# Unionens arbetslöshetskassa kan inte undgå kritik för hanteringen av en begäran om omprövning av ett beslut om arbetslöshetsersättning

JO 2022-02-15 dnr 3812-2020

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2022-02-15             3812-2020              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Unionens arbetslöshetskassa kan inte undgå kritik för hanteringen av
                        en begäran om omprövning av ett beslut om arbetslöshetsersättning


                          Beslutet i korthet: En arbetslöshetskassa ska enligt 61 § lagen (1997:238) om
                          arbetslöshetsförsäkring, ALF, ompröva ett beslut om rätt till ersättning om det begärs
                          av den enskilde. Enligt 63 § ALF har kassan också en skyldighet att under vissa
                          förutsättningar ändra vissa slags fel i ett beslut. En arbetslöshetskassa får även anses
                          ha befogenhet att ändra ett beslut till den enskildes fördel enligt 37 § förvaltningslagen
                          (2017:900), FL, om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit
                          nya omständigheter eller av någon annan anledning.
                          I beslutet uttalar JO att Unionens arbetslöshetskassa inte kan undgå kritik för
                          hanteringen av en begäran om omprövning av ett beslut om arbetslöshetsersättning.
                          Arbetslöshetskassan hanterade inte begäran som en omprövning förrän en månad
                          efter att den hade kommit in. Under den tiden utredde arbetslöshetskassan i stället
                          om det fanns förutsättningar att fatta ett nytt grundbeslut. Enligt JO:s uppfattning har
                          Unionens arbetslöshetskassa inte heller uppfyllt sin serviceskyldighet.
                          JO uttalar vidare att om den enskilde inom tidsfristen för omprövning uttrycker
                          missnöje över ett beslut eller skickar in nya handlingar, bör utgångspunkten vara att
                          detta ska hanteras inom ramen för ett omprövningsärende för att den enskilde ska få
                          en så fullständig prövning som möjligt. Det är också först efter ett omprövningsbeslut
                          som den enskilde genom ett överklagande kan få till stånd en domstolsprövning. I de
                          flesta situationer är alltså en omprövning enligt 61 § ALF fördelaktigare för den
                          enskilde än den mer begränsade prövning som arbetslöshetskassan kan göra med
                          stöd av 63 § ALF eller 37 § FL.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 12 maj 2020 klagade AA på Unionens
                        arbetslöshetskassa och förde fram bl.a. följande. Den 1 april 2020 begärde hon
                        omprövning av arbetslöshetskassans beslut om arbetslöshetsersättning. Först
                        den 6 maj 2020 fick hon en bekräftelse på att kassan hade tagit emot hennes
                        begäran och att en omprövning skulle göras. Hon har nu fått besked om att det
                        kommer att dröja flera veckor innan hon får ett beslut.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 3812-2020       Sid 2 (6)




Utredning
JO hämtade in och granskade handlingarna i ärendet. Av handlingarna framgick
bl.a. att ett beslut fattats den 1 juni 2020 i omprövningsärendet.

JO begärde därefter att Unionens arbetslöshetskassa skulle yttra sig över det
som hade framförts i anmälan. I sitt remissvar den 17 september 2020 anförde
arbetslöshetskassan bl.a. följande.

