# Kritik mot en rådman vid Luleå tingsrätt för hanteringen av frågor om rättegångsfullmakt

JO 2012-06-26 dnr 3625-2011

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2012-06-25            3625-2011              1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en rådman vid Luleå tingsrätt för hanteringen av frågor om
                        rättegångsfullmakt


                          Beslutet i korthet: Vid ett sammanträde i ett tvistemål inställde sig svaranden genom ett
                          ombud som inte kunde visa upp en fullmakt. Rättens ordförande kritiseras för att han
                          avgjorde målet genom tredskodom utan att ge ombudet tid att visa upp fullmakten.
                          Fullmakten för kärandens ombud var tidsbegränsad och tiden hade gått ut när
                          sammanträdet hölls. Ordföranden kritiseras för att han inte uppmärksammade detta och
                          gav ombudet tid att ge in en ny fullmakt.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan och komplettering till anmälan klagomål mot
                        rådmannen BB vid Luleå tingsrätt med anledning av handläggningen av och
                        tredskodomen i ett tvistemål där hon var svarande. Till komplettering av anmälan
                        fogade hon kopior av en fullmakt och en transportfullmakt för kärandeombudet i
                        det aktuella målet. AA uppgav bl.a. följande.

                        Tingsrätten kallade till muntlig förberedelse i mål FT 3456-10 den 17 juni 2011.
                        Eftersom hon var förhindrad att närvara personligen vid sammanträdet meddelade
                        hon tingsrätten per telefon samma dag att hon avsåg att inställa sig genom ombud.
                        Vid den muntliga förberedelsen inställde sig både hennes och kärandens ombud per
                        telefon. Vid sammanträdet förelades hon att senast den 8 augusti precisera och
                        förtydliga de grunder och omständigheter som hon åberopade till stöd för sin talan
                        samt komma in med bevisuppgift. Den 7 juli meddelade tingsrätten tredskodom
                        mot henne och angav som skäl för detta att tingsrätten inte hade erhållit någon
                        fullmakt från hennes ombud. Tingsrätten hade inte före det att tredskodomen
                        meddelades förelagt henne att komma in med fullmakt. Av kärandeombudets
                        fullmakt framgår att den endast var giltig intill utgången av februari månad 2011,
                        varför kärandeombudet inte var behörigt att därefter företräda käranden i målet vid
                        tingsrätten. Eftersom käranden således inte kan anses ha varit närvarande vid den
                        muntliga förberedelsen har förutsättningar för att meddela tredskodom mot henne
                        inte förelegat.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 3625-2011     Sid 2 (5)




Utredningen
Handlingar i Luleå tingsrätts mål FT 3456-10, bl.a. dagboksblad, protokoll från
sammanträde för muntlig förberedelse den 17 juni 2011 och tredskodom den 7 juli
2011, hämtades in. Av dessa och av AA ingivna handlingar framgick bl.a. följande.

Den 8 december 2010 ansökte AA om återvinning av en tredskodom i mål FT
1214-10. Ansökan om återvinning handlades i mål FT 3456-10. I akten i mål FT
1214-10 fanns en rättegångsfullmakt för bl.a. CC att företräda käranden samt en
transportfullmakt från CC till bl.a. DD. Av rättegångsfullmakten framgår att den
var gällande intill utgången av februari månad 2011 och av transportfullmakten
framgår att den gav DD samma behörighet och befogenhet att föra kärandens talan
som CC hade. Tingsrätten kallade parterna till ett sammanträde för muntlig
förberedelse den 17 juni 2011. Samma dag kontaktade – enligt en notering i
målregistret – en okänd man tingsrätten och meddelade att AA önskade inställa sig
per telefon. Av en anteckning i målregistret framgår att EE därefter kontaktade
tingsrätten och anmälde sig som ombud för AA samt uppgav att han samma dag
hade skickat in en fullmakt till tingsrätten. Vid sammanträdet för muntlig
förberedelse bestod rätten av rådmannen BB. DD och EE deltog per telefon. Den
20 juni expedierades protokollet från sammanträdet till såväl DD som till AA och
EE. Enligt protokollet uppgav EE att han redan dagen innan hade skickat in en
fullmakt till tingsrätten. Den 21 juni 2011 begärde DD att tingsrätten – för det fall
EE inte kom in med fullmakt – skulle meddela tredskodom mot AA. Den 7 juli
meddelade tingsrätten tredskodom mot AA och angav under rubriken ”Bakgrund
och yrkanden m.m.” bl.a. följande.
      [---]
      Vid sammanträdet inställde sig inte AA. Istället anmälde sig EE som ombud, under
      angivande av att fullmakt har skickats in till tingsrätten, för henne. Tingsrätten har
      emellertid inte erhållit någon fullmakt till styrkande av EE:s behörighet att företräda
      AA i målet.
Vidare anges under rubriken ”Domskäl” bl.a. följande.

