# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Ystad, för att anstalten rutinmässigt genomfört kroppsbesiktningar i samband med befordran av myndighetspost till intagna m.m.

JO 2020-12-08 dnr 3736-2019

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                    Sid
                                                                          2020-12-08              3736-2019, 4471-20191 (10)
Justitieombudsmannen                                                                              och 4685-2019
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Ystad, för att anstalten
                        rutinmässigt genomfört kroppsbesiktningar i samband med
                        befordran av myndighetspost till intagna m.m.



                          Beslutet i korthet: Anstalten Ystad hade en rutin som innebar att de intagna fick
                          genomgå kroppsbesiktning efter att de tagit del av sin myndighetspost, bl.a. för att
                          säkerställa att de inte tog med sig vad som kunde betraktas som känsliga handlingar.
                          JO uttalar att det inte finns någon bestämmelse i fängelselagen som ger utrymme för
                          att generellt och rutinmässigt genomföra kroppsbesiktning i den aktuella situationen.
                          Anstalten får allvarlig kritik för att på ett sätt som saknar stöd i lag rutinmässigt ha
                          använt sig av kroppsbesiktning som kontrollåtgärd.
                          Vid tiden för Kriminalvårdens remissvar hade anstalten förändrat sin rutin vid
                          befordran av myndighetspost och övergått till att i stället genomföra kroppsvisitation
                          av de intagna. När det gäller den rutinen framför JO i huvudsak följande synpunkter.
                          -   Kroppsvisitation enligt 8 kap. 5 § fängelselagen, s.k. skyddsvisitation, kan inte
                              komma i fråga som kontrollåtgärd för att säkerställa att intagna inte bär på sig
                              handlingar, eftersom visitationen inte syftar till att eftersöka vapen eller andra
                              farliga föremål.
                          -   Inte heller bestämmelsen i 8 kap. 4 § 1 fängelselagen ger stöd för att generellt
                              och rutinmässigt utföra kroppsvisitation efter att intagna fått del av
                              myndighetspost. I varje enskilt fall måste anstalten göra en bedömning av om det
                              finns anledning att anta att ett otillåtet föremål kommer att anträffas på den
                              intagne och om en kroppsvisitation står i rimlig proportion till syftet med åtgärden.
                          JO påminner även om att omhändertagande av myndighetspost utgör ärende-
                          handläggning. Det innebär att en anstalt som gör bedömningen att en viss handling
                          med hänvisning till innehållet inte får innehas, men den intagne begärt det, måste
                          fatta ett beslut om omhändertagande enligt 5 kap. 2 § fängelselagen.
                          I beslutet berörs dessutom vissa andra klagomål, bl.a. på långsam handläggning av
                          en ansökan om omprövning av särskilda villkor.

## Anmälningarna

I tre anmälningar som kom in till JO den 20 maj samt den 17 juni och den
                        25 juni 2019 förde AA fram klagomål mot Kriminalvården, anstalten Ystad.
                        Hon anförde i huvudsak följande.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                            Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019    Sid 2 (10)




Ärende dnr 3736-2019
Den 14 januari 2019 lämnade hon in en ansökan om omprövning av särskilda
villkor till anstaltens kansli. Hon hade den 14 maj 2019 fortfarande inte fått
något svar på sin begäran.

Hon fick den 9 maj 2019 ett brev från sin advokat och tilläts enbart att läsa det i
besöksrummet. Efter genomläsningen granskades brevet av personal, och hon
var tvungen att genomgå en kroppsbesiktning som bl.a. innebar att hon
tvingades klä av sig naken. Brevet lades sedan i hennes förvaringsskåp och hon
fick inte tillåtelse att ta med det till sitt rum.

Vidare fick hon den 14 maj 2019 ett brev från JO. Om hon inte kunde tänka sig
att bli kroppsbesiktigad skulle brevet läggas oöppnat i hennes förvaringsskåp.
Efter att hon hade läst brevet granskades det av personal, och hon kropps-
besiktigades. Hon fick denna gång tillåtelse att inneha brevet på rummet.

