# Fråga om en socialnämnds möjlighet att bistå en dansk social myndighet med uppgifter rörande ett barn som var
tvångsomhändertaget i Danmark men som vistades i Sverige

JO 2002-03-25 dnr 3801-2000

## Beslut

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                      Sid
                                                                            2002-03-25              3801-2000               1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om en socialnämnds möjlighet att bistå en dansk social
                        myndighet med uppgifter rörande ett barn som var
                        tvångsomhändertaget i Danmark men som vistades i Sverige


                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot socialförvaltningen i Åstorps
                        kommun. Klagomålen avsåg sammanfattningsvis att förvaltningen, efter kontakt
                        från polisen och på uppdrag av Rødovre kommune i Danmark, vidtog åtgärder för
                        att utreda hennes dotters (BB) förhållanden, utan behörighet och utan att det fanns
                        skäl till det. AA framförde även klagomål mot bl.a. kränkande behandling,
                        uteblivna svar på skriftliga frågor, bristande dokumentation och vägran att låta
                        henne få ta del av personakten och handlingarna i den.

                        Inledningsvis inhämtades per telefon upplysningar från 1:e socialsekreteraren CC
                        vid socialförvaltningen i Åstorps kommun.

                        Därefter anmodades Socialnämnden i Åstorps kommun att inkomma med
                        utredning och yttrande över vad som framfördes i anmälan.

                        Under remisstiden inkom en kompletterande skrivelse från AA. Skrivelsen
                        översändes till nämnden för att beaktas vid besvarandet av remissen.

                        Socialnämndens arbetsutskott antog en tjänstemannaskrivelse, upprättad av 1:e
                        socialsekreteraren CC, som sitt eget remissvar. I skrivelsen anfördes följande
                        (hänvisningar till bilagor har här utelämnats).

                                  Sammanfattning av mina kontakter med AA och Rödovre kommune:
                                  I början av sept 00 ringde polisen Ängelholm till socialkontoret i Åstorp och bad om
                                  assistans vid hämtning av en 11-årig flicka, omhändertagen av danska myndigheter.
                                  Dansk polis hade hänvänt sig till svensk polis. Polisen föreslog hämtning på dagtid.
                                  Jag tog reda på att flickan fanns i kommunen och hade börjat skolan i Nyvång. Jag
                                  ringde tillbaka till polisen och framförde min åsikt, att det var olämpligt, ur barnets
                                  synpunkt, att främmande personer skulle verkställa hämtning. Jag rådde polisen att
                                  kontakta ansvarig kommun i Danmark.
                                  000915 får vi begäran från Rödovre kommune att undersöka förhållandena kring den
                                  omhändertagna flickan BB:s skolgång, för att Rödovre därefter skulle ta ställning
                                  om BB skulle hämtas eller om beslutet om omhändertagande skulle hävas.
                                  Jag tillskriver modern AA om Rödovre kommunes begäran och erbjuder henne tid
                                  för besök på socialkontoret. 000925 träffar jag och kollegan DD modern, som


 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 3801-2000      Sid 2 (6)



      uppger att dottern BB mår bra och trivs i skolan i Nyvång. Modern medger på min
      förfrågan ett hembesök. 001003 träffar vi BB och modern i hemmet. BB berättar lite
      om skolan. Modern uttrycker sin ilska över danska myndigheters agerande och
      hävdar att de handlar juridiskt felaktigt.
      Efter telefonsamtal med skolans rektor meddelar jag per telefon Rödovre kommune
      att BB har en fungerande skolgång.
      Vi bedömer att det ej finns anledning från Åstorps socialtjänst sida att öppna någon
      utredning angående BB:s förhållanden.
      Rödovre kommune önskar dock ett möte med skolpersonal och jag sammankallar
      rektorn för Nyvångsskola, moderns juridiska ombud (AA hade avsagt sig närvaro)
      och representanter från Rödovre kommune 001024. Tyvärr ger Rödovre kommune
      återbud med kort varsel.
      001107 kommer mötet till stånd på socialkontoret i Åstorp. Handläggarna från
      Rödovre kommune får information av rektorn om BB:s skolsituation. Handläggarna
      ber mig att brevledes sammanfatta min kontakt med dem och deras ärende.
      010105 erhåller vi för kännedom från Rödovre kommune kopia av brev till modern
      AA, om att de beslutat häva omhändertagandet av dottern BB.

