# Kritik mot Regeringskansliet för långsam handläggning av sju framställningar om utlämnande av allmänna handlingar

JO 2025-12-23 dnr 3792-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr
                                                                   2025-12-23               3792-2025          Sid 1 (10)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot Regeringskansliet för långsam handläggning av sju
                   framställningar om utlämnande av allmänna handlingar


                    Beslutet i korthet: I beslutet uttalar sig JO om huruvida Regeringskansliet har
                    handlagt sju framställningar om utlämnande av allmänna handlingar tillräckligt
                    skyndsamt. Framställningarna hade gjorts av reportrar vid Dagens Nyheter i samband
                    med deras granskning av den dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren och
                    personer nära honom.
                    JO kritiserar Regeringskansliet för att de aktuella framställningarna inte handlagts
                    med den skyndsamhet som tryckfrihetsförordningen kräver. I beslutet framhåller JO
                    vikten av att just Regeringskansliet respekterar den insynsrätt som
                    tryckfrihetsförordningen avser att garantera.
                    JO anser att Regeringskansliet inte redovisat en tillräckligt utförlig bedömning av de
                    enskilda framställningarna och att detta har försvårat granskningen. JO är kritisk till
                    denna brist.

## Anmälan

I en anmälan den 4 april 2025 klagade Dagens Nyheter (DN) på
                   Regeringskansliets handläggning av sju framställningar om allmänna handlingar
                   under oktober 2024–januari 2025. DN uppgav att grunden för anmälan var att
                   myndighetens handläggningstid inte varit förenlig med skyndsamhetskravet i
                   tryckfrihetsförordningen och förde fram bl.a. följande.

                   Under aktuell period granskade reportrar vid redaktionen uppgifter om
                   dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren AA och personer nära honom. Som
                   ett led i arbetet vände sig tidningens medarbetare till Regeringskansliet för att få
                   ut allmänna och offentliga handlingar. I sju fall har Regeringskansliet
                   efterkommit dessa framställningar med ett inte godtagbart dröjsmål.

## Utredning

JO begärde att Regeringskansliet skulle yttra sig över det som fördes fram i
                   anmälan. Begäran om yttrande avsåg inte den del av anmälan som rörde
                   e-postloggar för statsministern och hans statssekreterare (jfr 15 § 4 lagen med
                   instruktion för Riksdagens ombudsmän [JO]).




    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                       Dnr 3792-2025       Sid 2 (10)




I ett yttrande den 1 september 2025 uppgav Statsrådsberedningen (rättschefen
BB) följande.

      Relevanta regleringar och rutiner i Regeringskansliet
      Frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i Regeringskansliet prövas inom
      det departement… som förvarar handlingarna. Är det tveksamt om en handling
      ska lämnas ut, eller om en sökande begär det, ska frågan om utlämnande prövas
      av ett statsråd i departementet eller – när det gäller handlingar som hör till
      Regeringskansliets förvaltningsavdelnings verksamhetsområde – av ett statsråd i
      Statsrådsberedningen. Detta framgår av 18 § förordningen (1996:1515) med
      instruktion för Regeringskansliet.
      Hur Regeringskansliet ska hantera en begäran om att få ta del av allmänna
      handlingar behandlas i Statsrådsberedningens promemoria Allmänna handlingar
      i Regeringskansliet (SB PM 2022:1). Av promemorian framgår bl.a. följande.
      Regeringskansliets förvaltningsavdelning (Förvaltningsavdelningen) ansvarar för
      handläggningen av utlämnandeärenden som rör dels handlingar som förvaras i
      Regeringskansliets gemensamma administrativa system, dels handlingar som
      skapas av de gemensamma tekniska systemen, dvs. loggar.
      I första hand är det den tjänsteman som har ansvar för vården av en handling som
      ska pröva om den kan lämnas ut.