Det är kränkande och oproportionerligt att varje gång som hon vill ta del av
myndighetspost behöva klä av sig naken och kroppsundersökas. Dessutom
granskas försändelserna ändå.

Ärende dnr 4471-2019
Den 4 maj 2019 lämnade hon in en hemställan om att få tillgång till tre
anteckningsblock som hon förvarade i sitt skåp. I sin begäran förklarade hon att
blocken innehöll viktiga noteringar som hon behövde för att inom tre veckor
färdigställa överklaganden till hovrätten och förvaltningsrätten. Den
12 juni 2019 hade hon fortfarande inte fått del av anteckningarna, vilket
påverkade hennes möjlighet att överklaga och få en rättvis prövning.

Ärende dnr 4685-2019
Den 19 juni 2019 begärde hon att hennes kontaktperson skulle yttra sig över
hennes verkställighet i anstalten Ystad och hur kontaktpersonen uppfattat henne
som person. Yttrandet skulle hon använda för att komplettera ett överklagande
till förvaltningsrätten. Kriminalvårdsinspektören BB avvisade hennes begäran
muntligt och förbjöd kontaktpersonen att skriva ett yttrande.

Utredning
Inledningsvis begärdes daganteckningar in i ärende dnr 3736-2019. Därefter
remitterades anmälningarna till Kriminalvården för yttrande. Kriminalvården,
rättsenheten vid huvudkontoret, genom chefen för sektionen för verksjuridik,
anförde följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållanden har hämtats in från region Syd som i sin tur har
      hämtat in uppgifter från anstalten Ystad, kriminalvårdsinspektör BB vid
      anstalten Ystad, kriminalvårdsregistret (KVR), och från sektionen för
      internationella och andra särskilda klientärenden vid Kriminalvårdens
      huvudkontor. Av uppgifterna framgår i huvudsak följande.
                                         Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019          Sid 3 (10)




