# Fråga om ett beslut av Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning inneburit ett otillåtet ingripande mot en person som uttalat sig i massmedier

JO 2003-03-10 dnr 3638-2000

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2003-03-10              3638-2000               1 (5)
Justitieombudsmannen                                                                               4162-2000
Nils-Olof Berggren




                        Fråga om ett beslut av Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
                        sexuell läggning inneburit ett otillåtet ingripande mot en person som
                        uttalat sig i massmedier

## Bakgrund och anmälan

Västerås SK Fotbollsklubb (VSK) köpte tjänster av ett handelsbolag med inriktning
                        på marknadsföring, i vilket AA var bolagsman. Västerås kommun och ABB AB
                        var båda bidragsgivare till VSK. Den 28 juli 1999 återfanns i Dagens Nyheter en
                        artikel om homosexuella inom idrotten. AA, som i artikeln uppgavs sitta i
                        ledningen för VSK, gjorde bl.a. ett uttalande med innebörden att homosexuella
                        spelare inte fick finnas i något av hans lag. En person gjorde med hänvisning till
                        uttalandena i artikeln en anmälan till Ombudsmannen mot diskriminering på grund
                        av sexuell läggning (HomO) med begäran att en granskning skulle göras av om AA
                        och den övriga ledningen för VSK diskriminerar homosexuella.

                        I den utredning som följde hos HomO togs yttranden in från VSK, Västerås
                        kommun och ABB AB. Av utredningen framgick bl.a. att VSK så småningom
                        bestämde sig för ett fortsatt samarbete med marknadsföringsbolaget i fråga. I sitt
                        beslut den 14 juli 2000 anförde HomO BB bl.a. följande.
                                  –––
                                  För sin verksamhet uppbär VSK bidrag från Västerås stad och förvaltar därmed
                                  allmänna medel. En förutsättning för sådant bidrag är att verksamheten ryms inom
                                  en demokratisk ram och att medelsförvaltningen sker på ett sådant sätt att den inte
                                  kränker likabehandlingsprincipen. Enligt HomO:s mening har VSK uppvisat brister
                                  härvidlag. Genom att ekonomiskt gynna ett bolag vars företrädare uttalat sig
                                  offentligt på ett sätt som är djupt kränkande för homosexuella bidrar VSK till att ge
                                  dessa uttalanden legitimitet. Vidare innebär VSK:s beslut att fortsätta samarbetet
                                  med det aktuella företaget att allmänna medel kommer att användas på ett sätt som
                                  genererar vinst åt ett företag vars ägare står för uppfattningar som sålunda kränker
                                  den grundläggande principen om alla människors lika värde, och som inte heller drar
                                  sig för att sprida dessa idéer offentligt.
                                  Mot bakgrund av det anförda finns det skäl att ifrågasätta trovärdigheten i VSK:s
                                  påstående att föreningen är öppen för alla. I vart fall visar klubbstyrelsens agerande
                                  att den inte tar vikten av att denna likabehandlingsprincip också kommer till uttryck
                                  i praktisk handling på allvar. Det är beklagligt och förtjänar kritik.
                                  –––




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                             Dnr 3638-2000       Sid 2 (5)
                                                                                 4162-2000



      Att Västerås stad under de redovisade omständigheterna fortsätter att ge bidrag till
      VSK riskerar att ge legitimitet åt ett synsätt som kränker homosexuellas rätt till
      respekt. I vart fall är det svårt att frigöra sig från intrycket att inte heller stadens
      företrädare tar frågor som rör homofobi och diskriminering av homosexuella riktigt
      på allvar. Också Västerås stads agerande i ärendet är därför mot bakgrund av vad
      som här redovisats beklagligt och förtjänar kritik.
      Stadens kultur- och fritidsnämnd har alla skäl att tänka om till nästa gång det är
      aktuellt att besluta i bidragsfrågan.
      När det slutligen gäller ABB:s ekonomiska stöd till VSK noterar HomO med
      tillfredsställelse både den företagspolicy som bolaget säger sig tillämpa och den nya
      diskrimineringsklausul som förts in i sponsoravtalet med VSK. Likväl rimmar det
      illa med båda dessa handlingar att fortsätta att ekonomiskt stödja en förening som
      uttryckligen sagt sig ha för avsikt att fortsätta köpa tjänster av ett företag vars
      ställföreträdare representerar just en sådan inställning som policyn och klausulen
      syftar till att bekämpa, en inställning som om den tillämpades på t.ex. en
      arbetstagare i ABB-koncernen dessutom skulle strida mot lagen (1999:133) om
      förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning och som därför
      kunde föranleda skadeståndsskyldighet för ABB. Även ABB har därför goda skäl att
      omvärdera sitt sponsorförhållande till VSK vid första möjliga tillfälle.
      –––
CC och DD framförde var för sig till JO klagomål på HomO:s beslut. Bland annat
gjordes gällande att HomO orsakat skada för såväl AA som för VSK, det senare
genom att försöka påverka ABB AB att inte sponsra klubben så länge AA fanns
med i bilden.

