# Granskning av en påstådd samordning vid prövningen av framställningar om utlämnande av uppgifter som rör covid-19

JO 2021-06-10 dnr 3718-2020

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2021-06-10               3718-2020 m.fl.        1 (16)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Granskning av en påstådd samordning vid prövningen av
                        framställningar om utlämnande av uppgifter som rör covid-19


                          Beslutet i korthet: I detta beslut redovisas en granskning med anledning av en
                          anmälan mot åtta kommuner i Södermanlands län och Region Sörmland för
                          hanteringen av framställningar om utlämnande av allmänna handlingar med uppgifter
                          bl.a. om antalet personer inom äldreomsorgen som drabbats av covid-19.
                          Granskningen avser även andra närliggande frågor.
                          Av utredningen framgår att Gnesta, Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommun den
                          9 april 2020 fick in en begäran om en sammanställning av de nämnda uppgifterna
                          från en journalist vid Södermanlands Nyheter. Framställningen vidarebefordrades per
                          mejl till övriga kommuner och till regionen. Enligt JO ger utredningen en bild av att
                          personer i ledande befattning i flera av kommunerna och i regionen drog upp riktlinjer
                          för hur framställningarna skulle hanteras, som gick ut på att några uppgifter inte skulle
                          lämnas ut och att besked om det skulle lämnas vid en viss tidpunkt.
                          JO kan dock inte slå fast att de fyra kommunernas formella beslut med anledning av
                          framställningarna verkligen fattades på osakliga grunder. Omständigheterna runt det
                          beslut som fattades i Gnesta kommun är dock enligt JO sådana att det finns en rimlig
                          grund för uppfattningen att beslutet inte fattades på ett objektivt sätt. Enligt JO innebär
                          detta att regeringsformens krav på objektivitet inte iakttagits. Den tillförordnade
                          kommunchefen i Gnesta kommun, som var den som fattade beslutet, kritiseras för
                          det.
                          JO kritiserar Region Sörmland för att ha gallrat en allmän handling utan att det fanns
                          rättsligt stöd för det och regiondirektören i Region Sörmland för att han raderade tre
                          mejl efter att de begärts ut.
                          Det som kommit fram genom utredningen visar enligt JO på en bristande förståelse
                          och respekt hos personer i ledande befattning i flera av kommunerna och i regionen
                          för den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar och för den viktiga roll
                          som medierna spelar för granskningen av offentlig verksamhet. De diskussioner som
                          fördes var olämpliga och JO uttalar förståelse för att det uppkommit misstankar om att
                          kommunerna och regionen önskat begränsa insynen i sin verksamhet.
                          Enligt JO finns det en risk för en kvarstående misstro mot kommunerna och regionen.
                          Detta är allvarligt och något som kommunerna och regionen behöver förhålla sig till.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                                                      Dnr 3718-2020 m.fl.                Sid 2 (16)




Innehåll
Anmälan och bakgrund................................................................................................................... 3

    Anmälan ........................................................................................................................................ 3

    Bakgrund....................................................................................................................................... 3

        Framställningar om utlämnande av allmänna handlingar ......................................................... 3

        Anteckningarna från styrgruppsmötet den 15 april 2020 .......................................................... 6

        Regiondirektörens radering av mejl .......................................................................................... 6

    Utveckling av anmälan .................................................................................................................. 6

Utredning ......................................................................................................................................... 7

Bedömning ....................................................................................................................................... 8

    Granskningens inriktning............................................................................................................... 8

    Hanteringen av framställningarna som kom in den 9 april 2020 ................................................... 9

        Kommunernas och regionens yttranden och anmälarens kommentarer ................................... 9

        Rättsliga utgångspunkter .......................................................................................................... 9

            Objektivitetsprincipen ........................................................................................................... 9

            Utlämnande av allmänna handlingar .................................................................................. 10

        Min bedömning ....................................................................................................................... 11

            Utgångspunkter .................................................................................................................. 11

            Utredningen ger en bild av att företrädare för flera kommuner och regionen drog
            upp riktlinjer för hur framställningarna skulle hanteras ....................................................... 11

            Har de formella besluten fattats i strid med regeringsformens krav på
            objektivitet? ........................................................................................................................ 12

    Redigeringen av anteckningarna från styrgruppsmötet den 15 april 2020 .................................. 13

        Regionens yttrande................................................................................................................. 13
        Min bedömning ....................................................................................................................... 14

    Regiondirektörens radering av mejl............................................................................................. 14

        Regionens yttrande................................................................................................................. 14

        Min bedömning ....................................................................................................................... 15

    Kritik ............................................................................................................................................ 15

Avslutande synpunkter ................................................................................................................. 15
                                                           Dnr 3718-2020 m.fl.    Sid 3 (16)




Anmälan och bakgrund
Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 8 maj 2020 förde chefredaktören AA vid
Sörmlands Media AB fram klagomål mot åtta kommuner och en region bl.a. för
hur de hanterat framställningar om att ta del av allmänna handlingar under den
pågående covid-19-pandemin. Till anmälan bifogades bl.a. en begäran om
allmän handling som den 9 april 2020 gjorts av journalisten BB och
mejlkonversationer som förts mellan företrädare för de anmälda organen med
anledning av begäran.