Region Syd
Vid postmottagandet i anstalten Ystad gäller följande rutiner för hanteringen av
inkommande försändelser till intagna per post sedan i början av maj 2019.
Myndighetspost separeras från övrig post. Försändelser från bl.a. högskolor,
universitet, Skatteverket och Transportstyrelsen innehåller vanligen den sorts
material som de intagna kan inneha på sina bostadsrum och lämnas därför vidare
till respektive avdelning och delas därefter ut till de intagna. Avseende
försändelser från t.ex. domstolar, polis, åklagare och advokater befordras dessa
till de intagna i en särskild lokal utan att personal är närvarande i lokalen då den
intagna öppnar sin post. Efter det att försändelsen har öppnats ska klienten
tillfrågas om försändelsen ska läggas i ett skåp eller om den ska prövas som
innehav för det fall att klienten önskar inneha försändelsen. Den intagne ska
informeras om att försändelsen kan komma att genomläsas om den intagna vill
inneha försändelsen. Efter befordran av försändelsen ska både den intagna och
utrymmet visiteras noggrant för att säkerställa att den intagna inte har tagit med
sig känsliga handlingar tillbaka in på avdelningen, exempelvis domar eller andra
handlingar med personuppgifter etc. Tidigare genomförde anstaltspersonalen
ytliga kroppsbesiktningar av intagna efter att de fått del av sin myndighetspost.
Förfaringssättet ändrades då det inte ansågs proportionerligt att agera på det
sättet vid varje tillfälle. Numera genomförs istället en ytlig kroppsvisitation,
skyddsvisitation, för att säkerställa att det inte finns något annat i kuvertet. Då en
intagen under genomläsningen uppger att hon vill ha in posten på bostadsrummet
gör personalen en bedömning på plats. Den intagna informeras om att
försändelsen kan komma att genomläsas. I de fall som personalen finner att ett
innehav på grund av säkerhetsskäl inte kan medges informeras den intagna om
det. Personalen informerar vidare den intagna om att hon kan få in handlingen på
bostadsrummet efter inlåsning eller få sitta i ett annat rum under dagtid om
behov finns för att arbeta med överklaganden eller liknande.
Avseende situationen den 9 maj 2019 genomförde personal vid anstalten Ystad
ytliga kroppsbesiktningar av intagna efter att de hade fått ta del av myndighets-
post. Det har inte gått att utreda hur det förhöll sig vid det aktuella tillfället som
omnämns i AA:s anmälan. Som Kriminalvårdspersonal har förstått AA önskade
hon inneha en försändelse från sitt juridiska ombud varpå personalen tittade på
försändelsen och bedömde att den inte kunde innehas på bostadsrummet varför
den lades bland hennes effekter.
Avseende händelsen den 14 maj 2019 bedömde personalen vid anstalten Ystad
att försändelsen kunde innehålla känsliga uppgifter. AA fick därför ta del av
försändelsen i en särskilt anvisad lokal varpå hon visiterades. Personalen
kontrollerade försändelsen och medgav att AA skulle få in försändelsen på sitt
bostadsrum.
AA har begärt att få in ett yttrande från sin kontaktperson avseende AA:s
verkställighet i anstalten Ystad. Kriminalvårdsinspektör BB samrådde med
juristerna vid sektionen för allmän klientjuridik varpå det konstaterades att
anstalten saknade någon skyldighet att yttra sig i detta fall. Kontaktmän kan
däremot vara behjälpliga med att ta fram relevanta underlag och dokumentation
från t.ex. verkställighetsplan och gör även detta avseende hemställningar om
frågor avseende t.ex. permission, besöks- och telefonärenden.
I fråga om handläggningstiderna vid anstalten Ystad har dessa varit för långa
både vad gäller AA:s begäran om att få ut anteckningsblocken och begäran om
omprövning av sina särskilda villkor. De långa handläggningstiderna har berott
på hög arbetsbelastning och att frågan om omprövning av AA:s särskilda villkor
även bereddes i kollegium. Arbetsbelastningen på anstalten berodde delvis på att
häktet vid denna tid var överbelagt vilket tog i anspråk resurser vid anstalten.
Därutöver hade anstalten Ystad på vissa nyckelbefattningar nyanställd personal.
BB har inte kunnat uttala sig om anteckningsblockens betydelse för AA:s
möjligheter att förbereda sina ärenden. Det har i vart fall inte framkommit några
uppgifter som tyder på att anstaltens hantering har inverkat på AA:s möjligheter
                                        Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019         Sid 4 (10)




att på ett tillfredsställande sätt få rättvisande avgöranden i de aktuella
processerna. Normal handläggningstid för en begäran om att få sina särskilda
villkor omprövade uppgår till två-tre veckor.
Sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden
AA ansökte om ändring av sina särskilda villkor den 16 januari 2019 i anstalten
Ystad. Anstalten Ystad klarmarkerade sin utredning drygt två månader därefter
och ärendet skickades in till huvudkontoret den 25 mars 2019. Den 10 juli 2019
fattade sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden beslut i
ärendet. Beslutet har därefter på AA:s begäran omprövats den 22 juli 2019 utan
att de särskilda villkoren har ändrats.
Rättslig reglering
Av 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), FäL, framgår att varje intagen ska
bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
Av 1 kap. 6 § FäL framgår att verkställigheten inte får innebära andra
begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
användas.
Av 8 kap. 3 § FäL framgår att den som ska tas in i en anstalt ska kroppsvisiteras
eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna föremål när han eller hon
kommer till anstalten, om det inte är uppenbart obehövligt. Av 8 kap. 4 § FäL
följer att en intagen får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av
otillåtna föremål om det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer
att anträffas på honom eller henne, han eller hon återkommer efter en vistelse
utanför anstalt, han eller hon ska ha eller har haft besök utan sådan kontroll som
avses i 7 kap. 2 § eller det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en
större undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom anstalten
och den intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.
Enligt 8 kap. 5 § FäL får en intagen vidare även i andra fall än som avses i 3 och
4 §§ kroppsvisiteras för eftersökande av vapen och andra farliga föremål, om det
är nödvändigt av säkerhetsskäl.
Av 23 § fängelseförordningen (2010:2010) följer att den som kontrolleras vid
kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska visas all den hänsyn som
omständigheterna medger och att kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska, om
möjligt, utföras i närvaro av en annan person än den som genomför kontrollen.
Av 6 § förvaltningslagen (2017:900), FL, följer att en myndighet ska se till att
kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den
enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska
ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes
behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt
dröjsmål.
Av 1 kap. 8 § FäL följer att prövning av vilka särskilda villkor som ska gälla för
verkställigheten enligt 7 § ska ske så snart verkställigheten påbörjas eller annars
när det finns behov av det. Villkoren ska omprövas när det finns anledning till
det.
Enligt 9 § FL ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt
som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
Kriminalvårdens bedömning
Region Syd
Det har inte framkommit något annat än att upprättade rutiner på området följdes
av anstalten Ystads personal då AA informerades om att försändelserna kunde
                                                Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019            Sid 5 (10)




