# Anmälan mot lagmannen vid Malmö tingsrätt om en lista som används vid fördelningen av uppdrag som målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn m.m.

JO 2014-12-19 dnr 3586-2013

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2014-12-19              3586-2013              1 (7)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Anmälan mot lagmannen vid Malmö tingsrätt om en lista som används
                        vid fördelningen av uppdrag som målsägandebiträde och som särskild
                        företrädare för barn m.m.


                          Beslutet i korthet: Lagmannen vid Malmö tingsrätt anmäldes för att inte ha fört upp tre
                          biträdande jurister i en lista över lämpliga advokater och andra jurister för uppdrag som
                          målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn. I beslutet konstaterar JO att listan
                          är ett ändamålsenligt verktyg för tingsrätten när det gäller att utse lämpliga personer till
                          uppdrag som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn samt att listan inte
                          strider mot 1 kap. 9 § regeringsformen. Därför finner JO ingen anledning att uttala någon
                          kritik mot tingsrätten för hanteringen av listan.
                          Lagmannen anmäldes också för att inte ha lämnat en överklagandehänvisning till sitt
                          ställningstagande när detta efterfrågades av de berörda. Eftersom lagmannen ansåg att
                          det inte gick att överklaga hennes beslut kan hon enligt JO inte kritiseras för att hon
                          redovisade den uppfattningen.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA, BB och CC klagomål mot Malmö tingsrätt och
                        lagmannen DD för hanteringen av en lista hos tingsrätten över advokater och andra
                        jurister som bedömts lämpliga att förordnas som bl.a. målsägandebiträde när en
                        målsägande inte önskat någon särskild jurist som biträde.

                        AA, BB och CC anförde bl.a. följande:

                        I juli 2012 och mars 2013 skickade CC in en begäran till Malmö tingsrätt om att
                        jur. kand. BB och jur. kand. AA skulle komma i fråga för uppdrag som
                        målsägandebiträde och som särskild företrädare för barn. Det besked som
                        tingsrätten lämnade i båda fallen var att tingsrätten inte för upp biträdande jurister
                        på ”listan” över målsägandebiträden förrän den biträdande juristen tjänstgjort i ett
                        år. Emellertid ombads CC att skicka in en förteckning över vilka ärenden som BB
                        hade handlagt under sina första sex månader som biträdande jurist. Sedan denna
                        förteckning hade lämnats till tingsrätten i februari 2013 fick BB besked om att
                        kravet på ett års tjänstgöring som biträdande jurist stod fast och CC ombads att
                        återkomma med en ny anmälan till tingsrätten efter att de biträdande juristerna
                        hade tjänstgjort i ett års tid. Den 6 maj 2013 lämnade CC in en begäran om att få en




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                      Dnr 3586-2013     Sid 2 (7)




besvärshänvisning i fråga om domstolens beslut att inte föra upp de biträdande
juristerna på listan. Den 21 maj 2013 meddelade lagmannen DD bl.a. följande:

      Mitt svar är att tingsrätten inte fattat något beslut som är överklagbart. De två
      biträdande juristerna är inte utestängda från att ta uppdrag som målsägandebiträde,
      ombud eller särskild företrädare för barn. Varje domare prövar självständigt en
      begäran om att någon av de angivna biträdande juristerna ska förordnas.
      Tingsrätten har en lista med advokater och andra jurister som tingsrätten förordnar
      som bl.a. målsägandebiträde när en målsägande inte önskat någon särskild person
      som biträde. Tingsrättens ledningsgrupp har enats om följande principer för att en
      jurist, efter begäran, ska föras upp på listan.
      1) Advokater ska föras upp på listan.
      2) För biträdande jurister på advokatbyrå gäller att de kan föras upp på listan om
      de är tingsmeriterade. I annat fall krävs ett års tjänstgöring på advokatbyrå.
      Undantag kan – efter särskild prövning av lagmannen – göras för jurister med
      andra värdefulla juridiska meriter.
      3) Jurister som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på advokatbyrå kan
      föras upp på listan om de har ansvarsförsäkring och kan åberopa goda referenser.
      Listan finns för att uppdragen ska kunna fördelas på ett rättvist sätt mellan jurister
      som har verksamhet i området. Avsikten är också att de personer som finns upptagna
      på listan ska vara lämpliga för de uppdrag som tingsrätten fördelar.

Den 19 augusti 2013 skickades en begäran till Malmö tingsrätt om att jur. kand. EE
skulle komma i fråga för uppdrag som målsägandebiträde och som särskild
företrädare för barn. Inte heller den begäran beviljades trots att EE bl.a. hade
värdefull domstolsvana genom att under flera år ha tjänstgjort som nämndeman i
Malmö tingsrätt.

