# Uppsala universitets disciplinnämnds handläggning av ett ärende om avstängning enligt 10 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100). Fråga bl.a. om disciplinnämnden bort bereda studenten möjlighet att närvara vid nämndens sammanträde när anmälare hördes

JO 2003-01-09 dnr 3799-2001

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2003-01-09             3799-2001
                                                                                                                           1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Disciplinnämndens vid Uppsala universitet handläggning av ett ärende
                        rörande avstängning enligt 10 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100),
                        m.m. Fråga bl.a. om disciplinnämnden bort bereda studenten möjlighet
                        att närvara vid nämndens sammanträde när anmälare hördes

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Disciplinnämnden vid Uppsala
                        universitet angående handläggningen av ett ärende rörande avstängning enligt 10
                        kap. 2 § högskoleförordningen. Hon anförde att disciplinnämndens beslut den 26
                        november 1999 fattats trots avsaknad av bevis och gjorde därtill gällande att det
                        förelåg jäv i och med att anmälaren tilläts agera sakkunnig vid nämnden. AA
                        klagade vidare bl.a. på att hon inte fått närvara vid disciplinnämndens sammanträde
                        när prefekt och studierektor hördes av nämnden. Till anmälan var fogat ett antal
                        handlingar, däribland disciplinnämndens beslut den 26 november 1999 och
                        Länsrättens i Uppsala län dom den 23 december 1999 (mål nr 2292-99).

## Utredning

Disciplinnämnden vid Uppsala universitet anmodades att göra en utredning
                        angående vad som i anmälan sades om att AA inte fick närvara vid sammanträdet
                        när prefekt och studierektor hördes av nämnden samt att till JO inkomma med ett
                        yttrande över vad som framkommit. Disciplinnämnden inkom med ett yttrande
                        upprättat av nämndens ordförande BB och nämndens sekreterare CC. I remissvaret
                        anfördes följande.
                                  Disciplinnämnden vid Uppsala universitet har anmodats att yttra sig över
                                  förhållandet att AA inte närvarade vid nämndens sammanträde den 10 november
                                  1999 när prefekt DD och studierektor EE hördes av nämnden.
                                  Prefekt DD och studierektor EE vid institutionen för medicinsk biokemi och
                                  mikrobiologi anmälde den 8 september 1999 AA till rektor för otillbörlig avskrift av
                                  tentamensskrivningar. Anmälan bestod av en skrivelse om fyra sidor och fyra
                                  bilagor innehållande bl.a. de i ärendet tre aktuella tentamensskrivningarna. AA
                                  bereddes tillfälle att yttra sig över anmälan och inkom den 1 oktober 1999 med en
                                  skrivelse till rektor. Rektor beslutade efter samråd med den lagfarne ledamoten,
                                  professor FF, att hänskjuta ärendet till disciplinnämnden för prövning. Sedan
                                  disciplinnämnden vid sitt sammanträde den 10 november 1999 gått igenom ärendet
                                  kallades DD och EE in för att lämna dessa tillfälle att besvara disciplinnämndens
                                  frågor. AA kallades senare in för att beredas tillfälle att inför nämnden uttala sig i




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 3799-2001     Sid 2 (6)



