# Kritik mot en rådman vid Falu tingsrätt för bl.a. hanteringen av skyddade personuppgifter i en tvistemålsdom

JO 2020-11-17 dnr 3562-2019

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2020-11-17            3562-2019             1 (14)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot en rådman vid Falu tingsrätt för bl.a. hanteringen av
                        skyddade personuppgifter i en tvistemålsdom


                          Beslutet i korthet: AA, som hade skyddade personuppgifter, var part i ett familjemål
                          vid tingsrätten. I domen förordnade tingsrätten om ett visst umgänge mellan barnet
                          BB och CC. Umgänget skulle enligt domen bl.a. inledas i en umgängeslokal i en viss
                          kommun och AA skulle lämna och hämta BB i umgängeslokalen.
                          I en partsbilaga till domen fanns AA:s namn och personnummer samt en boxadress.
                          Domen saknade ett s.k. sekretessförordnande i domslutet.
                          JO gör uttalanden om 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagens tillämplighet på
                          en boxadress och om innebörden av att en partsbilaga är en del av ett avgörande. I
                          beslutet får den ansvariga domaren kritik för att AA:s skyddade personuppgifter till
                          följd av att sekretessförordnande saknades blev offentliga.
                          Rådmannen får även kritik för att domslutet saknade ett förordnande om
                          umgängesstöd i enlighet med den rättsliga regleringen i 6 kap. 15 c § föräldrabalken
                          och för otydlighet i samband med utformningen av domen i det avseendet.
                          Enligt JO kan det inte uteslutas att utformningen av domstolarnas målhanterings-
                          system Vera och hur en partsbilaga upprättas och knyts till ett avgörande kan ha
                          betydelse för misstag när det gäller frågor om sekretessförordnanden. Av bland annat
                          det skälet skickar JO en kopia av beslutet till Domstolsverket för kännedom.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA, genom ombud, på Falu tingsrätt och gjorde
                        gällande att tingsrätten hade brustit i noggrannhet vid hanteringen av hennes
                        skyddade personuppgifter i ett familjemål. AA uppgav sammanfattningsvis
                        följande.

                        Redan när målet inleddes kände tingsrätten till att hon och barnet BB hade
                        sekretesskyddade personuppgifter (s.k. sekretessmarkering) efter det att pappan
                        CC hade dömts för våldsbrott mot henne. Det fanns en hedersproblematik och
                        risk för att CC skulle kunna söka upp henne och barnet. Förskolan ville t.ex.
                        inte medverka i vårdnadsutredningen av rädsla för att röja boendekommunen.
                        Vid huvudförhandlingen deltog hon via videolänk så att hennes och barnets
                        boendeort inte skulle röjas. När frågan togs upp om att ha ett umgänge mellan
                        barnet och CC med ett s.k. umgängesstöd, motsatte hon sig att något umgänge


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                    Dnr 3562-2019   Sid 2 (14)




skulle ske främst av den anledningen att CC då skulle kunna ta reda på var hon
och barnet befann sig.

Trots hennes invändningar förordnade tingsrätten i domen om ett umgänge
mellan BB och CC. Dessutom förordnade tingsrätten att det inledande
umgänget skulle ske i en umgängeslokal i hennes och barnets boendekommun.
Därmed offentliggjorde tingsrätten vilken kommun som hon och BB var bosatta
i samtidigt som tingsrätten i domen framhävde att de hade sekretesskyddade
personuppgifter.

Inledande utredning
JO hämtade in och granskade ett dagboksblad och tingsrättens dom den 14 mars
2019 i målet samt tingsrättens beslut om rättelse av viss del av domslutet (avsåg
en angiven tid för umgänget).

Av tingsrättens dom framgick bl.a. följande.

Under ”Bakgrund” i domen (s. 3) antecknades att AA och BB hade sekretess-
belagda personuppgifter och därför bodde på okänd adress och att CC var bosatt
i Hedemora.

Under domshuvudet på förstasidan av domen angavs käranden enligt följande:

      Kärande
      AA [AA:s för- och efternamn, JO:s anm.], se Partsbilaga sekretess
      c/o Advokat […]
      –––
Genom förordnande i domslutet, punkten 2, första strecksatsen, fastställdes att
BB skulle ha rätt till umgänge med CC under viss tid i en umgängeslokal som
låg på en viss gatuadress i en angiven kommun samt att AA skulle lämna och
hämta BB i umgängeslokalen.

I domskälen (s. 14 f.) redovisades de överväganden som tingsrätten gjorde i
umgängesfrågan, vilka mynnade ut i bedömningen att BB inte skulle fara illa av
att ha ett umgänge med CC. Det var enligt tingsrättens mening emellertid
lämpligt att det inledande umgänget skulle ske med ett s.k. umgängesstöd.

JO begärde därefter in och granskade den partsbilaga som det hänvisades till på
förstasidan av domen. Partsbilagan innehöll AA:s namn och personnummer,
därefter en boxadress och slutligen ett postnummer samt ort.

JO tog också del av AA:s överklagande till Svea hovrätt samt dagboksbladet
och det slutliga beslutet i hovrättens mål.

JO:s remiss och tingsrättens remissvar
JO uppmanade tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över
följande:
                                                                         Dnr 3562-2019   Sid 3 (14)




1. Vilka överväganden gjorde tingsrätten i fråga om sekretess för de uppgifter
   som angavs i partsbilagan till domen (jfr 43 kap. 8 § offentlighets- och
   sekretesslagen [2009:400], OSL)?

2. Hur förhöll sig utformningen av domslutet, punkten 2, första strecksatsen,
   till domskälen och till bestämmelserna i 6 kap. 15 c § föräldrabalken, FB?