      Svar på frågor i JO-anmälningen:
      Samtliga frågor som AA enligt JO-anmälan ställt till mig, har hon fått svar på
      muntligen.
      Då vi ej har något ärende har vi ej heller något aktmaterial att ha insyn i. Vi har
      sparat kopior på brevväxling samt kopia från Rödovre kommunes
      omhändertagandebeslut från 000731. Allt detta kommer att malas efter JO:s
      granskning.
      Vi har utgått från att företrädarna för Rödovre kommune handlar enligt danska
      lagstiftningen. Vi har på den danska kommunens begäran, varit dem behjälplig i
      kontakten med BB:s skola och hem.
      Vi har bedömt att det ej finns skäl att öppna ärende i Åstorps kommun.
      Jag har sammanlagt träffat AA 1 ½ timme vid två tillfällen, samt skrivit brev (som
      hon lämnat Er kopior på). Jag har erhållit ett flertal långa, indignerande och för mig
      kränkande brev, delvis obegripliga undertecknade av AA.
      Anklagelserna om rasism och danskhat smärtar mig och är helt grundlösa.
      Socialchef EE har även fått kopior av ovannämnda brev. Socialchefen har svarat
      AA.
AA yttrade sig över remissvaret. I samband därmed utvidgade hon klagomålen mot
socialförvaltningen i Åstorps kommun. Såsom det får förstås framförde hon även
synpunkter på polisen (Polismyndigheten i Skåne län, närpolisområde Ängelholm)
angående handläggningen av en fråga om ”aktinsyn”.

I ett beslut den 25 mars 2002 anförde JO André följande.

Den 1 januari 2002 trädde en ny socialtjänstlag i kraft (2001:453). I förevarande
ärende behandlas händelser och omständigheter som ägde rum under den tid
socialtjänstlagen (1980:620) var gällande. Jag har emellertid valt att i beslutet
hänvisa till den nya socialtjänstlagen, som – i de avseenden som här behandlas –
inte har inneburit någon förändring i sakligt hänseende.

Socialförvaltningens agerande när polisen bad om assistans
De nordiska länderna har sedan den 1 januari 1971 i huvudsak överensstämmande
lagstiftning såvitt avser utlämning för verkställighet av beslut om vård eller
                                                                  Dnr 3801-2000   Sid 3 (6)




behandling från ett nordiskt land till ett annat. I lagen (1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller
behandling anges i vilka fall utlämnande från Sverige får ske till annat nordiskt
land av den som enligt beslut av myndighet i det landet skall vara omhändertagen
för vård eller behandling. Till utlämningslagen ansluter kungörelsen (1970:710) om
utlämning till eller från Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av
beslut om vård eller behandling. Enligt lagstiftningen gäller följande.

En framställning om utlämnande skall göras av polismyndigheten i det land där
beslutet om vård eller behandling har fattats. När det gäller en person som vistas i
Sverige skall en sådan framställning göras hos polismyndigheten i den ort där den
som begärs utlämnad uppehåller sig, eller, om uppehållsorten är okänd, till
Rikspolisstyrelsen. Om polismyndigheten finner att villkoren för utlämning är
uppfyllda och att utlämning inte bör vägras av något annat skäl, får
polismyndigheten meddela beslut om utlämning. För det fall polismyndigheten inte
förordnar om utlämning, skall handlingarna skyndsamt sändas till vederbörande
länsrätt som beslutar i ärendet. Verkställighet av beslut om utlämning ankommer
på polismyndigheten i den ort där den som beslutet rör uppehåller sig.

Lagstiftningen utgår från att man i de nordiska länderna respekterar varandras
vårdlagar på berörda områden. Utlämningsförfarandet har därför närmast utformats
som en slags handräckning, varvid den beslutande myndigheten i huvudsak skall
begränsa sin prövning till att konstatera att vissa formella förutsättningar är för
handen. Någon överprövning av om det andra landets beslut om omhändertagande
är sakligt motiverat bör därför i princip inte komma i fråga. Det finns dock ett
begränsat utrymme för att beakta omständigheter som talar för att det utländska
beslutet ändå inte bör leda till utlämning. I förarbetena till lagstiftningen (prop.
1970:30 s. 36) förutsätts att polismyndigheten vid en begäran om utlämning
samråder med de svenska myndigheter som har ansvaret för motsvarande beslut
här i landet, främst när det gäller utlämning av någon som har ett framträdande
vårdbehov.

Av utredningen framgår att polismyndigheten kontaktade socialförvaltningen i
Åstorps kommun och bad om assistans vid hämtning av en 11-årig flicka (BB) som
var omhändertagen av danska myndigheter. BB var vid den tidpunkten, genom
beslut av Rødovre kommune den 31 juli 2000, placerad på Børnepensionen
Ågården utan samtycke. Socialförvaltningen gjorde den bedömningen att det var
bättre för BB om för barnet kända personer medverkade vid verkställigheten.
Socialförvaltningens bedömning och agerande under detta skede föranleder inte
någon kritik från min sida.

