# Kritik mot Polismyndigheten för behandlingen av en man som omhändertagits för berusning

JO 2019-02-25 dnr 3622-2017

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2019-02-25               3622-2017              1 (9)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Polismyndigheten för behandlingen av en man som
                        omhändertagits för berusning


                          Beslutet i korthet: AA omhändertogs för berusning och fördes till en polisarrest. Vid
                          avvisiteringen fick han bl.a. lämna ifrån sig medicin. I cellen blev han senare
                          fråntagen alla sina kläder och den madrass som fanns där. Under drygt sex timmar
                          vistades han i cellen utan tillgång till filt, madrass eller några kläder. Han fick inte
                          heller tillgång till sin medicin. Under den tiden förekom tillsyn av kvinnlig personal.
                          JO har tidigare uttalat att poliser och annan personal vid Polismyndigheten som inte
                          har sjukvårdsutbildning måste vara försiktiga med att göra medicinska bedömningar
                          av omhändertagna och i stället överlåta sådana bedömningar till läkare. I beslutet
                          uttalar JO att samma försiktighet bör iakttas vid bedömningar av om en
                          omhändertagen behöver tillgång till medicin, oavsett om det är fråga om medicin som
                          den omhändertagne har recept på eller medicin som den omhändertagne begär att få.
                          Polismyndigheten kritiseras för att man inte samrådde med läkare eller
                          dokumenterade bedömningen att AA inte skulle få sin medicin.
                          Polismyndigheten kritiseras också för att AA under nästan sex timmar vistades i
                          cellen helt naken utan att bli erbjuden en filt eller, efter ny bedömning, sina kläder
                          samt för att kvinnlig personal deltog i tillsynen under denna period.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Polismyndigheten,
                        polisregion Nord, för hur han behandlades i arresten sedan han omhändertagits
                        för berusning. Han anförde i huvudsak följande.

                        I arresten blev han fråntagen sin blöta t-shirt som han försökte torka på golvet i
                        cellen, eftersom polisen tyckte att det såg ut som om han försökte ta livet av sig.
                        Han blev då irriterad och satte upp madrassen i cellen mot dörren för att hindra
                        insyn. Efter ett tag tog polisen ifrån honom madrassen, och han tvingades i
                        samband med det att klä av sig naken och lämna alla kläder till polisen. Han var
                        helt naken under större delen av natten och morgonen. Minst tre poliser såg
                        honom naken, varav en kvinnlig polis. Under tiden i cellen klagade han
                        upprepade gånger på att han saknade sin medicin mot sömnstörning
                        (hypersomni) och epilepsi. Han fick inte den medicin han behövde, vilket bl.a.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 3622-2017         Sid 2 (9)




orsakade obehag, oförmåga att sova och hallucinationer. Han klagade också på
att han frös och frågade efter en filt, men fick varje gång nekande svar.

Utredning
Polismyndigheten (BB) yttrade sig om behandlingen av AA i arresten. Inför
yttrandet hade de befattningshavare som deltagit i omhändertagandet och
tillsynen av honom fått tillfälle att lämna upplysningar.

Polismyndigheten lämnade följande redogörelse för bakgrunden till händelsen.

