# Ett landsting har inför ett sammanträde där två remisser från JO skulle behandlas publicerat remisserna och andra handlingar i
ärendet på landstingets webbplats; fråga om landstinget genom publiceringen behandlat personuppgifter i strid med 5 a § PUL

JO 2011-03-04 dnr 3684-2009

BESLUT
                                                                      Datum              Dnr                    Sid
                                                                      2011-03-04         3684-2009             1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Ett landsting har inför ett sammanträde där två remisser från JO skulle
                        behandlas publicerat remisserna och ett flertal andra handlingar i
                        ärendet på landstingets webbplats; fråga bl.a. om landstinget genom
                        publiceringen behandlat personuppgifter i strid med 5 a §
                        personuppgiftslagen (1998:204)

## Bakgrund

I tidigare anmälningar till JO, ärende dnr 5698-2008, klagade AA på
                        Rättspsykiatriska kliniken i Säter, Landstinget Dalarna. Klagomålen gällde bl.a.
                        handläggningen av en framställning om utlämnande av journalhandlingar. JO
                        anmodade Landstingsstyrelsen, Landstinget Dalarna, att göra en utredning och
                        yttra sig över delar av de klagomål som hade framförts. Till remissen fogades de
                        aktuella anmälningarna och vissa handlingar som AA hade gett in till JO. AA kom
                        därefter in med ett antal skrivelser till JO och framförde ytterligare klagomål mot
                        kliniken. Vissa av skrivelserna översändes till landstingsstyrelsen med uppgift om
                        att även dessa handlingar skulle beaktas vid besvarandet av remissen.

                        Inför det sammanträde vid vilket landstingsstyrelsen fattade beslut om yttrande till
                        JO publicerades de nyss nämnda remisserna och de handlingar som hade fogats till
                        dessa samt landstingets utredning i vissa delar och förslag till yttrande på
                        landstingets webbplats, www.ltdalarna.se.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på att Landstinget Dalarna hade publicerat
                        handlingar som innehöll uppgifter om honom och hans anhöriga på landstingets
                        webbplats. Han anförde bl.a. att publiceringen medfört att den som sökte på hans
                        namn via sökmotorn Google fick tillgång till uppgifter om bl.a. hans
                        personnummer, adress och diagnoser.

                        Till anmälan hade fogats bl.a. de handlingar som publicerats.

## Utredning

Landstingsstyrelsen, Landstinget Dalarna, anmodades, bl.a. mot bakgrund av den
                        sekretess som gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds
                        hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (25 kap. 1 § första stycket



 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                        Dnr 3684-2009    Sid 2 (7)




offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400, tidigare 7 kap. 1 c § första stycket
sekretesslagen, 1980:100), att yttra sig över vilka överväganden som hade skett
innan handlingar rörande AA hade gjorts tillgängliga på landstingets webbplats.

I remissvaret anförde landstingsstyrelsen bl.a. följande.

      Av anmälan framgår bl.a. att AA hävdar att landstinget publicerat personuppgifter
      om AA, hans diagnoser samt uppgifter om hans närstående på www.ltdalarna.se.
      [– – –]
      Landstingsstyrelsen har tidigare behandlat en JO-anmälan från AA och avgivit
      yttrande i samband därmed 2009-03-30 § 42 (LD dnr 08/02943). Inför detta yttrande
      föreskrev JO följande: ”Till remissvaret ska fogas ett protokollsunderlag från det
      sammanträde vid vilket styrelsen fattade beslut om yttrande till JO.” Det innebär
      således att svaret inte kunde avlämnas av landstingsdirektören med stöd av
      delegeringsbestämmelserna, utan att samtliga 15 ledamöter samt deras ersättare i
      landstingsstyrelsen skulle ges tillgång till beslutsunderlaget och vara delaktiga i
      beslutet.
      JO bifogade ett underlag för anmälan. JO:s remiss omfattade 20 sidor varav 18 sidor
      ingivits av AA, genom hans juridiska ombud BB. De uppgifter som ingivits av AA
      innehöll bland annat personuppgifter om AA och kontaktuppgifter till närstående.
      Uppgifter om hotbild eller sekretessfrågor saknades. JO gav inte heller någon
      särskild föreskrift om sekretess.