      saken i enlighet med 10 kap. 11 § högskoleförordningen. De uppgifter som var av
      betydelse för disciplinnämndens beslut i ärendet framgick av institutionens anmälan
      inklusive bilagor.
      I nästan alla disciplinärenden framgår fullständig bevisning om en förseelse av det
      skriftliga materialet. Ytterst sällan förekommer det att något framkommer vid
      disciplinnämndens sammanträden som enligt förvaltningslagen måste kommuniceras
      med studenterna. Samtal vid sammanträdena med företrädare för vederbörande
      institution eller med skrivningsvakter har främst funktionen att bekräfta innehållet i
      det skriftliga materialet. Ibland lämnas upplysningar som är nödvändiga för att
      kunna bedöma hur allvarlig förseelsen är och huruvida exempelvis medförda
      hjälpmedel har relevans för provet. Ganska ofta diskuteras organisationen av ett
      prov. Diskussionen kan då leda över till mer allmän diskussion av institutionens
      rutiner, säkerhets- och kontrollåtgärder (som kan vara direkt olämpligt att föra i en
      students närvaro). Ibland diskuteras studentens studiesituation (bl.a. för att man skall
      kunna bedöma hur avstängningen drabbar honom eller henne) och personliga
      förhållanden, allt i syfte att finna förmildrande omständigheter eller för att undvika
      att en avstängning verkar alltför strängt.
      Numera har disciplinnämnden andra rutiner vid sina sammanträden än vad som
      gällde vid behandlingen av ärendet rörande AA. Efter att disciplinnämnden gått
      igenom ärendet kallas först den anmälda studenten in för att beredas tillfälle att inför
      nämnden uttala sig i saken. Studenten lämnas sedan möjlighet att stanna kvar vid
      sammanträdet då andra personer hörs av nämnden. Syftet är främst att undvika
      spekulationer om vad som läggs till grund för nämndens beslut.
      Det kan avslutningsvis nämnas att Disciplinnämnden vid Uppsala universitet i ett
      yttrande till Högskoleverket angående studenternas rättssäkerhet uttalat att det borde
      övervägas om inte 10 kap. 11 § högskoleförordningen skulle behöva ändras för att
      stärka studenternas rättssäkerhet. Högskoleverket har i rapporten ”20 åtgärder för att
      stärka studenternas rättssäkerhet” föreslagit att det i 10 kap. 11 §
      högskoleförordningen görs tillägget att studenten även har rätt att närvara vid
      disciplinnämndens sammanträde i de delar nämnden inhämtar uppgifter från andra,
      om inte synnerliga skäl talar emot det.
AA yttrade sig över remissvaret.

I beslut den 9 januari 2003 anförde JO André följande.

Bedömning
Med anledning av AA:s klagomål angående den bevisvärdering som låg till grund
för discipinnämndens beslut vill jag inledningsvis uttala följande.

Det är inte JO:s uppgift att ersätta den rättstillämpning som ankommer på andra
organ i samhället.

JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter och andra som står under JO:s
tillsyn följer lagar och andra författningar i sin verksamhet. Syftet med denna
granskning är i första hand att undersöka om myndigheterna har handlat enligt de
regler för förfarandet som gäller för dem.

JO kan inte ändra eller upphäva ett beslut som en domstol eller en annan
myndighet har fattat. Inte heller brukar JO ta ställning till om ett beslut är riktigt i
sak. JO tar upp en sådan fråga till utredning bara när ett beslut direkt strider mot en
lag eller en förordning eller när det annars framstår som uppenbart felaktigt.

Detta innebär att JO som regel inte utreder klagomål som gäller värdering av
bevisning eller andra bedömningar i domar och beslut.
                                                                    Dnr 3799-2001   Sid 3 (6)




Vad härefter gäller påståendet om jäv framgår av disciplinnämndens protokoll den
10 november 1999 att anmälarna hörts av nämnden. Detta förfarande är en del av
nämndens utredningsskyldighet och utgör således inte en omständighet som kan
innebära jäv.

Det som AA har framfört i dessa delar har mot denna bakgrund inte föranlett någon
åtgärd från min sida.

Jag har i detta ärende endast funnit anledning att pröva om disciplinnämnden
gjorde rätt när AA inte gavs tillfälle att närvara vid nämndens sammanträde när
prefekten och studierektorn hördes.

Enligt 10 kap. 11 § högskoleförordningen skall disciplinnämnden se till att ett
ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall bereda studenten som
berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Någon bestämmelse
som ger studenten rätt att närvara då någon hörs på initiativ av nämnden finns inte i
högskoleförordningen.

I den i remissvaret nämnda rapporten från Högskoleverket (Rapport 2001:27 R) –
20 åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet – anges vad gäller den nu
aktuella frågan bl.a. följande (s. 92).