      AA omhändertogs den 21 maj 2017 med stöd av lagen om omhändertagande av
      berusade personer m.m (LOB). Ingripandet gjordes kl. 2.43 av polisassistent CC
      och skedde på en [hamburgerrestaurang] vid Stortorget i Östersund på den
      grunden att AA inte kunde ta hand om sig själv och att han bedömdes utgöra en
      fara för annan. Troligt berusningsmedel var alkohol i förening med annat okänt
      berusningsmedel. AA fördes till polisstationen i Östersund kl. 2.45 av CC och
      polisassistenten DD. Epilepsi och insomnia angavs i protokollet under rubriken
      sjukdomar/skador. I samband med avvisiteringen fick AA lämna ifrån sig bl.a.
      byxor, jacka, livrem, skor, två strumpor, fyra tabletter modafinn och 4,5 tabletter
      zolpidem. Ansvariga för avvisiteringen var ”CC/DD”. Det framgår att AA
      vägrade eller av annan orsak inte skrev under godsförteckningen. AA insattes i
      arresten kl. 2.50 av CC efter beslut av stationsbefälet EE. Säkerhetsbedömningen
      avseende AA gjordes kl. 2.55 av DD. Tillsyn skulle ske var 15:e minut. Tidigare
      känd brottslighet, berusningsmedlen alkohol och narkotika samt tecken på
      psykisk ohälsa utgjorde bedömningsgrunderna. Det framgår även av protokollet
      avseende säkerhetsbedömningen att AA uppgav att han led av och medicinerade
      mot sjukdomarna epilepsi och insomnia. Av tillsynsbladet framgår att kl. 3.03
      togs madrassen ut ur AA:s cell. Samtidigt fråntogs också AA de kvarvarande
      kläderna. Anteckningen är gjord av arrestvakten FF. Av den framgår även att
      besluten var ”OK av SB”. Klockan 8.45 beslutade inspektör GG att AA skulle
      friges. Klockan 8.47 frigavs AA av inspektör HH.
Polismyndigheten redovisade upplysningar från de berörda befattningshavarna.
När det gäller behandlingen av AA angavs följande.

      Stationsbefälen
      EE har uppgett i huvudsak följande. Han är inspektör och var stationsbefäl under
      större delen av den tid som AA var frihetsberövad hos polisen i Östersund den
      21 maj 2017. [– – –] – Alla som blir inlåsta tillfrågas om de har någon sjukdom
      och om de medicinerar för någonting. I det aktuella fallet berättade AA om sin
      sjukdomsbild. De gav inte AA någon medicin eftersom de ansåg att det i de
      flesta fall är olämpligt att ta medicin i samband med att man intagit alkohol. I det
      aktuella fallet misstänkte de även att AA hade intagit någon form av narkotika
      vilket var ytterligare en orsak till att inte ge AA någon medicin. De visste inte
      hur detta skulle ha påverkat AA:s hälsotillstånd. Han kommer inte ihåg om AA
      efterfrågade några mediciner under sin vistelse i arresten, men AA uppgav
      däremot att denne medicinerade. – Han minns inte alla detaljer i ärendet men
      många gånger när intagna börjar klä av sig och håller på med sina kläder, gör de
      det för att försöka skada sig själva på något sätt. Han har varit med om ganska
      många personer som försökt strypa sig med hjälp av något av de klädesplagg
      som de haft på sig när de blivit inlåsta. Då AA uppträdde som han gjorde fanns
      det en misstanke om att han skulle försöka använda sin tröja för att skada sig. –
      Om en intagen sätter något för det fönster som används för att utöva tillsyn över
      de intagna, tas i regel alltid detta ut. Då en person har betett sig på det sätt som
      AA gjorde vill han och hans kollegor försäkra sig om att minimera riskerna för
      att den intagne skadar sig själv. Därför tar de ofta det säkra före det osäkra och
                                                                    Dnr 3622-2017          Sid 3 (9)




