# Kritik mot Migrationsverket för att regeringsformens krav på saklighet inte iakttagits i två ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd

JO 2023-03-06 dnr 3624-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                          2023-03-06             3624-2021           Sid 1 (8)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Migrationsverket för att regeringsformens krav på saklighet
                        inte iakttagits i två ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd


                          Beslutet i korthet: Migrationsverket avslog två ansökningar om uppehålls- och
                          arbetstillstånd. I besluten lyfte verket fram omständigheter som var hänförliga till
                          sökandenas ombud. Verket gav varken ombudet eller hans huvudmän möjlighet att
                          yttra sig över omständigheterna inom ramen för de aktuella ärendena.
                          JO konstaterar att skrivningarna om ombudet i de båda besluten rörde likartade
                          förhållanden och meddelades i ett tidsmässigt nära samband. Bägge besluten får,
                          när de läses i ljuset av varandra, sägas insinuera att ombudet medverkar till att regler
                          om arbetskraftsinvandring för tredjelandsmedborgare kringgås. Det ena beslutet
                          innehåller dessutom något som kan tolkas som en mer eller mindre direkt anklagelse
                          om detta.
                          Omständigheterna som rörde ombudet kommunicerades inte på ett godtagbart sätt
                          inför något av besluten. Bristen som följde av detta blev desto större eftersom
                          uppgifterna synes ha påverkat utgången i ärendena. Saken kan också ha medfört
                          konsekvenser för ombudets möjligheter att verka som advokat.
                          JO:s samlade bedömning är att bristerna i Migrationsverkets handläggning medförde
                          att besluten i dessa delar inte vilade på ett tillräckligt hållfast underlag och att
                          regeringsformens krav på saklighet inte iakttagits. JO ser allvarligt på saken och
                          kritiserar Migrationsverket för handläggningen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 30 april 2021 förde advokaten AA fram
                        klagomål mot Migrationsverket och en beslutsfattare där. Enligt honom hade
                        beslutsfattaren inte förhållit sig objektiv och saklig i ärenden där han varit
                        ombud och kommit med grundlösa påståenden om honom. AA uppgav bl.a.
                        följande.

                        Han agerar som ombud i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd, och då ofta
                        för både arbetstagaren och arbetsgivaren. Migrationsverket har i beslut i två
                        sådana ärenden, den 17 februari respektive den 9 april 2021, lyft fram flera
                        omständigheter om honom som ombud som helt saknar relevans för sökandenas
                        ärenden.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                  Dnr 3624-2021       Sid 2 (8)




I besluten påstods att han medverkat till att kringgå vissa regler för arbets-
tillstånd. Anklagelserna är mycket allvarliga och felaktiga och han har inte fått
möjlighet att bemöta dem. Eventuella synpunkter på ett ombuds agerande som
sådant ska anmärkas på i annan ordning och inte anges i enskilda sökandes
beslut.

Verket har lagt uppgifterna om honom till grund för avslag i respektive ärende
utan att kommunicera dem med sökandena, och därmed har Migrationsverket
brustit i sin kommuniceringsskyldighet.

AA bifogade de aktuella besluten till anmälan.

I besluten sägs att AA medverkat som ombud i ett antal ärenden med sökande
från en specifik region i ett visst land, där uppehållstillståndskort hämtats ut
utan att sökanden rest in i Sverige och påbörjat anställningen. Beviljade tillstånd
har i dessa fall återkallats. I besluten uttalas att dessa omständigheter bedöms
påkalla särskild uppmärksamhet vid utredningen av ansökan. I beslutet från
februari sägs också att AA:s medverkan i ärendena talar för ett systematiskt
kringgående av regler.

Utredning
JO uppmanade Migrationsverket att yttra sig över anmälan och besvara ett antal
frågor.

Migrationsverket (stf. generaldirektören) yttrade sig till JO den 15 november
2021, efter att berörda befattningshavare fått möjlighet att yttra sig.