Utredning
HomO:s akt i ärendet lånades in. BB redogjorde vid besök hos JO den 16 januari
2001 allmänt för sin verksamhet.

Därefter upprättades följande promemoria.
      Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har enligt
      sin instruktion, (1999:170), de uppgifter som anges i lagen (1999:133) om förbud
      mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. HomO skall vidare
      verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning inte förekommer på andra
      områden av samhällslivet. HomO skall också genom rådgivning och på andra sätt
      medverka till att den som utsatts för diskriminering på grund av sexuell läggning
      kan ta till vara sina rättigheter. Slutligen skall HomO föreslå regeringen
      författningsändringar och andra åtgärder som kan motverka diskriminering på grund
      av sexuell läggning.
      Till JO har inkommit klagomål mot HomO:s beslut den 14 juli 2000 i ett ärende
      rörande Västerås SK Fotbollklubb (VSK), Västerås stad och ABB AB. Bakgrunden
      till ärendet är uttalanden i medier om homosexuella, gjorda av en person med vars
      företag VSK har ett nära samarbete. I beslutet kritiserar HomO VSK för dess
      samarbete med den aktuella personens företag. Vidare kritiserar HomO såväl
      Västerås stad som ABB AB för att dessa lämnar ekonomiskt stöd till VSK och
      förklarar att en omvärdering av stödet bör ske vid tillfälle.
      Anmälarna hos JO har uppgett dels att HomO:s beslut grundar sig på felaktiga
      uppgifter, dels att beslutet orsakat såväl den ovan nämnda personens företag som
      VSK både ideell och ekonomisk skada.
      –––
      Varje medborgare är enligt 2 kap. 1 § regeringsformen gentemot det allmänna
      tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, varmed förstås frihet att i tal, skrift eller bild eller
      på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Det
                                                                          Dnr 3638-2000      Sid 3 (5)
                                                                              4162-2000



      skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot det
      allmänna och innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt eller
      informellt mot den som använt sin grundlagsskyddade rätt att yttra sig i
      massmedierna. Enligt 1 kap. 1 § andra stycket tryckfrihetsförordningen skall det stå
      varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som är
      meddelade i förordningen till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt
      skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela
      uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst. Sådant meddelande får bl.a.
      lämnas till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter. Ansvaret för otillåtna
      yttranden i t.ex. dagstidning åvilar utgivaren. Justitiekanslern är exklusivt behörig att
      vara åklagare avseende tryckfrihetsbrott.
      Med utgångspunkt från de uttalanden av den aktuelle personen som publicerades i
      tidningen Dagens Nyheter har HomO kritiserat de i ärendet berörda parterna för
      deras direkta eller indirekta samröre med denna person. I kritiken ligger en
      uppmaning till dem att vidta åtgärder som negativt kan påverka personens
      näringsverksamhet. HomO bör anmodas yttra sig över om myndighetens beslut i
      dessa delar varit förenligt med det nyss redovisade grundlagsskyddet.
Anmälningarna remitterades därefter till HomO för yttrande i de avseenden som
angavs i promemorian.