    Gjorde tingsrätten vid utformningen av domslutet, punkten 2, första
    strecksatsen, några överväganden i fråga om sekretess mot bakgrund av att
    AA enligt domen hade sekretessbelagda personuppgifter?

3. Vilka kontroller gjordes av domen och partsbilagan i sekretesshänseende
   innan domen expedierades?

4. Om tingsrätten hade några rutiner eller riktlinjer i övrigt gällande
   hanteringen av sekretesskyddade personuppgifter i verksamhetsstödet Vera
   samt i domar och beslut, skulle dessa ges in tillsammans med remissvaret.

Tingsrätten (lagmannen GG) lämnade ett remissvar tillsammans med ett
yttrande från rådmannen HH.

GG uppgav följande:

      1.   Redogörelse för de omständigheter som anspråket hänför sig till
      Målet anhängiggjordes vid Stockholms tingsrätt den 23 februari 2018 genom att
      AA genom sitt ombud, advokaten DD, väckte talan mot maken CC med yrkande
      om äktenskapsskillnad och ensam vårdnad om parternas […] BB, född 2013.
      Vårdnadsyrkandet framställdes även interimistiskt. AA:s adress angavs till
      ombudet och hon uppmärksammade tingsrätten på att den riktiga adressen var
      sekretesskyddad. Ansökan om rättshjälp bifogades och rättshjälp beviljades den
      27 februari 2018. Adressen till AA uppgavs inte heller i ansökan. Sedan det
      uppdagats att Stockholms tingsrätt var fel forum, överlämnades målet efter
      samråd med ombudet till CC:s hemvistforum Falu tingsrätt den 5 mars 2018.
      Det överflyttade målet sekretessmarkerades av Falu tingsrätt i målhanterings-
      systemet Vera. AA med adress registrerades som Sekretess i Vera. Ansvarig
      domare blev rådmannen HH. Stämning med kallelse till muntlig förberedelse den
      5 april 2018 utfärdades den 8 mars 2018 av Falu tingsrätt och skickades till CC.
      Även DD och AA kallades till sammanträdet, varvid AA i sin kallelse
      benämndes som Sekretess och detsamma gällde hennes adress. Samtidigt
      begärde tingsrätten enligt 6 kap. 20 § andra stycket föräldrabalken
      snabbupplysningar från Socialförvaltningen i Hedemora kommun, vilken den
      12 mars 2018 på telefon meddelade tingsrätten att barnet inte var folkbokfört i
      Hedemora och att någon upplysning därför inte kunde lämnas. DD uppgav
      telefonledes den 19 mars 2018 – på fråga från rätten – vilken kommun barnet var
      folkbokfört i, varpå tingsrätten samma dag begärde snabbupplysningar från
      denna kommun. Denna angavs i handlingen och registrerades i Vera såsom
      Sekretess KOM med sekretessmarkering. Personbevis för barnet inkom dagen
      därpå och sekretessmarkerades. Advokaten EE förordnades till god man för CC
      enligt 18 kap. 1 § äktenskapsbalken den 23 mars 2018.
      Den 26 mars 2018 flyttades sammanträdet till den 15 maj 2018. HH beslutade
      den 29 mars 2018 att återkalla begäran om snabbupplysningar från barnets
      hemkommun. I stället begärdes ånyo snabbupplysningar från Socialförvaltningen
                                                               Dnr 3562-2019       Sid 4 (14)