Anmälarna ifrågasätter starkt huruvida det är lagenligt att inom myndigheten
upprätta interna principer eller listor som bestämmer huruvida en biträdande jurist
är lämplig eller inte att ta uppdrag som målsägandebiträde och särskild företrädare
för barn. En persons lämplighet bör skäligen bedömas individuellt och inte genom
generella riktlinjer som inte framgår av lag. Flera andra tingsrätter ställer inte upp
något tidskrav för att biträdande jurister ska kunna bli aktuella som målsägande-
biträde och som särskild företrädare för barn.

Att inte, efter begäran, föra upp BB och AA på listan måste kunna anses vara ett
beslut som är överklagbart. Tingsrättens ställningstagande innebär att den berörda
juristen inte ges möjlighet att självständigt erhålla uppdrag som målsägandebiträde
och särskild företrädare för barn inom Malmö tingsrätts domsaga.

Utredning
Tingsrätten uppmanades att lämna upplysningar om vad som hade framförts i
anmälan till JO samt redovisa sin bedömning av det som kommit fram.

Tingsrätten (lagmannen DD) lämnade upplysningar och yttrande enligt följande:
                                                                 Dnr 3586-2013      Sid 3 (7)




Upplysningar
Malmö tingsrätt har en förteckning (nedan benämnd listan) över advokater och andra
jurister som tingsrätten förordnar som bl.a. målsägandebiträde när en målsägande
inte har önskat någon särskild jurist som biträde. Även uppdrag som särskild
företrädare för barn förmedlas från listan.
När tingsrätten förordnar en person som finns upptagen på listan görs i praktiken
ingen särskild kontroll av lämpligheten hos den som förordnas. Den kontrollen har i
stället gjorts i samband med att juristen förts in på listan. Tingsrätten får
regelmässigt förfrågningar från jurister som önskar bli upptagna på listan och som
vill att tingsrätten ska förmedla uppdrag. För att en jurist, som önskar detta, ska
föras upp på listan har tingsrättens ledningsgrupp enats om följande principer.
1. Advokater ska föras upp på listan.
2. För biträdande jurister på advokatbyrå gäller att de kan föras upp på listan om de
   är tingsmeriterade. I annat fall krävs ett års tjänstgöring på advokatbyrå.
   Undantag kan – efter särskild prövning av lagmannen – göras för jurister med
   andra värdefulla juridiska meriter.
3. Jurister som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på advokatbyrå
   kan föras upp på listan om de har ansvarsförsäkring och kan åberopa goda
   referenser.
Listan används enbart när det inte finns önskemål om att en särskild person ska
förordnas. Om det kommer in en begäran om att en viss person, som inte finns med
på listan, ska förordnas till målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn
prövar den domare som är ansvarig för målet om personen ska förordnas.
Tilläggas kan att listan också har den funktionen att uppdragen fördelas rättvist
mellan jurister som är verksamma i närområdet.
CC har fått följande svar från mig när det gäller frågan om varför de biträdande
juristerna BB och AA inte omedelbart togs upp på listan.
Ingen av de två angivna biträdande juristerna är notariemeriterade. Av underlaget
för begäran om att de skulle sättas upp på tingsrättens lista för förordnande som
målsägandebiträde framgick inte att de på något sätt tidigare tagit befattning med
brottmål eller ens bevistat en brottmålsförhandling. Begäran avseende BB kom in
till tingsrätten den 6 juli 2012 och begäran avseende AA den 19 mars 2013.
BB hade viss erfarenhet av andra typer av ärenden och Du ombads återkomma när
hon fått längre erfarenhet. Den 1 mars 2013 inkom Du med uppgift om över vilka
ärenden BB varit involverad i vid tingsrätten. Jag beslutade med ledning av dessa
uppgifter den 5 mars 2013 att BB från och med den 1 juli 2013 ska föras upp på
listan för offentliga uppdrag som målsägandebiträde samt som särskild företrädare
för barn. Advokatbyrån har underrättats om beslutet.
När det gäller AA, som nyligen hade avslutat sina studier när Du begärde att han
skulle föras upp på listan för att förordnas som målsägandebiträde och särskild
företrädare för barn, ombads Du återkomma när AA fått längre erfarenhet.
När det gäller EE anställdes hon som biträdande jurist den 1 september 2013. Hon
hade då, enligt CC, nyligen avslutat sina studier. EE har tidigare varit nämndeman
vid tingsrätten. Eftersom EE inte är notariemeriterad gjorde jag bedömningen att hon
borde ha viss erfarenhet innan hon togs upp på listan. Den 21 augusti 2013 ombads
därför advokatbyrån återkomma om sex månader, då en ny bedömning av om EE
borde tas upp listan skulle göras.

