# Kritik mot Försäkringskassan för bristande kommunicering av uppgifter som tillförts ett ärende

JO 2009-09-09 dnr 3685-2008

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                        Sid
                                                                            2009-09-09               3685-2008                 1 (6)
Justitieombudsmannen                                                                                 5031-2008
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot Försäkringskassan för bristande kommunicering av uppgifter
                        som tillförts ett ärende

## Anmälningarna

I en anmälan till JO (dnr 3685-2008) framförde AA synpunkter på en skrivelse som
                        hans svägerska, BB, hade fått från Försäkringskassan angående sitt ärende om
                        barnbidrag. Av den till anmälan bifogade skrivelsen framgick bl.a. att
                        Försäkringskassan hade misstankar om att BB och hennes barn inte längre bodde i
                        Sverige och därför inte hade rätt till fortsatt barnbidrag. AA ifrågasatte skrivelsens
                        syfte och utformning samt anförde att BB borde ha fått ta del av och yttra sig över
                        de uppgifter som föranlett Försäkringskassans misstankar.

                        I en annan anmälan till JO (dnr 5031-2008) klagade CC på Försäkringskassans
                        handläggning av hans ärende om sjukpenning. Han anförde bl.a. att endast tre dygn
                        hade ställts till hans förfogande för att hinna komma in med synpunkter i samband
                        med att Försäkringskassan övervägde att inte längre betala ut sjukpenning till
                        honom. Av anmälan och därtill bifogade bilagor framgick inte om CC hade fått del
                        av samtliga uppgifter som hade tillförts ärendet innan Försäkringskassan
                        meddelande honom sitt övervägande.

## Utredning

Försäkringskassans akt om barnbidrag avseende BB lånades in och granskades.
                        Båda ärendena remitterades därefter till Försäkringskassan som anmodades att yttra
                        sig över vad AA och CC anfört i sina respektive anmälningar. Försäkringskassan
                        ombads även att allmänt redogöra för sitt bruk av kommuniceringsskrivelser samt
                        för sin syn på vad sådana bör innehålla.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan följande.

                                  Utredning rörande barnbidragsärendet
                                  Ärendet gäller barnbidrag för barnen DD, född 2000, och EE, född 2003.
                                  Barnbidraget betalas ut till barnens mor, BB.
                                  Utredningen av den fortsatta rätten till barnbidrag för DD och EE. aktualiserades den
                                  20 juni 2007 med anledning av att Försäkringskassan på blanketten ”Uppgifter vid
                                  flyttning till eller arbete i ett annat land” fick uppgifter om att barnens far arbetade i
                                  Spanien sedan den 2 maj 2007.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                   Dnr 3685-2008     Sid 2 (6)
                                                                       5031-2008



Fortsatta åtgärder i ärendet vidtogs i november 2007, dels genom att viss
sammanställning gjordes den 13 november av vilka uppgifter som fanns om
familjens bosättnings- och arbetsförhållanden, dels genom att några skolor
kontaktades för att få uppgift om äldsta barnet var elev i skolan. Av journal-
anteckningar den 19 november 2007 framgår att det vid telefonkontakt med tre
skolor, Lovisaskolan, Backaskolan och friskolan Bilingual Montessori School of
Lund noterades att barnet inte gick i någon av dessa skolor. Vidare framgår av
journalanteckningarna att detta tillsammans med uppgiften om att barnens far
arbetade i Spanien av allt att döma lades till grund för ett antagande att barnen och
bidragsmottagaren inte längre var kvar i Sverige.
Handläggaren bedömde att rätten till fortsatt barnbidrag kunde ifrågasättas och
skickade den 19 november 2007 det i anmälan berörda brevet till bidragsmottagaren.
Maken (barnens far) kontaktade Försäkringskassan per telefon den 20 november
2007 och meddelade att barnen och bidragsmottagaren var i Sverige, samt att äldsta
barnet gick i Lerbäcksskolan i Lund och det yngre barnet i Holkens förskola i Lund.
Maken informerades vid samtalet om att uppgifterna skulle kontrolleras och att
bidraget, som journalanteckningarna får uppfattas, skulle betalas ut om det inte
framkom något nytt som kunde påverka bedömningen. Handläggaren kontaktade
därefter uppgivna skolor som bekräftade uppgifterna. Vidare framgår att
handläggaren därmed fann att det fanns grund för fortsatt rätt till barnbidrag för
barnen och att bidragsmottagaren och hennes make meddelades om detta per telefon
samma dag.