i Hedemora kommun, varvid särskilt angavs att tingsrätten förutsatte att
förvaltningen samarbetade med kärandens hemkommun och att svaranden syntes
upparbetat hemvist i Hedemora kommun. HH med telefonnummer angavs som
kontaktperson. Den 24 april 2018 meddelade EE att CC numera ställt advokaten
FF som ombud för sig, varefter denne den 27 april 2018 inkom med fullmakt
från CC och rättshjälpsansökan. Rättshjälp beviljades samma dag och tiden för
muntlig förberedelse ändrades på nytt, denna gång på begäran av FF och till den
8 juni 2018. Samtidigt yrkade CC för egen del visst umgänge med […].
Den 30 maj 2018 inkom snabbupplysningar från Socialförvaltningen i
Hedemora. Den 8 juni 2018 hölls muntlig förberedelse under ledning av HH med
käranden och hennes ombud DD närvarande genom ljud- och bildöverföring.
Frågan om lämpligheten med umgänge med hänsyn till svarandens skyddade
adress väcktes av DD, som återkallade kärandens interimistiska yrkande.
Tingsrätten uppdrog sedan åt Socialnämnden i Hedemora kommun att i samråd
med socialnämnden i kärandens boendekommun verkställa en vårdnads- och
umgängesutredning att ges in till tingsrätten senast den 11 oktober 2018. Den 12
juni 2018 beslutade tingsrätten att äktenskapsskillnaden skulle föregås av
betänketid räknad från den 3 april 2018. Samma dag expedierades protokollet
från den muntliga förberedelsen, vari kärandens personnummer inte angavs och
adressen hänvisade till Partsbilaga Sekretess. I bilagan fanns en boxadress till
käranden i hennes hemkommun uppgiven, men bilagan synes inte ha skickats ut
med protokollet.
Den 11 juli 2018 entledigades den gode mannen och tillerkändes begärd
ersättning av allmänna medel. Vissa problem med begärd utredning uppkom och
socialförvaltningen i kärandens hemkommun kontaktade undertecknad i frågan.
Problemen reddes ut och Socialförvaltningen i Hedemora kommun begärde den
10 oktober 2018 anstånd med yttrande till den 26 oktober 2018, vilket medgavs.
Nytt anstånd till den 9 november 2018 begärdes och beviljades den 25 oktober
2018. Vårdnads- och umgängesutredningen inkom den 9 november 2018. I
denna angavs ingenstans var käranden och hennes […] bodde. Det
rekommenderades umgänge med umgängesstöd att börja snarast. Den
3 december 2018 meddelade tingsrätten genom HH deldom på
äktenskapsskillnad. I domen angavs kärandens adress c/o ombudet. En
partsbilaga fanns visserligen upprättad med kärandens ovannämnda boxadress,
men den bilagan synes inte ha expedierats till parterna.
Den 12 december 2018 begärde tingsrätten av Socialförvaltningen i Hedemora
kommun att den skulle undersöka förutsättningarna för kärandens hemkommun
att bistå med umgängesstöd. Att begäran riktades till Hedemora och inte till
kärandens hemkommun, berodde på att tingsrätten ville undvika att uppgift om
vistelseorten röjdes. Den 10 januari 2019 yttrade sig Socialförvaltningen i
Hedemora kommun och uppgav då att kärandens hemkommun kunde ordna
umgänge i lokal med två umgängesstödjare närvarande varannan lördag.
Huvudförhandling i målet hölls den 12 och 15 februari 2019 med rätten
bestående av HH och tre nämndemän. Dom skulle sedan meddelas den 8 mars
2019 men flyttades den 7 mars 2019 på grund av rådande arbetsbelastning till
den 14 mars 2019. Dom i målet meddelades följdriktigt den 14 mars 2019. På
domens första sida angavs AA:s adress till c/o Advokat DD. Det fanns
visserligen alldeles efter AA:s namn en anteckning om en Partsbilaga sekretess,
men denna bilaga (som i och för sig upprättats och innehöll den tidigare
omnämnda boxadressen) torde inte ha menats eller uppfattats som en del av
domen och har heller inte expedierats till parterna. I domslutet anförtroddes AA
ensam vårdnad om […] samt angavs bland annat: ”…BB skall ha rätt till
umgänge med CC enligt följande. – Från den 14 april 2019 till den 14 oktober
2019 tre timmar varannan lördag kl. 13.00 – 16.00, jämna veckor, i
umgängeslokal med adress […] [gatunamn med nummer och kommun, JO:s
anm.] …”. Av domskälen på sid 16y kan uttydas att det var socialförvaltningen i
AA:s boendekommun som ordnade med umgängesstödet.
                                                                      Dnr 3562-2019         Sid 5 (14)




     Domen överklagades av bägge parter till Svea hovrätt, som den 10 april 2019
     vägrade prövningstillstånd.

     2.   Tingsrättens bedömning
     Enligt 21 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
     gäller sekretess hos alla myndigheter (även domstolar) för uppgift om en
     enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna
     upplysningar om var den enskilde bor, om det av särskild anledning kan antas att
     den enskilde kan komma att utsättas för hot eller våld eller annat allvarligt men
     om uppgiften röjs.
     Enligt 43 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen upphör sekretessen för
     uppgifter som tas in i en offentlig dom, om inte rätten enligt 43 kap. 8 a § samma
     lag förordnat att sekretessen alltjämt skall vara tillämplig. Ett sådant förordnande
     har inte tagits in i domen. Emellertid torde den hemliga adressuppgiften i
     ”sekretessbilagan” som nämnts inte ha varit en del av domen, vilket framgår än
     tydligare av att adressen i reciten angivits till c/o ombudet. Därmed var ett
     särskilt sekretessförordnande onödigt.
     Det kan särskilt anmärkas att det alltid automatiskt upprättas en Partsbilaga
     sekretess när avgörande skapas i mål med hemliga partsuppgifter, vare sig
     domaren vill eller ej. Rutinen (oskriven) är då hos den administrativa enheten,
     som expedierar slutliga avgöranden, att inte bifoga bilagan, om det inte finns
     särskild anledning till det. I så fall kontaktas alltid ordföranden innan
     expediering sker.
     Det är visserligen tveksamt om det går att dra någon säker slutsats om kärandens
     bostad, endast utifrån att umgänget skulle ske i […] [angiven kommun, JO:s
     anm.]. Å andra sidan hade det kanske gått att hitta en lämpligare formulering för
     att inte riskera röjandet av bostadsorten, men samtidigt är det viktigt att
     domslutet blir tydligt på alla sätt. Det bör framhållas att HH och tingsrätten i
     övrigt verkligen vinnlagt sig om att hålla kärandens adress hemlig, bland annat
     genom att låta Socialförvaltningen i Hedemora kommun sköta om
     vårdnadsyttrandena.
     Slutligen kan konstateras att förordnandet om umgänge i domen rätteligen enligt
     6 kap. 15 c § föräldrabalken borde ha innefattat en formulering om
     umgängesstöd. Såsom HH framhållit så torde emellertid detta inte ha kunnat
     missförstås av någon berörd person eller myndighet, bland annat på grund av
     domskälens utformning.
     Således konstaterar tingsrätten att det är mycket olyckligt om AA:s boendeadress
     kommit att röjas genom utformningen av domen. Tingsrätten kommer givetvis i
     framtiden att uppmärksamma alla ännu mera på riskerna med domslutens
     utformning i fråga om adresser m.m. så att den anmälda händelsen inte upprepas.
HH uppgav följande:

