# Försäkringskassan får allvarlig kritik bl.a. för långsam handläggning i ärenden om assistansersättning och för att vid upprepade tillfällen inte ha skickat handlingar till den enskildes ombud

JO 2022-09-14 dnr 3622-2021

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                          2022-09-14            3622-2021              1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan får allvarlig kritik bl.a. för långsam handläggning i
                        ärenden om assistansersättning och för att vid upprepade tillfällen
                        inte ha skickat handlingar till den enskildes ombud


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan beslutade att en man inte hade rätt till
                          assistansersättning för en viss period. Myndigheten beslutade även att mannen skulle
                          betala tillbaka den ersättning som betalats ut i förskott. Efter överklagande upphävde
                          förvaltningsrätten båda besluten och återförvisade målet som rörde rätten till
                          assistansersättning till Försäkringskassan för ytterligare utredning.
                          JO är kritisk till att Försäkringskassan inte handlade det återförvisade ärendet med
                          den skyndsamhet som krävs. JO anser även att handläggningstiden i ärendet om
                          återkrav har varit oacceptabelt lång och påtalar att det är viktigt att en förnyad
                          utredning inte drar ut på tiden när ett tidigare beslut i samma fråga har upphävts,
                          eftersom den sammanlagda tiden fram till ett slutligt avgörande annars kan bli mycket
                          lång.
                          Det framgick även att Försäkringskassan vid flera tillfällen hade skickat beslut och
                          kommuniceringsbrev direkt till mannen trots att han hade ombud. Det förekom också
                          att handlingar skickades enbart till ett ombud, trots att mannen vid de aktuella
                          tidpunkterna hade flera ombud med fullmakt. JO uttalar att brister av detta slag kan få
                          allvarliga konsekvenser, som t.ex. att den enskilde missar en omprövnings- och
                          överklagandefrist. När kommuniceringsbrev inte skickas till ombudet innebär det
                          dessutom att kommuniceringsskyldigheten enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900)
                          inte kan anses ha uppfyllts. Mot bakgrund av den kritik som tidigare riktats mot
                          Försäkringskassan ser JO allvarligt på de brister som framkommit i denna del.
                          Utredningen i ärendet visar att Försäkringskassan även har brustit i service och att
                          myndigheten inte har uppfyllt sin dokumentationsskyldighet. JO konstaterar att
                          Försäkringskassans hantering av mannens ärenden varit så bristfällig att detta
                          sammantaget leder till allvarlig kritik.

## Bakgrund

AA uppbar assistansersättning. Under perioden oktober 2016–mars 2017
                        betalade Försäkringskassan ut ersättningen i förskott och begärde därefter att
                        AA skulle lämna in underlag för kostnaderna. Det kom dock inte in några
                        underlag, och vid slutavräkningen beslutade Försäkringskassan att AA inte hade




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 3622-2021         Sid 2 (7)




rätt till assistansersättning under den aktuella perioden. Senare beslutade
Försäkringskassan också att AA skulle betala tillbaka den ersättning som hade
betalats ut i förskott. AA begärde omprövning av båda besluten, men
Försäkringskassan ändrade dem inte.

AA överklagade omprövningsbesluten och skickade i samband med det in det
underlag som Försäkringskassan tidigare hade efterfrågat. Förvaltningsrätten i
Stockholm beslutade den 19 februari 2019 (mål nr 17824-18 och 957-19) att
upphäva Försäkringskassans båda beslut och återförvisade målet som rörde
AA:s rätt till assistansersättning till myndigheten för ytterligare utredning.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade BB för AA:s räkning på Försäkringskassan och
förde fram bl.a. följande. Försäkringskassan har inte hanterat förvaltningsrättens
beslut om återförvisning skyndsamt. Ärendet om återkrav har också tagit för
lång tid. Först i december 2020 fattade Försäkringskassan ett nytt beslut om
återkrav. Det förekom långa perioder av inaktivitet i ärendet och han hade svårt
att få kontakt med myndigheten för att få information om handläggningen.
Försäkringskassan har även skickat viktiga handlingar och negativa beslut
direkt till AA trots att han hade anlitat ombud.