      –––

      Kassans inställning

      Påstående om fördröjning av handläggning och otrevligt bemötande
      AA anmäler sig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen den 13 januari 2020. Hon
      påbörjar därefter sin ansökan om arbetslöshetsersättning genom att skicka in
      handlingar till kassan. Det är dock genom att skicka in tidrapport som en
      sökande formellt ansöker om ersättning. AA skickar in en första tidrapport den
      25 mars 2020 och det är först efter det som kassan har möjlighet att fatta beslut.
      Kassan fattar beslut den 27 mars 2020 och beviljar AA en ersättningsperiod med
      fastställd genomsnittlig arbetstid och genomsnittlig inkomst baserade på de intyg
      som skickats in till kassan. Kassan kan inte se att utredaren kunnat bidra mer till
      att handläggningstiden kortades ner i det fallet.
      Utredare M.K. erinrar sig att han samtalat med AA en gång i telefon under
      ärendegången inför grundbeslutet. Han har vid det tillfället förklarat att de
      många antalet arbetsgivarintyg krävde manuell hantering och att han arbetade
      med handläggningen. AA uppges varit nöjd med svaret. När hon sedan efter
      grundbeslutet ifrågasatte beräkningen av sin ersättning skapade utredaren ett nytt
      ärende för att se vad som blivit fel och om det fanns möjlighet att rätta beslutet.
      Han gick därefter på semester och en kollega tilldelades fortsatt handläggning av
      ärendet.
      En begäran om omprövning kan skickas in via e-post, eller som i AA:s fall, via
      ett meddelande i Mina sidor (se Kammarrätten i Stockholm dom i mål nr 3276-
      08). När arbetslöshetskassan får in en handling bör kassan utgå från att det
      handlar om en begäran om omprövning när det framgår en reaktion på ett beslut
      och om handlingen kommer in inom två månader från att beslutet fattades. Den
      bedömningen bör göras även om det anges som ett överklagande eller en begäran
      om ändring/rättelse.
      Om en medlem skickar in nya handlingar eller om kassan får in annat nytt
      underlag efter ett beslut, ser kassan dock en möjlighet att under vissa
      förutsättningar fatta ett nytt grundbeslut. Det förutsätter emellertid dels att det
      tydligt framgår av underlaget att ett nytt beslut är helt till fördel för den
      sökande, dels att ingen annan bedömning görs av det ursprungliga underlaget.
      Det kan inte heller pågå ett omprövningsärende eller att sökande har överklagat
      till domstol eller fått frågan prövad i domstol. En ytterligare förutsättning är att
      sökande inte begär omprövning av beslutet.
      När utredare BB tilldelades ärendet var hennes utgångspunkt att se om det fanns
      möjlighet att kunna ta ett nytt grundbeslut i syfte att handlägga ärendet så snabbt
      och smidigt som möjligt. Det framgår av hennes redogörelse av ärendet att hon
      inte ansåg att det tydligt framkom att AA begärt omprövning. I det här fallet
      handlade det också om en helt gynnande ändring för den enskilde. BB uppger att
      en ny beräkning samt individuppgifter från skatteverket inhämtades innan AA
      kontaktades per telefon. Utredaren försökte även nå arbetsgivaren och
      efterfrågade så tidigt som den 16 april 2020 samtliga lönespecifikationer för de
      aktuella månaderna i fastställd ramtid. Det var först när AA inte ansåg sig
                                                                        Dnr 3812-2020         Sid 3 (6)




      behöva skicka in lönespecifikationer som BB kontaktade omprövningsutredare
      CC.
      Omprövningsutredaren bedömde vid kontakt med utredaren att beslutet inte var
      uppenbart felaktigt och därigenom inte kunde rättas. Omprövningsutredare
      förmedlade även att om AA. framfört att hon är missnöjd med beslutet bör det
      överlämnas för omprövning, vilket också skedde den 5 maj 2020.
      Vid kassans telefonkontakt med AA den 12 maj 2020 framgår att hon anser sig
      ha begärt omprövning den l april 2020 och omprövningsutredaren förmedlar att
      ärendet kommer att prioriteras. Det går att utläsa från den redovisade
      ärendegången att omprövningsutredaren varit i kontakt med arbetsgivaren samt
      kommunicerat med AA. Hon anser sig försökt att hantera ärendet skyndsamt och
      på smidigaste sätt. När omprövningsutredaren inte lyckades nå
      arbetsgivaren och inga nya arbetsgivarintyg inkom beräknades ärendet utifrån
      lönespecifikationerna som timanställningar. En sökande som har haft anställning
      i olika sysselsättningsgrader ska egentligen inte beräknas på det sättet.
      Omprövningsutredaren tog likväl beslut på befintligt underlag, vilket resulterade
      i ett beslut med en högre genomsnittlig inkomst per dag och en högre
      genomsnittlig arbetstid per vecka.
      Samtliga utredare i AA:s ärende har lämnat synpunkter och uppger sig vara
      främmande till att de medvetet skulle förlängt handläggningsförfarandet eller
      bemött henne otrevligt. Utredare BB och omprövningsutredare CC förmedlar i
      sina redogörelser snarare tvärtom, att de lagt ner tid för att så snart som möjligt
      kunna fatta nytt beslut på korrekt underlag. Utredare BB förmedlar också att
      samtalen med AA var sansade och trevliga med en gemensam önskan om att
      finna lösningar. En nedlåtande ton förekom inte från någon part under dessa
      samtal.
      –––