      Landstingsstyrelsens yttrande
      De uppgifter som AA åberopar hänför sig inte till någon patientjournal. Av de
      sammanlagt 34 sidor som publicerats på landstingets webbsida inför sammanträdet,
      utgjorde totalt 20 sidor kopia av de handlingar som inkommit från JO, varav 18
      sidor författats av AA:s juridiska ombud, innehållande bland annat uppgifter om
      personuppgifter om AA och kontaktuppgifter till närstående. Uppgifter om hotbild
      eller sekretessfrågor saknades. Utredningen i ärendet bestod av 12 sidor, varav 7
      sidor avsåg utdrag ur interna rutiner. Förslaget till yttrande bestod av 2 sidor.
      Av den JO-anmälan som AA ingav 2008-10-31 med komplettering 2008-12-11
      framgår att AA varit upprörd och kränkt bl.a. över att inte få ta del av
      journalhandlingar och en dom som rörde honom själv samt tidsutdräkt vid frågor
      rörande utlämnande av allmänna handlingar. Mot bakgrund av det som AA anfört i
      sin anmälan framstod det som uppenbart att AA sökte publicitet och krävde att
      landstingsstyrelsens ledamöter skulle avkrävas ansvar för de kränkningar som AA
      menade sig vara utsatt för i och med att han förmenades grundlagsfästa rättigheter.
      Enligt uppgift i anmälan hade anmälan utformats i samråd med en juridisk rådgivare.
      Det fanns inget i anmälan som antydde förekomsten av någon hotbild eller önskan
      om anonymitet. JO gav inte heller någon särskild föreskrift om sekretess.
      Landstingsstyrelsen består av 15 politiskt valda fritidspolitiker. Inför varje
      sammanträde skall handlingar tillställas ordinarie ledamöter, suppleanter och
      politiska sekreterare. Alla sammanträden sker i en öppen, demokratisk ordning och
      allt underlag jämte protokoll finns tillgängliga för de medborgare som har rätt till
      insyn och kontroll i beslutsfattandet. Såväl aktuellt som arkiverat material inklusive
      bilagor finns publicerat på nätet. Sammanträdet föregås av förberedelser i såväl
      tjänstemanna- som politiska ledningsgrupper, olika politiska grupperingar samt s.k.
      MBL-förhandling. Landstingsstyrelsen sammanträder ca 9–10 ggr årligen. Alla
      handlingar som legat till grund för beslut jämte protokollen skall hållas tillgängliga
      för alla medborgare och publiceras därför löpande på nätet.
      Beslutet om att inte sekretessbelägga några personuppgifter i samband med
      publiceringen på nätet föregicks av s.k. menprövning i enlighet med 7 kap. 1 § c)
      sekretesslagen (1980:100). Det framstod som uppenbart att det inte fanns någon risk
      för men för AA eller dennes närstående vid utlämnandet av uppgifterna – tvärtom
                                                                          Dnr 3684-2009     Sid 3 (7)