Utredning
JO hämtade in och granskade handlingar i AA:s ärenden. Därefter begärde JO
att Försäkringskassan skulle yttra sig över det som BB hade fört fram om
handläggningen efter förvaltningsrättens beslut.

I sitt remissvar anförde Försäkringskassan bl.a. följande.

      –––

## Försäkringskassans slutsatser

Förvaltningsrättens beslut den 19 februari 2019 innebar att Försäkringskassans
      beslut om att AA skulle betala tillbaka 1 261 671 kronor som han hade fått för
      mycket i assistansersättning under perioden oktober 2016 – mars 2017
      upphävdes. Förvaltningsrättens beslut innebar även att Försäkringskassan skulle
      utreda rätten till utbetalning av assistansersättning under samma period utifrån de
      uppgifter som AA lämnat in i samband med överklagandet.
      För att verkställa beslutet påbörjade Försäkringskassan en utredning av rätten till
      utbetalning av assistansersättning för perioden oktober 2016 – mars 2017.
      Försäkringskassan avslutade återkravet den 28 mars 2019.
      Försäkringskassans utredning resulterade i att timbeloppet fastställdes till 216,47
      kronor och AA hade därmed rätt att få 811 979 kronor utbetalt för perioden
      oktober 2016 – mars 2017. Beslutet om fastställt timbelopp fattades den 22 maj
      2019, det vill säga cirka tre månader efter förvaltningsrättens beslut.
      Utredningstiden för att fastställa timbeloppet efter förvaltningsrättens beslut hade
      sannolikt kunnat förkortas om de uppgifter som fanns gällande AA:s kostnader
      direkt hade tillförts eller inhämtats till det ärende som skapades för att verkställa
      beslutet. Uppgifterna fanns i ärendet gällande överklagan till förvaltningsrätten
      vilket uppmärksammades först den 29 april 2019 efter att ombudet hade påtalat
      det för Försäkringskassan. Av förvaltningsrättens beslut framgick att AA:s
                                                                  Dnr 3622-2021        Sid 3 (7)




överklagande innehöll hela, eller i vart fall delar av, det underlag som hade
efterfrågats. Försäkringskassan borde ha uppmärksammat att uppgiften redan
fanns att inhämta och därmed inte ha begärt att AA skulle komma in med den på
nytt.
Beslutet om fastställt timbelopp i det återförvisade ärendet innebar att AA
fortfarande hade fått för mycket assistansersättning utbetald i förskott under
perioden oktober 2016 – mars 2017 och därför behövde Försäkringskassan skapa
ett nytt ärende för återkrav. Försäkringskassan kan konstatera att det inte framgår
av dokumentationen i ärendet varför det nya återkravsärendet inte skapades i
anslutning till beslutet om timbelopp som fattades den 22 maj 2019. Ärendet som
avsåg det nya återkravet skapades först fem månader senare, den 22 oktober
2019. En förklaring kan möjligen vara att det under perioden skapades flera
återkravsärenden som avsåg ändring av beslut om återkrav med anledning av
förvaltningsrättens beslut.
–––
Ärendet för återkrav som skapades i oktober 2019 tog cirka ett år och två
månader för Försäkringskassan att handlägga, trots att AA:s ombud påtalade att
man önskade en skyndsam hantering av återkravet.
När det nya återkravsärendet skapades så hamnade det sist i den beslutade
prioriteringsordningen. Förvaltningsrättens beslut om att upphäva återkravet
hade verkställts den 28 mars 2019 genom att kravet avslutades. Domen gällande
rätten till utbetalning av assistansersättning verkställdes den 22 maj 2019 när
Försäkringskassan fattade beslut om timbelopp (och rätt till utbetalning av
assistansersättning). Enligt Försäkringskassans vägledning (2001:07)
Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut ska en dom eller ett
beslut från domstol verkställas skyndsamt. Det nya återkravsärendet var inte en
del av verkställandet av beslutet och skulle i det här läget inte ha hanterats
skyndsamt av det skälet.
Även om ärendet inte skulle hanteras skyndsamt kan Försäkringskassan
konstatera att handläggningen av återkravet tagit orimligt lång tid och att det
finns flera återkommande perioder med omotiverade uppehåll i handläggningen.
Försäkringskassan beklagar det.
–––
Det är viktigt att fullmakter respekteras. Om ett ombud som har fullmakt inte får
ta del av handlingar eller annat material kan det leda till rättsförlust för den
enskilde. När det finns ett ombud ska Försäkringskassan som huvudregel ha
kontakt med ombudet under handläggningen av ett ärende. Det gäller både vid
skriftliga och muntliga kontakter. Försäkringskassan har brustit i kontrollen av
ombud vilket resulterade i att kommuniceringsbrev och beslutsbrev gällande
timbelopp och betalningsmottagare bara skickades till AA istället för till ombud
samt att beslutet om återkrav bara skickades till ett ombud (och till AA), trots att
det fanns flera ombud med fullmakt vid samma tidpunkt.
Av dokumentationen i de olika ärenden som varit aktuella efter
förvaltningsrättens avgörande framgår att AA via sina ombud, kontaktat
Försäkringskassan vid flera olika tillfällen för att få information om
handläggningen av sina ärenden. Försäkringskassan har brustit i sin service
genom att vid upprepade tillfällen dröjt alltför länge med att ringa tillbaka och
återkoppla på frågor.
Sammantaget ser Försäkringskassan fem huvudsakliga brister i hanteringen av
det aktuella ärendet:
• Brister i intern samordning mellan enheter
• Kompetensbrister gällande hantering av ombud
• Bristande service
                                                                       Dnr 3622-2021       Sid 4 (7)