BB anförde bl.a. följande i myndighetens remissvar.
      –––
      Det bör först och främst framhållas att något ingripande från HomO:s sida över
      huvud taget inte gjorts mot marknadsföraren. Skälet till det var just respekten för
      den enskildes grundlagsskyddade rätt att fritt yttra sig i massmedier.
      En enskild människa är skyddad mot ingripanden från det allmännas sida i fråga om
      rätten att uttrycka tankar och åsikter. Hon har däremot inte rätt att kräva att en
      tänkbar avtalspartner skall låta bli att fästa avseende vid sådana omständigheter som
      att hon i olika sammanhang offentligt fört fram uppfattningar av exempelvis
      rasistisk, främlingsfientlig eller homofobisk natur. Vad HomO har granskat är därför
      hur Västerås SK Fotbollklubb (VSK), Västerås stad och ABB AB hanterat det
      faktum att en affärspartner till VSK – vilken förening erhåller bidrag för sin
      verksamhet från såväl staden som ABB – offentligt gett uttryck för en inställning till
      homosexuella människor som grupp som strider mot grundläggande principer om
      mänskliga rättigheter, principer som också kommit till uttryck t.ex. i internationella
      överenskommelser om mänskliga rättigheter till vilka Sverige är folkrättsligt bundet.
      Man kan, så här i efterhand, måhända tycka att den här gjorda distinktionen kunde
      ha framgått tydligare av HomO:s avslutsbeslut i ärendet. Om missförstånd kunnat
      uppstå härvidlag är det något som jag naturligtvis beklagar.
      Det finns inte någon ”rätt” för en näringsidkare att med en förening få träffa avtal av
      det slag som marknadsföraren i det här fallet hade med VSK. Eller omvänt: det finns
      inte någon skyldighet för en näringsidkares potentiella motpart att ingå ett sådant
      avtal med näringsidkaren eller att vid överväganden om ett sådant avtals ingående
      bortse från sådana faktorer som i snäv mening inte står i omedelbar relation till
      föremålet för avtalet, exempelvis näringsidkarens renommé i olika avseenden. På
      motsvarande sätt förhåller det sig i nästa led med den – kommun eller företag – som
      har att ta ställning till om ett visst bidrag skall ges till näringsidkarens avtalspart och
      i så fall på vilka premisser.
      Omsatt i det aktuella fallet är således inte VSK skyldigt att utan diskussion förnya
      sitt avtal med marknadsföraren när det går ut. Det står föreningen fritt att när man tar
      ställning till ett affärssamarbete av det aktuella slaget också ta hänsyn till sådant som
      vilken syn en affärspartner har gett uttryck för i fråga om exempelvis rasism,
      främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. En förening som erhåller
      ekonomiskt bidrag från det allmänna har all anledning att också göra det.
                                                                         Dnr 3638-2000     Sid 4 (5)
                                                                             4162-2000