      Annan felaktighet eller försummelse i kassans handläggning?
      Anledning till att en medlem som är missnöjd med ett beslut måste begära att
      kassan själv omprövar detta innan hen kan gå vidare till förvaltningsrätt, är att
      förfarandet ska bli enklare och att onödiga domstolsprocesser ska undvikas. För
      medlemmen kan det finnas en tidsvinst med att kassan även under vissa
      förutsättningar kan fatta ett nytt grundbeslut. Emellertid, när AA uttrycker ett
      missnöje och benämner omprövning i en skriftlig handling inom två månader
      från att beslutet fattades, finner kassan att den rättsenliga hanteringen borde varit
      att överlämna ärendet direkt för omprövning. Kassan kan dock inte se att AA
      riskerat att lida någon rättsförlust. Även om överlämningen av omprövningen
      fördröjdes var hennes begäran inte lämnad därhän, utan under utredning. Kassan
      bedömer inte heller att vare sig grundbeslut eller omprövningsbeslut har fördröjts
      av onödiga kompletteringar. Den vidare utredningen efter grundbeslutet påvisar
      att kassan varit behjälplig genom att kontakta företrädare hos arbetsgivaren
      flertalet gånger med syfte att erhålla korrekta uppgifter. De lönespecifikationer
      som legat till grund för kassan att kunna fastställa en ny beräkning efterfrågades
      tidigt i utredningen. De senaste lönespecifikationerna inkommer till kassan den
      27 maj 2020 och efterföljande omprövningsbeslut fattades inom ett par dagar.
      Kassan anser inte att förfarandet har fördröjt utbetalningen av den högre
      ersättningen till AA.
      –––
AA gavs möjlighet att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
JO har som främsta uppgift att utöva tillsyn över att myndigheter och deras
tjänstemän följer lagar och andra författningar i sin verksamhet.
                                                                 Dnr 3812-2020       Sid 4 (6)




Arbetslöshetskassorna är inte myndigheter och står därför endast under JO:s
tillsyn till den del verksamheten omfattar myndighetsutövning. Kassornas
handläggning av ärenden om arbetslöshetsersättning innehåller
myndighetsutövning. I enlighet med vad JO tidigare har uttalat bör
förvaltningslagens (2017:900), FL, bestämmelser vara vägledande för kassorna
i den myndighetsutövande verksamheten (se t.ex. JO 2015/16 s. 311 och JO
2021/22 s. 42). Det pågår också ett lagstiftningsarbete som syftar till att
förvaltningslagen i vissa fall ska tillämpas för handläggningen hos en
arbetslöshetskassa (se Ds 2021:24).

I 6 § andra stycket FL anges att en myndighet ska lämna den enskilde sådan
hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av
hjälp och myndighetens verksamhet. Av 20 § första stycket FL framgår att om
en framställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa
den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet.

Enligt 61 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, ska beslut av en
arbetslöshetskassa i ärenden om rätt till ersättning enligt ALF omprövas av
kassan, om det begärs av den enskilde som beslutet angår. Arbetslöshetskassans
beslut får, enligt 50 § ALF, inte överklagas av en enskild innan
arbetslöshetskassan har omprövat sitt beslut enligt 61 §.

ALF innehåller en specialbestämmelse om ändring av beslut som har fattats
med stöd av den lagen. Enligt 63 § första stycket ALF ska en arbetslöshetskassa
utan begäran ändra ett beslut som inte överprövats av en högre instans om
beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller
uppenbar oriktighet, om beslutet blivit oriktigt på grund av att det fattats på
uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om beslutet har blivit
oriktigt på grund av en uppenbart felaktig rättstillämpning eller någon annan
liknande orsak.

I FL finns allmänna bestämmelser om ändring av beslut. Av 37 § FL framgår att
en myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om
den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya
omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär
är gynnande för den enskilde får dock bara ändras till den enskildes nackdel
under vissa omständigheter.

