# Anmälan mot Göteborgs tingsrätt med anledning av att kungörelsedelgivning skett i ett tvistemål

JO 2005-01-31 dnr 3665-2003

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                    Sid
                                                                       2005-01-31         3665-2003             1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Anmälan mot Göteborgs tingsrätt med anledning av att
                        kungörelsedelgivning skett i ett tvistemål

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Göteborgs tingsrätts
                        handläggning av ett tvistemål. Han ifrågasatte bl.a. tingsrättens åtgärd att delge
                        honom handlingar i målet genom kungörelse.

## Utredning

Tingsrättens akter i målen T 8965-01 och T 3409-02 lånades in och granskades.

                        Av handlingarna framgick bl.a. följande.

                        I en ansökan om stämning som kom in till tingsrätten i slutet av augusti 2001
                        yrkade käranden att AA skulle avflytta från en hyreslägenhet på xx-gatan i
                        Göteborg. I september 2001 inkom en handling, rubricerad ”Kungörelsehinder”,
                        från Delgivningscentralen vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Enligt
                        handlingen saknade AA känt hemvist såväl inom som utom riket och det hade inte
                        kunnat klarläggas var han uppehöll sig. Det framgick vidare att han hade flyttat
                        från den adress från vilken käranden hade begärt honom avhyst samt att vissa
                        kontakter bl.a. med försäkringskassan hade tagits för att finna en adress till honom.
                        Tingsrätten beslutade den 1 oktober 2001 att delge AA stämning i målet genom
                        kungörelse. AA inkom därefter med svaromål. Sedan han genom s.k. förenklad
                        delgivning delgivits kallelse till ett sammanträde för muntlig förberedelse uteblev
                        han från detta den 27 februari 2002. Samma dag meddelade tingsrätten tredskodom
                        i vilken käromålet bifölls.

                        AA ansökte om återvinning (mål T 3409-02) och handläggningen fortsatte. Efter
                        skriftväxling kallades parterna till ett sammanträde för muntlig förberedelse att
                        hållas den 4 september 2002. Kallelsen till AA skickades med ett s.k. vitt kort.
                        Enligt ett utdrag ur SPAR-registret den 16 juli 2002 var AA:s folkbokförings-
                        adress c/o G.G., xx-gatan i Marstrand. Tingsrätten skickade hans kallelse såväl till
                        den adressen som till xx-gatan i Göteborg. Kallelsen skickades även till hans
                        ombud för att denne skulle hjälpa till med delgivningen. AA delgavs emellertid
                        inte och förhandlingen ställdes därför in. I januari 2003 kallades parterna på nytt



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                       Dnr 3665-2003    Sid 2 (4)



till ett sammanträde för muntlig förberedelse. AA:s kallelse skickades den 23
januari 2003 till folkbokföringsadressen. I ett protokoll den 4 februari 2003
antecknades att tingsrätten hade kallat till muntlig förberedelse att hållas i tings-
huset den 19 februari 2003 och att AA tidigare i målet hade delgivits enligt
bestämmelserna i 15 § delgivningslagen. I protokollet anförde tingsrätten under
rubriken ”Beslut” följande: Kallelsen till den muntliga förberedelsen skall delges
med AA genom att detta protokoll enligt 17 § delgivningslagen anslås i dom-
stolens lokaler, i följd varav AA skall anses delgiven på tionde dagen efter detta
beslut. AA uteblev från förhandlingen och tingsrätten meddelade tredskodom i
enlighet med kärandens yrkanden.

Ärendet remitterades därefter till tingsrätten för upplysningar och yttrande enligt
följande.

a) Vilken utredning vidtogs för att eftersöka AA innan tingsrätten den 4 februari
2003 fattade beslut att delge honom kallelse till sammanträde för muntlig för-
beredelse genom kungörelse och vilka rättsliga överväganden föregick beslutet?

b) På vilket sätt framgick att kallelsen att inställa sig till sammanträdet för muntlig
förberedelse den 19 februari 2003 skedde vid tredskodomsäventyr?

Tingsrätten inkom med ett yttrande till vilket var fogat upplysningar från
rådmannen BB.

BB anförde i huvudsak följande.