Socialförvaltningens fortsatta agerande i saken
Den 15 september 2000 erhöll socialförvaltningen i Åstorps kommun en begäran
från Rødovre kommune om att ”ivärksätte en undersögelse av forholdene omkring
BB, således at vi på det mere konkret og kvalificeret grundlag kan tage stillning til
om BB skal bringes tillbake til Ågården”.
                                                                   Dnr 3801-2000   Sid 4 (6)




Enligt remissvaret vidtog socialförvaltningen därefter följande åtgärder. 1:e
socialsekreteraren CC tillskrev AA om Rødovre kommunes begäran och erbjöd
henne en tid på socialkontoret. Den 25 september 2000 träffade CC och en annan
tjänsteman AA som, enligt remissvaret, uppgav att BB mådde bra och trivdes i
skolan. Efter AA:s medgivande träffade tjänstemännen BB och AA vid ett
hembesök. 1:e socialsekreteraren CC inhämtade per telefon upplysningar från den
skola där BB fullgjorde sin skolgång. Vidare avhölls ett möte på socialkontoret
med skolans rektor, representanter från Rødovre kommune och ett ombud för AA.

Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn och ungdom. Detta kommer till
uttryck bl.a. i 5 kap. 1 § socialtjänstlagen där det stadgas att socialnämnden skall
verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden.
Vidare har socialnämnden, enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen, skyldighet att utan
dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit
till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Enligt
11 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen får socialnämnden, när det gäller en

## Utredning

utredning om socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd eller stöd, för

## Bedömning

bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de
kontakter som behövs. En sådan s.k. barnavårdsutredning kan bedrivas utan
samtycke från vårdnadshavaren men skall så långt det är möjligt ske i samråd med
denne.

Av handlingarna hos JO framgår det att BB folkbokfördes i Åstorps kommun den 7
augusti 2000. Hon var alltså folkbokförd i kommunen när Rødovre kommune
kontaktade socialförvaltningen. På grund av de uppgifter som socialförvaltningen
erhöll från Rødovre kommune uppkom frågor rörande behovet av insatser från
socialnämndens sida beträffande BB. Nämnden var därför skyldig att inleda en
utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Genom de olika åtgärder som
socialförvaltningen vidtog får anses att en sådan utredning rent faktiskt inleddes.
Inom ramen för den utredningen hade socialförvaltningen möjlighet att vidta
erforderliga utredningsåtgärder utan AA:s tillåtelse. Det råder viss oklarhet om hur
socialförvaltningen vid den aktuella tiden och socialnämnden i efterhand har
bedömt på vilken grund de olika åtgärderna vidtogs. Jag nöjer mig i detta
sammanhang med att framhålla att nämnden borde ha fattat ett formellt beslut om
att inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen och att åtgärderna borde
ha vidtagits inom ramen för en sådan utredning. Vad som har framkommit under
handläggningen borde i följd härav även ha dokumenterats (se 11 kap. 5 §
socialtjänstlagen). För bristerna i dessa hänseenden kan nämnden inte undgå kritik.

Socialförvaltningens redovisning till Rødovre kommune
I en skrivelse till Rødovre kommune den 5 december 2000 lämnade 1:e
socialsekreteraren CC, efter begäran, en skriftlig sammanfattning av hennes
kontakter i saken. Som jag uppfattar det har sammanfattningen lämnats efter att
socialförvaltningen kom fram till att det inte var aktuellt att påbörja en utredning
enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. Åtgärden kan därför inte anses ha skett inom
ramen för den barnavårdsutredning som jag ovan har funnit rent faktiskt vidtogs.
                                                                  Dnr 3801-2000   Sid 5 (6)




Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) gäller inom socialtjänsten som
huvudregel sekretess för uppgift om enskilds förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
Av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen följer att sekretessen även gäller i
förhållande till utländska myndigheter.

I förevarande fall var det klarlagt för socialförvaltningen i Åstorps kommun att AA
inte ville att något samarbete skulle ske med de sociala myndigheterna i Danmark.
Det förelåg alltså sekretess enligt huvudregeln i 7 kap. 4 § sekretesslagen gentemot
de sociala myndigheterna i Rødovre kommune. En sekretessbelagd uppgift får
emellertid, enligt 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen, lämnas till en utländsk
myndighet om uppgiften i motsvarande fall får lämnas till en svensk myndighet
och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart, att det är förenligt
med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten.