tar av den intagne samtliga kläder. Han har full förståelse för att detta kan
upplevas förnedrande men vill betona att syftet enbart är att säkerställa att den
intagne inte ska göra sig själv illa. – Han vet inte om AA kläddes av naken inför
någon kvinna. AA fråntogs kläderna för att han betedde sig märkligt och de såg
det som en säkerhetsåtgärd att ta ut kläderna från cellen. – Han kan inte erinra
sig att han fått någon information om att AA skulle ha klagat på att denne frös.
GG har uppgett i huvudsak följande. Han […] påbörjade sitt arbetspass kl. 6.30
på morgonen den 21 maj 2017. [– – –] – Vid överlämnandet fanns det inga
indikationer på att AA behövde sin medicin och som han kommer ihåg det hade
AA inte efterfrågat sin medicin under morgonen. Enligt hans bedömning var AA
fortfarande alkohol- eller narkotikapåverkad och kunde vänta med att inta sina
mediciner till dess att han släpptes efter förhör. Han och hans kollegor är inte
läkare eller medicinskt utbildade men att blanda mediciner som innehåller
narkotikaklassade preparat med alkohol kan resultera i att den omhändertagna
personen utsätts för fara. – AA blev uttagen ur cellen sex timmar efter
ingripandet på [hamburgerrestaurangen], eftersom han skulle höras som
misstänkt för narkotikabrott, eget bruk. AA hade då ständig tillsyn av den
polisman som höll förhör med honom.

Övrig polispersonal
CC har uppgett i huvudsak följande. [– – –] [Hon och DD] ansvarade för att AA
avvisiterades. [I] normala fall får en manlig intagen ha kvar ett plagg på
överkroppen som inte innehåller snören, t.ex. en t-shirt, och även kalsonger. Hon
kan inte erinra sig att det skulle ha varit på något annat sätt i det aktuella fallet.
[– – –]
DD har uppgett i huvudsak följande. [– – –] När de kom in i arresten var AA
ganska irriterad över att han var omhändertagen. Efter att hon hade avvisiterat
AA gick hon för att skriva LOB-blanketten. [– – –] Hon har inte kunnat erinra
sig någonting utmärkande när AA kläddes av [och han] kläddes i vart fall inte av
naken framför henne.

Arrestantvakterna
JJ har uppgett i huvudsak följande. [– – –] AA behandlades enligt gängse
reglemente och med gängse tillsyn. – När det gäller medicineringen så förekom
det inget tjat från AA:s sida, som han kommer ihåg det, vilket är vanligt för
personer som är intagna med stöd av LOB. Om medicinerna inte anses vara ett
akut måste tar ofta stationsbefälet beslutet att inte ge den intagne mediciner när
denne är påverkad. – AA kläddes inte av naken inför någon kvinna, men däremot
kan tillsynen av AA ha skett med kvinnlig arrestantvakt. Detta försöker de
emellertid i största möjliga mån undvika [– – –]. – AA klagade inte över att han
frös. Överlag klagade AA väldigt lite men betedde sig allmänt underligt.
FF har i huvudsak uppgett följande. Vid ankomsten frågade stationsbefälet om
AA hade några sjukdomar och om denne medicinerade. Hon hörde endast att AA
berättade att denne led av epilepsi men hur Polismyndigheten resonerar när det
gäller mediciner vet hon inte. Under tiden som AA var intagen kan hon inte
erinra sig att han sade någonting om några mediciner. – Hon kommer ihåg att
AA fick ta av sig kläderna inne i cellen, men minns däremot inte hennes exakta
position när han gjorde det. Hon stod emellertid någonstans utanför cellen, men i
närheten, i samband med att AA:s kläder avlägsnades och var beredd att hjälpa
till ifall det skulle hända någonting. Hon var emellertid aldrig inne i cellen och
var inte delaktig när kläderna togs av. Hon kommer inte ihåg alla som var
närvarande vid detta tillfälle (förutom hennes kollegor). Det var nämligen flera
poliser där. Som hon kommer ihåg det var det bara män i cellen när AA klädde
av sig. – Hon kan inte erinra sig att AA ringde på och sade att han frös, men
beslutet om att allt skulle ut ur cellen var fattat av stationsbefälet vilket de rättade
                                                                         Dnr 3622-2017        Sid 4 (9)