AA uppgav att Sörmlands Media under pandemin löpande bevakat och
informerat om kommunernas och regionens åtgärder, vilket mött både motstånd
och ogillande från dem. Detta hade bl.a. tagit sig uttryck i deras hantering av
framställningar om att ta del av allmänna handlingar.

Anmälan var inriktad på kommunernas och regionens hantering av allmänna
handlingar i följande avseenden.

    •   Kommunernas och regionens hantering av framställningar om att få del
        av sammanställningar av uppgifter om bl.a. antalet smittade inom
        äldreomsorgen.

    •   Regionens hantering av anteckningarna från ett länsgemensamt
        styrgruppsmöte den 15 april 2020.

    •   Regiondirektörens radering av mejl som skickats mellan honom och
        företrädare för kommunerna.

Anmälan riktade sig mot Region Sörmland (JO:s dnr 4363-2020) och följande
kommuner i Södermanlands län; Eskilstuna (dnr 3718-2020), Flen
(dnr 4356-2020), Gnesta (dnr 4357-2020), Katrineholm (dnr 4358-2020),
Nyköping (dnr 4359-2020), Oxelösund (dnr 4360-2020), Strängnäs
(dnr 4361-2020) och Trosa (dnr 4362-2020). Fortsättningsvis benämns de
anmälda kommunerna enbart med centralortens namn enligt ovan.

Bakgrund
Framställningar om utlämnande av allmänna handlingar
På skärtorsdagen den 9 april 2020 fick Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa
in en begäran om en sammanställning av uppgifter om bl.a. antalet personer
inom äldreomsorgen som drabbats av covid-19. Framställningarna gjordes av
journalisten BB vid Södermanlands Nyheter. Eskilstuna och regionen mottog
samma dag en liknande begäran av CC, redaktionschef vid Sörmlands Media
AB. En snarlik begäran hade även kommit in till Katrineholm den 3 april 2020.

Kort efter att BB:s begäran kommit in till Nyköping vidarebefordrade
kommundirektören där den per mejl till kommundirektörer/-chefer i de övriga
                                                                   Dnr 3718-2020 m.fl.    Sid 4 (16)




anmälda kommunerna samt till Vingåkers kommun och till en chefsstrateg i
regionen. I mejlet skrev han följande.

## Hej!

Jag antar att även ni har fått denna begäran.
      Kommunikationscheferna i sörmland och regionen träffas nu kl 12 och vår
      kommunikationschef tar upp frågan där.
      Vi bör kunna ge ett samlat svar.
Kommunchefen i Oxelösund vidarebefordrade BB:s framställning per mejl till
några kommundirektörer/-chefer samt regiondirektören i regionen. I mejlet
skrev han följande.

      Hej
      Detta har kommit till oss och antar jag till er.
      Kommunikatörsnätverket har möte där detta kommer att diskuteras. Jag har
      meddelat min representant att ta med om de anser att vi kommunchefer behöver
      diskutera frågan. Vi bör väl enligt gårdagens samtal behandla den lika.
Det inleddes en mejlkonversation mellan några kommundirektörer/-chefer i de
anmälda kommunerna. Kommunchefen i Flen frågade inledningsvis om
Nyköpings jurister tittat på begäran och väckte frågan om det var en allmän
handling. Han vidarebefordrade därefter följande från sin kommunjurist.

      Enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 6 § 2 st så kan en dylik sammanställning
      inte göras tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Den förvaras således inte på
      myndigheten. Det är alltså inte fråga om en allmän handling.
      Jag skulle fatta beslut om att efterfrågade uppgifter inte kan lämnas ut med
      hänvisning till ovanstående, handlingsoffentligheten omfattar endast allmänna
      handlingar.
På det mejlet svarade kommunchefen i Trosa följande.

      Vi har ännu inte nåtts av motsvarande begäran, men utmärkt … att du snabbt
      lyckades få fram en rimlig respons som vi kan snegla på.
      Lycka till nu, …! Det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi
      ska prioritera högst just nu…
Kommunchefen i Flen skrev därefter att kommunjuristen även tipsat om
följande.

      Jag skulle dessutom vänta två dagar med att meddela beslutet. Alltså inget
      avslagsbeslut om denna begäran före onsdag i nästa vecka.
Efter det möte i kommunikationsnätverket som nämnts i mejlkonversationen
ovan, och som hölls den 9 april 2020, mejlade kommunikationsdirektören i
regionen till regiondirektören och skrev följande.

      Hej
      Vi har nu haft ett möte med kommunikationscheferna i länet. Det vi kom fram
      till:
      1.     Dagens mediebegäran – ska svaras på onsdag (skjuta det framför oss)
      2.     Två alternativa svar: går inte att ge ut då det inte finns som en allmän
             handling samt för liten kommun – riskerar att avslöja patientsekretessen
                                                                  Dnr 3718-2020 m.fl.     Sid 5 (16)




      –––
      5. Respektive kommunikationschef ska kommunicera detta med sin kommunchef
Något senare samma dag skickade kommunchefen i Oxelösund ett mejl till
övriga kommundirektörer/-chefer och en chefsstrateg i regionen med följande
innehåll.