      Ansökan om stämning kom in till tingsrätten 27 augusti 2001 (T 8965-01).
      Sedan delgivning av AA med s k vitt kort misslyckats beslutade tingsrätten om
      stämningsmannadelgivning. Sedan stämningsmannen meddelat s k kungörelsehinder
      beslutade tingsrätten den 1 oktober 2001 att delgivning med AA skulle ske genom
      kungörelse. Efter viss skriftväxling mellan parterna meddelade tingsrätten tredsko-
      dom mot AA den 27 februari 2002.
      Sedan AA ansökt om återvinning och inhibition upptogs målet till förnyad
      handläggning (T 3409-02) och parterna kallades till sammanträde för muntlig
      förberedelse. Det uppstod omedelbart svårigheter att delge AA och tingsrätten bad
      hans dåvarande ombud advokaten CC om hjälp med delgivning med honom. CC
      lyckas inte få kontakt med sin huvudman och advokaten DD meddelade tingsrätten
      att han fått handlingarna i målet av CC och att han skulle ge in fullmakt från AA.
      DD avhördes inte och någon fullmakt kom inte in till tingsrätten.
      Åtskilliga försök gjordes härefter från tingsrättens sida att delge AA. Tingsrätten
      kallade sedan till sammanträde för muntlig förberedelse den 19 februari 2003 vid
      äventyr av tredskodom (aktbil 20). Eftersom det nu bedömdes utsiktslöst att delge
      återvinningssökanden AA handlingar i målet på vanligt sätt och då han tidigare
      delgetts enligt bestämmelserna i 15 § delgivningslagen, beslutade tingsrätten att
      kallelsen till sammanträdet den 19 februari 2003 skulle delges AA enligt
      bestämmelserna i 17 § första stycket tredje meningen nämnda lag. Så har skett.
      Det bör anmärkas att Stenungsunds tingsrätt så sent som den 19 november 2003
      beslutat att delge AA stämning i målet T 1073-03 genom kungörelse.
      Slutligen skall nämnas att Göteborgs tingsrätts åttonde avdelning i målet B 11961-
      99 och i vilket åtal väcktes den 19 februari 2001 ännu inte lyckats delge AA
      stämningsansökan.
Tingsrätten uppgav bl.a. följande.
                                                                      Dnr 3665-2003      Sid 3 (4)



      Av rådmannen BB:s bifogade redogörelse framgår närmare vilka åtgärder tingsrätten
      har vidtagit för att delge AA den delen kan tilläggas att denne, såvitt framgår av
      akten, sökts även på en adress i Marstrand, också det utan resultat.
      Redan efterforskningarna i mål T 8965-01 visade att AA saknade känt hemvist och
      att uppgift saknades var han befann sig. Vid tiden för det nu aktuella beslutet hade
      han avflyttat från den tidigare bostaden. Alla försök att delge honom har misslyckats
      eftersom han inte har kunnat påträffas. Enligt tingsrättens mening har därvid för-
      utsättningar för delgivning enligt 15 § första stycket delgivningslagen förelegat.
      Sammanfattningsvis kan tingsrätten inte finna att något fel i handläggningen har
      begåtts.

Bedömning
Kungörelsedelgivning får enligt 15 § första stycket delgivningslagen (1970:428)
(DL) ske om den som söks för delgivning saknar känt hemvist och det inte kan
klarläggas var han uppehåller sig. Av andra stycket samma bestämmelse framgår
bl.a. att om den sökte har känt hemvist inom riket men varken han eller någon som
handlingen kan lämnas till enligt 12 § DL träffas och det inte kan klarläggas var
han uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas om det finns anledning
antaga att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Av 12 § DL följer att om en person som söks för delgivning har känt hemvist inom
riket och inte träffas där får handlingen lämnas till vuxen medlem av det hushåll
som den sökte tillhör.

I 17 § DL stadgas att kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls
tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer.
Vidare skall meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införas
i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom viss tid.
För det fall att kungörelsedelgivning enligt 15 § DL ägt rum och därefter ny
delgivning skall ske i samma mål eller ärende krävs inte införande i tidning,
meddelandet får istället anslås i myndighetens lokal.

Vilken utredning som krävs innan kungörelsedelgivning kan ske får bedömas efter
omständigheterna i varje särskilt fall.