      Då AA, varken personligen eller genom ombud, infunnit sig vid sammanträde för
      muntlig förberedelse trots erinran om att tredskodom då kan komma att meddelas
      mot henne och då käromålet inte saknar laga skäl eller framstår som uppenbart
      ogrundat ska det bifallas genom tredskodom.
      [---]
Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar om vilka överväganden i
fråga om styrkande av behörighet för AA:s ombud som föregick tingsrättens beslut
att meddela tredskodom. Vidare anmodades tingsrätten yttra sig med anledning av
vad AA anfört i komplettering till anmälan om kärandeombudets fullmakt i målet.

Tingsrätten (lagmannen FF) kom in med ett remissvar till vilket fogades ett
yttrande från rådmannen BB.

BB uppgav i huvudsak följande.
      [---]
                                                                 Dnr 3625-2011     Sid 3 (5)




Tredskodomen i FT 3546-10
Den 17 juni 2011 ringde en för tingsrätten okänd man till tingsrättens kansli och
meddelade att han ville inställa sig till förhandlingen mellan GG (käranden i målet;
JO:s anmärkning) och AA samma dag per telefon. Senare samma dag ringde EE till
mig och uppgav att han var ombud för AA. Han skulle skicka fullmakt samma dag.
Förhandlingen påbörjades. EE medverkade stundtals vid förhandlingen, men
telefonförbindelsen bröts vid upprepade tillfällen och efter flera misslyckade försök
uppgavs slutligen försöken att återupprätta telefonförbindelsen.
Innan kontakten bröts hann dock EE anföra nya grunder för bestridandet av
käromålet. Bland annat anfördes att AA inte ingått något köpeavtal med käranden
och att hennes namnteckning på beställningarna förfalskats. Käranden anförde –
utöver att detta var nya uppgifter som inte kunde bemötas vid förhandlingen – att
AA ändock hade gjort avbetalningar på skulden varför det fanns skäl att ifrågasätta
de nya uppgifterna. Det fanns så länge förhandlingen pågick inte anledning att räkna
med annat än att fullmakt för EE skulle inges och att förberedelsen skulle fortsätta
på det sätt som framgår av protokollet från förhandlingen. Någon fullmakt ingavs
emellertid inte.
EE har enligt dagboksbladet per telefon uppgivit att han samma dag som
förhandlingen ägde rum skulle skicka fullmakten till tingsrätten. Av dagboksbladet
framgår inte att AA skulle ha ringt till tingsrätten och meddelat att hon anlitat ett
ombud. Det saknas i tingsrättens dokumentation stöd för att AA skulle ha lämnat
muntlig fullmakt för EE att företräda henne. EE:s besked att han var ombud och att
han samma dag skulle skicka in en fullmakt att företräda AA, vilket alltså
antecknades på dagboksbladet, har expedierats till kärandens ombud, AA och EE
den 20 juni 2011.
Därefter har kärandens ombud tagit kontakt med tingsrätten och – för den händelse
fullmakt ej ingivits – begärt att tingsrätten skulle meddela tredskodom. Som nämnts
ingavs aldrig någon fullmakt till tingsrätten. Enligt min bedömning kunde AA inte
anses ha varit närvarande vare sig personligen eller genom ombud vid förhandlingen
den 17 juni 2011 i och med att det uppgivna ombudet aldrig förmådde styrka sin
behörighet. EE hade lovat att skicka in fullmakten och i och med att hans
meddelande därefter expedierades till såväl honom som AA ansåg jag att det inte var
behövligt med ytterligare åtgärder i syfte att få in fullmakten. Tredskodom
meddelades den 7 juli 2011.
[---]
Eftersom EE varit införstådd med att en fullmakt erfordrades och då han vid
telefonsamtal lovat att skicka in fullmakten samma dag och därefter av tingsrätten
påmints om detta har det enligt min mening funnits välgrundad anledning att fatta
det beslut som föranlett AA:s anmälan till JO.