Tingsrättens bedömning
Målsägandebiträde förordnas, enligt 4 § lagen om målsägandebiträde (1988:609), på
begäran av målsäganden eller när det annars finns anledning till det. Enligt samma
lagrum ska 26 § första stycket rättshjälpslagen (1996:1619) tillämpas vid
förordnandet.
                                                                          Dnr 3586-2013      Sid 4 (7)




      Hänvisningen till 26 § rättshjälpslagen innebär att den som förordnas som
      huvudregel ska vara advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå. I bestämmelsen
      anges att även annan som är lämplig för uppdraget kan bli förordnad. Kravet på
      lämplighet gäller emellertid inte enbart ”annan” utan även advokater och biträdande
      jurister. En biträdande jurist kan exempelvis anses icke lämplig om den biträdande
      juristen är oerfaren och det rör sig om ett komplicerat ärende (se Renfors, m.fl.
      Rättshjälpslagen den 7 oktober 2013, Zeteo, kommentaren till 26 §).
      Motsvarande regler om vem som får utses till särskild företrädare för barn finns i 5 §
      lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn. Här finns även kravet att endast
      den får förordnas som på grund av sina kunskaper och erfarenheter samt personliga
      egenskaper är särskilt lämplig för uppdraget.
      I de fall det inte finns önskemål om att en särskild jurist ska förordnas som
      exempelvis målsägandebiträde ankommer det på tingsrätten att välja vem som ska
      förordnas. Tingsrätten har ett ansvar för att den som förordnas uppfyller
      lämplighetskraven för uppdraget. I syfte att värna dem som får ett biträde förordnat
      åt sig, oavsett om det gäller målsägande eller barn, har tingsrätten satt upp de
      kriterier för listan som angetts ovan. Förfaringssättet underlättar också för
      domstolssekreterare med delegation, som utan egen lämplighetskontroll kan välja en
      person från listan.
      Det kan förtjäna att upprepas att ett upptagande på listan inte är något krav för att
      kunna förordnas som exempelvis målsägandebiträde. Om en aktör önskar att en viss
      person ska förordnas är det upp till ansvarig domare att göra en bedömning av
      lämpligheten hos den person som blivit önskad. När en målsägande själv har
      föreslagit en biträdande jurist som målsägandebiträde bör den önskade förordnas om
      det inte finns särskilda skäl mot det. Detta gäller alltså även om den biträdande
      juristen inte finns upptagen på listan. Jag anser därför att kriterierna för att bli
      upptagen på listan inte innebär att tingsrätten förhindrar någon från att bli förordnad
      för olika uppdrag.
      När det gäller skälen till varför de tre biträdande juristerna i anmälan inte tagits upp
      på listan hänvisar jag till vad som redovisats ovan under upplysningar. Vid varje
      begäran görs en prövning utifrån de uppgifter som lämnas eller inhämtas om
      vederbörande.
      CC har begärt en besvärshänvisning när hon fått besked om att de biträdande
      juristerna inte tagits upp på listan. I mitt svar till henne förklarade jag att tingsrätten
      inte fattat något beslut som är överklagbart samt att de två biträdande juristerna inte
      var utestängda från att ta uppdrag som målsägandebiträde, ombud eller särskild
      företrädare för barn. Jag hänvisade också till att varje domare självständigt prövar en
      begäran om att någon av de angivna biträdande juristerna ska förordnas. – Jag
      vidhåller att tingsrätten inte fattat något beslut som är möjligt att överklaga. De
      biträdande juristerna är inte avvisade som ombud och de är inte förhindrade från att
      bli förordnade för olika uppdrag. Inte heller är de föremål för någon s.k.
      svartlistning.
      De kriterier som gäller för att någon ska föras upp på listan har, som angetts ovan,
      ställts upp i syfte att värna det barn eller den målsägande som är i behov av ett
      biträde. Fördelning av uppdrag, när det inte finns önskemål om att en särskild person
      ska förordnas, hanteras på olika sätt av tingsrätterna. Jag välkomnar därför en
      granskning av det förfarande som Malmö tingsrätt valt.

AA, BB och CC kommenterade remissvaret.