     1.   Jag minns inte om partsbilaga sekretess bifogades domen. I detta fall torde
          det inte funnits behov av någon bilaga eftersom partens adress var c/o
          ombudet.
     2.   Utformningen av den första strecksatsen i punkten 2 i domslutet saknar av
          misstag förordnande om umgängesstöd, vilket det borde ha gjort eftersom
          det fanns behov av umgängesstöd på grund av bristande anknytning. Jag tror
          dock inte att någon missuppfattade detta eftersom fråga ställts till mammans
          boendekommun.
          Beträffande partens sekretesskyddade adress beaktades den på så sätt att
          förfrågan till mammans boendekommun om möjlighet att erbjuda
          umgängesstöd ställdes via Hedemora kommun, dvs. pappans
          boendekommun. Det var ett medvetet val från tingsrättens sida att underlåta
          att närmare efterfråga förhållandet mellan partens sekretesskyddade adress
                                                                 Dnr 3562-2019     Sid 6 (14)




          och platsen för umgänge, dvs. om umgängeslokalen fanns i mammans
          boendekommun eller någon annan kommun.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Inför JO:s beslut hämtades protokollet från den muntliga förberedelsen den
8 juni 2018 in. Av det framgick att AA återkallade sitt interimistiska yrkande
och att tingsrätten uppdrog åt socialnämnden i Hedemora kommun att verkställa
en vårdnads- och umgängesutredning enligt 6 kap. 19 § tredje stycket FB.
Tingsrätten förordnade samtidigt att utredningen skulle bedrivas i samråd med
socialnämnden i den kommun där AA bodde. På förstasidan av protokollet
under PARTER, kärande, namngavs AA och på raden under stod ”Sekretess, se
Partsbilaga sekretess”. I själva partsbilagan återfanns AA:s namn och
personnummer, därefter en boxadress och ett postnummer samt ett ortsnamn.
Partsbilagan återgav följaktligen samma uppgifter för AA som fanns i den
partsbilaga som upprättades i samband med domen den 14 mars 2019.

Även tingsrättens deldom på äktenskapsskillnad den 3 december 2018 hämtades
in. I den återfanns på förstasidan endast AA:s namn och en c/o-adress till
ombudet. Någon hänvisning till partsbilagan fanns således inte.

JO hämtade också in vissa andra handlingar i målet, bl.a. ett personbevis för
barnet BB, som hade kommit in till tingsrätten den 20 mars 2018. Personbeviset
var stämplat med texten ”Skyddade personuppgifter enligt 22 kap. 1 §
offentlighets- och sekretesslagen” vid både AA:s och BB:s namn, men det
framgick inte vem eller vilken myndighet som hade satt stämpeln.

Rättslig reglering
Regler om skyddade personuppgifter m.m.
Uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som registreras i folkbok-
föringen är som huvudregel offentliga. Sekretess kan dock enligt 22 kap. 1 §
OSL gälla för sådana uppgifter, om det av särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Det blir
då fråga om s.k. skyddade personuppgifter.

Skyddade personuppgifter är ett samlingsbegrepp för de olika skyddsåtgärder
kring personuppgifter som finns. Beroende på arten av hot finns det tre grader
av skydd för en enskilds personuppgifter: sekretessmarkering, skyddad
folkbokföring (benämndes före den 1 januari 2019 kvarskrivning) och fingerade
personuppgifter (de två senare formerna av skydd utelämnas nedan). Utöver
dessa former finns bestämmelser om sekretess oavsett i vilket sammanhang en
uppgift om en enskilds personliga förhållanden förekommer och som kan
aktualiseras för hotade och förföljda personer (se prop. 2017/18:145 s. 29 och
nedan om 21 kap. 3 § OSL).

Såvitt framgått hade AA en sekretessmarkering i folkbokföringen. En
sekretessmarkering är den minst ingripande formen av skydd. En enskild som
anser att hans eller hennes personuppgifter bör omfattas av sekretess kan ansöka
                                                                   Dnr 3562-2019        Sid 7 (14)




om att Skatteverket ska införa en sekretessmarkering för uppgifterna i folkbok-
föringen. Det finns ingen skyldighet att göra en sekretessmarkering och en
sådan markering innebär inte något bindande avgörande av sekretessfrågan utan
tjänar endast som en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning
om den handling där uppgifterna förekommer begärs ut (se a. prop. s. 31 och
t.ex. JO 1993/94 s. 509). Förfarandet är inte närmare reglerat utan grundar sig
på 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen, TF, och 5 kap. 5 § OSL.

En markering i folkbokföringsdatabasen är alltså endast en indikation på att
folkbokföringssekretess kan gälla för uppgifterna. Syftet är att hindra att en
hotande eller förföljande person med hjälp av personuppgifter lokaliserar en
person och utsätter denne för brott, förföljelse eller trakasserier. Skyddet består i
att Skatteverket aviserar den registrerade sekretessmarkeringen tillsammans
med personuppgifterna till andra myndigheter. Den mottagande myndigheten
ska därefter självständigt avgöra om sekretess föreligger för uppgifterna
(a. prop. s. 31 f.). Om en domstol får en sekretessreglerad uppgift från en
domstol eller en annan myndighet, t.ex. Skatteverket, blir sekretess-
bestämmelsen – med vissa undantag – enligt 43 kap. 2 § första stycket OSL
tillämplig på uppgiften även hos domstolen.

Tingsrätten har i remissvaret hänvisat till bestämmelsen i 21 kap. 3 § första
stycket OSL. Bestämmelsen är generellt tillämplig i all offentlig verksamhet när
det gäller att skydda förföljda personer. Sekretessen gäller således för uppgift
om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna
upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes
telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas
för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om anhöriga
till den enskilde. En förutsättning för sekretess är att det av särskild anledning
kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot
eller våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Med ”annan jämförbar
uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller
tillfälligt” avses enligt förarbetena t.ex. en adress till ett fritidshus eller ett
hotell, men även en del av en adressuppgift eller någon annan jämförbar uppgift
som kan användas för att ta reda på var den enskilde bor omfattas. Och med
formuleringen ”annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i
kontakt med den enskilde” menas t.ex. uppgift om faxnummer eller vem som är
den enskildes arbetsgivare. Om uppgifter som omfattas av sekretess-
bestämmelsen får ett starkare skydd enligt en annan sekretessbestämmelse som
också är tillämplig hos den aktuella myndigheten ska den senare sekretessen
tillämpas (prop. 2005/06:161 s. 98 f.).