      Hej
      För att säkerställa att ni fått del av vad kommunikationsnätverket kom fram till
      skickar jag det jag fått mig till del:
      Alla kommuner har fått förfrågan. Regionen får förfrågan varje dag.
      Katrineholm och Eskilstuna har journalist som ringer runt till chefer och ställer
      frågan.
      Flens jurist har skickat ett förslag på svar som … (jag) ska ha fått.
      Svaret skickas inte före onsdag, ingen kommun kommer att svara innan onsdag.
      Alla små kommuner kan använda sig av Vingåkers svar. Diskussion pågår om
      det räcker för Nyköping och Eskilstuna.
      –––
      Med anledning av detta har vi i Oxelösund inte för avsikt att besvara detta innan
      onsdag.
Den tillförordnade kommunchefen i Gnesta bekräftade mejlet från
kommunchefen i Oxelösund enligt följande.

## Hej!

Samma för Gnesta, vi har fått frågan via mail och vi följer det allmänt sagda.
Kommundirektörerna/-cheferna i Flen och Nyköping bekräftade mejlet från
kommunchefen i Oxelösund och en chefsstrateg vid regionen upplyste att
regiondirektören var informerad om upplägget.

Gnesta lämnade på tisdagen den 14 april 2020 ett tjänstemannabesked om att
den efterfrågade sammanställningen inte kunde göras tillgänglig med
rutinbetonade åtgärder och således inte förvarades hos kommunen. Gnesta
meddelade ett formellt avslagsbeslut den 21 april 2020, där det angavs att
efterfrågade handlingar/sammanställningar inte fanns i kommunen.

Eskilstuna avslog begäran i ett beslut daterat den 14 april 2020. Som skäl
angavs att kommunen inte hade någon allmän handling som innehöll de
uppgifter som begärts. Eskilstuna skickade beslutet per mejl till journalisten den
15 april 2020.

Onsdagen den 15 april 2020 avslog Nyköping, Oxelösund och Trosa respektive
framställning. Som skäl för avslagen angav Nyköping och Oxelösund att
begärda sammanställningar inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder och
därför inte fanns förvarade hos kommunerna. Oxelösund uppgav också att
uppgifterna omfattades av sekretess. Trosa angav att den efterfrågade
sammanställningen inte fanns hos kommunen.
                                                            Dnr 3718-2020 m.fl.     Sid 6 (16)




Regionen lämnade slutligt svar på begäran den 16 och 17 april 2020. Svaret
innebar att begäran till viss del avslogs.

Den 17 april 2020 fick även Flen och Strängnäs in en begäran om uppgifter om
covid-19 inom äldreomsorgen. Flen meddelade ett formellt avslagsbeslut den
20 april 2020. Som skäl angavs att de efterfrågade handlingarna inte var
allmänna. Strängnäs avslog begäran den 21 april 2020 med hänvisning till att de
begärda uppgifterna bedömdes omfattas av sekretess.

Anteckningarna från styrgruppsmötet den 15 april 2020
Den 15 april 2020 sammanträdde representanter för regionen och kommunerna
inom ramen för den länsgemensamma styrgruppen för närvård. En av punkterna
på dagordningen var Folkhälsomyndighetens uppföljning av förekomsten av
covid-19 på äldreboenden och det fördes i det sammanhanget en diskussion om
en enkät från Folkhälsomyndigheten.

I anteckningarna från mötet angavs under den punkten bl.a. att kommunerna
uttrycker oro över att fullständig sekretess råder, då ”det är angeläget att
siffrorna inte hamnar i pressen”. Anteckningarna skickades den 16 april 2020 ut
till deltagarna i mötet. I samband med att information skickades ut från regionen
den 20 april 2020 skickades anteckningarna ut på nytt. De hade då redigerats på
så sätt att den citerade texten tagits bort.

Regiondirektörens radering av mejl
Efter att regionen den 4 maj 2020 lämnat ut regiondirektörens mejllogg för en
specifik tidsperiod fick regionen den 5 maj 2020 in en begäran om att vissa
specifika mejl skulle lämnas ut. Den 6 maj 2020 svarade regionen att samtliga
mejl utom ett hade gallrats.

Utveckling av anmälan
Utöver vad som angetts inledningsvis anförde AA bl.a. följande i sin anmälan
till JO.

Kommunerna har underlåtit att göra en självständig sekretessprövning av
framställningarna. I stället samordnade de sina svar. Kommunchefen i Flen gav
ett förslag på gemensam skrivning för att avslå tidningarnas begäran. Denna
användes sedan av alla kommuner efter överenskommelse. Några lade även till
en skrivning om sekretess som de också kommit fram till gemensamt.
Kommunchefen i Flen föreslog också att man skulle skjuta på beslutet två
vardagar. Kommunikationscheferna i kommunerna och regionen tog därefter ett
gemensamt beslut att förhala avslagsbesluten. Man tog fram två alternativa svar
till medierna.