Utredning rörande sjukpenningärendet
CC var sjukskriven sedan den 17 november 2005. Sjukpenning hade utbetalats i
varierande omfattning till och med den 25 september 2008. CC uppbar samtidigt en
fjärdedels sjukersättning från och med februari 2005 till och med januari 2008. CC
ansökte om tre fjärdedels sjukersättning från och med februari 2008. Ansökan
avslogs.
Den 19 juni 2008 lämnade CC in ett medicinskt underlag från dr FF avseende tre
fjärdedels nedsättning av arbetsförmågan för tiden den 15 maj till den 15 oktober
2008.
CC:s personliga handläggare vid Försäkringskassan kontaktade CC per telefon den
18 juli 2008. Hon informerade honom om, att Försäkringskassan bedömde, att hans
arbetsförmåga inte var nedsatt med minst en fjärdedel i förhållande till det ordinarie
arbetet eller i annat arbete på den reguljära arbetsmarknaden som inte var belastande
för knä eller rygg. Bedömningen grundades på det medicinska underlaget från dr FF
och yttrande vid konsultation hos försäkringsläkaren. Handläggaren informerade
vidare om, att CC skulle få en kommunicering att yttra sig över senast den 8 augusti
2008 och att sjukpenning skulle betalas ut till och med sistnämnda datum enligt
detta förslag till beslut. Kommuniceringsskrivelse daterad samma dag sändes till
CC.
Den 30 juli 2008 kom skrivelse in från CC. Samma dag hörde CC även av sig per
telefon. CC behövde mer tid på sig för att få möjlighet att träffa sin läkare samt tala
med ordinarie handläggaren.
I brev daterat den 30 juli 2008 beviljade Försäkringskassan CC anståndtill och med
den 31 augusti 2008 med att komma in med ytterligare synpunkter på
kommuniceringen daterad den 18 juli 2008. Ärendet handlades i denna del av en
kollega till CC:s personliga handläggare eftersom sistnämnda varpå semester.
Den 9 september 2008 kom en skrivelse från CC och medicinska handlingar in.
CC:s personliga handläggare på Försäkringskassan beslöt att göra ny förfrågan till
försäkringsläkaren med anledning av inkomna handlingar.
Efter försäkringsläkarens yttrande den 11 september 2008 bedömde
Försäkringskassan, att de nyinkomna underlagen inte föranledde någon förändring
av tidigare bedömning i ärendet. I kommunicering daterad den 12 september
                                                                    Dnr 3685-2008      Sid 3 (6)
                                                                        5031-2008



informerades CC om detta och att Försäkringskassan utifrån dessa uppgifter
övervägde, att inte betala ut någon sjukpenning till honom från och med den 26
september 2008. CC gavs möjlighet att lämna synpunkter senast den 19 september
2008.
Det som tillförts ärendet före denna kommunicering var, förutom de handlingar som
CC själv inlämnat, försäkringsläkarens yttrande att de nyinkomna underlagen inte
förändrade tidigare bedömning.
Den 17 september 2008 kom ytterligare en skrivelse in från CC som svar på utsänd
kommunicering den 12 september 2008. Bifogat fanns även en skrivelse från dr FF.
Försäkringskassan bedömde, att de inkomna skrivelserna inte innehöll någonting
som förändrade förslaget till beslut. Den 24 september 2008 beslutade
Försäkringskassan att sjukpenning inte skulle betalas ut till CC från och med den 26
september 2008.

Försäkringskassans slutsatser

Barnbidragsärendet
Någon förklaring till varför brevet till bidragsmottagaren utformades på det sätt som
skett har inte gått att få fram. Brevet utgörs i grunden av textförslag till
kommuniceringsskrivelse med anledning av uppgifter som talar för att det inte finns
fortsatt rätt till barnbidrag. Ett sådant brev är avsett att skickas tillbidragsmottagaren
när det finns uppgifter till exempel om att familjen har utvandrat. Brevmallen
innehåller text som ger förutsättningar för att handläggaren kan komplettera texten
med de faktiska uppgifter som finns i ärendet. Avsikten är alltså att det i brevet ska
redovisas vilka uppgifter Försäkringskassan fått och varifrån de har kommit.
Försäkringskassan konstaterar att kommuniceringsskrivelsen till BB den19
november 2007 var mycket bristfälligt utformad. Den innehöll ingen information om
varifrån Försäkringskassan hämtat in uppgifterna och vad uppgifterna innehöll som
gjorde att Försäkringskassan misstänkte att BB och barnen inte längre bodde i
Sverige. Av skrivelsen eller dokumentationen i ärendet framgår inte heller att kopior
av utförd utredning/tjänsteanteckningar bifogats skrivelsen till BB. Mot bakgrund av
vad som framgår av AA:s anmälan till JO är det alldeles uppenbart att kopior av
nämnda handlingar inte har bifogats skrivelsen.
Ovan nämnda bristfälligheter i kommuniceringsskrivelsen har lett till att skrivelsen
fått en i sammanhanget olämplig ton. Försäkringskassan beklagar detta. NFC i
Visby har framfört att man kommer att gå igenom med personalen hur berörda
skrivelser ska utformas. Det handlar om att använda och komplettera olika typer av
textförslag med omdöme.
Vidare konstaterar Försäkringskassan att det av dokumentationen i ärendet framgår
att det inte fanns uppgifter som kan anses ha varit tillräckliga för en kommunicering
med bidragsmottagaren om att Försäkringskassan överväger att inte längre betala ut
barnbidrag. Det innebär alltså att det hade behövt vidtas ytterligare
utredningsåtgärder i ärendet. Försäkringskassan beklagar det inträffade.