      komma att genomläsas för att det skulle vara möjligt att bedöma om ett innehav
      kunde beviljas. AA visiterades på grund av säkerhetsskäl. Likväl var visiterings-
      sättet, ytlig kroppsbesiktning, inte proportionerligt och anstalten har numera
      ändrat sättet att visitera klienter på till ytlig kroppsvisitation, i anslutning till att
      innehav av myndighetspost befordras till klienter. Efter att ett brev har befordrats
      eller överlämnats till den intagna tar regler om innehav över. Skyddet för
      förtrolig kommunikation gäller bara under den tid som ett brev befordras. En
      rutin som medför att myndighetspost befordras till intagna på en plats som de
      intagna inte har fri tillgång till har JO tidigare konstaterat är godtagbart (se t.ex.
      JO:s beslut den 22 september 2006, dnr 4427-2005).
      Klienterna visiteras för att i möjligaste mån förhindra spridandet av känsliga
      uppgifter inom anstalten som kan avse uppgifter om vilka brott som klienterna är
      dömda för. Med hänsyn till detta får det anses godtagbart att intagna i anstalten
      Ystad får genomgå ytlig kroppsvisitation i samband med att myndighetspost
      befordras till dem.
      Avseende AA:s begäran om ett yttrande från sin kontaktperson är det inte
      lämpligt att kontaktpersoner avger personliga yttranden om klienter. Anstalten
      har därför haft fog för att ge AA:s kontaktperson direktivet att inte avge något
      yttrande.
      Anstalten Ystad har väl fungerande rutiner för ärendehandläggning, men i
      aktuellt ärende har handläggningstiderna varit orimligt långa. Detta har berott på
      flera samtidiga olyckliga omständigheter men är likväl beklagligt.
      Sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden
      Arbetsbelastningen på sektionen för internationella och andra särskilda
      klientärenden har under hösten 2018 och våren 2019 varit hög, bl.a. på grund av
      att riksmottagningarna har fått ökade resurser. Kriminalvården har då prioriterat
      att minska kön från häkten till riksmottagningarna vilket har inneburit en kraftig
      ökning av antalet initiala ärenden om särskilda villkor. Detta har i viss
      utsträckning påverkat handläggningstiderna för ärenden om omprövning av
      särskilda villkor. Sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden
      har som målsättning att hantera omprövningsärenden inom två månader från det
      att ärendet inkommer till sektionen. Målsättningen kan variera över tid beroende
      på t.ex. arbetsbelastningen i övrigt. Handläggningstiden på sektionen för
      internationella och andra särskilda klientärenden har i detta ärende uppgått till tre
      och en halv månad vilket är längre än sektionens målsättning, men sett till
      rådande arbetssituation har ärendet hanterats så snabbt som det har varit möjligt.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering
Kriminalvården har redogjort för relevanta bestämmelser. Jag vill för egen del
tillägga följande.

Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp,
vilket avser bl.a. kroppsbesiktning, och mot kroppsvisitation. Begränsningar av
det skyddet får ske enbart genom lag. (Se 2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen.)

Som framgår av Kriminalvårdens remissvar föreskrivs i 8 kap. 4 § fängelse-
lagen (2010:610) att en intagen får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för
eftersökande av otillåtna föremål om

    1. det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas
       på honom eller henne,
                                          Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019     Sid 6 (10)




    2. han eller hon återkommer efter en vistelse utanför anstalt,

    3. han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som
       avses i 7 kap. 2 §, eller

    4. det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större
       undersökning som av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom anstalten
       och den intagne har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.

Av 5 kap. 1 § fängelselagen följer att en intagen får ta emot och inneha de
personliga tillhörigheter som är motiverade med hänsyn till att verkställigheten
ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Med personliga tillhörigheter
avses all den egendom som tillhör en intagen, inklusive försändelser
(prop. 2009/10:135 s. 134). I 5 kap. 2 § fängelselagen anges bl.a. att
tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha får omhändertas och
förvaras för den intagnes räkning.

Enligt 7 kap. 6 § fängelselagen ska en försändelse mellan en intagen och en
advokat, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige
erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda vidarebefordras utan
granskning. I samma bestämmelse föreskrivs att om det finns anledning att anta
att uppgiften om avsändare av en sådan försändelse till en intagen är oriktig, får
försändelsen granskas i syfte att utreda vem avsändaren är.

Bedömning

Ärende dnr 3736-2019
Begäran om omprövning av särskilda villkor
När det gäller AA:s begäran om omprövning av de särskilda villkor som gällde
för hennes verkställighet har det framkommit att det dröjde nästan sex månader
innan Kriminalvården fattade beslut. Sålunda tog det drygt två månader för
anstalten att bli klar med utredningen innan den skickades vidare till
huvudkontoret, sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden.
Kriminalvården har bedömt att anstaltens handläggningstid varit för lång. Jag
instämmer i den bedömningen. Anstalten Ystad förtjänar kritik för den
långsamma handläggningen.

Genom utredningen är det vidare klarlagt att den efterföljande handläggnings-
tiden vid huvudkontoret uppgick till drygt tre och en halv månad. Av
Kriminalvårdens beskrivning framgår att handläggningstiderna på den aktuella
sektionen har varit långa under en period med anledning av myndighetens
målsättning att minska kön med intagna som dömts till fängelse, från häkten till
riksmottagningarna. Detta har enligt Kriminalvården gjort att antalet initiala
ärenden om särskilda villkor som kommit in till sektionen har ökat, vilket har
lett till en förlängd handläggningstid för omprövningsärendena. Av yttrandet
framgår också att sektionens målsättning är att hantera ärenden angående
                                           Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019      Sid 7 (10)




omprövning av särskilda villkor inom två månader från ärendets inkomstdatum.
Kriminalvården har mot den angivna bakgrunden gjort bedömningen att ärendet
har hanterats så snabbt som det varit möjligt.

Även om skälet för Kriminalvårdens omprioriteringar framstår som rimligt har
dessa uppenbarligen lett till en ökad arbetsbelastning inom vissa andra delar av
myndighetens organisation och haft påverkan på annan handläggning.
Sektionen för internationella och andra särskilda klientärenden kan inte undgå
kritik för att det dröjde tre och en halv månad innan det fattades beslut med
anledning av AA:s begäran om omprövning av de särskilda villkoren.

Kroppsbesiktning och kroppsvisitation vid utdelning av myndighetspost m.m.
AA har också fört fram klagomål mot anstaltens tidigare rutin att
kroppsbesiktiga intagna för att de ska tillåtas ta del av myndighetspost, vilket
bl.a. har inneburit att hon tvingats klä av sig naken.

