# Anmälan mot A-skolan i Kumla kommun angående mottagande av en elev i grundskolan efter framställning av endast den ene av barnets vårdnadshavare och utan att efterhöra den andre vårdnadshavarens inställning, m.m.

JO 2002-04-12 dnr 372-2001

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                     Sid
                                                                           372-2001             2002-04-12             1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Anmälan mot A-skolan i Kumla kommun angående mottagande av en
                        elev i grundskolan efter framställning av endast den ene av barnets
                        vårdnadshavare och utan att efterhöra den andre vårdnadshavarens
                        inställning, m.m.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot A-skolan i Kumla kommun /..../.

                        Av anmälan och därtill fogade handlingar framgick bl.a. följande. I en dom den 27
                        juli 1999 förordnade Hallsbergs tingsrätt att AA och BB skulle ha gemensam
                        vårdnad om dottern CC, född 1990. Enligt domen skulle CC bo tillsammans med
                        sin far, AA, och BB ha rätt till umgänge med CC på i domen närmare angivet sätt.
                        Inför höstterminen 2000 bytte CC skola från B-skolan i Hallsbergs kommun till A-
                        skolan i Kumla kommun. A-skolan tog emot CC efter framställning av BB. Skolan
                        efterfrågade aldrig AA:s inställning, trots att han och barnets mor hade gemensam
                        vårdnad om CC.

                        I anmälan till JO ifrågasatte AA bl.a. om A-skolans agerande var korrekt.

                        /..../

## Utredning

Upplysningar per telefon inhämtades från rektor DD vid barn- och utbildnings-
                        förvaltningen i Kumla kommun.

                        Barn- och utbildningsnämnden i Kumla kommun anmodades därefter att inkomma
                        med utredning och yttrande såvitt avsåg det som AA hade anfört om mottagande av
                        hans dotter CC i grundskolan utan medgivande från AA. I ett remissvar anförde
                        nämnden följande.

                                  Barn- och utbildningsnämnden i Kumla har beretts tillfälle att yttra sig över
                                  skrivelse från AA angående mottagande av CC i kommunens grundskola utan
                                  medgivande av honom i egenskap av vårdnadshavare.
                                  Som framgår av skriftligt svar till AA från rektor DD vid A-skolan i Kumla
                                  kommun, kontaktades DD av CC:s mamma, M.R., redan på vårterminen 2000
                                  angående överflyttning till A-skolan. Eftersom mamman uppgav att hon hade delad
                                  vårdnad om flickan och att flickan skulle flytta till henne i Kumla från sin far i



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 372-2002        Sid 2 (4)



      Hallsberg, förutsatte vi att föräldrarna var överens om överflyttningen. Planering för
      skolstart gjordes och CC började på A-skolan 21 augusti 2000. CC är sedan 19
      september 2000 folkbokförd i Kumla kommun.
      Någon utredning eller dokumentation i samband med skolbytet finns inte eftersom
      bytet av skola och flytten från pappan till mamman bedömdes som ”rutinärende”.
      Vi har från Kumla kommun primärt sett till att CC beretts tillfälle att fullgöra sin
      skolplikt/erhålla sin rätt till utbildning (skollagen 3 kap.) efter vårdnadshavarens
      önskemål (skollagen 4 kap. §§ 8 och 8a).
AA yttrade sig över remissvaret.

Kompletterande upplysningar har inhämtats från Örebro tingsrätt.

Bedömning
Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 § andra
stycket föräldrabalken. Närmare regler om vårdnadens utövande finns i 6 kap. 11-
13 §§ samma balk. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i
frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnads-
havare skall de enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken tillsammans utöva bestämmande-
rätten. Det krävs alltså normalt gemensamma beslut i frågor som rör vårdnaden.
Bestämmanderätten utövas dock av den ena vårdnadshavaren ensam när den andra
till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslut rör-
ande vårdnaden och beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet. Beslut som är av
ingripande betydelse för barnets framtid får dock inte fattas av den ena vårdnads-
havaren ensam, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

Bestämmelsen i 6 kap. 13 § föräldrabalken skall inte tolkas så att båda föräldrarna,
även om ingen direkt är förhindrad, skall behöva delta i alla vardagliga avgöran-
den. Om föräldrarna inte sammanbor måste med nödvändighet den förälder som
har barnet hos sig fatta de flesta beslut som rör den dagliga omsorgen. I förarbetena
till lagstiftningen uttalades att till den dagliga omsorgen hör frågor om bl.a. barnets
mat, kläder, sovtider och hur barnet skall tillbringa sin fritid. Däremot undantogs
beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som rör barnets
skolgång och bosättning (prop. 1975/76:170 s. 178).