      Hanteringen av utlämnandeärenden i Statsrådsberedningen och
      Förvaltningsavdelningen
      De utlämnandeärenden som omfattas av JO:s granskning rörde handlingar i
      Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen.
      En begäran om utlämnande av allmän handling inkommer i regel via
      registraturen som lämnar begäran till det departement som ska pröva frågan. I
      Statsrådsberedningen respektive Förvaltningsavdelningen gör typiskt sett en
      medarbetare med samordnande ansvar en initial bedömning av vad begäran
      omfattar och identifierar behov av eventuella förtydliganden och preciseringar.
      Begäran överlämnas sedan till berörda personer eller sakfunktioner för att ta
      fram eventuella handlingar och bedöma om de är allmänna och om uppgifter i
      dem är föremål för sekretess. Vid dessa bedömningar behövs ofta rättsligt stöd.
      Om handlingarna innehåller uppgifter som även rör en annan person eller
      funktion i Regeringskansliet finns ofta ett behov av att inhämta uppgifter från
      berörda för att få ett tillräckligt underlag för prövningen. Det kan avse
      omständigheter av betydelse för bedömningen av t.ex. vilken påverkan en
      uppgifts röjande kan få för Sveriges förbindelser med en viss stat eller för
      Sveriges försvarsförmåga. Behovet av sådant samråd kan gälla såväl politiska
      som opolitiska tjänstemän eller funktioner.
      När det gäller handlingar i Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen
      aktualiseras jämförelsevis ofta behov av samråd. Statsrådsberedningens
      samordnande roll i Regeringskansliet innebär att uppgifter som finns där i många
      fall är inhämtade från andra departement eller rör andra departements
      ansvarsområden. En sekretessbedömning kan därför kräva kompletterande
      uppgifter från dessa departement. På liknande sätt ansvarar
      Förvaltningsavdelningen för handlingar i Regeringskansliets gemensamma
      system, medan en sekretessprövning oftast bara kan göras med stöd av den som
      handlingen eller uppgifterna rör, t.ex. den medarbetare vars e-postlogg begärs ut.
      Om ett utlämnandeärende bedöms kunna få politiska konsekvenser informeras
      den politiska ledningen om ärendet innan utlämnandet.
      När ett utlämnandeärende har initierats av media lämnar en
      kommunikationsfunktion besked, besvarar frågor och sköter övrig
      kommunikation till följd av ärendet.
                                                                 Dnr 3792-2025      Sid 3 (10)