     sig efter. Det innebär att de inte heller får lämna in något i cellen. Om AA hade
     ringt och bett om en filt hade svaret med högsta sannolikhet därför blivit ”nej”.
     KK har i huvudsak uppgett följande. När det gäller medicinerna kan han inte
     erinra sig annat än att stationsbefälet tagit beslutet att AA varit i ett sådant
     påverkat skick att [det] inte [var] lämpligt att AA skulle ta dessa. – När det gäller
     kläderna togs dessa av [AA] av polispersonal och det skedde inte inför någon
     kvinna. Det kan emellertid vara så att en kvinna (arrestpersonal/kriminalvårdare)
     var med och utövade tillsynen. Anledningen till att kläderna fråntogs AA var att
     han stökade runt med dessa i cellen. För alla personer som är omhändertagna
     enligt LOB gäller att man inte vill ha lösa kläder i cellen som kan användas i
     självskadande syfte. – Om AA skulle ha ringt och sagt att han frös skulle de ha
     kontaktat stationsbefälet och framfört den informationen. Om stationsbefälet då
     skulle ha tagit beslutet att ingen filt får tas in på grund av tidigare beslut om att
     allting skulle tas ut ur cellen, kan de i stället höja värmen i cellen. – Madrassen
     togs ut eftersom tillsynen av AA inte kunde göras då denne hade rest madrassen
     för tillsynsluckan i dörren. – AA har på inget sätt behandlats annorlunda än
     någon annan. De beslut som togs under natten var för att minimera risken för
     självskadebeteende och för att kunna genomföra tillsyn.
Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

     Behandlingen av AA i arresten

     Avvisiteringen
     Utredningen i ärendet ger vid handen att AA avvisiterades så snart han anlände
     till arrestlokalen. Med stöd av både de lokala tjänsteföreskrifterna och de lokala
     arrestinstruktionerna omhändertogs bl.a. AA:s mediciner. Polismyndigheten
     anser att förfarandet är riktigt och att det inte finns anledning att rikta kritik mot
     myndigheten för denna hantering.

     Besluten att frånta AA madrassen och kläderna
     Av tillsynsbladet framgår att AA kl. 3.03 fråntogs madrassen i cellen och sina
     kläder efter beslut av stationsbefälet. Utredningen ger en samstämmig bild av att
     AA under natten reste madrassen i cellen och täckte för tillsynsluckan i dörren.
     Polismyndigheten anser att det var befogat av stationsbefälet att besluta att frånta
     AA madrassen eftersom det inte var möjligt för arrestpersonalen att utöva
     tillsynen över AA med tillsynsluckan blockerad. Polismyndigheten anser att
     beslutet att ta ut madrassen är förenligt med bestämmelserna i 1 kap. 7 och 8 §§
     FAP 102-1. Det finns således inte anledning att rikta kritik mot myndigheten för
     detta förfarande.
     När det gäller beslutet att frånta AA hans kläder noterar Polismyndigheten att
     AA vidgått att han själv tog av sig sin t-shirt i cellen. Han har anfört att han i
     syfte att torka den och fördriva tiden försökte lägga den helt plan på golvet. Av
     hans uppgifter framgår att han blev fråntagen denna eftersom en polisman ansåg
     att det såg ut som att AA försökte ta livet av sig genom att knyta en snara. Han
     har vidare uppgett att han blev tvingad att ta av sig samtliga kläder, inklusive
     kalsongerna, som en följd av incidenten med madrassen.
     Polismyndigheten konstaterar att de kläder som en intagen har rätt att bära enligt
     3 kap. 3 § FAP 102-1 får begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den
     intagne allvarligt skadar sig själv. Myndigheten konstaterar även att det av
     samma föreskrifter framgår att en intagen alltid bör ha någonting att skyla sig
     med och inte får vistas i arresten utan kläder under längre tid än vad som är
     nödvändigt för dennes egen säkerhet. [JO har] i ett flertal beslut framhållit
     detsamma samt understrukit att det i kravet på att varje intagen ska bemötas med
     respekt och förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med
     frihetsberövandet, ligger att en intagen normalt ska erbjudas en filt om han eller
     hon av säkerhetsskäl inte kan få behålla sina kläder.
                                                                   Dnr 3622-2017        Sid 5 (9)