Av sekretessbestämmelsen i 36 kap. 1 § andra stycket 2 OSL följer att sekretess
gäller hos en domstol för en uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften
förekommer i t.ex. ett familjerättsligt mål. Denna bestämmelse kan dock endast
                                                                 Dnr 3562-2019      Sid 8 (14)




komma i fråga om t.ex. röjandet av en geografisk vistelseort innebär allvarlig
risk för parten i fråga (se Heuman m.fl., Sekretess m.m. hos allmän domstol, en
handbok, femte upplagan, s. 99).

OSL innehåller flera regler om hur sekretessbestämmelserna förhåller sig till
varandra. Enligt huvudregeln om s.k. konkurrens mellan bestämmelserna, som
finns i 7 kap. 3 § OSL, ska den eller de bestämmelser som ger sekretesskydd
tillämpas och det oavsett vilka slags sekretessbestämmelser (primära eller
sekundära) som konkurrerar. Undantagsbestämmelser finns dock, bl.a. i ovan
nämnda 43 kap. 2 § som innebär att en primär sekretessbestämmelse tar över en
sekundär. När det gäller sekretess enligt 21 kap. 3 § ska huvudregeln enligt
7 kap. 3 § OSL tillämpas. (Se Heuman a.a. s. 41 f.) Vilka slutsatser i
sekretesshänseende som dessa regler innebär i ett konkret fall är alltid upp till
domstolen att bedöma.

Tingsrätten har i remissvaret berört bestämmelsen i 43 kap. 8 § OSL. Av
bestämmelsens första stycke framgår, såvitt nu är av intresse, att en sekretess-
bestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål i en domstols rättskipande eller
rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet om uppgiften tas in
i en dom eller ett slutligt beslut i samma mål. Detsamma gäller om uppgiften tas
in i ett beslut som inte är slutligt om beslutet bl.a. innebär att domstolen
bestämmer vad som tills vidare ska gälla i en fråga som målet rör. Med sådana
beslut som innebär att domstolen bestämmer vad som tills vidare ska gälla i en
fråga som målet rör avses t.ex. interimistiska beslut i ett familjemål (se prop.
2015/16:144 s. 23 f. och 38 f.). Enligt andra stycket gäller dock inte vad som
sägs i första stycket om domstolen i sitt avgörande har beslutat att sekretess-
bestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen.

Ett beslut enligt 43 kap. 8 § andra stycket OSL om att en sekretessbestämmelse
ska fortsätta att vara tillämplig förutsätter att intresset av sekretess för en
uppgift i domen eller beslutet väger väsentligt tyngre än intresset för
offentlighet. Vid denna bedömning ska särskild vikt läggas bl.a. vid intresset av
offentlighet för sådana uppgifter som visar vilka överväganden domstolen har
gjort vid sin prövning och om resultatet av prövningen. Detta framgår av
43 kap. 8 a § OSL.

Regler om umgänge med s.k. umgängesstöd
Ett barn har enligt 6 kap. 15 § FB rätt till umgänge med en förälder som barnet
inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern
träffar varandra eller genom att de har annan kontakt. På talan av den förälder
som vill umgås med sitt barn kan domstolen besluta om ett umgänge mellan
barnet och den föräldern, se 6 kap. 15 a § FB.

När rätten beslutar om ett umgänge med en förälder som ett barn inte bor
tillsammans med får rätten, om barnet har behov av det, även besluta att en
person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget, s.k.
umgängesstöd. Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid, vilket ska
                                                                 Dnr 3562-2019       Sid 9 (14)




anges i beslutet. Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska rätten hämta in
ett yttrande från socialnämnden. Efter rättens beslut ska nämnden utse en viss
person att medverka vid umgänget. Reglerna om umgängesstöd finns i 6 kap.
15 c § FB.

Bedömning
Inledning
Min granskning i detta ärende har fokuserat på tre frågor, nämligen hanteringen
av AA:s skyddade personuppgifter i domen den 14 mars 2019, hur domskälen
och utformningen av förordnandet om umgänge förhållit sig till tingsrättens
bedömning att uppgifterna om AA:s och BB:s adress och vistelseort var
sekretessbelagda samt utformningen av domen såvitt avser frågan om
umgängesstöd.

JO uttalar sig som utgångspunkt inte om bedömningar i sakfrågor. Det finns inte
någon anledning att frångå den principen i detta ärende. Jag går alltså inte in på
tingsrättens bedömning av de tvistiga frågorna mellan parterna i målet, dvs.
vårdnaden av barnet BB och umgänget mellan BB och CC.

Innebörden av att partsbilagan var en del av domen
Enligt tingsrätten uppmärksammades att AA hade skyddade personuppgifter när
målet överlämnades från Stockholms tingsrätt och målet sekretessmarkerades i
målhanteringssystemet Vera redan då. En särskild registrering av AA:s adress
som ”Sekretess” gjordes samtidigt. Vidare ska den adress för AA som fanns i
stämningsansökan ha gått till ombudet, och ansökan innehöll en upplysning om
att AA:s egen adress var ”sekretesskyddad”. Det har visserligen inte
framkommit vare sig vilken adress som då lades in i Vera eller vilken sekretess-
bestämmelse som tingsrätten ansåg tillämplig. Det står emellertid klart att
tingsrätten under handläggningen bedömt att det fanns skäl och förutsättningar
att hålla AA:s adressuppgift hemlig och att det gällde också för motsvarande
uppgifter om barnet BB.