I 10 kap. 11 § högskoleförordningen anges att disciplinnämnden skall se till att ett
ärende som hänskjuts dit utreds noggrant och att nämnden skall bereda studenten
som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken. Reglerna
innebär en utvidgning av förvaltningslagens regler om handläggning av ärenden
och muntlig handläggning. Disciplinnämnden skall således utreda anmälningar
noggrant och studenten har rätt att inför nämnden lämna uppgifter och synpunkter.

      /– – –/
      En rätt för studenten att vara närvarande under disciplinnämndens hela sammanträde
      skulle – såsom Uppsala universitet påpekat – bl.a. innebära att studenten skulle
      kunna ställa frågor till företrädare för den anmälande institutionen och bemöta de
      uppgifter som framförs från institutionen. Disciplinnämnderna har redan nu
      möjlighet att tillåta sådan närvaro. Högskoleverket instämmer dock i att det vore
      värdefullt för studenternas rättssäkerhet om en sådan möjlighet anges i
      högskoleförordningen. Rätten att närvara bör dock inte vara ovillkorlig. Det kan
      uppkomma situationer då det är olämpligt att den anmälda studenten närvarar, t.ex.
      om andra studenter skall lämna uppgifter inför nämnden.
Förvaltningsförfarandet är till sin karaktär huvudsakligen av skriftlig art. Att munt-
liga inslag kan förekomma framgår – i allmänhet och såvitt avser part – av 14 §
förvaltningslagen (1986:223). När det gäller disciplinnämndernas handläggning
skall nämnden enligt den ovan redovisade bestämmelsen i högskoleförordningen
bereda den student som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i
saken.

De nämnda lagrummen tar alltså sikte på den rätt en part har när det gäller att
lämna muntliga uppgifter. Frågan om muntlig bevisning i ett ärende hos
disciplinnämnden är oreglerad, vilket emellertid inte utesluter en sådan möjlighet.
Disciplinnämnden har ju ett ansvar för att ärendet utreds noggrant. Inhämtande av
                                                                   Dnr 3799-2001    Sid 4 (6)




uppgifter från annan än part torde inte heller vara ovanligt i ärende hos
disciplinnämnden.

En grundläggande princip i ett rättssamhälle är att en part i ett mål eller ärende
skall ha fri insyn i de förhållanden som kan läggas till grund för en domstols eller
myndighets avgörande. För denna insynsrätt viker också annars gällande sekretess i
mycket stor omfattning.

Enligt 16 § förvaltningslagen har en part rätt att ta del av det som har tillförts ett
ärende, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Genom denna
bestämmelse om parts rätt till insyn i utredningsmaterialet tillförsäkras parten
tillgång till handlingarna i sitt ärende. Parten kan härigenom bevaka sina intressen
och också kontrollera hur myndigheten handlägger ärendet.

Rätten till partsinsyn är dock inte obegränsad. När det gäller sekretess hänvisar 16
§ förvaltningslagen till 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100). Enligt sistnämnda
lagrum är huvudregeln att sekretess inte hindrar att en part får del av sådant
material för vilket sekretess gäller. Handlingarna eller annat material får emellertid
inte lämnas ut, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av
synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i ärendet inte röjs. I sådant fall skall
myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i
den mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan
allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda.

En bestämmelse om sekretess inom högskoleområdet finns i 7 kap. 27 §
sekretesslagen. Paragrafen behandlar sekretess i ärende om avskiljande av
studerande från högskoleutbildning och har således inte någon betydelse vid
disciplinnämndens handläggning av ärenden rörande varning eller avstängning.
Någon annan bestämmelse om sekretess inom högskoleområdet som möjliggör en
begränsning av partsinsynen i sådana disciplinärenden finns inte heller.

Som framgår av 16 § förvaltningslagen förutsätter rätten till insyn enligt
bestämmelsen att ärendet avser myndighetsutövning. Det torde stå klart att ett
ärende rörande disciplinära åtgärder utgör myndighetsutövning. En part kan därför
med stöd av 16 § förvaltningslagen åberopa en rätt att hos disciplinnämnden få ta
del av det material som kommer fram under handläggningen av disciplinärendet.
Bestämmelsen förutsätter dock att parten själv begär att få ta del av det material
som har tillförts ärendet.