Av redogörelsen för den rättsliga regleringen har framgått att var och en har ett
grundlagsstadgat skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp och kropps-
visitation, vilket bara får begränsas genom lag. Kroppsbesiktning och
kroppsvisitation av intagna får alltså utföras endast om det finns stöd för det i en
lagbestämmelse. Jag vill också påminna om att proportionalitetsprincipen alltid
ska beaktas inför varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd (se t.ex. JO:s
beslut den 20 september 2018, dnr 5283-2017).

Kriminalvården har visserligen medgett att det inte är proportionerligt att utföra
kroppsbesiktningar i enlighet med anstaltens tidigare rutin, men har inte angett
något lagstöd för möjligheten att regelmässigt genomföra kroppsbesiktningar i
den aktuella situationen. Såsom framgår av mitt resonemang nedan finns det
enligt min mening inte någon bestämmelse i fängelselagen som ger utrymme för
att generellt och rutinmässigt genomföra kroppsbesiktning av samtliga intagna
som kontrollåtgärd efter att de har tagit del av myndighetspost. Kroppsbesikt-
ning är en mycket ingripande åtgärd som innebär en stor integritetskränkning.
Anstalten Ystad förtjänar allvarlig kritik för att på ett sätt som saknar stöd i lag
rutinmässigt ha använt sig av den kontrollåtgärden.

Kriminalvården har förklarat att kontroll i samband med att intagna får del av
myndighetspost numera görs genom ”ytlig kroppsvisitation”. Jag har uppfattat
att det är fråga om en ny rutin vid anstalten som innebär att kroppsvisitationer
då genomförs regelmässigt.

Det framgår inte heller av remissvaret vilken bestämmelse i fängelselagen som
Kriminalvården bedömer utgör stöd för detta handlande. Det ger mig anledning
att framhålla vikten av att den som beslutar att genomföra en kontroll- eller
tvångsåtgärd har klart för sig vilket rättsligt stöd som finns för åtgärden.
                                           Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019      Sid 8 (10)




Skyddsvisitation enligt 8 kap. 5 § fängelselagen får enbart göras för att
eftersöka vapen eller andra farliga föremål som den intagne kan använda för att
skada antingen sig själv eller någon annan (se prop. 2009/10:135 s. 152).
Kriminalvården har anfört att syftet med visitationen är att söka efter handlingar
som den intagne inte kan tillåtas inneha på grund av säkerhetsskäl. Sådana
handlingar kan enligt min uppfattning aldrig utgöra den typ av farliga föremål
som åsyftas i 8 kap. 5 § fängelselagen. Skyddsvisitation kan alltså inte komma i
fråga som kontrollåtgärd för att säkerställa att intagna inte bär på sig handlingar.

Kriminalvården har upplyst att visitationerna inte bara görs för att söka efter
handlingar utan också för att säkerställa att det inte finns något annat i ett
kuvert. Risken för att det finns vapen eller andra farliga föremål i försändelser
från JO och andra myndigheter måste dock anses vara försumbar. Och för det
fall det finns misstanke om att uppgiften om avsändare är felaktig har anstalten
möjlighet att granska försändelsen, i enlighet med vad som har framgått av den
tidigare redogörelsen.

Kroppsvisitation enligt 8 kap. 4 § fängelselagen får göras för att eftersöka
otillåtna föremål. Den bestämmelsen ger alltså utrymme för att genomföra
kroppsvisitation i syfte att söka efter handlingar som en intagen inte får inneha
på grund av säkerhetsskäl, t.ex. sedan den intagne obevakat har fått ta del av
myndighetspost. När det inte är fråga om vissa situationer som anges uttryckligt
i lagtexten, såsom efter okontrollerat besök, krävs emellertid att det finns
anledning att anta att ett otillåtet föremål kommer att anträffas på den intagne
för att kontrollåtgärden ska vara tillåten (se 8 kap. 4 § 1 fängelselagen). Det ska
alltså finnas någon form av misstanke. Även om ”anledning att anta” är ett lågt
ställt beviskrav måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Detta utesluter i
sig möjligheten att generellt och rutinmässigt genomföra kroppsvisitation med
stöd av 8 kap. 4 § 1 fängelselagen.