Sjukpenningärendet
I avsnitt 4.1.8 Försäkringskassans Vägledning (2004:7) Försäkringskassan och
förvaltningslagen sägs bland annat följande. Ibland händer det att det under
kommuniceringstiden, i till exempel ett ärende om sjukpenning, kommer in nytt
medicinskt underlag och detta gör att Försäkringskassan måste höra
försäkringsläkaren igen. Det tidigare underlaget har redan kommunicerats med den
försäkrade och hon eller han har haft den ”normala tiden”, 14 dagar, på sig att svara.
Det finns i dessa fall inget som hindrar att Försäkringskassan har en kortare
kommuniceringstid av det nya medicinska underlaget. Det ligger i linje med det
allmänna kravet på en så enkel, snabb och billig handläggning som möjligt. (Jfr 7 §
förvaltningslagen [1986:223], FL).
                                                                         Dnr 3685-2008      Sid 4 (6)
                                                                              5031-2008



      Försäkringskassan anser att LFC i Sundsvall hade fog för att i den senare(andra)
      kommuniceringen med CC använda sig av en kortare kommuniceringstid, i detta fall
      en vecka. Det ligger också i linje med det ovan nämnda allmänna kravet på en så
      enkel, snabb och billig handläggning som möjligt samt att Försäkringskassan har
      skyldighet att driva ett ärende framåt.
      Det framgår inte av kommuniceringsskrivelsen eller dokumentationen i ärendet vilka
      handlingar som har bifogats skrivelsen. Emellertid framgår av utredningen i ärendet
      att handläggarna vid LFC i Sundsvall rutinmässigt bifogar kopior av de handlingar
      som ligger till grund för beslutet. Försäkringskassan anser därför att det finns
      anledning anta att kopior av de handlingar som i detta fall tillförts ärendet av annan
      än CC själv har bifogats kommuniceringsskrivelsen till honom. Det handlar i så fall
      om försäkringsläkarens yttrande.
      Försäkringskassan anser emellertid att det med anledning av det inträffade finns
      anledning att se över det textförslag till kommuniceringsskrivelse som
      Försäkringskassan använt i detta fall. Ett textförslag handlar om olika alternativa
      textförslag som dessutom innehåller möjligheter för användaren att lägga in egna
      texter anpassade till den aktuella situationen. I detta sammanhang är det viktigt att
      handläggaren använder sig av textförslagen med omdöme. Det är förstås viktigt att
      de kopior av handlingar som bifogas kommuniceringsskrivelsen anges i skrivelsen.
      Antingen i den löpande texten eller i slutet av skrivelsen under en särskild rubrik,
      exempelvis under rubriken Bilagor. Försäkringskassan kommer alltså att, som
      nämnts, se över det aktuella textförslaget.
      Vidare beklagar Försäkringskassan att CC upplevt att han i olika avseenden inte har
      blivit bemött på ett bra sätt.