I remissvaret har tingsrätten gett uttryck för uppfattningen att den partsbilaga
som upprättades i samband med domen den 14 mars 2019 inte ska ses som eller
har varit avsedd att vara en del av domen mellan AA och CC. Tingsrätten har i
det sammanhanget redogjort för tingsrättens rutiner och särskilt framhållit att
den aktuella partsbilagan inte expedierades till parterna. Enligt tingsrätten har
därmed ett sekretessförordnande i domslutet varit onödigt.

Det framgår inte av tingsrättens remissvar eller utredningen i övrigt hur
tingsrätten fick kännedom om boxadressen till AA som angetts i partsbilagan
till domen och inte heller vilken sekretessbestämmelse som tingsrätten tillämpat
på uppgiften. Om den sekretessreglerade uppgiften kommit från Skatteverket
har bestämmelsen i 22 kap. 1 § OSL varit tillämplig (se 43 kap. 2 § andra
stycket OSL). Det framstår dock som oklart var uppgiften kom ifrån. Om
tingsrätten inte förstått det som framgick av stämningsansökan som en begäran
enligt 36 kap. 1 § andra stycket OSL om sekretess för AA:s personliga
                                                                   Dnr 3562-2019       Sid 10 (14)




förhållanden uppfattar jag utifrån vad tingsrätten anfört i sitt remissyttrande att
rätten bedömt att sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 § OSL varit tillämplig för
adressuppgiften.

I partsbilagan som upprättades i samband med domen den 14 mars 2019, som
förstasidan av domen hänvisade till, återgavs alltså AA:s personuppgifter med
bl.a. en boxadress och ett ortsnamn. Huruvida sekretess gäller för en boxadress
har inte varit föremål för uttryckliga överväganden vid något lagstiftningsarbete
på senare tid i anslutning till de nämnda bestämmelserna i OSL. Emellertid
återfinns i doktrinen uttalanden i anslutning till 29 kap. 3 § OSL – som rör
sekretess hos bl.a. myndighet som bedriver postverksamhet – med innebörden
att med adress i sådana sammanhang avses fast eller tillfällig bostadsadress
liksom boxadress (se Tansjö m.fl. Nordstedts Juridik, JUNO Version 21,
kommentaren till 29 kap. 3 § OSL). Vidare har när det gäller sekretess under en
förundersökning i brottmål (se 35 kap. 1 § OSL) i rättsfallet RÅ 1989 not 210
angetts att, vid bedömningen av den enskildes personliga och ekonomiska
förhållanden, någon fara för att vissa identiteter skulle kunna röjas inte borde
föreligga såvida inte uppgifterna om namn, gatuadress eller boxadress angavs.
Som framgått under Rättslig reglering kan även sekretess råda för en med
bostadsadress eller e-postadress jämförbar uppgift med stöd av 21 kap. 3 §
OSL. Mot denna bakgrund torde enligt min mening en boxadress i förening med
postnummer och ortsnamn kunna utgöra sådan uppgift som kunde lämna
upplysning om var AA bodde eller vistades, stadigvarande eller tillfälligt.

Såvitt framgår av utredningen hos JO hade inte AA:s skyddade person-
uppgifterna röjts av de tidigare avgörandena. Således fattade tingsrätten inte
något interimistiskt beslut i fråga om själva vårdnaden eller umgänget vid den
muntliga förberedelsen den 8 juni 2018. Något s.k. offentlighetsdop av
uppgifterna skedde därmed inte (se 43 kap. 8 § OSL). Det förhållandet att
tingsrätten förordnade om en vårdnads- och umgängesutredning medför enligt
min mening inte någon annan bedömning. Vidare innehöll inte deldomen på
äktenskapsskillnad den 3 december 2018 någon uppgift om AA:s adress eller
vistelseort, utan i stället angavs endast en c/o-adress till ombudet, på
förstasidan, och någon hänvisning till en partsbilaga gjordes inte. Det har alltså i
och för sig funnits förutsättningar för tingsrätten att i domen den 14 mars 2019
förordna att en sekretessbestämmelse skulle vara tillämplig även i fortsättningen
för vissa av AA:s personuppgifter.

Det finns inte några bestämmelser som reglerar närmare vilka uppgifter om
parterna som ska redovisas i en dom. Sålunda sägs endast i rättegångsbalken,
RB, att parterna och deras ombud eller biträden ska anges i en tvistemålsdom
(se 17 kap. 7 § första stycket 2). Praxis är emellertid att parter som är fysiska
personer ska anges med namn, personnummer och adress (se JO 2004/05 s. 29,
Heuman m.fl., Sekretess m.m. hos allmän domstol, En handbok, femte
upplagan, s. 139 och Fitger m.fl., kommentaren till 17 kap. 7 § RB).