Migrationsverket redogjorde för den rättsliga regleringen av arbetskrafts-
invandring för personer som är medborgare i ett land utanför EU:s
medlemsländer (s.k. tredjelandsmedborgare) och pekade på sitt ansvar för att
upptäcka oseriösa anställningar och skenanställningar. Förekomsten av sådana
anställningsformer kan riskera att skada systemets legitimitet.

Verket angav att det finns ett särskilt utredningsansvar när det gäller vissa
angivna branscher och att det är myndigheten som har bevisbördan för att
ett anställningserbjudande upprättats uteslutande för att den sökande ska få
uppehålls- eller arbetstillstånd i Sverige. Beviskravet är sannolikt. Vid
bedömningen kan det vägas in t.ex. om arbetsgivaren förekommit i andra
ärenden som har bedömts som skenanställningar.

Migrationsverket redogjorde också för ett system med s.k. certifierings-
överenskommelser som kan användas för att förenkla handläggningen i ärenden
om arbetstillstånd. Förfarandet kan användas av företag som har regelbundet
behov av rekrytering av tredjelandsmedborgare och förutsätter att företaget en
gång om året bl.a. redovisar sin ekonomi till Migrationsverket och lämnar in
ansökningar som inte kräver någon komplettering.

Verket redovisade därutöver följande.
                                                                  Dnr 3624-2021        Sid 3 (8)




AA har ansökt om att få vara ett certifierat ombud och har i samband med
att han godkändes fått information om att han, som certifierad aktör i
arbetstillståndsärenden kommer att följas upp med viss regelbundenhet.
–––
Eftersom AA varit inblandad i flera bifallsbeslut där personerna endast hämtat ut
sina uppehållstillståndskort men aldrig tillträtt den sökta tjänsten fann verket att
ärenden där AA var involverad i fortsättningen krävde noggrannare kontroller.
AA levde därför inte längre upp till förutsättningarna för att ingå i den
certifierade ärendestyrningen.
Vilken information har Migrationsverket lämnat till AA?
När AA blev certifierad fick han information om att uppföljning sker regelbundet
av de certifierade aktörerna ... AA informerades vidare när uppföljningen
startade. AA informerades även om att certifieringen upphört
och grunderna för det.
[Ärende 1 med beslut i februari 2021, JO:s anm.]
Det aktuella ärendet rör anställning i en bransch som ställer särskilda
utredningskrav.
I det aktuella ärendet var det tydligt att arbetsgivaren inte hade tillräckligt god
ekonomi för att anställa en medarbetare till den lön som erbjöds. Personen hade
inte heller tillräckliga språkkunskaper för att arbeta som butiksbiträde. Detta
utgör en indikation på skenavtal.
–––
Verket har … granskat andra ärenden, som haft samma ombud – AA. Av de
15 arbetstillståndsärenden som beviljats där AA varit ombud är det endast
fyra arbetstagare som rest in i Sverige och vars tillstånd inte återkallats.
Varför tog beslutsfattaren fram de aktuella uppgifterna om AA?
Uppgifterna om AA fanns redan framtagna efter uppföljningen av
certifieringsförfarandet. Uppgifterna var kända och användes som en del i
det indikationsbaserade arbetet.
–––
Informationen om ärendena som är kopplade till ombudet är relevanta i de
enskilda ärendena. Informationen förstärker bilden av sken och styrker – inte
bara att den aktuella arbetsgivaren är oseriös – utan att det finns andra aktörer,
som erbjuder arbetstillstånd som ett medel att kringgå EU:s och Schengens
inresekrav.
[Ärende 2 med beslut i april 2021, JO:s anm.]
Även detta ärende rör anställning i en bransch som ställer särskilda
utredningskrav.
–––
[Omständigheterna kring bl.a. den aktuella arbetsgivaren, JO:s anm.] i
kombination med att ombudet agerat i 15 andra arbetstillståndsärenden som
beviljats där endast fyra arbeten bedömts äkta medför att det även i detta ärende
finns tillräckliga skäl för att bedöma att ansökan om arbetstillstånd är ett medel
att kringgå EU:s och Schengens krav.
Varför redovisades uppgifterna om AA i beslutsmotiveringarna?
–––
En ansökan kan avslås av många olika skäl. En del skäl kan läkas genom att
ny bevisning tillförs eller att olika åtgärder vidtas i överklagandeskedet. Om
Migrationsverket bedömer att den åberopade anställningen inte är seriös, att det
finns omständigheter som tyder på ett kringgående av Schengens inreseregler
                                                                         Dnr 3624-2021        Sid 4 (8)