Enligt 14 kap. 2 § sista stycket sekretesslagen hindrar inte sekretess enligt 7 kap. 4
§ sekretesslagen att uppgift som enskild, som inte fyllt 18 år, eller närstående till
denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till
annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig
vård, behandling eller annat stöd. Denna bestämmelse ger möjlighet för bl.a. två
socialnämnder i olika kommuner att samarbeta och lämna uppgifter till varandra i
fall där det annars skulle föreligga sekretess mellan dem. Med hänsyn till
socialnämndens särskilda ansvar för barn och unga, finner jag att den aktuella
bestämmelsen kan tillämpas för att möjliggöra ett samarbete mellan en svensk
socialnämnd och de sociala myndigheterna i en dansk kommun i sådana frågor som
anges i lagrummet. I förevarande fall pågick det en utredning i Rødovre kommune
rörande frågan om tidigare beslutad tvångsvård skulle fortsätta eller upphöra.
Enligt min bedömning hade CC – i enlighet med 1 kap. 3 § tredje stycket och 14
kap. 2 § sista stycket sekretesslagen – möjlighet att redovisa de i sammanfattningen
angivna uppgifterna till de sociala myndigheterna i Rødovre kommune för att
användas i den danska utredningen inför beslut i frågan om omhändertagandet
skulle bestå eller upphöra. Vad som har förekommit i denna del föranleder därför
inte någon kritik från min sida.

Insyn i personakten
Av utredningen framgår följande. I en skrivelse till chefen för individ- och
familjeomsorgen EE, daterad den 15 oktober 2000, begärde AA att få ”aktinsyn”.
Begäran om ”aktinsyn” upprepades i en skrivelse till EE, daterad den 25 oktober
2000. Såsom jag förstår remissvaret har 1:e socialsekreteraren CC svarat på bl.a.
denna begäran muntligen. I remissvaret har anförts att socialnämnden inte hade
något ärende och att det därför inte fanns något aktmaterial att ha insyn i.

Som jag har anfört i ett tidigare avsnitt borde socialförvaltningens åtgärder ha
vidtagits inom ramen för en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen. I följd
härav borde handläggningen ha dokumenterats. Mot bakgrund av att
socialförvaltningen synes ha vidtagit åtgärderna utan att inleda en utredning,
saknas det anledning för mig att ifrågasätta förvaltningens besked om att det inte
                                                                   Dnr 3801-2000    Sid 6 (6)




fanns något ärende eller någon akt hos nämnden. Enligt min mening borde
emellertid socialförvaltningen ha behandlat begäran om ”aktinsyn” i enlighet med
bestämmelserna om allmänna handlingar i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. När det
gäller tillämpningen av bestämmelserna är utlänning, enligt 14 kap. 5 § andra
stycket tryckfrihetsförordningen, likställd med svensk medborgare.

Enligt 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen skall en allmän handling som får
lämnas ut, på begäran ”genast eller så snart det är möjligt” på stället utan avgift
tillhandahållas den som önskar ta del av den. Av 2 kap. 13 §
tryckfrihetsförordningen framgår vidare att den som önskar ta del av en allmän
handling även har rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen.
En sådan begäran skall behandlas skyndsamt. Om en framställning om att få ta del
av en handling inte kan tillmötesgås fullt ut skall den som begär handlingen
underrättas om detta. Han skall också enligt 15 kap. 6 § sekretesslagen underrättas
om att han kan begära att frågan hänskjuts till myndigheten och att ett beslut av
myndigheten krävs för att ett avgörande skall kunna överklagas. I sammanhanget
kan nämnas att en myndighet inte kan vägra tillmötesgå en begäran om att få ta del
av allmän handling på grund av att sökanden själv har gett in handlingen eller att
sökanden sedan tidigare har en kopia av handlingen. Däremot föreligger det
givetvis inte något hinder mot att myndigheten kontaktar sökanden för att efterhöra
om begäran kvarstår trots att den avser sådana handlingar.

För att en handling skall vara allmän erfordras att den förvaras hos en myndighet
och att den är att anse som inkommen till myndigheten eller upprättad hos
myndigheten. Enligt huvudregeln i 2 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen anses en
handling vara inkommen då den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig
befattningshavare till handa. Regler om när en handling anses upprättad finns i 2
kap. 7 § tryckfrihetsförordningen. En handling anses upprättad hos en myndighet
när den har expedierats, dvs. sänts i väg till någon utanför myndigheten. Hos en
myndighet finns det emellertid många handlingar som aldrig expedieras. Sådana
handlingar anses upprättade när det ärende de hör till har slutbehandlats hos
myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till ett visst ärende, när
handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. Från denna
huvudregel finns det flera undantag som jag inte finner skäl att gå närmare in på
här.

Av utredningen framgår det att vissa av de handlingar som fanns hos
socialnämnden rörande saken var av den karaktären att de utgjorde allmänna
handlingar. Som jag redan har nämnt borde socialnämnden ha prövat AA:s begäran
i enlighet med det regelsystem som jag har redogjort för.

Övriga frågor
Vad AA har anfört i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.