      talade innehållet i anmälan för att AA önskade största möjliga publicitet och att
      anmälan utformats i samråd med närstående och juridisk sakkunnig.
      JO-ärendet handlade i huvudsak om offentlighetsprincipens tillämpning. I
      sammanhanget skall också framhållas att vid beslutstillfället lades inga värderingar i
      det faktum att AA är tvångsintagen på en rättspsykiatrisk klinik för vård.
      En annan omständighet som talade för att inte sekretessbelägga uppgifter var också
      det faktum att JO särskilt föreskrivit att beslutet skulle fattas av landstingsstyrelsen –
      med de krav på öppenhet och information som därvid följer vid politiska beslut,
      samt att JO inte lämnat någon föreskrift om sekretess avseende de handlingar som
      ingavs till landstinget från JO. Det framstod således som att JO gjort samma
      bedömning beträffande sekretessfrågan.
      Landstinget kan också konstatera att två länstäckande dagstidningar baserat artiklar i
      detta ärende på innehållet i AA:s senaste JO-anmälan. AA har också tidigare
      figurerat i pressen med såväl namn som uppgift om att han är intagen för tvångsvård
      vid rättspsykiatriska kliniken. Sekretessfrågan förefaller därmed inte helt självklar.
      Med hänsyn tagen till att AA numera inkommit med ytterligare JO-anmälan och
      därvid anfört att han känner sig kränkt över att uppgifter i hans första JO-anmälan –
      såsom personuppgifter och uppgifter om diagnos och
      behandling – kommit till allmänhetens kännedom – får det därmed anses stå klart att
      bedömningen var felaktig. Med kännedom om den kränkning som AA uppger att
      han nu upplever, står det numera klart att patienten borde ha tillfrågats om sin
      inställning till sekretessfrågan inför landstingsstyrelsens beslut.
      De personuppgifter som fanns utlagda på nätet avlägsnades så snart kännedom
      erhölls om AA:s inställning i frågan.
      Oaktat detta föregicks utlämnandet av uppgifterna av en bedömning som i efterhand
      visat sig vara felaktig, men som vid beslutstillfället framstod som självklar. Det är
      således inte fråga om ett misstag eller något medvetet ont uppsåt.
      Landstingsstyrelsen menar dock att rutinerna kan förbättras, innebärande att
      patienter regelmässigt tillfrågas om sin inställning i dessa frågor inför
      remissyttranden för att undvika bedömningsmisstag, i de fall man överväger att inte
      sekretessbelägga personuppgifter.
      –––
AA bereddes tillfälle att kommentera remissvaret.

I ett beslut den 4 mars 2011 anförde JO Wiklund följande.

Bedömning
Vid ett sammanträde den 30 mars 2009 behandlade landstingsstyrelsen två remisser
från JO (JO:s ärende dnr 5698-2008). Inför sammanträdet publicerades remisserna
och de handlingar som hade fogats till dessa samt landstingets utredning i vissa
delar och förslag till yttrande på landstingets webbplats, www.ltdalarna.se.

I de publicerade handlingarna fanns uppgifter om AA, som vårdades på
Rättspsykiatriska kliniken i Säter, och om hans hustru. Av handlingarna framgick
bl.a. AA:s namn, personnummer och telefonnummer samt att han var intagen på
den rättspsykiatriska kliniken. Vidare fanns det i handlingarna uppgifter om AA:s
psykiska hälsa. När det gällde hustrun förekom det uppgifter om hennes namn och
hennes relation till AA.
                                                                  Dnr 3684-2009   Sid 4 (7)




Den första frågan som inställer sig är om det på grund av sekretess fanns något
hinder mot att publicera de aktuella handlingarna på webbplatsen.

Inom hälso- och sjukvården råder en stark sekretess. Enligt 25 kap. 1 § första
stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller sekretess inom
hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men. (Motsvarande bestämmelse
fanns före den 30 juni 2009 i 7 kap. 1 c § första stycket sekretesslagen [1980:100],
SekrL). Av 25 kap. 10 § OSL (tidigare 7 kap. 2 § första stycket SekrL) följer dock
att beslut om frihetsberövande åtgärder enligt lagstiftningen om psykiatrisk
tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård inte omfattas av sekretess.

Det anförda innebär att när JO skickar en remiss till ett landsting och till remissen
fogar handlingar som innehåller uppgifter som rör en enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, gäller en presumtion för att dessa uppgifter omfattas
av sekretess hos landstinget. Sådana uppgifter får landstinget röja först efter en
skadeprövning i det enskilda fallet.

Ett beslut om intagning på en viss sjukvårdsinrättning enligt 5 § förordningen
(1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård är ett sådant
beslut som enligt 25 kap. 10 § OSL är undantaget från sekretess. Det har därför
från sekretessynpunkt inte funnits något hinder mot att publicera uppgiften att AA
var intagen på Rättspsykiatriska kliniken i Säter. Genom publiceringen av de ovan
nämnda handlingarna har emellertid även uppgifter rörande bl.a. AA:s
hälsotillstånd röjts. Dessa uppgifter omfattas typiskt sett av sekretess hos
landstinget. I remissvaret har landstingsstyrelsen anfört att publiceringen föregicks
av en skadeprövning och att det därvid framstod som uppenbart att uppgifterna
kunde röjas utan att AA eller någon närstående till honom skulle lida men. Vid
skadeprövningen synes landstinget ha fäst avseende vid den omständigheten att
merparten av uppgifterna förekom i de JO-anmälningar som AA hade gjort och
utgått från att dessa uppgifter var offentliga hos JO.