      eller att det rör sig om en skenanställning, ska ansökan avslås med hänvisning
      till att de sammantagna omständigheterna gör att de grundläggande kraven i
      6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen inte är uppfyllda.
      I det ena ärendet hade sökande inte gjort sannolikt att hen kan försörja sig på
      anställningen. Det hade varit möjligt att avslå ansökan redan här, som
      migrationsdomstolen gjort [med anledning av att beslutet överklagats, JO:s
      anm.]. Men, då hade Migrationsverket inte uppfyllt lagstiftarens krav på att
      utreda och motverka sken samt missbruk av regler. Migrationsverket har därför
      utrett och bedömt arbetsgivaren och där funnit mönster som gör det möjligt att
      dra slutsatsen att anställningsavtalet var upprättat i syfte att kringgå reglerna för
      uppehållstillstånd. När man dessutom lägger till historiken runt ombudet
      framstår AA:s agerande som en del i ett planerat upplägg för att kringgå
      Schengens inreseregler.
      För att kunna underkänna anställningsavtalet och avslå ansökan med hänvisning
      till att de sammantagna omständigheterna gör att de grundläggande kraven inte
      är uppfyllda behöver samtliga omständigheter redovisas. Beslutsmotiveringen
      ska innehålla en klargörande motivering och myndigheten ska vara öppen med
      vilka omständigheter som legat till grund för besluten. Detta innefattar
      omständigheter som vägts in vid bedömningen av sken. Mot bakgrund härav har
      även ombudet och hans roll tagits med i motiveringen.
      –––
      I de aktuella ärendena om uppehållstillstånd bedömdes uppgifterna om
      AA redan vara kända för honom eftersom han nyligen avregistrerats från
      certifieringen. Verket såg därför inte något behov av att kommunicera det
      med honom. Det finns i 13 kap. 9 § utlänningslagen ett undantag från 25 §
      förvaltningslagen när utlänningen inte är bosatt eller vistas i Sverige.
      Uppgifterna kommunicerades därför inte heller till de sökande.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande. De företag som
är aktuella i de anmälda ärendena är seriösa. Även de företag som nämns i
granskningen har verket bedömt som seriösa vid tidpunkten för besluten.

Rättsliga utgångspunkter
Regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska förvaltningsmyndigheter beakta allas
likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet.
Bestämmelsen ger uttryck för en allmängiltig offentligrättslig objektivitets-
princip.

Myndighetens avgörande får grundas enbart på hänsyn som enligt gällande
författningar får beaktas. Myndigheten får alltså inte låta sig vägledas av andra
intressen än sådana som den ska tillgodose och den ska hålla sig till saken eller
med andra ord inte ta hänsyn till ovidkommande omständigheter. Bedömningen
måste vidare vara baserad på ett hållfast underlag. (Se t.ex. JO 2022/23 s. 536,
dnr 6978-2021.)

Kravet på saklighet och opartiskhet omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt
har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat
handlande av en myndighet. Även hur myndighetens agerande uppfattas är av
betydelse. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet
                                                                    Dnr 3624-2021     Sid 5 (8)




inte iakttas kan vara tillräcklig för att hindra ett sådant förfarande (se Bull och
Sterzel, Regeringsformen [2019, version 4, JUNO], s. 54 f.).