Omständigheter i allmänhet som påverkat handläggningen
Under perioden september 2024–februari 2025 var den dåvarande nationella
säkerhetsrådgivaren och organisationen under honom föremål för flera olika
mediegranskningar som hanterades parallellt. Samtidigt var det
säkerhetspolitiska läget mycket allvarligt vilket innebar en betydande påverkan
på berörda delar av säkerhetsrådgivarens organisation, vilken då fortfarande var
under uppbyggnad.
Mediegranskningarna föranledde ett mycket stort antal framställningar om att få
ta del av allmän handling, varav de som nu är föremål för JO:s granskning endast
utgjorde en bråkdel. Granskningarna innebar att ett stort tryck riktades mot ett
fåtal medarbetare, bl.a. inom säkerhetsrådgivarens organisation. Utöver
utlämnandeärendena hanterade Regeringskansliet samtidigt en stor mängd frågor
från media som på olika sätt berörde samma krets. Många gånger krävde
besvarandet av dessa frågor en hel del utredningsåtgärder och liknande
överväganden som sker vid den prövning som görs i samband med utlämnande
av allmän handling.
De utlämnandeärenden som var aktuella under perioden var ofta breda, krävde
många gånger omfattande eftersökningar och resulterade inte sällan i att större
mängder handlingar eller uppgifter behövde gås igenom och bedömas. Det fanns
därför ofta behov av att be om klargöranden och avgränsningar från de som
begärt handlingar utlämnande. Mängden utlämnandeärenden och det faktum att
framställningar från olika ingivare ofta överlappade varandra försvårade också
hanteringen.
Många av framställningarna rörde personer i den centrala statsledningen och
funktioner som arbetar med frågor som rör Sveriges säkerhet. Denna typ av
framställningar aktualiserar ofta kvalificerade överväganden kring flera
sekretessgrunder, bl.a. utrikes- och försvarssekretess… Sekretessprövningar av
detta slag kräver dessutom en god förståelse för de sammanhang i vilka
uppgifterna förekommer. Dessa omständigheter medför att det ofta finns ett stort
behov av såväl samråd i sak inom Regeringskansliet som rättsligt stöd. Så var
också fallet när det gäller flera av de aktuella framställningarna.
Under delar av den aktuella perioden pågick dessutom utredningar av bl.a.
riksdagens konstitutionsutskott gällande vissa av de frågor som granskades av
media. Att den krets medarbetare i Regeringskansliet som hanterade och var
insatta i frågorna behövde hantera ett flertal olika granskningar och utredningar
bidrog till en ökad arbetsbelastning. Utredningarna innebar också att externa
kontakter behövde tas för att inhämta underlag för sekretessprövningen av
begärda handlingar.
Sammantaget innebar mängden förfrågningar, de parallella mediegranskningarna
och andra myndigheters utredningar samt arbetsbördan till följd av det
säkerhetspolitiska läget att hanteringen av utlämnandeärendena tog längre tid än
normalt. Berörda delar av myndigheten behövde under längre perioder
omprioritera arbetet. Det avsattes personal särskilt för att hantera medias
framställningar och frågor. I vart fall fem anställda ägnade sig åt frågorna på
heltid under ett antal månader.
När mediegranskningarna intensifierades under december 2024–januari 2025
blev påverkan på verksamheten särskilt påtaglig vilket i några fall ledde till
missförstånd och förbiseenden. Mellankommande helger bidrog också till att
försena handläggningen.

Handläggningen i de konkreta fallen

Framställning nr 1
Begäran inkom på eftermiddagen den 3 oktober 2024 och avsåg
anställningsavtal, sammanställning och underlag för resor och representation,
direktmeddelanden avseende den dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren samt
                                                                 Dnr 3792-2025       Sid 4 (10)




beslut fattade av honom. Vissa handlingar hade endast han själv tillgång till och
vissa förvarades i Regeringskansliets gemensamma system som olika enheter i
Förvaltningsavdelningen ansvarar för.
Begäran i den del som avsåg sammanställning och underlag för resor och
representation gällde ett omfattande material. Regeringskansliet började med att
lämna ut en förteckning över fakturor och utlägg. Detta ledde till att sökanden
vid två tillfällen kom in med preciseringar av vilka underlag han ville ta del av.
En precisering avseende fakturor hanterades inom ramen för aktuell
framställning och en precisering avseende utlägg utgjorde det som anmälaren har
betecknat som framställning nr 6.
Den del av begäran som avsåg direktmeddelanden krävde omfattande
efterforskningar av säkerhetsrådgivaren på ett flertal plattformar, manuella
handgrepp för att överföra informationen till en form som kunde hanteras av
Regeringskansliet och väckte flera rättsliga och praktiska frågor som det löpande
togs ställning till.
Mot bakgrund av den brett formulerade begäran kontrollerades bl.a. om
sökanden var intresserad av direktmeddelanden till eller från några särskilda
personer, vilket dock inte var fallet. De direktmeddelanden som slutligen
lämnades ut omfattade 44 sidor. Det material som först behövde bedömas var
dock betydligt mer omfattande. Det krävdes en analys av vilka delar som
omfattades av begäran och vilka av dessa delar som utgjorde allmänna
handlingar. Vid sekretessprövningen av materialet uppkom behov av att samråda
med Försvarsdepartementet och Utrikesdepartementet. Handlingarna lämnades
slutligen ut i maskerat skick på grund av att ett flertal uppgifter omfattades av
sekretess enligt 15 kap. 1 § och 18 kap. 1 § OSL [offentlighets- och
sekretesslagen, JO:s anm.].
Begäran i den del som avsåg beslut som säkerhetsrådgivaren hade fattat krävde
omfattande manuella efterforskningar eftersom det i berörda diarier inte är
möjligt att göra sökningar på beslutsfattare.
Framställningen besvarades genom fyra delutlämnanden. Den 10 oktober
lämnades säkerhetsrådgivarens anställningsbeslut och tillhörande handlingar ut.
Den 11 oktober lämnades förteckningen över utlägg för resor och representation
ut. Samma dag hade de beslut som säkerhetsrådgivaren fattat identifierats. Efter
sekretessprövning lämnades dessa ut den 16 oktober. Den 14 oktober hade
direktmeddelandena som begärts ut identifierats. Den 5 november var
sekretessprövningen avseende direktmeddelandena klar. Det fjärde och sista
delutlämnandet gjordes den 7 november.