Sekretessen för en anmälan hos Riksdagens ombudsmän regleras i 42 kap. 2 § OSL
(tidigare 11 kap. 4 § tredje stycket SekrL). Där stadgas bl.a. att för uppgift som en
justitieombudsman får från en enskild gäller sekretess till skydd för enskilds
personliga förhållanden endast om en sekretessbestämmelse till skydd för sådana
förhållanden skulle ha varit tillämplig hos den myndighet som ärendet får anses
avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider
betydande men om uppgiften röjs.

Sekretessen för uppgift om enskilds personliga förhållanden är således avsevärt
mer begränsad hos JO än inom landstinget. När en myndighet på hälso- och
sjukvårdens område har att ta ställning till om sådana uppgifter kan lämnas ut ska
myndigheten emellertid tillämpa den sekretess som gäller för den myndighetens
verksamhet. Detta innebär att uppgifter som förekommer i en JO-anmälan kan vara
                                                                             Dnr 3684-2009   Sid 5 (7)




sekretessbelagda hos landstinget trots att uppgifterna inte skulle anses omfattade av
sekretess hos JO.

Att en handling är offentlig hos JO kan i och för sig tänkas påverka landstingets
skadeprövning. Det kan dock vara en vansklig uppgift för landstinget att bedöma
om uppgifter i en handling skulle lämnas ut av JO (jfr JO:s ämbetsberättelse
1994/95 s. 503). Vidare vill jag framhålla att det förhållandet att remissen i JO:s
ärende var ställd till landstingsstyrelsen självfallet inte kan tillmätas någon
betydelse vid landstingets skadeprövning. Inte heller ankommer det på JO att
upplysa en myndighet om att uppgifter som förekommer i handlingar i ett ärende
som remitterats dit kan omfattas av sekretess hos den mottagande myndigheten.
Som jag redan framhållit måste en myndighet göra en självständig
sekretessprövning och tillämpa den sekretess som gäller för myndighetens
verksamhet innan man röjer uppgifter i allmänna handlingar.

Landstingets bedömning att den s.k. hälso- och sjukvårdssekretessen inte innebar
hinder mot att röja uppgifterna rörande AA:s hälsotillstånd kan enligt min mening
diskuteras. Jag anser mig dock inte ha grund för att hävda att landstingets
publicering av uppgifterna på webbplatsen stod i strid med sekretessregleringen.

Publiceringen måste emellertid även bedömas i förhållande till bestämmelserna i
personuppgiftslagen (1998:204). När det gäller den frågan är Datainspektionens
tillsynsärende dnr 1857-2009 av intresse:

I slutet av år 2009 inledde Datainspektionen tillsyn mot Landstinget Dalarna efter
att ha uppmärksammats på att det fanns personuppgifter tillgängliga på landstingets
webbplats, www.ltdalarna.se. Personuppgifterna avsåg dels en patient på
Rättspsykiatriska kliniken i Säter (patienten), dels en person (anmälaren) som hade
anmält Landstinget Dalarna till JO, bl.a. för hanteringen av en ansökan om att få
besöka patienten. Datainspektionen avslutade sitt ärende genom beslut den 9 mars
2010. I beslutet konstaterade Datainspektionen att landstinget hade behandlat
personuppgifter på sin webbplats i strid med personuppgiftslagen och anförde bl.a.
följande.