Bedömning
Lagstiftning samt uttalanden av JO och JK
Tingsrätten har redogjort för den lagstiftning som är tillämplig vid förordnande av
målsägandebiträde och särskild företrädare för barn. En annan regel som är av
                                                                   Dnr 3586-2013     Sid 5 (7)




intresse är 1 kap. 9 § regeringsformen. Enligt den bestämmelsen ska domstolar i sin
verksamhet iaktta saklighet och opartiskhet. Det betyder i detta fall bl.a. att när
tingsrätten utser personer till uppdragen ska den vägledas av lagens krav på att den
som utses ska vara lämplig och att tingsrätten i sitt arbete inte får göra en
omotiverad skillnad mellan personer som vill komma i fråga för uppdragen.

JO har vid flera tillfällen haft anledning att ta ställning till frågor om fördelningen
av offentliga uppdrag mellan praktiserande jurister. I ett ärende (JO 2008/09 s. 36,
dnr 5062-2005) gällde det en advokat som tidigare hade förordnats som offentlig
försvarare men som efter utförda uppdrag inte hade ansetts lämplig att få flera
uppdrag. Ett annat ärende (dnr 1046-2009), där beslut fattades den 16 april 2009,
handlade om en advokat som hade fått besked av Migrationsverket att han tills
vidare inte skulle komma att förordnas som offentligt biträde. I ytterligare ett
ärende (dnr 4500-2013), där beslut fattades den 5 december 2014, diskuteras
Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden som är uppsatta för
uppföljning, tillsyn och kontroll.

De redovisade besluten handlar om situationer där en jurist som tidigare har haft
offentliga uppdrag riskerar att inte längre tilldelas sådana. Ett ärende som har större
likheter med det nu aktuella fallet är JO:s ärende med dnr 5920-2013. Det handlar
om Migrationsverkets it-stöd som när ett offentligt biträde ska förordnas i första
hand föreslår en advokat eller en biträdande jurist vid en advokatbyrå. Enligt JO:s
beslut den 5 december 2014 var en sådan ordning inte godtagbar.

Justitiekanslern har i samband med inspektioner vid tingsrätter gjort vissa
uttalanden om tingsrätternas principer och rutiner för att utse offentliga försvarare
(se Justitiekanslerns beslut den 26 juni 2003, dnr 1569-03-28, och den 7 maj 2004,
dnr 1066-04-28). Justitiekanslern har anfört bl.a. följande: Uppdragen från rätten är
av stor ekonomisk betydelse för många advokater. Inte minst därför är det
angeläget att tingsrätterna tillämpar någorlunda fasta principer för hur offentliga
försvarare ska utses. Detta har betydelse för förtroendet för domstolens saklighet
och oavhängighet. Det får inte finnas misstankar om att en advokat favoriseras eller
missgynnas. De principer som tillämpas bör ha som utgångspunkt att det sker en
jämn fördelning av uppdragen över tiden mellan de advokater på orten som utan
särskilda inskränkningar vill ha förordnanden som offentlig försvarare.

Listan
Uppdragen som målsägandebiträde och särskild företrädare för barn är viktiga och
många gånger svåra. Det är angeläget att domstolarna gör sitt bästa för att endast
personer som är lämpliga utses till uppdragen. På en tingsrätt av Malmö tingsrätts
storlek förekommer ett stort antal förordnanden av målsägandebiträde och särskild
företrädare för barn. I många av dessa fall finns det inget förslag på vem som ska
utses utan tingsrätten måste välja en lämplig person. Särskilt i storstadsområden är
det många jurister som konkurrerar om dessa uppdrag och det är svårt för den
enskilde domaren att ta ställning till lämpligheten hos alla dem som teoretiskt
skulle kunna komma i fråga. Ett system med en för tingsrätten gemensam lista över
                                                                    Dnr 3586-2013    Sid 6 (7)




personer som bedömts uppfylla lämplighetskraven är ett sätt att förbättra kvaliteten
i tingsrättens arbete med att utse målsägandebiträden och särskilda företrädare för
barn. Listan kan underlätta för tingsrätten att utse dessa personer på ett sätt som
överensstämmer med grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

För att listan ska kunna fylla denna funktion måste den uppfylla vissa krav. För det
första måste villkoren för att få vara med på listan vara offentliga och objektivt
godtagbara. När det gäller advokater har tingsrätten bestämt att de ska finnas med
på listan. Det är enligt min mening naturligt. Biträdande jurister på advokatbyråer
kan föras upp om de är tingsmeriterade eller om de har tjänstgjort i ett år på en
advokatbyrå. Jag har ingen invändning mot att tingsrätten ställer ett krav på viss
yrkeserfarenhet för att en biträdande jurist ska föras upp på listan. Inte heller har
jag någon invändning mot att det ska gå att göra undantag från kravet på
yrkeserfarenhet för den biträdande jurist som har andra värdefulla juridiska meriter.