Framställning nr 2
Begäran inkom sent på eftermiddagen den 28 november 2024. Den gällde
fakturor i Regeringskansliets gemensamma system. På grund av hög
arbetsbelastning påbörjades handläggningen först på eftermiddagen den 3
december. När det efterforskades vilka handlingar som fanns uppstod
missförstånd mellan den som hanterade begäran och systemansvarig enhet vilket
ledde till fördröjningar i handläggningen.
Med anledning av vad den identifierade fakturan avsåg inhämtades viss
information från den berörda enheten inom Statsrådsberedningen och det gjordes
överväganden kring sekretess. Arbetet med detta påbörjades den 4 december och
sekretessprövningen var klar fredagen den 6 december. Handlingen lämnades ut
måndagen den 9 december.

Framställning nr 3
Begäran inkom den 2 december 2024 och gällde e-postmeddelanden som
skickats mellan någon av fem medarbetare i Statsrådsberedningen och
e-postadresser med domän gmail.com under en tiomånadersperiod. I det här
fallet krävdes det att respektive medarbetare själv gick igenom sin in- respektive
                                                                Dnr 3792-2025       Sid 5 (10)




utkorg, bl.a. för att klarlägga vilka meddelanden som var allmänna handlingar
och om något meddelande i så fall kunde omfattas av sekretess. Framställningen
besvarades genom tre delutlämnanden.
Den första medarbetarens e-postmeddelanden identifierades och färdigställdes
för utlämnande den 3 december. När det gäller den andra medarbetaren var en
första identifiering klar den 4 december. När rättsligt stöd efterfrågades samma
dag konstaterades att ingen av handlingarna var allmän. När det gäller den tredje
medarbetaren uppstod oklarheter kring hur begäran skulle förstås och vilka
handlingar som omfattades av begäran. Dessa klarades ut den 17 december. Den
medarbetarens handlingar färdigställdes för utlämnande den 18 december. Det
första delutlämnandet gjordes till följd av hög arbetsbelastning och
mellankommande helger först den 30 december. Vid samma tillfälle gavs besked
om att det inte fanns några handlingar som motsvarade begäran avseende den
andra medarbetaren.
När det gäller den fjärde medarbetaren omfattade utlämnandet 137 sidor med
e-postmeddelanden. En första identifiering av relevanta epostmeddelanden var
färdig den 12 december och omfattade då betydligt fler sidor. När rättsligt stöd
efterfrågades konstaterades dock att flera av handlingarna inte var allmänna. Det
uppstod därefter missförstånd om vilka handlingar som skulle lämnas ut.
Delutlämnandet skedde den 14 januari 2025.
Den femte medarbetaren befann sig på tjänsteresa vid tidpunkten för begäran. På
grund av begränsad åtkomst till e-posten inleddes arbetet med att identifiera
begärda handlingar först när medarbetaren var tillbaka i Sverige. Ett 130-tal
e-postmeddelanden identifierades varav flera innehöll relativt omfattande
bilagor. När rättsligt stöd lämnades uppstod frågor kring i vilken egenskap flera
av meddelandena hade skickats eller mottagits. Dessa klarades ut först när
medarbetaren var tillbaka från en längre semester och handlingarna lämnades ut
den 16 januari 2025.