      Skäl för beslutet

      Tillämpliga bestämmelser – missbruksregeln 5 a § personuppgiftslagen
      Datainspektionen bedömer att landstingets publicering av personuppgifterna på
      landstingets webbplats i detta fall utgör sådan behandling av personuppgifter i
      ostrukturerat material som, enligt den s.k. missbruksregeln i 5 a §
      personuppgiftslagen, är undantagen från tillämpning av huvuddelen av de s.k.
      hanteringsreglerna. Enligt missbruksregeln får en behandling av personuppgifter inte
      utföras om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet.
      Bedömningen av vad som är en kränkning enligt missbruksregeln bygger på att en
      intresseavvägning görs i det enskilda fallet där den registrerades intresse av en
      fredad, privat, sfär vägs mot andra motstående intressen. Bedömningen ska således
      inte göras schablonartat enbart utifrån vilka uppgifter som behandlas utan måste
      även ta sin utgångspunkt i t.ex. vilket sammanhang uppgifterna förekommer och för
      vilket syfte de har behandlats, vilken spridning de har fått eller riskerat att få samt
      vad behandlingen kan leda till. Hanteringsreglerna, som i och för sig inte behöver
                                                                    Dnr 3684-2009      Sid 6 (7)




tillämpas, kan ge vägledning i kränkningsbedömningen enligt missbruksregeln. Det
kan således inte handla om en kränkning enligt 5 a § personuppgiftslagen om de
grundläggande kraven enligt 9 § personuppgiftslagen har följts och om behandlingen
hade varit tillåten enligt 10 § personuppgiftslagen (prop. 2005/06:173, s. 27). I de
riktlinjer som anges i propositionen för vad som kan vara en kränkning enligt 5 a §
personuppgiftslagen anges särskilt brytande av sekretess eller tystnadsplikt.
Kommuners och landstings publicering på Internet av protokoll, diarier m.m. är
föremål för särskild reglering i 12 § personuppgiftsförordningen. Även om denna
bestämmelse formellt gäller undantag från överföringsförbudet i 33 §
personuppgiftslagen, var syftet med bestämmelsen att reglera under vilka
förutsättningar kommuner och landsting får publicera protokoll och diarier m.m. på
Internet. Bestämmelsen kan därför ge vägledning för vad som ska anses vara en
kränkning enligt missbruksregeln. Enligt denna bestämmelse får en kommun eller ett
landsting till ett tredje land överföra personuppgifter som ingår i bl.a. ett ”justerat
protokoll som har förts vid ett sammanträde med fullmäktige eller en nämnd”. Dock
gäller att personuppgifter som direkt pekar ut den registrerade, t.ex. namn, får
överföras endast om de gäller en förtroendevald (i dennes uppdrag), eller om övriga
behandlade personuppgifter som gäller den registrerade (den direkt utpekade
personen) inte är känsliga personuppgifter (enligt 13 § personuppgiftslagen) eller
uppgifter om lagöverträdelser (enligt 21 § personuppgiftslagen) och det samtidigt
saknas skäl för att anta att det finns risk för att den registrerades personliga integritet
kränks genom överföringen. Dessutom föreskrivs ett förbud för överföring av
personnummer och samordningsnummer.
–––

Publicering av personuppgifter avseende patienten
Av de publicerade personuppgifterna avseende patienten framgår, förutom dennes
namn och personnummer, även att han är intagen på en rättspsykiatrisk klinik samt
uppgifter om dennes relation till anmälaren. Vidare framgår bl.a. av ett citat i den
publicerade JO-anmälan skälen till rättspsykiatriska klinikens beslut om
besöksinskränkningar, vilka innehåller en bedömning av patientens psykiska hälsa.
Enligt 13 § personuppgiftslagen utgör uppgift om en persons hälsa en känslig
personuppgift som, om missbruksregeln inte hade varit tillämplig, hade krävt särskilt
stöd i personuppgiftslagen för att behandla. Även användningen av personnummer
är särskilt reglerad i de s.k. hanteringsreglerna.
Behandlingen av denna typ av personuppgifter kan även utgöra en kränkning enligt
5 a § personuppgiftslagen. Det är troligt att personuppgifterna om patienten omfattas
av sekretess till skydd för den enskilde. Behandling av personuppgifter som innebär
brott mot en sekretessbestämmelse nämns i förarbetena som ett exempel på
kränkning enligt 5 a § personuppgiftslagen. Genom publiceringen på webben har det
också funnits en stor risk för omfattande spridning.
Datainspektionen anser att landstinget har behandlat personuppgifter i strid med
personuppgiftslagen genom att lägga ut dessa uppgifter på landstingets webbplats.
Landstinget har medgett att publiceringen har skett av misstag. Uppgifterna togs bort
av landstinget så snart de blev medvetna om misstaget. De har vidare bett patienten
om ursäkt. Det saknas därför anledning för Datainspektionen att vidta ytterligare
åtgärder på grund av denna publicering.