Någon förändring såvitt avser kravet på gemensamma beslut i frågor som rör
barnets skolgång och bosättning har inte skett. Enligt gällande rätt krävs alltså att
vårdnadshavarna är överens om att deras barn skall byta skola. Om vårdnads-
havarna inte kan enas i en sådan fråga, kan detta ytterst leda till att den gemen-
samma vårdnaden måste upplösas.

Enligt 4 kap. 5 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen sörja för att utbild-
ning kommer till stånd för var och en som enligt lagen har rätt att gå i grundskolan.
Varje kommun är vidare, enligt 4 kap. 6 § skollagen, skyldig att vid utformningen
av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur
kommunikationssynpunkt. Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kom-
munen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot i en viss
skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en
                                                                      Dnr 372-2002    Sid 3 (4)



skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.

Det finns möjlighet för en skola att enligt 4 kap. 8 § skollagen under vissa speciella
förhållanden ta emot en elev även om det skulle strida mot vårdnadshavarens
önskemål. Den bestämmelsen och stadgandet i 4 kap. 8 a § skollagen kan bli
tillämpliga endast när fråga uppkommer om en kommun har skyldighet respektive
rätt att ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att
sörja enligt huvudregeln.

Såvitt framgår av utredningen kontaktade CC:s mor rektor DD vid A-skolan under
våren 2000 angående en skolplacering i den skolan från och med höstterminen
2000. CC:s mor uppgav att hon och barnets far hade ”delad” (gemensam) vårdnad
om CC och att CC skulle flytta till henne i Kumla. Därigenom förelåg det i och för
sig skäl som motiverade att CC skulle tas emot som elev vid skolan, även om hon
före skolstarten ännu inte hade folkbokförts i Kumla kommun. Som ovan har an-
förts rör det sig dock om ett beslut som vårdnadshavarna hade att fatta gemensamt.
Några särskilda omständigheter som visar att det skulle ha varit frågan om en
placering enligt 4 kap. 8 § skollagen utan en vårdnadshavares samtycke har inte
framkommit.

Skolan måste känna till och kunna belägga de förhållanden som motiverar att
barnet skall tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att en skola måste kontrollera
uppgifterna i folkbokföringen om vem eller vilka som är vårdnadshavare för barnet
och klarlägga vårdnadshavarens respektive vårdnadshavarnas inställning till in-
skrivning i viss skola. Vid mottagandet av CC vid A-skolan var det känt att föräld-
rarna hade gemensam vårdnad och det får förutsättas att skolan också underrättades
om att AA var den andre av barnets vårdnadshavare. Skolan utgick emellertid från
att föräldrarna var överens om skolbytet och vidtog inte några åtgärder för att
efterhöra AA:s inställning. Inför beslutet om CC skulle skrivas in i skolan eller inte
borde skolledningen ha klargjort vilken uppfattning han hade i frågan.

I sammanhanget vill jag något utveckla de skäl som ligger till grund för min åsikt
att skolan, vid gemensam vårdnad, måste förvissa sig om att vårdnadshavarna är
ense i frågan om inskrivning av ett barn i en viss skola.

Enligt 3 kap. 1 § skollagen har alla barn som är bosatta i landet skolplikt. Skolplikt-
en motsvaras av en rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom. För att inga skolpliktiga barn skall gå miste om denna rättighet innehåller
skollagen bestämmelser i 3 kap. 13 § skollagen angående kommunens skyldighet
att se till att skolpliktiga elever i dess skola får föreskriven utbildning. Enligt 3 kap.
15 § skollagen skall den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn se till att barn-
et fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn
och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare
inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbild-
ningen – enligt 3 kap. 16 § skollagen – vid vite förelägga elevens vårdnadshavare
att iaktta sina skyldigheter. Skollagen innehåller även en bestämmelse om närvaro-
plikt för den enskilde eleven. Enligt 3 kap. 11 § skollagen skall varje barn som
                                                                     Dnr 372-2002   Sid 4 (4)



fullgör sin skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller
på något annat sätt, delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda
utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. Av be-
stämmelserna framgår att vårdnadshavaren, eleven och skolhuvudmannen har ett
gemensamt ansvar för att skolplikten fullföljs. Skolförfattningarna förutsätter även
ett fortgående samarbete med vårdnadshavaren angående elevens skolsituation (se
t.ex. avsnitt 2.4 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskole-
klassen och fritidshemmet).

Det är mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som tidigare anförts om
tillämpningen av föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad som det är nödvändigt
att det vid inskrivning av ett barn i en viss skola blir klarlagt vem eller vilka som är
barnets vårdnadshavare och, för det fall det finns två vårdnadshavare, bådas inställ-
ning i frågan.

Vad som i övrigt har anförts från AA:s sida föranleder inte någon åtgärd eller något
yttrande från min sida.

Ärendet avslutas med gjorda uttalanden.