Som jag tidigare har framhållit ska dessutom proportionalitetsprincipen alltid
beaktas inför varje beslut om en särskild kontroll- eller tvångsåtgärd. Vid
bedömningen av om kroppsvisitation är en proportionerlig åtgärd i den aktuella
situationen bör enligt min uppfattning hänsyn tas till risken för att intagna avstår
från att ta del av sin myndighetspost för att slippa genomgå en kroppsvisitation.

De synpunkter som jag har anfört kring anstaltens nya rutin att genomföra
kroppsvisitation efter befordran av myndighetspost kan sammanfattas enligt
följande.

    •   Kroppsvisitation enligt 8 kap. 5 § fängelselagen, s.k. skyddsvisitation,
        kan inte komma i fråga som kontrollåtgärd för att säkerställa att intagna
        inte bär på sig handlingar, eftersom visitationen inte syftar till att
        eftersöka vapen eller andra farliga föremål.

    •   Bestämmelsen i 8 kap. 4 § 1 fängelselagen ger inte stöd för att generellt
        och rutinmässigt utföra kroppsvisitation efter att intagna fått del av
                                          Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019     Sid 9 (10)




        myndighetspost. I varje enskilt fall måste anstalten göra en bedömning
        av om det finns anledning att anta att ett otillåtet föremål kommer att
        anträffas på den intagne och om en kroppsvisitation står i rimlig
        proportion till syftet med åtgärden.

Jag förutsätter att anstalten Ystad kommer att se över sina rutiner för
kontrollåtgärder i samband med befordran av myndighetspost och då beaktar
mina uttalanden i detta beslut.

När det gäller brevet från en advokat som AA tog emot den 9 maj 2019 har AA
vidare angett att hon inte tilläts ta med brevet till sitt rum. Kriminalvården har
uppgett att personalen bedömde att försändelsen inte kunde innehas på rummet
och därför lades bland AA:s effekter. Mot bakgrund av dessa uppgifter och av
hur anstaltens rutin för hantering av myndighetspost beskrivs i remissvaret vill
jag påminna om att omhändertagande av sådan post utgör ärendehandläggning.
Detta innebär att en anstalt som gör bedömningen att en viss handling med
hänvisning till innehållet inte får innehas, men den intagne begärt det, måste
fatta ett beslut om omhändertagande enligt 5 kap. 2 § fängelselagen (se bl.a.
JO 2014/15 s. 193).

Ärende 4471-2019
AA har anmält att hon den 12 juni 2019 fortfarande inte hade fått del av tre
anteckningsblock trots att hon lämnade in en begäran om detta den 4 maj 2019.
Hon har även uppgett att hon i sin begäran skrev att hon behövde anteckningar i
dessa för att kunna skicka in överklaganden inom tre veckor. Kriminalvården
har medgett att handläggningstiden varit för lång men det framgår inte av
remissvaret när AA fick del av anteckningsblocken.

Jag instämmer i bedömningen att det tog för lång tid för anstalten att handlägga
AA:s begäran, och det oavsett vilket skäl AA hade för att vilja få del av sina
anteckningsblock. Med hänsyn till vad AA har gjort gällande vill jag
understryka att det är särskilt angeläget att en hemställan handläggs med
skyndsamhet i de fall då det löper en frist som den intagne har att förhålla sig
till. Anstalten förtjänar kritik för den långsamma handläggningen.

Ärende dnr 4685-2019
AA har framfört missnöje med att hennes kontaktperson inte tilläts skriva ett
yttrande om henne som person och hennes verkställighet, samt klagat på att hon
bara fick ett muntligt avslag på sin begäran om ett sådant yttrande. Jag kan
konstatera att det inte finns någon skyldighet för en kontaktperson att skriva
sådana yttranden. AA:s klagomål i denna del ger mig inte anledning att göra
några ytterligare uttalanden.
                     Dnr 3736-2019, 4471-2019 och 4685-2019   Sid 10 (10)




Ärendena avslutas.