För att en jurist som bedriver egen verksamhet och som inte tjänstgör på en
advokatbyrå ska föras upp på listan ställs kravet att han eller hon förutom att ha en
ansvarsförsäkring ska kunna åberopa goda referenser. Enligt min mening är det ett
rimligt krav för att vederbörande ska kunna få kvalificerade uppdrag.

Vidare måste de bedömningar som krävs innan tingsrätten för upp någon på listan
göras på ett tillräckligt kvalificerat sätt. Malmö tingsrätts lista förutsätter att
tingsrätten gör bedömningar av meriter som i vissa fall åberopas av biträdande
jurister på advokatbyråer. Dessutom måste tingsrätten bedöma de referenser som
åberopas av jurister som driver egen verksamhet och som inte tjänstgör på
advokatbyrå. Jag förstår tingsrättens yttrande till JO på det sättet att det är
tingsrättens lagman som bestämmer vilka jurister som ska tas upp på listan och
därmed också gör dessa bedömningar. Jag anser att det är en godtagbar ordning.

Listan är alltså en förteckning över personer som enligt lagmannens uppfattning är
lämpliga för att ta emot förordnanden som målsägandebiträde och som särskild
företrädare för barn. Men det är den domare som förordnar målsägandebiträdet
respektive den särskilda företrädaren som har det slutliga ansvaret för att det är en
lämplig person som utses. Listan är ett hjälpmedel för domaren men den innebär
naturligtvis inget förbud mot att förordna en lämplig person som inte finns med på
listan. Listan underlättar arbetet med att utse lämpliga personer till de aktuella
uppdragen. Samtidigt är systemet med listan inte perfekt. Listan innebär ingen
hundraprocentig garanti för att det bara är lämpliga personer som förordnas.
Dessutom kan den gallring som listan innebär leda till att i och för sig lämpliga
personer går miste om förordnanden. Det är en konsekvens som måste accepteras.
Tingsrättens huvudsakliga ansvar är att se till målsägandenas och barnens intresse
av att få kvalificerad hjälp. Det intresset är överordnat juristernas intresse av att få
förordnanden.

Jag anser sammanfattningsvis att listan är ett ändamålsenligt verktyg för tingsrätten
när det gäller att utse lämpliga personer till uppdrag som målsägandebiträde och
                                                                   Dnr 3586-2013    Sid 7 (7)




särskilda företrädare för barn. Listan strider inte mot 1 kap. 9 § regeringsformen
och jag har ingen anledning att uttala någon kritik mot tingsrätten för hanteringen
av listan.

Domstolssekreterarnas behörighet
Jag vill dock påpeka en sak. I tingsrättens remissvar sägs att listan underlättar för
domstolssekreterare med delegation som utan egen lämplighetskontroll kan välja
en person från listan. Regler om förordnande för domstolssekreterare att bereda
mål finns i 16 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion. Enligt punkt 15
i paragrafens andra stycke får ett sådant förordnande inte innefatta uppgiften att
meddela beslut som går att överklaga särskilt på annan grund än enligt 49 kap. 7 §
rättegångsbalken. Enligt lagen (2005:73) om rätt för Justitiekanslern att överklaga
vissa beslut får Justitiekanslern överklaga beslut om förordnande av målsägande-
biträde och särskild företrädare för barn särskilt. Det innebär att tingsrätten inte kan
ge domstolssekreterare i uppdrag att förordna målsägandebiträden och särskilda
företrädare för barn.

Överklagandehänvisning
I en skrivelse till Malmö tingsrätt den 6 maj 2013 efterfrågade CC en
besvärshänvisning till domstolens beslut att inte införa de biträdande juristerna på
listan. Lagmannen vid tingsrätten meddelade i ett svar att tingsrätten inte hade
fattat något beslut som var överklagbart.

För tingsrättens hantering av listan gäller förvaltningslagen (1986:223), FL. Den
myndighet som fattar ett beslut enligt FL som går en part emot och kan överklagas
ska enligt 21 § andra stycket FL underrätta parten om hur han kan överklaga det.
Av utredningen framgår att DD ansåg att hennes beslut inte kunde överklagas. Hon
kan inte kritiseras för att hon redovisade den uppfattningen när CC begärde en
besvärshänvisning (se SOU 2010:29 s. 530).

Avslutning
Vad som i övrigt framkommit i ärendet föranleder inga uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