Frågan om kärandens fullmakt
Jag har som beredningsansvarig domare i det aktuella ärendet, när de aktuella
handlingarna inkommit till tingsrätten, vederbörligen granskat dessa och därvid
bland annat kontrollerat att ombudet var behörigt. DD har enligt ingivna handlingar
varit behörig att företräda GG vid tiden för målets anhängiggörande vid tingsrätten.
Jag kan nu inte erinra mig om jag alls observerat att fullmakten var tidsbegränsad.
Av de skäl som redovisas i det följande kan ifrågasättas om en tidsbegränsning av en
rättegångsfullmakt alls ska tillmätas någon betydelse.
12 kap 14 § rättegångsbalken anger omfattningen av rättegångsombudets behörighet.
Av 12 kap 15 § rättegångsbalken framgår i vilka avseenden det i en
rättegångsfullmakt är tillåtet att inskränka ombudets behörighet. Det slag av
behörighetsinskränkning som en tidsbegränsning torde utgöra finns inte angivet i
detta stadgande. Av samma regel framgår att andra än de angivna inskränkningarna
inte är tillåtna och att om annan inskränkning skett – den är utan verkan.
                                                                      Dnr 3625-2011    Sid 4 (5)




      Härutöver kan tilläggas att tidsbegränsade rättegångsfullmakter allmänt sett framstår
      som en olycklig företeelse som kan medföra avsevärda fördröjningar i
      målhanteringen och även bidra till att kostnaderna ökar. Avslutningsvis kan tilläggas
      att i den mån en huvudman inte längre önskar att ett visst ombud ska företräda
      honom/henne bör enligt min mening ankomma på huvudmannen att tillkännage
      detta genom att återkalla fullmakten. Vederbörande ombud ska även svara för att
      han/hon har en giltig fullmakt.
FF anförde att han inte kunde finna att BB gjort fel i någon av de omstridda
frågorna.

AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Inledning
Om en part vill föra talan genom ombud, ska han eller hon enligt 12 kap. 8 §
rättegångsbalken, RB, antingen ge ombudet en muntlig fullmakt inför rätten eller
en skriftlig fullmakt. Muntlig fullmakt meddelas genom att parten inför den rätt där
målet handläggs förordnar ett ombud att föra hans eller hennes talan.

Av utredningen i ärendet framgår att EE då han den 17 juni kontaktade BB uppgav
att han dagen före eller i varje fall samma dag till tingsrätten hade skickat en
fullmakt för honom att företräda AA. Dessa uppgifter antecknades i målregistret
och i tingsrättens protokoll. Någon fullmakt kom dock inte in till tingsrätten och tre
dagar senare expedierades protokollet från sammanträdet med den nämnda
anteckningen till bl.a. AA och EE. Någon annan åtgärd vidtogs inte med anledning
av den uteblivna fullmakten innan tingsrätten den 7 juli meddelade tredskodom
mot AA.