Kommunikationsdirektören i regionen underrättade regiondirektören och
kommundirektören i Oxelösund sammanfattade planen för hanteringen av
framställningarna i ett mejl. Detta bekräftades av övriga
kommundirektörer/-chefer. Det stämmer inte att det inte fanns några upprättade
                                                            Dnr 3718-2020 m.fl.     Sid 7 (16)




handlingar med de uppgifter som Sörmlands Media efterfrågade, eftersom
kommunerna rapporterat in liknande uppgifter till bl.a. Socialstyrelsen.

Det var på uppdrag av en jurist som texten ”det är angeläget att siffrorna inte
hamnar i pressen” togs bort ur anteckningarna från styrgruppsmötet den 15 april
2020.

En begäran om att få ta del av mejl mellan regiondirektören och
kommundirektörerna besvarades med att i stort sett alla mejl hade raderats av
regiondirektören. Chefsjuristen vid regionen medgav att en del av det materialet
var allmänna handlingar. Regiondirektören har alltså felaktigt raderat allmänna
handlingar.

Dessa händelser är endast exempel på ageranden som försvårat och omöjliggjort
rätten att ta del av allmänna handlingar såväl för Sörmlands Media som för
medborgarna. Förfarandet synes inte bero på enskilda misstag utan vara av en
planerad och systematisk karaktär med syfte att begränsa insyn och undanhålla
information. Sörmlands Media har därmed fråntagits möjligheter att granska hur
omfattande smittspridningen är inom den kommunala omsorgen och har därför
inte kunnat ställa de frågor allmänheten förväntar sig.

Utredning
JO beslutade att inleda en utredning med anledning av AA:s anmälan.

Anmälan och de bifogade mejlkonversationerna gav inte en fullständig bild av
vad som inträffat. Det framgick exempelvis inte om BB:s begäran den 9 april
2020 gjorts till samtliga anmälda kommuner och till regionen. JO uppmanade
därför de anmälda organen att utförligt redogöra för hanteringen och eventuell
delaktighet i den påstådda samordningen samt besvara ett antal frågor.
Yttrandena skulle också innehålla en bedömning av hanteringen och dess
förenlighet med bestämmelserna i bl.a. tryckfrihetsförordningen och
förvaltningslagen.

JO:s frågor syftade till att klargöra hur de framställningar som behandlas i de
mejlkonversationer som bifogats anmälan hade hanterats, om det s.k. utvidgade
anonymitetsskyddet hade respekterats, grunden för ändringen av anteckningarna
och omständigheterna kring regiondirektörens radering av mejl.

Kommunerna och regionen skulle bl.a. svara på i vilka fall de normalt samråder
om framställningar om allmänna handlingar, om det skett något samråd i det
aktuella fallet och om det funnits någon överenskommelse eller samsyn om att
neka ett utlämnande på vissa bestämda skäl eller att avvakta till ett visst datum
med ett utlämnande.

Regionen skulle också svara på vem som justerat anteckningarna från mötet den
15 april 2020, vilka överväganden som låg bakom ändringen samt när och med
vilket rättsligt stöd regiondirektören gallrat de mejl som begärts ut.
                                                             Dnr 3718-2020 m.fl.      Sid 8 (16)




Kommunerna och regionen yttrade sig till JO i oktober 2020. Yttrandena finns
tillgängliga hos JO.

AA kommenterade kommunernas och regionens yttranden. Hon lyfte i det
sammanhanget fram ytterligare omständigheter till stöd för att kommunerna och
regionen försökt begränsa insynen i sin verksamhet. JO har inte uppmanat
kommunerna och regionen att yttra sig över detta, men några av dem har
inkommit med kompletterande synpunkter till bemötande av AA:s
kommentarer.

JO har tagit del av tjänstemannabesked och de beslut som fattades med
anledning av de framställningar som kom in den 9 april 2020.

Bedömning
Granskningens inriktning
Jag inledde min granskning med anledning av uppgifterna i AA:s anmälan. Hon
har gjort gällande att det förekommit ett planerat och systematiskt agerande hos
de anmälda offentliga aktörerna i syfte att begränsa insyn och undanhålla
information. Vad som framgår av de till anmälan bifogade handlingarna är
enligt AA endast exempel på hur myndigheterna agerat. Kommunerna och
regionen har i sina yttranden till JO tillbakavisat AA:s påståenden.

Sedan kommunerna och regionen yttrat sig till JO har det kommit fram att
begäran den 9 april 2020 från BB, som bifogats JO:s begäran om yttrande,
enbart gavs in till Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Jag har begränsat
min granskning i den här delen till hanteringen av den begäran. Jag går därför
inte in på hur framställningarna som gjordes till regionen och de övriga
kommunerna hanterades.

Jag går inte heller in på frågan om huruvida det var rätt eller fel att avslå
framställningarna, eller om det funnits handlingar förvarade hos kommunerna
som motsvarade begäran. Dessa frågor har sedan besluten överklagats varit
föremål för prövning i allmän förvaltningsdomstol.

Granskningen har även avsett redigeringen av anteckningarna från
styrgruppsmötet den 15 april 2020 och regiondirektörens radering av mejl.

Respektive fråga kommer att behandlas under en särskild rubrik. I mina
avslutande synpunkter berör jag mer generella aspekter av vad som kommit
fram genom granskningen.

