# Kritik med anledning av behandlingen av en intagen i samband med en transport

JO 2005-03-23 dnr 3763-2003

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2005-03-23             3763-2003                1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik med anledning av behandlingen av en intagen i samband med en
                        transport

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål i olika avseenden mot behandlingen
                        av honom i samband med en transport från anstalten Kumla till anstalten Skogome
                        den 12 september 2003. Klagomålen avsåg bl.a. visst övervåld, okvädningsord och
                        anbringande av fängsel bakom ryggen.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kriminalvårdens Transporttjänst för yttrande. I
                        remissvaret anförde myndighetschefen BB bl.a. följande.
                                  –––
                                  Aktuell transport börjar på anstalten Norrtälje då Transporttjänstens S43 kör AA till
                                  anstalten Kumla. Från Kumla ska fordon G11 köra vidare till anstalten Skogome. I
                                  G11 arbetar för dagen transportörerna CC (transportledare), DD och EE.
                                  Fordonen i Transporttjänstens regi är VW-bussar med plats för åtta personer.
                                  Inredningen är ombyggd och mellansätet och det bakre sätet är avskilt med en
                                  mellanvägg som går från golvet ända upp till taket. Förarsätet och mellansätet är
                                  avskilt med en liknande vägg.
                                  I sin anmälan riktar AA kritik i huvudsak mot en av transportörerna, EE, och i
                                  anmälan påtalas bl.a. viss grad av övervåld, verbala okvädningsord samt
                                  anbringande av fängsel bakom ryggen.
                                  Efter visitation på Kumla ber EE att AA ska sätta sig längst in på mellansätet, allt i
                                  enlighet med tillämpade rutiner. Under tiden går CC runt bilen för att sätta sig vid
                                  ratten. DD befinner sig vid sidan av bilen. Då AA, efter att ha blivit ombedd, inte
                                  vill flytta från mittensätet tappar EE tålamodet och höjer rösten samtidigt som han
                                  försöker mota över AA till det innersta sätet. AA gör motstånd genom att vara aktivt
                                  passiv och tumult uppstår. CC kommer till undsättning och gemensamt får de ut AA.
                                  Tillsammans får alla tre transportörerna anbringat handfängsel med AA:s händer
                                  sammankopplade bakom ryggen och får sedan in honom längst bak i bilen.
                                  Transporten påbörjas och under loppet av ca 10–15 minuter sitter AA fängslad med
                                  händerna bakom ryggen till dess att man stannar vid en bensinstation i Laxå.
                                  Handfängslet ändras och sammankopplas i stället med AA:s båda händer fram.
                                  Midjefängsel används för att fixera handfängslet som anbringats på AA, till ett annat
                                  handfängsel som finns monterat på ett bälte runt midjan. Nu kan AA även beläggas
                                  med bilbälte.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 3763-2003   Sid 2 (3)




      Transporttjänstens uppfattning är, efter att ha hört de tre transportörerna, att
      händelseförloppet gått till i princip så som AA beskriver det i sin anmälan.
      Transporttjänsten menar att EE borde ha försökt att verbalt lösa situationen under en
      längre tid än vad han gjorde innan tvångsåtgärder vidtogs.
      EE:s förklaring till att det snabba beslutet om tvångsåtgärder vidtogs var att han vid
      visitationen uppfattade AA som en bråkig person. En möjlig förklaring till EE:s
      agerande är att jobbet som transportör innebär att många beslut grundade på snabba
      personbedömningar måste fattas. Transporttjänstens kritik riktar främst in sig på
      EE:s snabba agerande och inte mot beslutet om att använda fängsel i sig.
      Transporttjänsten menar vidare att CC, som transportledare, fattade fel beslut om att
      fortsätta transporten då AA anbringats med fängsel med händerna sammankopplade
      bakom ryggen. Fängsel får endast anbringas bakom ryggen i undantagsfall för att
      betvinga våldsamt motstånd och ska omedelbart upphöra då behovet inte längre
      kvarstår. Situationen utspelade sig inom skalskyddat område och Transporttjänsten
      menar att CC borde ha fattat beslut att antingen be personalen på Kumla om hjälp
      eller om möjligt själva ändra fängsel till hand- och midjefängsel utanför bilen innan
      färden påbörjades. AA borde aldrig ha satts i bilen med händerna sammankopplade
      bakom ryggen. Inte heller EE går fri från kritik eftersom beslutet fattades i samspel
      mellan EE och CC.
      Vad gäller de verbala okvädningsorden och övrigt agerande från EE:s sida får ett
      sådant uppförande aldrig accepteras hos en kriminalvårdsanställd.
      Transporttjänsten riktar kritik enligt ovanstående gentemot EE och CC för deras
      agerande i situationen.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret men hördes inte av.

I beslut den 23 mars 2005 anförde JO Nordenfelt följande.

Bedömning
Enligt 42 § andra stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt får, om det är
nödvändigt av säkerhetsskäl, den intagne beläggas med fängsel vid förflyttning
inom anstalten samt vid transport eller annan vistelse utanför anstalten.

Närmare bestämmelser om användningen av fängsel har meddelats i
Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om transportverksamhet
m.m. (KVVFS 2002:7). Enligt dessa föreskrifter får transportledaren besluta om att
använda fängsel endast i de fall anledning uppkommer under pågående transport.
Åtgärden får inte bestå längre än som bedöms erforderligt i varje enskilt fall (17 §).

Med utgångspunkt från omständigheterna i det enskilda fallet får den intagne
således beläggas med fängsel vid transport utanför anstalten. Det saknas normalt
möjlighet för mig att pröva sådana ställningstaganden i bedömningsfrågor. Det som
framkommit i ärendet ger mig emellertid anledning att ifrågasätta beslutet att
använda fängsel bakom ryggen under transporten. För sitt agerande i den delen kan
EE och CC inte undgå allvarlig kritik.

Kriminalvårdstjänstemäns befogenhet att bruka våld för att genomföra en
tjänsteuppgift regleras i 24 kap. 2 § brottsbalken. I paragrafens första stycke
föreskrivs följande.
                                                                       Dnr 3763-2003   Sid 3 (3)




      Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen
      eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till
      motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars uppsikt han står,
      då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till
      omständigheterna kan anses försvarligt för att rymningen skall hindras eller
      ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har
      nämnts gör motstånd i ett sådant fall.
      Paragrafen är tillämplig även vid s.k. passivt motstånd av intagen.
Även i andra situationer än de där rätten till våldsanvändning uttryckligen reglerats
torde det vara förutsatt att visst våld får användas för att lösa en tjänsteuppgift.
Våld får emellertid tillgripas endast när tjänsteuppgiften inte kan lösas på annat
sätt. Endast sådant våld som kan anses försvarligt med hänsyn till
omständigheterna får brukas (se JO 1993/94 s. 148).

AA:s klagomål om hur han har blivit behandlad och tilltalad i samband med den
aktuella tranporten har vunnit stöd av utredningen. Särskilt EE:s handlande är
enligt min mening utomordentligt anmärkningsvärt. Jag har övervägt att gå vidare i
saken men har slutligen stannat vid den här uttalade mycket allvarliga kritiken.