Utredningen har visat att AA söktes för delgivning av stämning i tingsrättens mål T
8965-01 och att Polismyndigheten i Västra Götaland upplyste tingsrätten bl.a. att
AA saknade hemvist inom riket och att man inte kunnat klarlägga var han uppe-
höll sig. Därefter beslutade tingsrätten att delge honom genom kungörelse. Mot
bakgrund av vad som har framgått av handlingarna i mål T 8965-01 har jag ingen
erinran mot detta.

När det sedan gäller tingsrättens handläggning av målet efter AA:s ansökan om
återvinning konstaterar jag följande.

Enligt utdraget ur SPAR-registret den 16 juli 2002 var AA:s folkbokföringsadress
c/o G.G., xx-gatan i Marstrand. Den senaste ändringen i registret var noterad den
14 juni 2002. Den 4 februari 2003 beslutade tingsrätten, med hänvisning till att
delgivning tidigare skett enligt 15 § DL, att delge AA genom kungörelse. Som
tingsrätten noterade i det beslutet hade AA tidigare delgivits enligt 15 § DL. För att
                                                                   Dnr 3665-2003    Sid 4 (4)



använda sig av det förenklade förfarandet enligt 17 § första stycket tredje meningen
DL måste emellertid de allmänna förutsättningarna för kungörelse-delgivning som
följer av 15 § DL föreligga vid den tidpunkt när ny delgivning skall ske (jfr RH
1999:70).

Mot bakgrund av vad som kommit fram om de försök som vidtogs för att eftersöka
och delge AA under handläggningen av mål T 8965-01 anser jag att kravet på
utredning när det gäller inhämtande av underlag för beslutet om kungörelse-
delgivning kunde ställas relativt lågt. När tingsrätten i februari 2003 beslutade om
kungörelsedelgivning hade det emellertid gått 16 månader sedan tingsrätten, i
oktober 2001, funnit att förutsättningar för kungörelsedelgivning förelåg. Som
nämnts ovan visade ett inhämtat utdrag ur SPAR-registret att det under den aktuella
perioden hade noterats en ändring i registret.

Tingsrätten har i remissvaret upplyst att åtskilliga försök hade gjorts att delge AA
under målets handläggning. En närmare redogörelse för dessa har dock inte
presenterats i yttrandet. Någon dokumentation i akten som tyder på att tingsrätten
sökt AA för delgivning på annat sätt än genom att skicka kallelser till två olika
adresser samt genom kontakt med ombudet och ytterligare en advokat som skulle
söka nå AA finns inte. De två adresser som kallelsen skickades till var dels
folkbokföringsadressen, dels xx-gatan i Göteborg. Något försök att t.ex. genom
stämningsman söka AA på folkbokföringsadressen synes inte ha skett.

Mot denna bakgrund anser jag att tingsrätten inte hade tillräckligt underlag för att
dra slutsatsen att de allmänna förutsättningarna för kungörelsedelgivning enligt 15
§ DL förelåg när beslutet om sådan delgivning fattades den 4 februari 2003.

När det sedan gäller frågan om på vilket sätt det framgick att kallelsen att inställa
sig till sammanträdet för muntlig förberedelse skedde vid äventyr av tredskodom
har följande framkommit.

I beslutet den 4 februari 2003 angavs att kallelsen till den muntliga förberedelsen
den 19 februari 2003 skulle delges AA genom att protokollet anslogs i domstolens
lokaler. Varken av beslutet eller av protokollet i övrigt framgick emellertid att AA
skulle inställa sig till sammanträdet vid påföljd att tredskodom annars kunde
komma att meddelas mot honom. Sedan AA hade uteblivit från sammanträdet för
muntlig förberedelse meddelade tingsrätten tredskodom i målet.

Tingsrätten har upplyst att i en situation som den förevarande anslås normalt en
kallelse till förhandlingen av vilken framgår att tredskodom kan komma att
meddelas vid utevaro. Han har vidare anfört att det inte framgår av akten att så har
skett även i detta fall men att det saknas anledning till antagande att den normala
rutinen har frångåtts.

Mot bakgrund av vad tingsrätten har upplyst har jag ingen annan synpunkt på
tingsrättens handläggning i denna del än att det borde ha dokumenterats i akten att
kallelsen hade anslagits i domstolens lokaler.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan sagda.