Polismyndigheten anser att beslutet att frånta AA hans t-shirt och senare även
hans kalsonger, under omständigheterna var en befogad åtgärd som har stöd i
myndighetens föreskrifter. Polismyndigheten konstaterar att syftet med beslutet
enbart varit att förhindra att AA skulle skada sig själv. I sammanhanget kan
noteras att de berörda befattningshavarna gett en samstämmig bild av att AA
under natten uppträdde märkligt. Ingen av de berörda befattningshavarna har
kunnat erinra sig att AA anmärkt på att han frös.
Polismyndigheten konstaterar emellertid att AA, när han fråntogs kläderna,
borde ha erbjudits en filt att skyla sig med, och att han borde ha erbjudits filten
oavsett om han uppgav att han frös eller inte. För denna hantering förtjänar
myndigheten kritik.
Eftersom en intagen inte heller får vistas i en arrestcell utan kläder under längre
tid än vad som är nödvändigt anser myndigheten att beslutet att frånta AA
kläderna också borde ha omprövats under natten i syfte att återlämna något eller
några klädesplagg om AA:s tillstånd medgav det. Att en sådan omprövning av
beslutet sker kan t.ex. dokumenteras på tillsynsbladet.

Angående påståendet att AA kläddes av naken inför en kvinna
Utredningen i ärendet ger inte stöd för att AA kläddes av naken inför någon
kvinna. Det är däremot möjligt att tillsynen av AA utövades av en kvinnlig
arrestvakt under tiden som AA vistades naken i cellen. Som framgått i ärendet
hade AA tillsyn var 15:e minut. Polismyndigheten konstaterar att enligt 4 kap. 7
§ sista stycket häkteslagen får en kroppsvisitation av en man utföras eller
bevittnas av en kvinna endast om detta är nödvändigt. Myndigheten anser att det
är rimligt att tillsynen av en manlig intagen som fråntagits sina kläder efter beslut
från stationsbefälet, på motsvarande sätt som gäller för kroppsvisitationer, endast
utövas av en kvinna när detta är nödvändigt.
Av tillsynsbladet framgår att tillsynen av AA endast vid ett begränsat antal
tillfällen utövades av en kvinnlig arrestvakt. Polismyndigheten anser att det
därför inte finns anledning att rikta kritik mot myndigheten med anledning av
detta förfarande.

AA:s rätt till läkemedel
Polismyndigheten konstaterar att det av AA:s klagomål inte framgår vad som
gällt kring ordineringen av hans medicin, dvs. med vilket intervall och på vilket
sätt denna skulle intas. De befattningshavare som på olika sätt var inblandade i
tillsynen över AA den aktuella natten har inte uppfattat att AA efterfrågade sina
mediciner eller att han skulle ha varit i behov av sina läkemedel, trots att AA
hävdat motsatsen. Enligt Polismyndighetens uppfattning kan det inte anses helt
klart att AA verkligen var i behov av sina mediciner. De olika
befattningshavarna har framhållit att orsaken till att AA inte erhöll sina
läkemedel var för att det ansågs alltför riskabelt att ge honom dessa när han var
påverkad av alkohol och eventuellt även av narkotika.
Polismyndigheten konstaterar emellertid att det av myndighetens egna före-
skrifter, 6 kap. 2 § FAP 102-1, framgår att en intagen som förskrivits viss
medicin ska få tillgång till den enligt förskrivningen och att förskrivningen ska
dokumenteras. Mot bakgrund av detta anser myndigheten att utgångspunkten
borde ha varit att AA skulle ha fått sina läkemedel på de sätt som förskrivits
honom av läkare.
Polismyndigheten anser vidare att personalen, om det förelåg osäkerhet kring det
lämpliga i att kombinera alkohol eller narkotika med visst läkemedel, borde tagit
kontakt med sjukvården för att klargöra vilka risker som förelåg med att
kombinera aktuellt läkemedel med alkohol/narkotika respektive att helt neka den
intagne förskriven medicinering. Beslutet att neka AA förskriven medicinering
borde således ha tagits i samråd med sjukvårdspersonal. För detta förtjänar
myndigheten kritik.
                                                                      Dnr 3622-2017        Sid 6 (9)