Jag har noterat att Regeringskansliet den 28 april 2021 gett en särskild utredare i
uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningarna att med stöd av
offentlighetsprincipen granska myndigheternas hantering av
covid-19-pandemin. I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga hur framställningar om
att ta del av allmänna handlingar med uppgifter om pandemin och arbetet mot
                                                             Dnr 3718-2020 m.fl.    Sid 9 (16)




den har hanterats av det allmänna. Uppdraget ska redovisas senast den
30 november 2021. (Se Ju2021/01744.)

Som jag nämnt syftade min utredning bl.a. till att klargöra en frågeställning som
berör rätten att få vara anonym vid en begäran om allmän handling. Med
anledning av det som kommit fram i utredningen vill jag erinra om följande.
Även om identiteten hos en person som begär att få ta del av allmänna
handlingar är känd bör en myndighet, utifrån grundtanken bakom
anonymitetsskyddet i 2 kap. 18 § TF, inte utan vidare föra uppgifterna vidare
(se bl.a. JO 2000/01 s. 527 och JO 2011/12 s. 580). Med detta lämnar jag frågan
om det utvidgade anonymitetsskyddet.

Hanteringen av framställningarna som kom in den 9 april 2020
Kommunernas och regionens yttranden och anmälarens kommentarer
Kommunerna och regionen uppgav sammanfattningsvis följande i sina
yttranden till JO.

Det finns en löpande samverkan mellan kommunerna och regionen i flera olika
sammanhang. Där har det förekommit diskussioner om hanteringen av
framställningar om allmänna handlingar, men det har inte varit fråga om något
sådant samråd som AA påstår. Det samråd som skedde kan jämföras med att i
ett komplicerat ärende inhämta kunskap från Sveriges kommuner och regioner
(SKR) eller annan juridisk expertis.

Det fanns en osäkerhet om hur bl.a. sekretessfrågor skulle hanteras och man
ville diskutera detta med övriga berörda på ett generellt plan. Man ville
säkerställa att uppgifter som kunde kopplas till enskilda personer inte lämnades
ut.

De fyra kommuner som fick in BB:s begäran om sammanställning av uppgifter
den 9 april hanterade den självständigt och enligt sina normala rutiner. Det
fanns inte någon överenskommelse eller samsyn om att avslå på vissa skäl eller
att dröja med ett beslut. Hanteringen har inte stått i strid med bestämmelserna i
tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen eller
förvaltningslagen.

AA har i sina kommentarer över kommunernas och regionens yttranden uppgett
att det på ett chefsmöte redan den 8 april träffats en överenskommelse om hur
framställningar om att få ta del av allmänna handlingar skulle hanteras. Den
uppgiften har JO inte uppmanat kommunerna och regionen att yttra sig över.

Rättsliga utgångspunkter
Objektivitetsprincipen
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska förvaltningsmyndigheter och andra som
fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet iaktta saklighet och
opartiskhet. Kravet på saklighet och opartiskhet brukar benämnas
                                                              Dnr 3718-2020 m.fl.      Sid 10 (16)




objektivitetsprincipen. Principen kommer också till uttryck i 5 § i
förvaltningslagen.

Objektivitetsprincipen innebär att förvaltningsorganen i sin verksamhet inte får
låta sig vägledas av andra intressen än dem de är satta att tillgodose och inte
heller grunda sina avgöranden på hänsyn till andra omständigheter än sådana
som enligt gällande författningar får beaktas vid prövningen av ett ärende
(se 2007/08:KU6 s. 14 och Strömberg, Lundell, Allmän förvaltningsrätt, [2018,
version 27, JUNO] s. 71).

Kravet på saklighet och opartiskhet anses omfatta inte bara hur en sak rent
faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller
annat handlande från en myndighet, utan även hur myndighetens agerande har
uppfattats är av betydelse. Ett tydligt exempel på tankegången kan vara att en
lärare aldrig ska sätta betyg på sina egna barn, även om personen i fråga kanske
kan göra detta helt utan att ta ovidkommande hänsyn. I grunden handlar det om
maktutövningens legitimitet och medborgarnas förtroende för förvaltningen. (Se
Bull och Sterzel, Regeringsformen, 3 uppl., s. 54. Se även JO 2010/11 s. 278
och JO 2015/16 s. 456 och Bull, Objektivitetsprincipen, i Offentligrättsliga
principer, red. Lena Marcusson, 4 uppl., s. 107 f.)
Utlämnande av allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Var och en har rätt att ta del av en handling som
förvaras hos en myndighet om den har kommit in till myndigheten eller
upprättats där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess (handlingsoffentlighet,
se 2 kap. 1–4 §§ TF).

Med handling avses inte bara traditionella pappershandlingar utan också
upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med
ett tekniskt hjälpmedel (se 2 kap. 3 § TF).

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad
behandling (s.k. potentiell handling) anses förvarad hos en myndighet endast
om myndigheten kan ta fram sammanställningen med rutinbetonade åtgärder (se
2 kap. 6 § TF).