      När det gäller stadens agerande framstår vikten av att föra den här typen av
      resonemang än tydligare. Här är det ju direkt fråga om hur skattebetalarnas pengar
      skall komma till användning. På samma sätt som det inte bör finnas någon
      skyldighet för en kommun att upplåta lokaler, eller på annat sätt lämna bidrag, för
      tillställningar med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag framstår
      det som naturligt att frågan huruvida ett visst kommunalt bidrag till en organisation
      skall ges eller inte, prövas mot hur pengarna kan komma att användas i praktiken
      och då också med avseende på sådana åsiktsyttringar. Annars riskerar i praktiken
      allmänna medel att i slutänden gynna exempelvis företag eller organisationer som
      själva, eller vars företrädare, i ord eller handling kränker den grundläggande
      principen om alla människors lika värde.
      HomO har avslutat det aktuella ärendet med att i sitt avslutsbeslut uttala sig kritiskt
      om att de kränkande uttalanden som marknadsföraren gjort offentligt om
      homosexuella som grupp inte syntes ha föranlett vare sig VSK, Västerås stad eller
      ABB AB att göra några särskilda överväganden med avseende på de egna
      ekonomiska åtagandena. HomO:s på detta sätt redovisade uppfattning medför inte
      några som helst rättsverkningar, vare sig för VSK, staden, ABB eller någon enskild
      person.
      Enligt såväl regeringsformens som tryckfrihetsförordningens bestämmelser skall det
      stå den enskilde fritt att offentligt uttrycka åsikter och tankar. Denna frihet har
      visserligen tolkats så att myndigheter inte får ”ingripa” mot den som använt sig av
      sin yttrandefrihet. När någon använt sig av denna sin yttrandefrihet bör, enligt min
      uppfattning, emellertid inte förbudet mot att ”ingripa” ges en sådan vid tolkning att
      det kommer att omfatta varje i efterhand uttryckt uppfattning från en myndighet om
      det uttalande som gjorts.
      HomO:s verksamhet grundar sig på förordningen (1999:170) med instruktion för
      Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och
      lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
      läggning. Härav följer att Ombudsmannen skall verka för att diskriminering på
      grund av sexuell läggning inte förekommer på några områden av det svenska
      samhällslivet. Mot bakgrund av att HomO är ett nationellt organ för mänskliga
      rättigheter måste vidare verksamheten vid myndigheten också betraktas i ljuset av
      innehållet i de s.k. Parisprinciperna för sådana organs verksamhet, antagna av FN:s
      generalförsamling (res. 48/134), med stöd av bl.a. Sverige, den 20 december 1993.
      Av principerna framgår bl.a. att nationella organ för mänskliga rättigheter skall ha
      rätt att offentligt sprida sina åsikter och rekommendationer.
      Med hänvisning till vad som ovan anförts anser jag sammanfattningsvis att HomO:s
      beslut i det aktuella ärendet inte varit oförenligt med grundlagsskyddet för den
      enskilda människans yttrandefrihet.
CC kommenterade remissvaret.

I beslut den 10 mars 2003 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
HomO har enligt sin instruktion som uppgift att bl.a. motverka diskriminering i
arbetslivet på grund av sexuell läggning samt att verka för att sådan diskriminering
inte förekommer på andra områden av samhällslivet. I detta fall rör det sig om ett
ingripande till fullföljande av den sistnämnda uppgiften. Min granskning tar
naturligtvis inte sikte på HomO:s tillämpning i sak av de rättsregler som gäller för
myndighetens verksamhet eller de bedömningar som gjorts i
diskrimineringsfrågan. Som framgår av remisspromemorian har jag emellertid med
hänsyn till HomO-anmälningarnas anknytning till tidningsuttalanden tagit upp
frågan huruvida de kritiska anmärkningar och uppmaningar som tagits upp i
beslutet den 14 juni 2000 står i konflikt med den gentemot det allmänna
                                                                 Dnr 3638-2000   Sid 5 (5)
                                                                     4162-2000



grundlagsskyddade rätten att yttra sig i tryckt skrift. Det rör sig om yttrande i
Dagens Nyheter av AA. HomO har gjort gällande att så inte varit fallet och
framhållit att myndigheten inte ingripit mot AA utan att ärendet enbart rört frågan
hur VSK, Västerås kommun och ABB hanterat att en affärspartner till VSK
offentligt gett uttryck för en uppfattning som strider mot grundläggande principer
om mänskliga rättigheter. Jag ansluter mig till HomO:s i remissvaret gjorda
uttalanden att den nyss nämnda distinktionen kunde ha gjorts tydligare.

Jag gör i den remitterade frågan följande bedömning.

Beslutet omfattar dels kritik mot klubben för samarbetet med det företag, i vilket
AA var bolagsman dels en uppmaning till bidragsgivarna att överväga sitt fortsatta
stöd till VSK så länge klubben anlitar företaget. Uttalandena i dessa hänseenden
kan inte uppfattas ha haft något annat syfte än att samarbetet med AA borde
avbrytas. Ett sådant avbrott var ägnat att medföra negativa ekonomiska
konsekvenser för AA. HomO:s besked har i praktiken inneburit ett ingripande mot
AA grundat på hans tidningsuttalanden. Ingripandet har dock inte formellt riktats
mot AA och jag kan därför inte göra gällande att det strider mot regeringsformens
och tryckfrihetsförordningens bud. Det kan dock enligt min mening med fog göras
gällande att beslutet med hänsyn till grunderna för dessa bud borde ha utformats
annorlunda i de här berörda delarna.

Jag stannar vid dessa uttalanden.

Ärendena avslutas.