Generella bestämmelser om handläggning av ärenden
En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess
beskaffenhet kräver (se 23 § förvaltningslagen FL).

Innan en myndighet fattar beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart
obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet
och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet (se 25 §
FL).

Myndigheternas skyldighet att kommunicera fyller en viktig funktion för att
avgörandena ska bli materiellt riktiga och för att den enskilde ska känna
förtroende för myndighetsutövningen. Det är därför grundläggande att
myndighetens avgörande grundas endast på material som parten fått ta del av
och getts tillfälle att yttra sig över. (Se prop. 2016/17:180 s. 154 f. och bl.a.
JO 2016/17 s. 42, dnr 2901-2015.)

Inom förvaltningsrätten liksom inom rättsordningen i övrigt gäller principen
om fri bevisprövning. Den innebär bl.a. att myndigheterna vid prövningen fritt
får bedöma värdet av den framlagda bevisningen. (Se bl.a. Ragnemalm,
Förvaltningsprocessrättens grunder, 10 u. s. 111 f.)

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt
ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt.
En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har
tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens
ställningstagande. (Se 32 § FL.)

Utlänningslagens bestämmelser om arbetstillstånd
Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om
anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig och lönen,
försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor
som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (se
6 kap. 2 § utlänningslagen).

I ärenden om arbetstillstånd tillämpas 25 § FL om kommunikation endast om
utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige (se 13 kap. 9 § utlännings-
lagen).

Bedömning
Granskningens inriktning
Av utredningen framgår att Migrationsverket gjort en fristående utredning där
man kommit fram till att AA inte levt upp till de krav som ställs för att få vara
en del av certifieringssystemet. I sitt yttrande till JO har verket uppgett att det
bl.a. berodde på att AA varit ombud i flera ärenden där sökandena hämtat ut
                                                                   Dnr 3624-2021     Sid 6 (8)




sina uppehållstillståndskort men inte påbörjat den anställning som angetts i
ansökningarna.

Migrationsverkets ställningstagande i certifieringsfrågan ligger utanför min
granskning. Granskningen har i stället avsett Migrationsverkets handläggning
och beslut i två ärenden som gällde uppehålls- och arbetstillstånd för tredje-
landsmedborgare där AA var ombud. Det saken närmare gäller är om det var
godtagbart att verket i besluten redovisade omständigheter som var hänförliga
till AA.

Utgångspunkter
När en myndighet fullgör sin utredningsskyldighet har den en stor frihet att
hämta in den utredning som myndigheten anser är relevant och får – i enlighet
med den fria bevisprövningens princip – fritt bedöma värdet av det material
som finns tillgängligt.

Kravet på saklighet och opartiskhet innebär dock att några ovidkommande
hänsyn inte får tas och att ett ställningstagande inte får grundas på ett underlag
som inte är tillräckligt hållfast.

Omständigheter som är hänförliga endast till ombudet är i de allra flesta fall
ovidkommande för sakfrågan. Om en myndighet i ett undantagsfall ändå anser
att sådana omständigheter kan vara av betydelse ska parten och ombudet
underrättas om detta och ges en möjlighet att yttra sig. Detta gäller enligt min
mening oavsett om den kommunikationsskyldighet som föreskrivs i författning
är mindre långtgående. Myndigheten måste i sammanhanget vara tydlig med
vad som kommit fram och på vilket sätt det kan få betydelse för bedömningen.
Myndigheten ska säkerställa att de omständigheter som det gäller är tillräckligt
underbyggda. Detta är naturligtvis särskilt viktigt i det fall ombudet är en
advokat eller någon annan som yrkesmässigt uppträder som ombud.

Beslutsskälen ska på ett fullständigt och korrekt sätt avspegla de överväganden
som beslutsfattaren gjort. Myndigheten måste också vara mycket omsorgsfull i
sina ordval, inte minst som ombudet inte kan angripa avgörandet för egen del.
Som en generell princip gäller dessutom att beslutsskäl inte kan överklagas.