En allmän handling som får lämnas ut, dvs. som inte omfattas av sekretess, ska
tillhandahållas genast eller så snart det är möjligt. Det ska normalt ske på stället
och utan avgift. (Se 2 kap. 15 § TF.) Den som begär det har också rätt att mot en
fastställd avgift få en kopia av handlingen. En sådan begäran ska behandlas
skyndsamt. (Se 2 kap. 16 § TF.)

JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen har gjorts. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material. I
                                                                   Dnr 3718-2020 m.fl.   Sid 11 (16)




sådana fall kan det många gånger vara lämpligt att successivt lämna besked om
vad som kan lämnas ut.

En framställning om att få ta del av en allmän handling ska, utom i vissa
speciella undantagsfall, göras hos den myndighet som förvarar den (se 2 kap.
17 § TF). Om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en
handling är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska
lämnas ut. I tveksamma fall ska myndigheten göra prövningen, om det kan ske
utan onödigt dröjsmål. (Se 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.)

Min bedömning
Utgångspunkter
Kommunerna och regionen har i sina yttranden till JO betonat vikten av
samverkan, särskilt i tider av kris. Jag vill med anledning av det inledningsvis
framhålla att det självfallet inte finns något hinder mot att myndigheter utbyter
generella erfarenheter på olika områden och lär av varandra.

Läget blir dock ett annat när det är fråga om en formell prövning av en begäran
om allmän handling. En sådan prövning ska göras självständigt av den
myndighet som fått begäran och inte grundas på hänsyn till andra
omständigheter än sådana som enligt gällande författningar får beaktas vid
prövningen. Det får i en sådan situation alltså inte förekomma någon form av
gemensamt beslutsfattande eller överenskommelser myndigheter emellan.
Utredningen ger en bild av att företrädare för flera kommuner och regionen drog upp
riktlinjer för hur framställningarna skulle hanteras
Av utredningen framgår att de framställningar som den 9 april kom in till
Nyköping och Oxelösund vidareförmedlades per mejl till övriga kommuner och
regionen och att det därefter förekom en mejlkonversation mellan några av
kommundirektörerna/-cheferna om hanteringen av framställningarna. I mejlen
förekommer både sonderande förfrågningar och mer eller mindre bestämda
uppfattningar om vad som borde göras.

Frågeställningen behandlades också vid kommunikationsnätverkets möte den
9 april. Efter mötet redogjorde kommunikationsdirektören i regionen i ett mejl
till regiondirektören för vad mötesdeltagarna ”kom fram till”.
Kommunikationsdirektören skrev bl.a. att mediabegäran skulle besvaras på
onsdagen, dvs. den 15 april, och att det fanns två alternativa svar som båda gick
ut på att inga uppgifter skulle lämnas ut. Enligt mejlet skulle utlämnande nekas
antingen på grund av att de efterfrågade uppgifterna inte fanns som en allmän
handling eller – för en liten kommun – på grund av patientsekretess.

Regionen har i sitt yttrande till JO uppgett att kommunikationsdirektörens mejl
om vad som behandlades på nätverksmötet den 9 april fick en olycklig
utformning och att det vid mötet var tydligt att det var upp till respektive
kommun att göra sin egen prövning om utlämnande av uppgifterna.
                                                                      Dnr 3718-2020 m.fl.   Sid 12 (16)




Regionens uppgifter i yttrandet till JO stämmer dock inte helt överens med vad
som kommit fram genom utredningen i övrigt, till exempel det efterföljande
mejlet från kommunchefen i Oxelösund där denne ville säkerställa att alla fått
del av vad kommunikationsnätverket ”kom fram till”.

Det framgår vidare av utredningen att de berörda kommunerna den 15 april
eller, i Gnestas fall, den 14 april beslutade att inga uppgifter skulle lämnas ut.
Som skäl angavs att handlingarna inte fanns hos myndigheten och i Oxelösunds
fall att de efterfrågade uppgifterna omfattades av sekretess.

Jag kan alltså konstatera att det sätt som framställningarna faktiskt kom att
hanteras på ligger i linje med det som diskuterats mellan kommunföreträdarna
och det som framgår av kommunikationsdirektörens mejl efter nätverksmötet.

Det som kommit fram genom utredningen ger en bild av att personer i ledande
befattning i flera av kommunerna och i regionen redan i samband med att
framställningarna kom in, drog upp riktlinjer för hur framställningarna skulle
hanteras och att dessa gick ut på att inga uppgifter skulle lämnas ut och att
beskedet om det skulle lämnas vid en viss tidpunkt.
Har de formella besluten fattats i strid med regeringsformens krav på objektivitet?
De fyra kommuner som fick in BB:s begäran, dvs. Gnesta, Nyköping,
Oxelösund och Trosa, har i sina yttranden till JO uppgett att de hanterade
begäran självständigt och enligt sina normala rutiner.

Utredningen ger ingen klar bild av vad som föregått de enskilda formella
besluten att avslå framställningarna. Jag anser mig därför inte kunna slå fast att
det vid de formella besluten faktiskt togs ovidkommande hänsyn och att de
således fattades på osakliga grunder.

Regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet gäller dock som jag nämnt
inte bara hur en sak rent faktiskt handläggs och vilka verkliga skäl som ligger
bakom ett beslut, utan även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av
betydelse. Om det finns en risk för att andra kan uppfatta att saklighet och
opartiskhet inte iakttagits kan det vara tillräckligt för att handlandet ska anses
strida mot grundlagens krav på objektivitet.

För att regeringsformens krav på objektivitet ska anses åsidosatt bör det enligt
min mening finnas någon särskild omständighet som ger en rimlig grund för
uppfattningen att det tagits ovidkommande hänsyn vid beslutsfattandet.
Bedömningen ska göras på ett objektivt sätt och med beaktande av
omständigheterna i det enskilda fallet.

Det som kommit fram i utredningen medför att det ligger nära till hands att
uppfatta det som att besluten fattades i strid med regeringsformens krav på
objektivitet.
                                                             Dnr 3718-2020 m.fl.     Sid 13 (16)




Beträffande Nyköping, Oxelösund och Trosa måste det emellertid vägas in att
utredningen inte visar att de personer som fattade de formella besluten deltog i
mejlkonversationerna eller i mötet i kommunikationsnätverket. Utredningen
visar inte heller att beslutsfattarna uppmanats att fatta ett beslut med ett visst
innehåll eller att beslutsfattarna i de här kommunerna har utövat något
inflytande över vad som skett mellan kommunföreträdarna och i
kommunikationsnätverket. Att besluten meddelades på den andra vardagen efter
att framställningarna kommit in framstår, med hänsyn till omständigheterna,
inte i sig som något konstigt.

Jag anser att det är fråga om ett gränsfall men min samlade bedömning är att det
i fråga om Nyköping, Oxelösund och Trosa inte finns ett tillräckligt underlag i
utredningen för att konstatera att det finns en rimlig grund för uppfattningen att
regeringsformens krav på objektivitet åsidosatts vid beslutsfattandet.

När det gäller Gnesta förhåller det sig dock annorlunda. Det framgår av
utredningen att den tillförordnade kommunchefen deltog i den aktuella
mejlkonversationen och skrev bl.a. att Gnesta ”följer det allmänt sagda” samt
därefter själv meddelande tjänstemannabeskedet den 14 april och fattade det
formella avslagsbeslutet den 21 april.

Gnesta har i sitt yttrande till JO förklarat att kommunen inte ingått i någon form
av kollektivt beslut och att beslutet har tagits i enlighet med socialnämndens
delegationsordning med patientsekretessen i fokus.

Den tillförordnade kommunchefens deltagande i mejlkonversationen är dock
enligt min mening en sådan särskild omständighet som ger en rimlig grund för
uppfattningen att hon vid prövningen av framställningen tog hänsyn till andra
omständigheter än sådana som enligt tillämpliga författningar får beaktas.
Regeringsformens krav på objektivitet har därför inte iakttagits.

Redigeringen av anteckningarna från styrgruppsmötet den 15 april 2020
Av utredningen framgår att anteckningarna från den länsgemensamma
styrgruppens möte den 15 april 2020 skickades ut till samtliga i gruppen den
16 april 2020 och att de därefter redigerades den 20 april 2020 på så sätt att
texten ”det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen” togs bort.

Regionens yttrande
Anteckningarna skickades ut till samtliga i gruppen den 16 april 2020. I
samband med att mötesdeltagarna den 20 april 2020 informerades om ändringar
i en enkät som diskuterats på mötet bedömde en tjänsteman hos regionen att
texten ”då det är angeläget att siffrorna inte hamnar i pressen” var olyckligt
formulerad och kunde missförstås. Hon tog därför bort den skrivningen.

Tjänstemannen har uppgett att hon trodde att det var fråga om
minnesanteckningar som ännu inte var en allmän handling. Anteckningarna
blev dock en allmän handling redan den 16 april 2020 när handlingen skickades
                                                               Dnr 3718-2020 m.fl.     Sid 14 (16)




ut till mötesdeltagarna. Ändringen berodde alltså på en felbedömning av en
enskild medarbetare och kan inte ses som ett försök att hindra allmänhetens
insyn. Regionen kommer till följd av det inträffade att informera/utbilda
verksamheterna om hanteringen av allmänna handlingar och om offentlighet
och sekretess.

Min bedömning
Jag instämmer i regionens bedömning att anteckningarna blev en allmän
handling när handlingen skickades till kommunerna den 16 april 2020 (se 2 kap.
4 och 10 §§ TF). En myndighet får inte byta ut en allmän handling mot en
annan även om dess innehåll i huvudsak är detsamma (se JO 1998/99 s. 474).
En sådan åtgärd är att jämställa med gallring, vilket regleras i särskild ordning.
Det har inte kommit fram att det fanns förutsättningar att gallra anteckningarna
och det var därmed fel att ta bort den aktuella texten.

AA har uppgett att ändringen skedde på uppdrag av en jurist och har hänvisat
till att tjänstemannen som utförde ändringen uppgett detta i en intervju.
Regionen har tillbakavisat detta påstående och menar, som det får förstås, att
uppgifterna i intervjun bygger på ett missförstånd. Jag konstaterar att uppgift
står mot uppgift och jag går därför inte vidare i den här delen.