Domstolsverket har utfärdat föreskrifter som ska tillämpas av tingsrätter vid
registreringen av mål och ärenden i målhanteringssystemet Vera (verksamhets-
                                                                      Dnr 3562-2019       Sid 11 (14)




registret). Föreskrifterna tar sin utgångspunkt i brottmål och reglerar hur en
tilltalad eller annan aktör, t.ex. en målsägande som är part, ska anges i en dom
eller ett slutligt beslut (se Domstolsverkets föreskrifter [2006:9], senast ändrade
genom DVFS 2019:1). Samma metod tillämpas emellertid i stor utsträckning
även i andra måltyper vid tingsrätterna (se Heuman m.fl., a.a., s. 140). Enligt
föreskrifterna ska uppgifter om aktörer som är knutna till avgörandet vara
sekretessmarkerade i Vera om de omfattas av sekretess enligt OSL och
sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Om
uppgifterna är sekretessmarkerade anges då per automatik ”Sekretess” i
avgörandets offentliga del. Och genom Vera skapas då utan någon särskild
åtgärd en specifik partsbilaga med de sekretessmarkerade aktörsuppgifterna.
Om någon sekretessbestämmelse inte är tillämplig men en adressuppgift ändå
inte bör spridas kan enligt Domstolsverkets föreskrifter en c/o-adress, t.ex. till
ett målsägandebiträde, alltid anges i stället. I sådant fall måste aktörsuppgiften i
Vera justeras så att systemet inte genererar en partsbilaga.

Det angivna sättet att hantera sekretessreglerade personuppgifter innebär att det
avgörande som skapas i Vera har dels en offentlig del och dels en automatiskt
skapad partsbilaga som innehåller de personuppgifter som är sekretess-
markerade i Vera, t.ex. en parts identitet eller adress. Partsbilagan ingår i
avgörandet genom den hänvisning som finns i den offentliga delen av
avgörandet. Det förhållandet att en partsbilaga inte expedieras eller skrivs ut har
ingen betydelse i det avseendet. I stället har alltså uppgifterna därmed tagits in i
avgörandet och för att uppgifterna i partsbilagan ska förbli skyddade måste
rätten i avgörandet i enlighet med 43 kap. 8 § OSL uttryckligen förordna att en
sekretessbestämmelse ska vara tillämplig för dem även i fortsättningen. Om det
inte görs blir uppgifterna i partsbilagan offentliga.

AA:s skyddade personuppgifter i partsbilagan till domen den 14 mars 2019 har
följaktligen blivit offentliga till följd av att tingsrätten inte fattade beslut om att
någon sekretessbestämmelse skulle vara tillämplig även i fortsättningen.
Rådmannen HH förtjänar kritik för detta.

Jag vill understryka vikten av att den ansvariga domaren gör en kontroll av att
skyddade personuppgifter – identiteten och/eller adressuppgiften – i
förekommande fall är korrekt inlagda i Vera innan målet avslutas och därvid tar
ställning till om någon sekretessbestämmelse ska gälla även i fortsättningen.
Vid genomgången av förstasidorna och domslutet, eller annat avgörande, utgör
det förhållandet att uppgifterna om en part, helt eller delvis, anges som
”Sekretess, se Partsbilaga sekretess” eller ”Sekretess” en påminnelse om att
göra denna kontroll. Om den ansvariga domaren då bedömer att det inte finns
skäl att förordna att en sekretessbestämmelse ska vara tillämplig även i
fortsättningen ska han eller hon se till att de registrerade uppgifterna i Vera, och
därmed i domshuvudet eller motsvarande, ändras så att någon partsbilaga inte
knyts till avgörandet i målhanteringssystemet. Under handläggningen av det
aktuella målet har jag noterat att tingsrätten använt sig av två sätt för att ange
AA:s adress, dels en partsbilaga, dels en c/o-adress till ombudet. Särskilt med
                                                                  Dnr 3562-2019     Sid 12 (14)




hänsyn till förhållandena i målet torde det senaste sättet ha varit både lämpligt
och tillräckligt. Detta har HH också gett uttryck för i remissvaret.

Utformningen av förordnandet om umgänge och AA:s skyddade
personuppgifter
Av remissyttrandet och utredningen i övrigt framgår att tingsrätten vid flera
tillfällen under målets handläggning gjorde överväganden i fråga om hur olika
åtgärder skulle kunna genomföras utan att röja uppgifterna om var och i vilken
kommun AA och BB var bosatta. Jag har förstått att tingsrätten strävade efter
att skydda dessa uppgifter även vid utformningen av domskälen som avsåg
umgängesfrågan och av själva domslutet.

Givetvis är det angeläget att en domare är särskilt noggrann och omsorgsfull vid
utformningen av domskäl om en enskilds personuppgifter är sekretessbelagda
och det bedöms finnas grund för att uppgifterna även i fortsättningen ska vara
det. Detsamma gäller om processmaterialet annars innehåller känsliga uppgifter.
Om det är möjligt och det inte behövs för avgörandet av själva saken bör
sålunda domaren undvika att ta in uppgifter i domen som på grund av sin
anknytning till de skyddade personuppgifterna kan röja dessa.

Förslaget till umgängesstöd och umgängeslokal hade lagts fram av AA:s
boendekommun efter begäran från tingsrätten. Förslaget lämnades via
Hedemora kommun för att undvika att röja var AA och BB bodde. Som jag
uppfattar remissvaret övervägde rådmannen HH hur rätten skulle förhålla sig till
den föreslagna lokalen mot bakgrund av att AA hade skyddade personuppgifter.
Hon ansåg emellertid att det var möjligt att förordna om umgänge i
umgängeslokalen så länge som det inte närmare belystes om det fanns någon
koppling mellan denna och AA:s boendekommun. Sålunda gjorde tingsrätten en
bedömning i sekretessfrågan innan den förordnade om umgänge i den angivna
umgängeslokalen.

Det är enligt min mening inte självklart att utformningen av domen kan anses ha
röjt AA:s skyddade personuppgifter. Det framgår således inte uttryckligen om
umgängeslokalen låg i AA:s boendekommun eller i en annan kommun. I
domskälen redovisades endast att ”AA:s boendekommun har meddelat att den
har ordnat en möjlighet för BB att ha umgänge med CC med umgängesstöd”.
Även om detta kan tas till intäkt för antagandet att umgängeslokalen låg i eller
åtminstone hade anknytning till AA:s boendekommun, särskilt då BB var rätt
liten och bodde tillsammans med AA, behövde det inte ha förhållit sig på det
sättet. Enligt min mening kan alltså domskälen och förordnandet om att det
inledande umgänget skulle ske i den angivna umgängeslokalen inte ensamt
anses ha medfört att AA:s boendekommun röjts.