Framställning nr 4
Begäran inkom den 2 december 2024 och gällde en uppteckning från ett samtal
mellan den dåvarande säkerhetsrådgivaren och motsvarande funktion i ett annat
land. Den handläggare som ansvarar för handlingen kontaktades samma dag.
Frågan om sekretess enligt 15 kap. 1 § OSL aktualiserades och det samråddes i
den frågan med Utrikesdepartementet. Bedömningen var klar fredagen den
20 december och innebar att merparten av uppgifterna i handlingen maskerades
på grund av sekretess. Handlingen lämnades till följd av hög arbetsbelastning
och mellankommande helger ut först den 27 december.

Framställning nr 5
Begäran inkom den 16 december 2024 och rörde såvitt nu är aktuellt
e-postloggar för sju medarbetare i Statsrådsberedningen och
Förvaltningsavdelningen. Sådana uppgifter förvaras i myndighetens
gemensamma system. E-postloggarna skickades på eftermiddagen den
17 december till berörda medarbetare i Statsrådsberedningen och
Förvaltningsavdelningen för samråd i sekretessfrågan. Framställningen i aktuella
delar besvarades genom fyra delutlämnanden. Dessa gjordes tillgängliga i
Regeringskansliets forskarsal med hänsyn till mängden personuppgifter i
materialet. I flera av e-postloggarna gjordes maskeringar på grund av sekretess
enligt 15 kap. 1 § samt 18 kap. 8 och 13 §§ OSL.
Den 18 december var sekretessbedömningen klar för två av medarbetarna och
den 19 december för den tredje medarbetaren. Dessa omfattades av det första
delutlämnandet. Därefter uppstod missförstånd kring vilka uppgifter som
omfattades av sekretess. Dessa klarades ut den 20 december. Samma dag
lämnades besked om att sammanställningarna fanns tillgängliga i
Regeringskansliets forskarsal.
                                                                       Dnr 3792-2025       Sid 6 (10)




      Den 30 december var sekretessbedömningen klar för uppgifterna som avsåg de
      två medarbetare som omfattades av det andra delutlämnandet. Den 3 januari
      2025 lämnades besked om att sammanställningarna fanns tillgängliga i
      forskarsalen.
      Den 23 december 2024 var sekretessbedömningen klar för uppgifterna som
      avsåg medarbetaren som omfattades av det tredje delutlämnandet. På grund av
      förbiseende i samband med mellankommande helger lämnades dock besked om
      att sammanställningen fanns tillgänglig i forskarsalen först den 8 januari 2025.
      När det gäller uppgifterna som avser medarbetaren som omfattades av det fjärde
      och sista delutlämnandet var sekretessbedömningen klar den 21 januari 2025.
      Den 24 januari lämnades sammanställningen i forskarsalen, men av misstag
      informerades inte sökanden om det förrän den 30 januari.

      Framställning nr 6
      Begäran inkom den 18 december 2024 och avsåg fakturor och verifikationer.
      Regeringskansliet bad om ett förtydligande av sökanden som återkom med svar
      på eftermiddagen samma dag. Begärda handlingar togs fram ur de gemensamma
      systemen. Fakturorna lämnades till Statsrådsberedningen efter arbetstid samma
      dag och verifikationerna dagen efter.
      Berörd enhets bedömning av fakturorna blev klar den 22 januari 2025 och de
      lämnades ut den 23 januari. När det gäller verifikationerna blev bedömningen
      klar den 30 januari och de lämnades ut samma dag.

      Framställning nr 7
      Begäran inkom den 20 januari 2025 och avsåg en diarieförd handling.
      Handlingen var av sådan karaktär att den förvarades på särskild plats som endast
      en medarbetare i Regeringskansliet hade tillgång till. En komplex
      sekretessbedömning aktualiserades enligt 18 kap. 1 § OSL. Det var också
      nödvändigt att samråda externt. Utlämnandet skedde den 29 januari när
      sekretessbedömningen var klar.