      • Svårigheter att följa ärendets gång på grund av brister i journalföringen, då
      ställningstagande till och värdering av inkomna handlingar delvis saknas
      • Långsam handläggning

      Försäkringskassans vidtagna och planerade åtgärder
      Enheten för återkrav har under året omstrukturerat handläggningen av återkrav
      inom assistansersättning och koncentrerat den till en enhet med flera handläggare
      för ökad kompetens och för förbättrad intern samordning.
      Försäkringskassan har metodstöd som beskriver hur fullmakter avseende ombud
      ska registreras och hur ärenden där det förekommer ombud ska handläggas.
      Motsvarande metodstöd finns även för dokumentation i försäkringsärenden. I det
      aktuella ärendet har innehållet i dessa metodstöd inte efterlevts. Berörda enheter
      kommer att repetera innehållet i dessa metodstöd i syfte att brister av den typen
      som nu uppmärksammats inte ska ske igen.
      För att minimera risken för omotiverade liggtider följs ärenden regelbundet på
      individnivå i dialog mellan medarbetare och chef samt vid individuella
      kvalitetsuppföljningar.
BB kommenterade remissvaret.

Bedömning
Min granskning
BB har klagat på flera delar av Försäkringskassans handläggning. Jag har valt
att rikta in min granskning på myndighetens handläggning av ärendena om
AA:s rätt till assistansersättning samt återkrav av sådan ersättning efter
förvaltningsrättens beslut den 19 februari 2019.

Jag vill i sammanhanget upplysa om att JO inte är behörig att pröva frågor om
skadestånd.

Handläggningen av ärendet om rätt till assistansersättning
Enligt 112 kap. 5 § socialförsäkringsbalken gäller Försäkringskassans eller en
allmän förvaltningsdomstols beslut omedelbart, om inget annat föreskrivs i
beslutet eller bestäms av en domstol som har att pröva beslutet.

Att ett beslut gäller omedelbart innebär inte enbart att det är verkställbart utan
också att det ska verkställas så snart som möjligt. Verkställighetsärenden ska
handläggas med förtur. Vissa domar och beslut kan och ska verkställas
omgående, medan andra förutsätter att myndigheten utreder ärendet vidare
innan verkställigheten kan ske. I sådana fall är det viktigt att utredningen inleds
direkt och inte blir onödigt omfattande. Det är också viktigt att utredningen
bedrivs aktivt och att perioder av passivitet undviks (se bl.a. JO:s beslut den 7
maj 2021, dnr 6202-2019).