## Avslutande synpunkter

Med anledning av det aktuella ärendet anser Polismyndigheten att det finns
      behov av att skriftligen informera samtlig personal vid den aktuella arrestlokalen
      om att en intagen som fråntas sina kläder normalt ska erbjudas en filt att skyla
      sig med. Därtill ska särskilt framhållas vikten av att beslutet att frånta den
      intagne samtliga kläder omprövas och att omprövningen dokumenteras.
      Myndigheten ser även ett behov av att informera om de regler som gäller för
      intagna som medicinerar med receptförskrivna läkemedel.
Anmälarens yttrande
AA kommenterade Polismyndighetens yttrande och anförde i huvudsak
följande. Det var en person som under natten tog emot hans klagomål på att det
var kallt i cellen och på att han inte fick sin medicin. Om den personen är någon
av de befattningshavare som har yttrat sig vet han inte. Han fick under natten
information om att temperaturen i cellen höjdes, men kände ingen skillnad. Han
ifrågasätter hur hans hantering av kläderna i cellen kunde misstas för ett försök
att hänga sig. Han vet inte om det var någon kvinna närvarande när han fick ta
av sig alla kläder, men han är säker på att det under natten kom in en kvinna i
cellen. När det gäller medicinerna blev han erbjuden en viss medicin, men inte
den han var i behov av.

Rättslig reglering
Behandling av den som förvaras i en polisarrest
I häkteslagen finns grundläggande bestämmelser om hur den som förvaras i en
polisarrest ska behandlas. Som en allmän utgångspunkt anges där att varje
intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för
de särskilda svårigheter som är förenade med ett frihetsberövande, samt att
verkställigheten ska utformas så att negativa följder av frihetsberövandet
motverkas. (Se 1 kap. 4 och 5 §§ häkteslagen.)

Kroppsvisitation
Den som ska tas in i en förvaringslokal ska senast vid ankomsten
kroppsvisiteras för att söka efter otillåtna föremål, om det inte är uppenbart
obehövligt (4 kap. 2 § häkteslagen). En kroppsvisitation får som huvudregel inte
utföras eller bevittnas av någon av motsatt kön som inte är läkare eller
legitimerad sjuksköterska (4 kap. 7 § häkteslagen). Den som kontrolleras vid en
kroppsvisitation ska visas all den hänsyn som omständigheterna medger (13 §
första stycket häktesförordningen).

Rätt till kläder
En intagen ska vid behov förses med kläder och skor. Tillgången till kläder och
skor får begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne
allvarligt skadar sig själv eller någon annan. Den intagne bör alltid ha något att
skyla sig med och får inte vistas i arresten utan kläder under längre tid än vad
som är nödvändigt för den intagnes egen säkerhet. (Se 3 kap. 3 §
Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisarrester, PMFS
2015:7, FAP 102-1, och det allmänna rådet till den bestämmelsen.)
                                                                    Dnr 3622-2017       Sid 7 (9)




JO har tidigare framhållit att det inte är acceptabelt att låta någon vistas i
arresten utan kläder under en längre tid och att den omhändertagne normalt bör
erbjudas ersättningskläder, en filt eller något liknande om han eller hon
fråntagits sina kläder av säkerhetsskäl. (Se bl.a. JO:s beslut den 29 juli 2013,
dnr 6237-2012 och 6914-2012, JO 2017/18 s. 244, dnr 2817-2015, JO:s beslut
den 9 mars 2017, dnr 6542-2015, och JO 2017/18 s. 248, dnr 4945-2016.)