Migrationsverkets handläggning stred mot kravet på saklighet
Migrationsverket har i sitt yttrande betonat sin uppgift att upptäcka oseriösa
anställningar och skenanställningar vid prövningen av arbetstillstånd för
tredjelandsmedborgare. Detta synes ligga i linje med lagstiftarens intentioner
och ger inte anledning till några synpunkter från min sida. Jag uppfattar inte
heller att AA invänt mot detta. Det var alltså följdriktigt att uppgifter om de
tilltänkta arbetsgivarna redovisades och gavs betydelse vid bedömningarna.

Frågan är om detsamma kan anses gälla det som uttalades om AA och hans
medverkan som ombud i tidigare ärenden. Vad jag särskilt fäster mig vid är
                                                                    Dnr 3624-2021       Sid 7 (8)




uttalandet i februaribeslutet om att AA:s medverkan talade för att regler
kringgåtts systematiskt.

Det framgår inte av utredningen hos JO i vilken utsträckning AA gavs möjlighet
att komma till tals inom ramen för utredningen av certifieringsfrågan. Däremot
står det klart att Migrationsverket inte gav vare sig AA eller hans huvudmän
möjlighet att yttra sig över omständigheterna inom ramen för ärendena om
uppehålls- och arbetstillstånd. Även om Migrationsverket ansåg att
omständigheterna var kända för AA kunde verket inte utgå från att han förstod
att de kunde få betydelse vid prövningen av de aktuella ärendena.

Jag ställer mig frågande till att omständigheterna om AA:s medverkan blev
aktuella i ärendena om uppehålls- och arbetstillstånd. En mer korrekt ordning
hade varit att behandla dessa omständigheter separat som en fråga om avvisning
av ombud (se 14 § andra stycket FL om att en myndighet får besluta att ett
ombud som bedöms olämpligt inte längre ska få medverka i ärendet). Ett beslut
om att avvisa ett ombud får överklagas av ombudet och kan alltså prövas av
domstol. Om misstankar mot ombudet riskerar att gå ut över huvudmannen är
det särskilt angeläget att frågan om ombudets medverkan hanteras på ett korrekt
sätt.

När verket nu trots allt bedömde att omständigheterna som hänförde sig till
AA skulle tillmätas betydelse för sakfrågan skulle alltså både han och hans
huvudmän ha underrättats om vad som kommit fram i aktuella delar och hur
detta kunde påverka ansökningarna om uppehålls- och arbetstillstånd.

Skrivningarna om AA i de båda besluten rörde likartade förhållanden och
meddelades i ett tidsmässigt nära samband. För den fråga som är aktuell i
denna granskning bör de därför läsas i ljuset av varandra.

Bägge besluten får sägas insinuera att AA medverkar till att regler om
arbetskraftsinvandring för tredjelandsmedborgare kringgås. Februaribeslutet
innehåller dessutom något som kan tolkas som en mer eller mindre direkt
anklagelse om detta.

Omständigheterna som rörde AA har inte inför något av besluten
kommunicerats på ett godtagbart sätt. Bristen som följde av detta blev desto
större eftersom uppgifterna synes ha påverkat utgången i ärendena. Saken kan
också ha medfört konsekvenser för AA:s möjligheter att verka som advokat.

Min samlade bedömning är att bristerna i Migrationsverkets handläggning
medförde att besluten i dessa delar inte vilade på ett tillräckligt hållfast underlag
och att regeringsformens krav på saklighet inte iakttagits. Jag ser allvarligt på
detta och Migrationsverket förtjänar kritik för handläggningen.

Myndigheters bedömningar och överväganden överprövas som regel inte av JO.
Jag gör därför inga ytterligare uttalanden om vad som kommit fram i ärendet.
                    Dnr 3624-2021   Sid 8 (8)




Ärendet avslutas.