Efter att förvaltningsrätten den 19 februari 2019 hade upphävt Försäkrings-
kassans beslut om AA:s rätt till assistansersättning och återförvisat målet till
myndigheten för ytterligare utredning lades ett verkställighetsärende upp. Tre
veckor senare och först efter att AA:s ombud hört av sig, begärde Försäkrings-
kassan att AA skulle lämna in underlag för sina kostnader. Trots att AA:s
ombud i anslutning till begäran påtalade att det efterfrågade underlaget redan
                                                                    Dnr 3622-2021     Sid 5 (7)




fanns hos myndigheten tog den inte del av det förrän en månad senare. När
Försäkringskassan väl gjorde det kunde ett timbelopp fastställas och
kommuniceras direkt. Försäkringskassan fattade beslut i ärendet den 22 maj
2019, dvs. drygt tre månader efter förvaltningsrättens beslut.

Handläggningen av ärendet inleddes alltså inte direkt efter förvaltningsrättens
beslut och bedrevs inte heller därefter tillräckligt aktivt. Det är särskilt
anmärkningsvärt att Försäkringskassan åter begärde att AA skulle lämna in ett
kostnadsunderlag eftersom det framgick av förvaltningsrättens beslut att AA
redan hade skickat in ett sådant. Försäkringskassan meddelade inledningsvis
inte heller någon tidsfrist för att lämna in det begärda underlaget, vilket
riskerade att förlänga handläggningstiden. Försäkringskassan har sammantaget
inte handlagt ärendet med den skyndsamhet som krävs.

Handläggningen av ärendet om återkrav
Förvaltningsrätten beslutade att upphäva även Försäkringskassans beslut om
återkrav av assistansersättning. Ärendet återförvisades dock inte till
Försäkringskassan, vilket innebär att myndighetens förnyade utredning inte
syftade till att verkställa förvaltningsrättens beslut. Det har därför inte funnits
samma skyndsamhetskrav som gäller vid handläggningen av verkställighets-
ärenden. Av 9 § förvaltningslagen (2017:900), FL, framgår dock att ett ärende
ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att
rättssäkerheten eftersätts.

När ett ärende har inletts hos en myndighet är det myndighetens ansvar att driva
ärendet framåt till ett avgörande. Den enskilde har givetvis ett berättigat krav på
att få ett beslut inom skälig tid. Det är viktigt att ärenden om återkrav hanteras
korrekt och skyndsamt för att minimera konsekvenserna för den enskilde (se
JO:s beslut den 9 mars 2020, dnr 7132-2018, och den 5 februari 2021, dnr 5267-
2019).

I en situation där en myndighets tidigare beslut i samma fråga har upphävts är
det viktigt att den förnyade utredningen inte drar ut på tiden, eftersom den
sammanlagda tiden fram till ett slutligt avgörande annars kan bli mycket lång.

Försäkringskassans beslut den 22 maj 2019 innebar att AA fick rätt till
assistansersättning för perioden oktober 2016–mars 2017, men med ett lägre
belopp än vad som hade betalats ut i förskott. Trots att beslutet om rätten till
ersättning meddelades i maj 2019 dröjde det till oktober samma år innan ett
återkravsärende lades upp. Några åtgärder vidtogs emellertid inte förrän i
februari 2020 och först efter att AA:s ombud hade kontaktat Försäkringskassan.
Myndigheten inledde då med att begära in uppgifter som kunde ha relevans för
frågan om eftergift trots att inte förutsättningarna för återkrav var utredda vid
den tidpunkten. Någon sådan utredning gjordes inte förrän i april. Därefter blev
ärendet liggande till sommaren, och i augusti skickades ett kommuniceringsbrev
ut. Den 21 december 2020, alltså 14 månader efter att ärendet hade inletts och
19 månader efter beslutet om rätt till ersättning för perioden, fattade
                                                                    Dnr 3622-2021       Sid 6 (7)




Försäkringskassan beslut i ärendet. Av beslutet framgick att AA skulle betala
tillbaka viss assistansersättning men att han befriades från att betala tillbaka
delar av beloppet, bl.a. eftersom det tagit lång tid innan utredningen blivit klar.

Handläggningstiden i ärendet har varit oacceptabelt lång och det har
förekommit långa perioder av passivitet. Liksom i verkställighetsärendet
påbörjades inte den aktiva handläggningen förrän AA:s ombud kontaktade
Försäkringskassan, vilket är bekymmersamt. En enskild ska givetvis inte
behöva vara pådrivande för att en myndighet ska vidta handläggningsåtgärder.
Försäkringskassans passiva förhållningssätt har fått till följd att handläggnings-
tiden blivit väsentligt längre än nödvändigt. Det har inte kommit fram några
godtagbara skäl till detta.