Regiondirektörens radering av mejl
Regionens yttrande
Regionen redovisade följande om hanteringen av begäran om utfående av mejl.
Efter att ha lämnat ut regiondirektörens mejllogg för en specifik tidsperiod fick
regionen den 5 maj 2020 in en begäran om att vissa specifika mejl skulle
lämnas ut. Begäran skickades från registratorn till regiondirektören under
förmiddagen samma dag.

Den 6 maj 2020 fick den som hade begärt ut mejlen till svar att samtliga mejl
förutom ett hade gallrats. Det mejl som fanns kvar lämnades ut. Mejlen hade
gallrats eftersom de bedömdes vara handlingar av ringa eller tillfällig betydelse.
De efterfrågade mejlen kom in den 9 april 2020 och gallrades den 20 april 2020.

Vid en fördjupad utredning som gjordes med anledning av JO:s begäran om
yttrande visade det sig att tre av de efterfrågade mejlen hade gallrats efter att
begäran om utlämnande kommit in den 5 maj 2020. Detta skedde eftersom
regiondirektören bedömt att de var inaktuella och hade ringa betydelse. Dessa
mejl återskapades och lämnades in till JO. Gallringen av de begärda mejlen
hade stöd i regionens gallringsföreskrifter. Vad gäller de tre mejl som gallrades
efter att begäran kom in går det att ifrågasätta lämpligheten i att gallra efter det
att en begäran kommit in, men det kan samtidigt konstateras att det var mejl
som var helt obetydliga för regionen och att gallringen därmed inte påverkade
allmänhetens rätt till insyn.
                                                                Dnr 3718-2020 m.fl.      Sid 15 (16)




Min bedömning
Regionen har uppgett att efterfrågade mejl har gallrats med stöd i regionens
gallringsföreskrifter. Enligt dessa får handlingar av ringa eller tillfällig
betydelse gallras när de inte längre är aktuella. Det finns alltså i och för sig
rättsligt stöd för regionen att gallra allmänna handlingar som bedömts vara
handlingar av ringa eller tillfällig betydelse. Jag har inte tillräckligt underlag för
att uttala mig om huruvida den gallring som nu är i fråga hade stöd i
gallringsföreskrifterna och avstår därför från att kommentera de bedömningar
som gjorts i sak.

Av den fördjupade utredning som regionen genomfört framgår dock att
regiondirektören gallrat tre mejl efter att en begäran om att få ta del av dessa
hade skickats till honom. En handling får givetvis inte förstöras när det finns en
begäran om att ta del av den som ännu inte har prövats slutligt (se t.ex.
JO 1998/99 s. 503). Oavsett om det fanns stöd i gallringsföreskrifterna för att
gallra handlingarna var det alltså fel av regiondirektören att genomföra
gallringen innan begäran om att få del av mejlen hade prövats slutligt.
Agerandet har riskerat att skada allmänhetens förtroende för regionen och
regiondirektören.

Kritik
Mot bakgrund av vad jag redovisat ovan finns det sammanfattningsvis
anledning att uttala följande kritik.

Den tillförordnade kommunchefen i Gnesta kommun, DD, kritiseras för att inte
ha iakttagit kravet på objektivitet i 1 kap. 9 § regeringsformen vid sin hantering
av BB:s framställning av den 9 april 2020.

Region Sörmland kritiseras för att ha gallrat en allmän handling genom att ta
bort viss text i anteckningarna från styrgruppsmötet den 15 april 2020 utan att
det fanns rättsligt stöd för det.

Regiondirektören i Region Sörmland, EE, kritiseras för att han raderade tre mejl
efter att de begärts ut.

Avslutande synpunkter
De mejlkonversationer som varit en del av utredningen hos JO har förts mellan
personer i ledande befattningar i kommunerna respektive i regionen. I
yttrandena till JO har det förts fram att diskussionerna fördes för att säkerställa
att sekretessbelagda uppgifter om enskildas förhållanden inte skulle röjas. Vissa
uttalanden i mejlen visar dock på en bristande förståelse och respekt för den
grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar, som är en central del av
offentlighetsprincipen, och för den viktiga roll som medierna spelar för
granskningen av offentlig verksamhet. Diskussionerna var olämpliga och jag
har förståelse för att det uppkommit misstankar om att kommunerna och
regionen önskat begränsa insynen i sin verksamhet.
                                                            Dnr 3718-2020 m.fl.    Sid 16 (16)




Hanteringen av de aktuella framställningarna har redan före anmälan till JO fått
stor medial uppmärksamhet och innehållet i mejlen kan antas vara känt hos
delar av allmänheten. Ur förtroendesynpunkt hade det därför varit värdefullt om
de berörda organen i sina yttranden till JO på ett mer utförligt sätt hade
redovisat sin syn på hur agerandet kunnat uppfattas av en utomstående. Det
finns en risk för en kvarstående misstro mot kommunerna och regionen. Detta
är allvarligt och något som kommunerna och regionen behöver förhålla sig till.

Vad AA i övrigt anfört till JO föranleder inga uttalanden från min sida.

Ärendena avslutas.