      Försäkringskassans kommuniceringsskrivelser
      Försäkringskassan lägger mycket stor vikt vid att kommuniceringen med den
      enskilde enligt 17 § FL ska ske på ett så bra sätt som möjligt. I den ovannämnda
      Vägledningen (2004:7) finns ett tämligen omfattande kapitel 4 om kommunicering.
      Kapitlet avslutas med ett avsnitt (metodstöd) om hur kommunicering ska gå till på
      Försäkringskassan.
      I nämnda kapitel under avsnitt 4.1.1 sägs bland annat att det inte finns någon
      skyldighet enligt FL att i kommuniceringsskrivelsen även upplysa den försäkrade
      om det beslut som Försäkringskassan överväger att fatta. Det är dock ofta lämpligt
      att göra det i kommuniceringsskrivelsen. På det viset får den försäkrade reda på hur
      Försäkringskassan uppfattar underlaget i ärendet. Informationen är en förutsättning
      för att den försäkrade ska kunna ta ställning till det kommunicerade materialet. Detta
      är särskilt viktigt i ärenden där den försäkrade redan har en ersättning som
      Försäkringskassan har för avsikt att inte längre betala ut.
      Av avsnitt 4.1.4 som handlar om dokument som kommuniceras framgår bland annat
      att det är viktigt att den försäkrade får tillfälle att yttra sig över underlaget för det
      beslut som Försäkringskassan har för avsikt att fatta. Det bör också tydligt framgå
      vilka dokument hon eller han kan yttra sig över. Därför anger handläggaren i
      kommuniceringsskrivelsen vilka dokument som den försäkrade får kopior av
      tillsammans med skrivelsen. Det är alltså kopior av sådana handlingar som har
      tillförts ärendet av någon annan än den försäkrade själv.
      Försäkringskassan ser kontinuerligt över de olika textförslag och alternativa förslag
      till texter som finns i de så kallade wimimallarna. Detta arbete utförs av enheterna
      inom de olika sakområdena i samarbete med språkkonsulter och juristerna på
      Försäkringskassans juridikstab.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

CC kommenterade remissvaret.
                                                                   Dnr 3685-2008   Sid 5 (6)
                                                                       5031-2008



Bedömning
Enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223), FL, får ett ärende som avser
myndighetsutövning mot någon enskild inte avgöras utan att sökande, klagande
eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom
någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den.

Barnbidragsärendet (dnr 3685-2008)
Inledningsvis vill jag framhålla att jag inte uttalar mig i den del som avser
bedömningen av om Försäkringskassan hade tillräckligt underlag för att
kommunicera övervägandet att inte längre betala ut barnbidrag. Utan att göra något
ställningstagande i den delen kan jag emellertid konstatera att Försäkringskassan
har brustit i sin kommunikationsplikt genom att inte i samband med den
kommuniceringsskrivelse som sändes ut låta BB ta del av de uppgifter som hade
tillförts ärendet. Som Försäkringskassan anför bör en kommuniceringsskrivelse
också innehålla en förteckning över de handlingar som den försäkrade har att yttra
sig över. Färdiga textmallar kräver både kunskap och omdöme av användaren.
Förevarande fall visar på brister i båda dessa avseenden. Jag är kritisk till
Försäkringskassans hantering av ärendet.

Sjukpenningärendet (dnr 5031-2008)
Jag har inget att invända mot att Försäkringskassan, i enlighet med vad som
rekommenderas i Försäkringskassans Vägledning 2004:7, använder sig av en
kortare kommuniceringstid då det endast är fråga om en mindre komplettering till
ett tidigare kommunicerat material. I förevarande fall har kommuniceringstiden
beräknats till en vecka, vilket i och för sig får anses rimligt.

Som framgår av Försäkringskassans remissvar är det inte möjligt att i efterhand
utläsa huruvida CC har fått del av det nytillkomna yttrandet från försäkrings-
läkaren. Det innebär att det inte heller går att utläsa om kommunikationsplikten är
uppfylld. För detta kan Försäkringskassan inte undgå kritik.

Sammanfattande kommentarer
Med hänsyn till vad som har framkommit av utredningen i de aktuella ärendena vill
jag förtydliga att bestämmelsen i 17 § FL avser de uppgifter som tillförts ärendet.
Att endast upplysa om uppgifternas existens samt om vilket beslut myndigheten
avser att fatta är inte tillräckligt. För att kommunikationsplikten ska vara uppfylld
krävs således att den enskilde faktiskt får del av det tillkomna utredningsmaterialet
samt möjlighet att yttra sig över detsamma.

Ärendena ovan har vidare aktualiserat frågan om utformningen av de textförslag
till kommuniceringsskrivelser som kassan använder sig av. Gemensamt för de båda
ärendena är att det av kommuniceringsskrivelserna inte har framgått vilka
handlingar som den försäkrade har fått – eller borde ha fått – bilagda till skrivelsen.
Jag noterar att Försäkringskassan har för avsikt att se över de aktuella
textförslagen.
                                                               Dnr 3685-2008   Sid 6 (6)
                                                                   5031-2008



Vad som i övrigt har framkommit föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.