Som jag tidigare har konstaterat har emellertid sekretessbestämmelsen för
uppgifterna om AA:s adress upphört att vara tillämplig då tingsrätten tagit in
uppgifterna i domen utan ett förordnande om att bestämmelsen skulle vara
tillämplig även i fortsättningen. Genom de offentliga uppgifterna i partsbilagan
till domen framgick det således att den ort som angavs där var samma kommun
                                                                Dnr 3562-2019      Sid 13 (14)




som umgängeslokalen låg i. Därigenom har domens utformning bidragit till
slutsatsen att AA också var bosatt i den kommun som umgängeslokalen fanns.

Utformningen av beslutet om umgänge har saknat ett förordnande om
s.k. umgängesstöd
Om ett barn har behov av det får rätten, när den beslutar om umgänge med en
förälder som barnet inte bor med, besluta om umgängesstöd. Med umgänges-
stöd avses en person som utses av socialnämnden, sedan domstolen beslutat om
det, och som medverkar vid umgänget mellan barnet och hans eller hennes
förälder, se 6 kap. 15 c § FB. Med umgängesstöd avses alltså inte en viss lokal.

Genom domen förordnade emellertid tingsrätten att BB:s inledande umgänge
med CC skulle äga rum i en viss umgängeslokal. Domslutet saknar helt beslut
om att ett umgängesstöd skulle medverka vid det inledande umgänget. Som
tingsrätten har konstaterat i sitt remissvar skulle förordnandet i domslutet i
stället rätteligen ha omfattat umgängesstöd i enlighet med den nämnda
regleringen och med de överväganden som hade gjorts i domskälen i
umgängesfrågan. Jag är av samma uppfattning. Även om det i detta fall inte
finns skäl att tro annat än att socialnämnden utsåg en viss person att medverka
vid umgänget kan inte HH undgå kritik för att domslutet inte utformades i
enlighet med de rättsliga förutsättningarna och för den otydlighet som
skillnaden mellan domskälen och domslutet inneburit.

Jag vill i detta sammanhang upplysa om att JO Thomas Norling nyligen
genomfört en undersökning av hur socialtjänsten verkställer domstolars beslut
om umgänge med umgängesstöd. I sitt beslut den 30 juni 2020 (dnr 9119-2019)
konstaterade han bl.a. att en lokal inte uppfyller de formella krav som
bestämmelsen i 6 kap. 15 c § FB ställer på en socialnämnd när den verkställer
ett domstolsbeslut om umgängesstöd. Det finns enligt honom inte heller något
stöd för att en nämnd kan erbjuda umgängesstöd endast under förutsättning att
umgänget förläggs till en umgängeslokal. Med anledning av vad som framkom i
en viss del av Thomas Norlings undersökning har jag tagit ett initiativ till att
utreda en tingsrätts hantering av olika frågor kring umgängesstöd enligt 6 kap.
15 c § FB. Ärendet (dnr 1325-2020) är snart klart för avgörande.

Avslutande synpunkter
Bedömningar i sekretessfrågor är inte alltid självklara och den enskilda
domaren måste ta hänsyn både till intresset av offentlighet i verksamheten och
till om exempelvis en enskild part lider men om en viss uppgift röjs. Inte minst
mot denna bakgrund är det av avgörande betydelse att den enskilda domaren har
klart för sig vilka regler som gäller och tillämpar dem på rätt sätt såväl under
handläggningen som i samband med beslut under rättegången och det slutliga
avgörandet. Ett röjande av t.ex. en sekretessbelagd adressuppgift kan få mycket
allvarliga konsekvenser för den enskilde. Det är dessutom av vikt att
domstolarna har tydliga och rättsligt korrekta rutiner för hanteringen av
sekretessreglerade uppgifter. Mot bakgrund av vad som framkommit i detta
ärende utgår jag från att Falu tingsrätt nu ser över sina rutiner.
                                                                Dnr 3562-2019      Sid 14 (14)




JO har vid flera inspektioner av domstolar de senaste åren påträffat domar och
beslut med hänvisning till en partsbilaga och där avsikten tycks ha varit att en
sekretessbestämmelse skulle fortsätta vara tillämplig för uppgifterna i den
bilagan, men där förordnande om detta saknats. Det har följaktligen medfört att
uppgifterna i dessa partsbilagor blivit offentliga, dvs. det har varit fråga om
samma förhållanden som i nu aktuellt ärende. Vid inspektionerna har också
avgöranden med partsbilagor som endast har innehållit offentliga uppgifter
uppmärksammats. (Se protokoll från JO:s inspektioner av tingsrätter och
förvaltningsrätter, bl.a. dnr 915-2015, dnr 5855-2016, dnr 7604-2018 och dnr
7403-2019.) Det kan inte uteslutas att utformningen av själva målhanterings-
systemet Vera (verksamhetsregistret), och hur partsbilagan upprättas och knyts
till ett avgörande, kan ha betydelse för vad som många gånger framstår som
förbiseenden eller misstag från enskilda domares sida i nu berörda avseenden.
Det kan även finnas behov av tydligare riktlinjer för domstolarna om hur
skyddade personuppgifter och partsbilagor bör hanteras. Eftersom Domstols-
verket ansvarar för Vera skickar jag en kopia av detta beslut dit för kännedom.

Ärendet avslutas.