## Avslutande kommentarer

Det kan konstateras att det under den aktuella perioden funnits flera
      omständigheter som har försvårat en skyndsam hantering av de
      utlämnandeärenden som omfattas av remissen. Även med beaktande av detta
      borde flera av framställningarna ha besvarats snabbare.
      Erfarenheterna från den här perioden har följts upp och lett till att åtgärder
      vidtagits i syfte att skapa en bättre robusthet i hanteringen av
      utlämnandeärenden. Utbildningsinsatser för medarbetare genomförs och
      stödmaterial tas fram eller ses över för att underlätta handläggningen. Detta har
      bl.a. lett till ett minskat behov av rättsligt stöd vid bedömningar.
      Avslutningsvis kan nämnas att Regeringskansliet under de senaste åren har sett
      en kraftig ökning av antalet utlämnandeärenden. Till följd av det har det på flera
      håll i myndigheten rekryterats medarbetare för att förstärka hanteringen av
      sådana ärenden, bl.a. i Statsrådsberedningen.
DN kommenterade yttrandet.

Rättsliga utgångspunkter
En begäran om att få en kopia av en allmän handling ska behandlas skyndsamt
(2 kap. 16 § andra stycket tryckfrihetsförordningen).

Skyndsamhetskravet innebär att myndigheten normalt sett måste ge ett besked i
utlämnandefrågan samma dag som begäran görs. Någon eller några dagars
                                                                     Dnr 3792-2025      Sid 7 (10)




fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om
handlingen kan lämnas ut. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt
om begäran avser eller kräver genomgång av ett omfattande material.

Bedömning
Granskningen
Dagens Nyheter (DN) granskade under hösten 2024 och början av 2025 den
dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren AA och personer nära honom i
Regeringskansliet. Som en del i arbetet begärde reportrar vid tidningen att få ta
del av allmänna handlingar hos myndigheten. Enligt anmälan har
Regeringskansliet inte handlagt framställningarna så skyndsamt som
tryckfrihetsförordningen kräver.

Sammanlagt sju framställningar är föremål för JO:s granskning. En av dem
gjordes i oktober 2024, fem i slutet av november och i december 2024 samt en i
januari 2025. Handlingarna som begärdes var bl.a. anställningsavtal och beslut
som säkerhetsrådgivaren fattat, direktmeddelanden i hans tjänstetelefon,
e-postloggar och e-postmeddelanden för flera tjänstemän samt fakturor och
verifikationer. Fyra av framställningarna rörde ett stort antal handlingar.

Vikten av att kravet på skyndsamhet efterlevs
Den grundlagsfästa handlingsoffentligheten är central i den svenska
rättsordningen och ett fundament i vår demokrati. Handlingsoffentlighetens
ändamål är att garantera rättssäkerheten samt effektivitet i förvaltningen och i
folkstyret. Genom tillgången till allmänna handlingar får allmänheten och
massmedierna en allsidig och objektiv information om myndigheternas ärenden
och verksamhet i stort. Regleringen möjliggör alltså en fri och konstruktiv
debatt i skilda samhällsfrågor samtidigt som den är en väsentlig förutsättning
för den medborgerliga kontrollen av att den offentliga makten utövas under
lagarna. (Prop. 1975/76:160 s. 70 och prop. 2001/02:70 s. 9.)

För att rätten till insyn inte ska urholkas är det viktigt att handläggningen sker
skyndsamt på det sätt som tryckfrihetsförordningen föreskriver. Det får anses
vara av särskild betydelse för offentlighetsprincipens genomslag att medier kan
bevaka myndigheters handlingar och förmedla uppgifter ur dessa till
allmänheten.

Jag vill framhålla att det är särskilt viktigt att just Regeringskansliet respekterar
insynsrätten. Risken är annars stor att inte heller andra myndigheter anser sig
behöva leva upp till grundlagens krav, vilket på sikt skulle kunna vara ett hot
mot handlingsoffentligheten. (JO 2013/14 s. 585, dnr 639-2012 m.fl.)