Rätt till medicin
Den som omhändertagits på grund av berusning ska ses till fortlöpande. Om den
omhändertagnes tillstånd ger anledning till det ska han eller hon föras till
sjukhus eller läkare tillkallas så snart det kan ske (6 § lagen om
omhändertagande av berusade personer m.m.).

En intagen ska i samband med att denne tas in i arresten bl.a. informeras om de
rättigheter och skyldigheter som han eller hon har enligt häktesförordningen,
såsom tillgång till hälso- och sjukvård. (Se 1 kap. 4 § PMFS 2015:7, FAP
102-1). I samband med intagningen ska den intagne tillfrågas om sitt
hälsotillstånd och om han eller hon har någon medicin förskriven. En intagen
som har recept på viss medicin ska få tillgång till den enligt receptet, vilket
också ska dokumenteras. (Se 6 kap. 1 och 2 §§ PMFS 2015:7, FAP 102-1.)

Dokumentation
För intagna i polisarrest ska det föras en journal i form av ett arrestantblad eller
omhändertagandeblad. Alla beslut som har fattats samt viktiga händelser eller
väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder när det gäller den
intagne ska dokumenteras. Även uppgifter om andra omständigheter som är av
betydelse för vistelsen i arresten ska dokumenteras, och detta ska göras så snart
som möjligt. (Se 5 § häktesförordningen och 2 kap. 2 och 3 §§ PMFS 2015:7,
FAP 102-1.)

Bedömning
Min granskning har avsett vad som förekommit sedan AA omhändertagits på
grund av berusning och förts till polisstationen.

Rätt till medicin
JO har vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt med en omsorgsfull tillsyn för
att uppmärksamma om den omhändertagnes hälsotillstånd är sådant att det finns
anledning att tillkalla läkare. Om en omhändertagen begär att en läkare ska
kontaktas eller uppvisar tecken som kan tyda på sjukdom måste poliser och
annan personal vid Polismyndigheten som inte har sjukvårdsutbildning vara
försiktiga med att göra medicinska bedömningar och i stället överlåta sådana
bedömningar till läkare. Felbedömningar av en omhändertagen persons
hälsotillstånd kan få mycket allvarliga konsekvenser. (Se t.ex. JO 2012/13 s.
158, dnr 5244-2011, JO:s beslut den 11 april 2017, dnr 799-2016, och JO
2018/19 s. 352, dnr 2468-2016.) Samma försiktighet bör naturligtvis iakttas vid
bedömningar av om en omhändertagen behöver tillgång till medicin, oavsett om
                                                                   Dnr 3622-2017      Sid 8 (9)




det är fråga om medicin som den omhändertagne har recept på eller medicin
som den omhändertagne begär att få.

Av utredningen framgår att AA berättade att han led av såväl epilepsi som en
sömnstörning och att han åt medicin för dessa sjukdomar. Det framgår också att
AA i samband med avvisiteringen fick lämna ifrån sig tabletter. Som
Polismyndigheten konstaterat har visserligen ingen av de berörda
befattningshavarna uppfattat att AA frågade efter sina mediciner. Samtidigt har
båda stationsbefälen angett att AA inte fick någon medicin eftersom de
bedömde att det inte var lämpligt att han intog medicin i det tillstånd han befann
sig. Den bedömningen var enligt min mening en sådan som poliser och annan
personal vid Polismyndigheten som inte har sjukvårdsutbildning ska vara
försiktiga med och i stället överlåta till läkare. Eftersom utgångspunkten är att
en intagen som har recept på viss medicin ska få tillgång till den, borde
stationsbefälen ha samrått med en läkare om det var lämpligt för AA att ta
medicinen i det tillstånd han befann sig i. Denna bedömning borde också ha
dokumenterats. Polismyndigheten har alltså brustit i den delen och ska kritiseras
för att varken ha samrått med en läkare eller ha dokumenterat den bedömning
de gjorde om att AA inte skulle få sin medicin.