Ett föreläggande att inom viss tid komma in med fullmakt skulle ha utfärdats
En skriftlig fullmakt ska enligt 12 kap. 9 § första stycket RB visas upp i original
när ombudet första gången för talan i målet. Av paragrafens andra stycke framgår
att rätten – för det fall en fullmakt inte finns tillgänglig när den ska visas upp – ska
ge ombudet tid att visa upp den. I regel sker detta i form av ett föreläggande.
Handläggningen av målet får under fristen fortsätta i viss utsträckning men rätten
får inte skilja sig från målet innan fristen gått ut. Om ombudet inte kan visa upp en
fullmakt inom fristen, bör de processhandlingar som han eller hon har företagit
anses vara utan verkan (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, 1 april 2012, Zeteo,
kommentaren till 12 kap. 9 § RB).

EE kunde inte visa upp någon fullmakt att företräda AA vid den muntliga
förberedelsen. Rätten skulle därför i ett föreläggande i enlighet med 12 kap. 9 §
andra stycket RB ha gett honom tid att styrka sin behörighet. Först sedan tidsfristen
gått ut har rätten – på yrkande av motparten – kunnat skilja sig från målet genom
tredskodom. Det var således fel av BB att meddela tredskodom mot AA på det sätt
som skedde och för detta förtjänar han kritik.
                                                                    Dnr 3625-2011   Sid 5 (5)




Kärandeombudets fullmakt och vilka åtgärder som borde ha vidtagits med
anledning av tidsbegränsningen i denna
Av utredningen framgår att kärandeombudets fullmakt enligt sin ordalydelse bara
gällde till utgången av februari månad 2011. Enligt anmälan betyder det att
käranden inte var närvarande vid sammanträdet den 17 juni 2011. Tingsrätten har i
sitt yttrande ifrågasatt om en tidsbegränsning av detta slag ska tillmätas någon
betydelse.

12 kap. 12 § 2 st. RB stadgar att en fullmakt kan avse ett visst mål, rättegång i
allmänhet, viss domstol eller särskilt rättegångstillfälle. Av bestämmelsen kan inte
utläsas något förbud mot att fullmakten tidsbegränsas. I 12 kap. 15 § RB står vilka
inskränkningar en part får göra i ombudets behörighet. Enligt bestämmelsen är det
tillåtet med inskränkningar endast när det gäller att väcka talan, ta emot delgivning
av stämning, ingå förlikning, söka verkställighet av rättens dom eller ta emot
ersättning för rättegångskostnader. Om parten gjort någon annan inskränkning i
fullmakten, är den utan verkan. Tingsrätten har i sitt yttrande skrivit att ”det slag av
behörighetsinskränkning som en tidsbegränsning torde utgöra finns inte angivet i
detta stadgande”. Bl.a. därför har tingsrätten ifrågasatt om en tidsbegränsning av
detta slag ska tillmätas någon betydelse.

Jag anser inte att man kan dra den slutsatsen av vad som står i 12 kap. 15 § RB.
Bestämmelsen anger vilka inskränkningar en part får göra i ombudets behörighet.
En tidsbegränsning är emellertid inte en inskränkning i ombudets behörighet.
Tidsbegränsningen innebär i stället att ombudet vid en viss tidpunkt upphör att vara
ombud. Enligt min mening får man utgå från att lagstiftaren, om tanken var att
parten – till skillnad mot vad som gäller inom förmögenhetsrätten – inte skulle
kunna tidsbegränsa fullmakten, skulle ha skrivit in det i lagen.

Det innebär att DD inte hade fullmakt att företräda käranden vid sammanträdet den
17 juni 2011. Rätten borde ha uppmärksammat detta senast i samband med
sammanträdet och gett henne tid att visa upp en giltig fullmakt. Jag är kritisk mot
BB för att han inte gjorde det.

Övrigt
Vad som i övrigt framkommit ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