Ombud
Enligt 14 § FL får den som är part i ett ärende som ombud eller biträde anlita
någon som är lämplig för uppdraget.

JO har i flera tidigare beslut påtalat att i de fall den försäkrade har anlitat ombud
för att företräda honom eller henne hos Försäkringskassan ska myndigheten
skicka handlingarna i ärendet, t.ex. kommuniceringsbrev och beslut, till
ombudet och inte till den försäkrade. Vill Försäkringskassan därutöver som en
serviceåtgärd sända handlingarna även till den försäkrade finns det inget att
invända mot detta (se bl.a. JO:s beslut den 17 januari 2020, dnr 6658-2018).

Av utredningen framgår att Försäkringskassan vid flera tillfällen skickat beslut
och kommuniceringsbrev direkt till AA trots att han hade anlitat ombud. Det har
också förekommit att Försäkringskassan har skickat beslut och andra handlingar
enbart till ett ombud, trots att AA vid de aktuella tidpunkterna haft flera ombud
med fullmakt. Det har inte dokumenterats att handläggaren har kontrollerat eller
utrett vem handlingarna skulle skickas till. Bristerna har förekommit både i
ärendet om rätt till assistansersättning och i ärendet om återkrav av ersättning.
Även i ett ärende som rörde utbetalning av assistansersättning till kommunen
som Försäkringskassan handlade under 2019 har handlingar skickats fel. Brister
av detta slag har förekommit under en lång tidsperiod, och olika handläggare
har varit involverade i den felaktiga hanteringen.

Bristande hantering i fråga om ombud kan få allvarliga konsekvenser för den
enskilde genom bl.a. missade omprövnings- och överklagandefrister. När
kommuniceringsbrev inte skickas till ombudet innebär det dessutom att
kommuniceringsskyldigheten enligt 25 § FL inte kan anses ha uppfyllts.
Försäkringskassan fick allvarlig kritik av JO den 15 september 2021 därför att
myndigheten inte skickat sina beslut till den enskildes ombud i fyra
omprövningsärenden (dnr 1254-2020). Jag ser mot denna bakgrund allvarligt på
de brister som har framkommit i det här ärendet.
                                                                   Dnr 3622-2021      Sid 7 (7)




Service och dokumentation
Utöver de brister som påtalats ovan har Försäkringskassan vidgått att
myndigheten har brustit i sin service- och dokumentationsskyldighet genom att
vid flera tillfällen ha dröjt för länge med att återkoppla till AA:s ombud när de
önskat kontakt och genom svårigheter att följa verkställighetsärendets gång på
grund av bristande journalföring. Jag delar den uppfattningen.

Avslutande synpunkter
Jag kan sammanfattningsvis konstatera att det finns stora brister i Försäkrings-
kassans hantering av AA:s ärenden om assistansersättning. Bristerna är så
omfattande att de sammantaget leder till allvarlig kritik från min sida.

Av remissvaret framgår att Försäkringskassan har vidtagit åtgärder för att bl.a.
komma till rätta med långa handläggningstider. Jag ser givetvis positivt på det
och utgår från att myndigheten följer upp frågan för att se till att åtgärderna har
avsedd effekt.

Försäkringskassan skriver även i remissvaret att berörda enheter kommer att
repetera innehållet i myndighetens metodstöd om ärenden där det förekommer
ombud. Jag vill därför påminna om att jag i ett flertal tidigare ärenden har
uttalat att kunskapen om innebörden av att en enskild har ett ombud måste
finnas hos alla som handlägger ärenden och att det inte är tillräckligt att
informations- och utbildningsinsatser genomförs enbart på en specifik
avdelning eller enhet (se bl.a. det ovannämnda beslutet den 15 september 2021,
dnr 1254-2020). Jag har även aviserat att JO vid ett senare tillfälle kommer att
följa upp Försäkringskassans utvecklingsarbete när det gäller ärenden där det
förekommer ombud. Jag anser mig därför i övrigt kunna lämna den frågan för
närvarande.

Ärendet avslutas.
