utredningen i denna del ger mig inte heller i övrigt anledning att göra
något uttalande.

Vid antagningen till höstterminen 1998 hade varje universitet och högskola, i
enlighet med bestämmelsen i 8 kap. 19 § högskoleförordningen, i dess lydelse
före den 1 januari 1999, att självständigt besluta om antagningen, inom ramen
för de urvalskriterier som meddelats genom och med stöd av högskolelagen och
högskoleförordningen. I enlighet med Högskoleverkets nya föreskrifter om de
s.k. kvotgrupperna skulle studenter med utländska gymnasiebetyg, som tidigare
placerats i en egen kvotgrupp, fr.o.m. antagningen till höstterminen 1998
placeras i samma grupp som studenter med slutbetyg från äldre svenska
utbildningar i gymnasieskolan. Förutom Högskoleverkets föreskrift om att
betyg från en utländsk gymnasieutbildning skulle överföras till en skala som var
gemensam för alla utländska gymnasieutbildningar, fanns ingen föreskrift om
hur dessa betyg skulle värderas. Det ålåg sålunda de olika läroanstalterna att
själva besluta om hur denna värdering skulle göras. Utredningen visar att
flertalet universitet och högskolor valde att tillämpa de nya omräknings-
tabellerna vid antagningen. Det finns inte underlag för mig att påstå att dessa
läroanstalter handlade felaktigt i formellt hänseende.

Högskoleverkets nya föreskrifter om de s.k. kvotgrupperna synes ha varit den
främsta orsaken till att de nya omräkningstabellerna tillämpades redan vid
antagningen till höstterminen 1998. Flera lärosäten har enligt Högskoleverket
angivit att den nya indelningen av grupperna gjorde det nödvändigt att av
rättviseskäl tillämpa de nya tabellerna. Enligt min mening borde verket närmare
ha undersökt vilka konsekvenser den nya indelningen av grupperna kunde
komma att få innan föreskrifterna meddelades. Det måste ha legat nära till
hands att anta att värderingen av de utländska gymnasiebetygen skulle kunna få
en annan betydelse när dessa skulle bedömas i samma grupp som svenska
betyg. Jag har förståelse för om studenter med utländska gymnasiebetyg har
upplevt sig orättvist drabbade av att de nya omräkningstabellerna kom att
tillämpas med så kort varsel. Som Högskoleverket har anfört bör enskilda som
avser att söka till universitet och högskolor i god tid få besked om ändringar
som innebär försämringar av de meritvärden som de konkurrerar med vid
                                                                Dnr 3534-1998      Sid 13 (13)




urvalet. Jag förutsätter därför att Högskoleverket numera är mer uppmärksamt
på denna typ av frågor, till undvikande av en sådan bristande framförhållning
beträffande antagningsreglerna som har uppenbarats i detta ärende.

Högskoleverket har i sitt remissvar under rubriken Föreskrifter inför
antagningen till höstterminen 1997 redovisat att verket den 29 oktober 1996
beslutade om föreskrifter om standardbehörigheter (HSVFS 1996:21) som
trädde i kraft den 15 december 1996. Förskrifterna beslutades med stöd av
bemyndiganden i 8 kap. 8 § andra stycket och 9 § första stycket högskole-
förordningen, i dess lydelse efter den 1 december 1996, då förordningen
(1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) trädde i kraft i fråga
om bl.a. de delar som avsåg nämnda bemyndiganden. Förordningen utkom från
trycket den 29 oktober 1996, dvs. samma dag som Högskoleverket fattade
beslut om föreskrifterna. Högskoleverkets föreskrifter utkom från trycket den
11 november 1996. Detta innebär att Högskoleverket utfärdade föreskrifter med
stöd av bemyndiganden i en förordning som ännu inte hade trätt i kraft.
Föreskrifterna skulle visserligen träda i kraft först efter tidpunkten för
förordningens ikraftträdande vad avser relevanta bemyndiganden. Förfarandet
väcker ändå den mer allmänt principiella frågan om lämpligheten i att en
myndighet meddelar föreskrifter innan den har ett formellt bemyndigande att
göra det. Jag finner dock inte skäl att i detta ärende uppehålla mig närmare vid
denna fråga.

Vad som i övrigt förekommit i ärendet föranleder inget uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik, såvitt avser Högskoleverket, som ligger i det
ovan anförda.