Publicering av personuppgifter avseende anmälaren
Av de publicerade personuppgifterna avseende anmälaren framgår, förutom dennes
namn och personnummer, även att anmälaren har haft en relation till patienten. Efter
att landstinget har tagit bort protokollsbilagorna från webben kvarstår endast
möteshandlingarna. Av dessa handlingar framgår att anmälaren har begärt att få
besöka patienten men fått avslag samt att hon har försökt att smuggla in en
webbkamera till patienten.
                                                                       Dnr 3684-2009    Sid 7 (7)




      Även om personuppgifterna avseende anmälaren inte omfattas av sekretess kan
      publiceringen av dessa på landstingets webbplats utgöra en kränkning enligt 5 a §.
      Uppgifter som i sig är harmlösa kan komma att betraktas som känsliga om de görs
      tillgängliga för sökning och sammanställningar på Internet och då uppgifter på
      Internet oftast finns kvar mycket länge. En uppgift om att en person har haft kontakt
      och ev. också en relation med en patient intagen på en rättspsykiatrisk klinik kan
      uppfattas som integritetskänslig. Till saken hör också att allmänhetens intresse av
      insyn i landstingets handläggning normalt kan tillgodoses utan att personuppgifter
      avslöjas. Att publiceringen även sker i syfte att underlätta distributionen till
      landstingsstyrelsens ledamöter m.fl. kan inte anses vara ett sådant intresse som väger
      tungt i förhållande till den enskildes intresse av skydd för kränkningar av den
      personliga integriteten. Även detta syfte torde kunna uppfyllas genom att
      dokumenten publiceras utan personuppgifter (maskning).
      Landstinget har också hävdat att ett beslut att inte publicera anmälarens namn på
      landstingets webbplats hade kunnat uppfattas som ett försök att motverka själva
      syftet med JO-anmälan – att påvisa förhållanden eller behandling av myndigheter
      som den enskilde upplever som rättsvidriga eller kränkande. Datainspektionen anser
      inte att detta kan vara ett motiv för att publicera personuppgifter på webben.
      Tvärtom, kan risk för att bli namngiven på landstingets webbplats, och därmed
      sökbar via Internet, avskräcka enskilda från att göra en JO-anmälan mot landstinget.
      Om den enskilde lämnar sitt samtycke, kan naturligtvis publiceringen inte anses
      utgöra en kränkning.
      Datainspektionen anser mot denna bakgrund att landstinget har behandlat
      personuppgifter om anmälaren i strid med personuppgiftslagen.
De faktiska omständigheter jag har att bedöma är i hög grad jämförbara med
omständigheterna i Datainspektionens tillsynsärende. Mot den bakgrunden kan de
uttalanden som Datainspektionen gjorde i sitt beslut i huvudsak föras över på
publiceringen av personuppgifterna rörande AA och hans hustru på landstingets
webbplats. Jag gör ingen annan bedömning i detta ärende än den Datainspektionen
gjorde utan anser att landstinget genom publiceringen har behandlat
personuppgifter i strid med 5 a § personuppgiftslagen.

I remissvaret har landstingsstyrelsen uppgett att uppgifterna togs bort så snart
landstinget fick kännedom om att AA kände sig kränkt av den publicering som
hade skett. Med hänsyn härtill och då jag utgår från att landstinget i anledning av
Datainspektionens beslut den 9 mars 2010 i ärende dnr 1857- 2009 har sett över
sina rutiner när det gäller publicering av personuppgifter på Internet anser jag mig
kunna lämna saken med gjorda uttalanden.

Vad AA i övrigt har anfört föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.