Handläggningen har inte varit förenlig med kravet på skyndsamhet
Några inledande frågor
Tryckfrihetsförordningens reglering om skyndsamhet vid
handlingsutlämnanden är sträng men inte rigid. En bedömning måste göras i
                                                                   Dnr 3792-2025       Sid 8 (10)




varje enskilt fall med beaktande av alla relevanta omständigheter. Varje
dröjsmål behöver dock kunna motiveras. Även om det måste godtas att det tar
en viss tid att exempelvis identifiera den handling som efterfrågas och göra en
sekretessprövning, finns en gräns för hur lång tid sådana åtgärder får ta.

Det kan många gånger vara svårt för JO att bedöma rimligheten i tidsåtgången
endast utifrån upplysningen att en viss åtgärd behövt utföras. För att frågan ska
få en tillräcklig belysning vid JO:s granskning är det därför av stor betydelse att
myndigheten redovisar sin egen bedömning på ett så utförligt sätt som
omständigheterna ger anledning till. (13 kap. 6 § regeringsformen och t.ex.
JO 2024 s. 449, dnr 5614-2023 och JO 2013/14 s. 585.)

I Regeringskansliets yttrande redogörs för vilka åtgärder som behövt vidtas
innan respektive framställning var slutligt behandlad och det uttalas att det
funnits flera omständigheter som försvårat en skyndsam hantering. Samtidigt
konstateras att flera av framställningarna ändå borde ha besvarats snabbare, men
utan att det anges vilka framställningar som därmed avses. Någon närmare och
mer precis bedömning av handläggningen av de enskilda framställningarna
redovisas inte heller. Detta har försvårat min granskning, och jag är kritisk till
denna brist.

I yttrandet anges vidare att den politiska ledningen informeras före ett
utlämnande om ett utlämnandeärende bedöms kunna få politiska konsekvenser.
Det anges inte närmare om så skett med anledning av någon av de aktuella
framställningarna. Jag vill med anledning av detta rent allmänt säga att jag inte
ser något principiellt hinder mot att exempelvis en politisk ledning informeras
så länge det sker på objektiva grunder och att de krav som gäller för ett
handlingsutlämnande inte åsidosätts (JO 2024 s. 233, dnr 10048-2022).
Informationsgivningen får alltså inte medföra att ett utlämnande fördröjs.

Min bedömning av Regeringskansliets handläggning
Det har generellt sett tagit lång tid att behandla framställningarna. Jag noterar
dock att det förekommit att Regeringskansliet i ett par fall bett om
förtydliganden om vilka handlingar som efterfrågades och att ett antal
delutlämnanden gjordes. Sådana åtgärder är ägnade att påskynda
handläggningen.

Skälen till den långa handläggningstiden har varierat. Statsrådsberedningen har
bl.a. pekat på en hög arbetsbelastning och lyft fram att det pågick flera parallella
granskningar som rörde den nationella säkerhetsrådgivaren samt att
kvalificerade sekretessprövningar behövde göras. Det hänvisas också till
missförstånd som orsak till att utlämnanden tagit lång tid.

Jag ifrågasätter inte att organisationen inom Regeringskansliet var pressad och
inte heller att noggranna överväganden om sekretess behövde göras. En
myndighet som Regeringskansliet måste dock även vid sådana förhållanden
                                                                   Dnr 3792-2025      Sid 9 (10)




alltid ha en beredskap att hantera framställningar om allmänna handlingar i
enlighet med tryckfrihetsförordningens krav.

Med anledning av att missförstånd mellan medarbetare inom Regeringskansliet
i flera fall synes ha fördröjt handläggningen vill jag erinra om vikten av att det
finns tydliga och väl kända rutiner för handlingsutlämnande. Detta kan vara
särskilt värdefullt när trycket på organisationen är högt.