Den rätt till insyn som kommit till uttryck i förvaltningslagen talar för att studenten
bör beredas tillfälle att närvara då förhör vid nämnden äger rum med andra
personer. Enligt min mening ligger det närmast i sakens natur att studenten som
huvudregel skall tillåtas närvara vid sådana förhör och på så sätt ges möjlighet att
bemöta de påståenden som görs. Utöver hänsynen till studentens rättssäkerhet är ett
sådant förhållningssätt praktiskt, eftersom disciplinnämnden då inför sitt beslut inte
i särskild ordning behöver informera studenten om de uppgifter som tillförts
ärendet genom förhören. Om studenten inte är närvarande när nämnden hör annan
är nämnden nämligen skyldig att före avgörandet av ärendet kommunicera gjorda
                                                                   Dnr 3799-2001    Sid 5 (6)




anteckningar över vad som framkommit vid förhören i enlighet med vad som
stadgas i 17 § förvaltningslagen. En part skall enligt detta lagrum underrättas om
vad som tillförts ärendet av någon annan och dessutom ges tillfälle att yttra sig över
detta. Kommunikation kan dock underlåtas enligt 17 § 1 förvaltningslagen om
avgörandet inte går parten emot, om uppgifterna saknar betydelse eller om
åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga.

I ifrågavarande ärende har disciplinnämnden fullgjort sin skyldighet att anteckna
förhören (se 15 § förvaltningslagen) genom att protokoll förts vid nämndens båda
sammanträden den 10 november 1999 respektive den 26 november samma år. Det
första protokollet – som innehöll ett beslut om att bordlägga ärendet – översändes
till AA den 16 november 1999. Protokollet innehöll bl.a. en kort redogörelse över
vad prefekten och studierektorn uttalat inför nämnden utöver vad de angivit i
anmälan. Under det andra sammanträdet hölls förhör med en student som befann
sig i skrivsalen under den aktuella tentamen och två skrivningsvakter. Protokollet
från det sammanträdet innehåller dessa personers utsagor inför disciplinnämnden.
Protokollet innehöll även beslutet om avstängning jämte en
överklagandehänvisning.

Såvitt framgår av min utredning har AA inte begärt att få närvara vid förhören. Det
saknas därför anledning att kritisera disciplinnämnden för att nämnden inte berett
AA tillfälle att övervara förhören. Vad gäller förhören med prefekten och
studierektorn tycks AA ha fått del av ”utskrifterna” av dessa innan nämnden fattade
sitt beslut om avstängning. Hon tycks däremot inte ha upplysts om sin rätt att
bemöta uppgifterna. Det kan även konstateras att AA fick del av anteckningarna
från de förhör som hölls vid nämndens andra sammanträde först i samband med att
hon delgavs nämndens beslut.

Disciplinnämnden har i sitt remissvar angivit att det ytterst sällan förekommer att
något framkommer vid disciplinnämndens sammanträden som enligt
förvaltningslagen måste kommuniceras med studenterna. Nämnden har
uppenbarligen ansett att kommunikation inte har varit nödvändig i AA:s ärende.
Det kan enligt min mening ifrågasättas om situationen var sådan att
undantagsregeln i 17 § 1 förvaltningslagen var tillämplig. För att så skall vara fallet
krävs att kommunikationsåtgärderna är uppenbart obehövliga. Huruvida
förutsättningar förelåg för att tillämpa undantagsregeln från
kommunikationsplikten är dock en sådan bedömningsfråga som JO är återhållsam
med att anlägga synpunkter på. Jag vill därför inte kritisera disciplinnämnden för
hur nämnden har handlagt ärendet.

Jag anser det sammanfattningsvis vara av största vikt att den student som berörs av
ett disciplinärende som huvudregel ges tillfälle att – om han eller hon så önskar –
närvara vid de muntliga förhör som hålls av disciplinnämnden. Jag noterar därför
med tillfredsställelse att Disciplinnämnden vid Uppsala universitet numera infört
en sådan ordning.

Vad AA i övrigt har anfört föranleder inga uttalanden från min sida.
                    Dnr 3799-2001   Sid 6 (6)




Ärendet avslutas.