Bedömning
Med anledning av att Unionens arbetslöshetskassa den 27 mars 2020 beslutade
att bevilja AA viss arbetslöshetsersättning kontaktade hon arbetslöshetskassan
via e-post. Flera e-postmeddelanden skickades därefter mellan AA och en
handläggare. I ett sådant meddelande den 1 april 2020 skrev AA bl.a. ”då får det
bli en omprövning”. Oaktat detta påbörjade arbetslöshetskassan inte något
omprövningsärende utan utredde i stället om det fanns förutsättningar att fatta
                                                                   Dnr 3812-2020      Sid 5 (6)




ett nytt grundbeslut. Begäran om omprövning hanterades inte som en sådan
förrän efter en månad. Arbetslöshetskassan fattade ett omprövningsbeslut den 1
juni 2020.

Jag anser att AA:s formulering i e-postmeddelandet var tillräckligt tydlig för att
arbetslöshetskassan skulle ha hanterat skrivelsen som en begäran om
omprövning redan från början. Om det var oklart för kassan vad hon menade
borde den inom ramen för sin serviceskyldighet ha tagit kontakt med henne för
att reda ut det. Av den e-postkonversation som AA hade med
arbetslöshetskassan framgår dessutom att hon redan dagen innan begäran om
omprövning, den 31 mars 2020, uttryckte att hon var missnöjd med kassans
beslut. Utifrån serviceskyldigheten borde handläggaren ha rett ut om AA redan
då avsåg att begära omprövning eller åtminstone ha informerat henne om
möjligheten att göra det. Enligt vad Unionens arbetslöshetskassa påstått i sitt
remissvar har hanteringen av AA:s begäran inte medfört att handläggningstiden
har dragit ut på tiden. Jag ser ingen anledning att ifrågasätta kassans uppgifter
om det. Unionens arbetslöshetskassa kan ändå inte undgå kritik för hur AA:s
ärende hanterades.

Som jag tidigare uttalat ska en arbetslöshetskassa som får in kompletteringar i
ett avslutat ärende och bedömer att den enskilde vill ha en ny prövning,
ompröva ärendet om inte den enskilde uttryckligen har gjort en ny ansökan (JO
2021/22 s. 42, se särskilt s. 55).

Jag noterar att arbetslöshetskassan i sitt remissvar skriver att kassan ser en
möjlighet att under vissa förutsättningar fatta ett nytt grundbeslut om den
enskilde skickar in nya handlingar eller om kassan får in annat nytt underlag
efter att ett beslut har fattats. Jag vill med anledning av det göra följande
förtydliganden.

En arbetslöshetskassa är i vissa fall skyldig att ändra ett beslut utan att det har
begärts av den enskilde. Som framgår av 63 § ALF kan det t.ex. vara fråga om
ett skriv- eller räknefel som gjort att beslutet blivit uppenbart oriktigt. Det är
också möjligt att ändra ett beslut med stöd av 63 § ALF om det sedan beslutet
fattats kommer in handlingar som visar att det fattades på uppenbart felaktigt
eller ofullständigt underlag. En arbetslöshetskassa får även anses ha befogenhet
att ändra ett beslut till den enskildes fördel med stöd av 37 § FL om den anser
att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter
eller av någon annan anledning. För det fall en arbetslöshetskassa ändrar ett
beslut måste det framgå att ändringen skett med stöd av 63 § ALF eller, i
förekommande fall, med stöd av 37 § FL.

Om en enskild inom tidsfristen ger in nya handlingar eller på annat sätt
uttrycker missnöje med ett beslut bör utgångspunkten vara att detta ska hanteras
inom ramen för ett omprövningsärende för att den enskilde ska få en så
fullständig prövning som möjligt. Det är också först efter ett omprövningsbeslut
som den enskilde kan få till stånd en domstolsprövning. I de flesta situationer är
                                                                  Dnr 3812-2020       Sid 6 (6)




alltså en omprövning enligt 61 § ALF fördelaktigare för den enskilde än en
ändring enligt 63 § ALF eller 37 § FL.

Med detta sagt vill jag klargöra att förhållandena i undantagsfall kan vara
sådana att en ändring enligt 63 § ALF eller 37 § FL är fördelaktigare för den
enskilde. Det handlar om situationer där det är tydligt att ett beslut blivit
felaktigt och snabbt kan ändras helt i enlighet med den enskildes yrkande. Om
det finns någon tvekan om huruvida ett ändringsbeslut är det fördelaktigaste
alternativet för den enskilde måste dock ärendet hanteras som en omprövning.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Jag anser att det finns anledning att skicka en kopia av beslutet till Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) för kännedom.

Ärendet avslutas.