Rätten till kläder och filt
Jag har tidigare uttalat att en begränsning av de kläder som en intagen ges rätt
att ha på sig i arrestcellen får accepteras om det behövs för bl.a. hans eller
hennes säkerhet. En individuell bedömning av vilka klädesplagg den som är
intagen får ha på sig måste därför göras. En frihetsberövad person som uppger
att han eller hon fryser ska självklart erbjudas kläder eller en filt om det är
möjligt med hänsyn till hans eller hennes säkerhet. (Se bl.a. JO 2017/18 s. 244,
dnr 2817-2015.)

Av utredningen framgår att AA kort efter att han blev insatt i cellen fick lämna
ifrån sig alla sina kläder samtidigt som madrassen togs ut ur cellen. De
överväganden som gjordes om vilka kläder AA skulle få ha på sig
dokumenterades inte. Av de upplysningar som en av arrestantvakterna lämnat
framgår dock att AA stökade runt med sina kläder i cellen och att madrassen
togs ut för att tillsynen av honom skulle kunna genomföras. Vidare har det
uppgetts att besluten togs för att minimera risken för självskadebeteende. Jag
har inga synpunkter på att madrassen togs bort för att tillsynen skulle kunna
genomföras. Däremot är jag tveksam till om beslutet att av säkerhetsskäl ta ifrån
AA alla kläder grundade sig på en noggrann bedömning av AA:s uppträdande.
Såväl ett stationsbefäl som en arrestantvakt har uttalat sig på ett sätt som talar
för att bedömningen grundade sig på generella antaganden om intagna som
omhändertagits på grund av berusning.

Det måste också ifrågasättas om det var nödvändigt att AA fick vistas naken i
cellen under nästan sex timmar, utan tillgång till något klädesplagg eller en filt.
En sådan behandling av en intagen kan enligt min mening endast försvaras om
det finns mycket starka säkerhetsskäl. I en sådan situation bör arrestpersonalen
                                                                  Dnr 3622-2017      Sid 9 (9)




kontinuerligt vara uppmärksam på om förhållandena ändras, så att den intagne
inte tvingas att vara utan kläder eller filt längre än vad som är nödvändigt. Det
framgår inte om några sådana överväganden gjordes.

Polismyndigheten ska kritiseras för att AA under nästan sex timmar vistades i
cellen helt naken utan att bli erbjuden en filt eller, efter ny bedömning, sina
kläder. Det finns däremot inte skäl att kritisera myndigheten för beslutet att ta
ifrån AA samtliga kläder.

Tillsyn
Som Polismyndigheten konstaterat ger utredningen inte stöd för att AA
tvingades klä av sig inför en kvinna i samband med att han fick lämna ifrån sig
alla sina kläder. Det är dock klarlagt att tillsynen av AA, sedan han fråntagits
alla sina kläder, även sköttes av kvinnlig personal. Enligt min mening bör
tillsyn av kvinnlig personal undvikas eller begränsas i ett fall då en manlig
intagen är helt naken i cellen. Av tillsynsbladet framgår att såväl manlig som
kvinnlig personal arbetade under natten. Det hade därmed varit möjligt att låta
manlig personal sköta tillsynen av AA under den period som han var helt naken
i cellen.

Polismyndigheten ska kritiseras för behandlingen av AA även i denna del.

Övrigt
Avslutningsvis instämmer jag i Polismyndighetens bedömning om behovet av
att skriftligen informera all personal vid arresten i Östersund om vad som gäller,
dels när en intagen har blivit fråntagen sina kläder, dels när en intagen ska ta
viss medicin enligt recept från läkare.

Ärendet avslutas.