En övergripande iakttagelse är att handlingar inte alltid lämnats ut så snart de
tagits fram och sekretessprövats vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Till
exempel tog det nästan fyra veckor från det att myndigheten var färdig med
sekretessprövningen av en tjänstemans e-postmeddelanden till dess att de
lämnades ut (framställning 3, som också behandlas nedan).

Vissa handlingar är till sin karaktär sådana att de typiskt sett bör kunna tas fram
mycket snabbt. Det gäller till exempel anställningsavtal, fakturor och
e-postloggar. Sekretessprövningen bör i normalfallet inte ta någon längre tid. En
handläggningstid på en vecka eller mer för en enstaka sådan handling kan i det
här fallet inte anses vara godtagbar (framställning 1 och 2). Inte heller är det
tillräckligt skyndsamt att det tog fem respektive sex veckor att lämna ut 25
tydligt angivna fakturor och verifikationer (framställning 6).

En framställning gällde sju tjänstemäns e-postloggar under en period om 14
dagar. En e-postlogg innehåller normalt endast en ärendemening och uppgifter
om avsändare, mottagare samt tid. Framställningen besvarades genom flera
delutlämnanden. Även med beaktande av att det handlade om flera tjänstemäns
loggar, att vissa uppgifter i loggarna omfattades av sekretess och att
framställningen gjordes i anslutning till jul- och nyårshelgerna borde
utlämnandet ha gått att genomföra snabbare än vad som skedde. Ett av
utlämnandena skedde efter 18 dagar och två efter tre respektive sex veckor
(framställning 5).

Två av framställningarna gällde specifika diarieförda handlingar. Den ena
handlingen var på sex sidor och även om en sekretessprövning samt samråd
med ett annat departement genomfördes så har jag svårt att se att en
handläggning på nästan fyra veckor är godtagbar (framställning 4). I fråga om
den andra handlingen har det förts fram att den var åtkomlig för endast en viss
medarbetare och att bestämmelser om bland annat förundersökningssekretess
aktualiserades. Trots de knapphändiga uppgifterna som lämnats om handlingens
omfattning och karaktär, framstår det som att sekretessprövningen borde ha
kunnat genomföras snabbare än på de nio dagar som det tog (framställning 7).

Inte heller de begärda e-postmeddelandena från fem tjänstemän lämnades ut
tillräckligt skyndsamt (framställning 3). Även denna framställning besvarades
genom delutlämnanden, varav två fördröjdes på grund av missförstånd och hög
arbetsbelastning. Ett tredje delutlämnande gjordes efter drygt sex veckor. Det
omfattade visserligen cirka 130 e-postmeddelanden, varav flera innehöll relativt
                                                                   Dnr 3792-2025      Sid 10 (10)




omfattande bilagor, men handläggningen försenades på grund av en begränsad
åtkomst till tjänstemannens e-post under dennes tjänsteresa och semester. Detta
är inte en godtagbar anledning till att ett utlämnande av en allmän handling
fördröjs. JO har i flera beslut uttalat att en myndighet måste ha tillgång till
e-postmeddelanden även när en tjänsteman är frånvarande (t.ex. JO 2002/03
s. 497, dnr 2668-2000).

Sammanfattning och kritik
Även om det finns ett par enskilda delutlämnanden som möjligen kan undantas
så är det min samlade bedömning att de aktuella framställningarna inte
handlagts med den skyndsamhet som tryckfrihetsförordningen kräver. För detta
ska Regeringskansliet kritiseras.

Statsrådsberedningen har fört fram att åtgärder vidtagits i syfte att skapa en mer
robust hantering av utlämnandeärenden. Jag ser positivt på det.

Jag har även i ett annat beslut denna dag kritiserat Regeringskansliet för att inte
ha levt upp till tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet vid en begäran
om allmän handling (se dnr 5825-2025).

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Johanna Cervin-Ellqvist har föredragit ärendet och byråchefen
Sara Johannesson har deltagit i beredningen.
