# Kritik mot Norrtälje tingsrätt för att uppgifter om en underårig målsägande skickades till en förälder som inte var vårdnadshavare

JO 2021-01-28 dnr 3828-2019

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                    Sid
                                                                         2021-01-28            3828-2019             1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Norrtälje tingsrätt för att uppgifter om en underårig
                        målsägande skickades till en förälder som inte var vårdnadshavare


                          Beslutet i korthet: Sedan åklagaren hade lämnat in en framställning om förordnande
                          av målsägandebiträde för en underårig målsägande registrerade tingsrätten båda
                          föräldrarna som vårdnadshavare trots att endast mamman var det. Tingsrätten
                          beslutade om målsägandebiträde och skickade en kopia av förordnandet även till
                          pappan.
                          Under en förundersökning råder enligt 35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen
                          som huvudregel sekretess för uppgifter om identiteten på en målsägande. Till följd av
                          tingsrättens hantering av aktörsuppgifterna i målet fick pappan felaktigt kännedom om
                          att en brottsutredning pågick, där hans barn var målsägande. Även om det inträffade
                          framstår som ett enskilt misstag finner JO att tingsrätten inte kan undgå kritik.
                          I beslutet gör JO vissa uttalanden om sekretess till skydd för underåriga målsägande.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 maj 2019 klagade AA på Norrtälje
                        tingsrätt. Hon menade att tingsrätten i ett brottmål där hennes barn BB var
                        målsägande hade skickat handlingar till barnets pappa, trots att han inte var
                        vårdnadshavare.

## Utredning

JO tog del av tingsrättens dagboksblad, åklagarens framställning om
                        förordnande av målsägandebiträde för BB samt tingsrättens förordnande om ett
                        sådant biträde och slutliga beslut att skriva av målet från fortsatt handläggning.
                        Av handlingarna framkom bl.a. följande.

                        Åklagaren uppgav i sin framställning att det var fråga om brott enligt 3 kap. 5 §
                        brottsbalken, BrB (dvs. misshandel, JO:s anmärkning), och att sekretess enligt
                        35 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, kunde gälla för
                        uppgift om den enskildes personliga förhållanden. Av samma handling
                        framgick att målsäganden BB inom kort skulle fylla 17 år. En kopia av
                        tingsrättens förordnande skickades till ”Sekretess EMA” och ”Sekretess EPA”.
                        Sedan åklagaren hade lagt ned förundersökningen skrev tingsrätten av målet



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                       Dnr 3828-2019       Sid 2 (6)




från fortsatt handläggning. I protokollet återfanns under rubriken PARTER sex
målsägande med för- och efternamn, varav en var BB, samt deras gemensamma
målsägandebiträde.

JO uppmanade tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över det som
hade förts fram i anmälan.

Tingsrätten (lagmannen CC) uppgav i ett remissvar följande.

      Efter att ha tagit del av AA:s anmälan och då det har kunnat konstateras att i
      aktuellt mål en felregistrering av en vårdnadshavare till en av de sex underåriga
      målsägandena har gjorts i tingsrättens verksamhetsstöd har Norrtälje tingsrätt
      med hjälp av Domstolsverket fått fram uppgifter som utvisar att
      domstolshandläggaren DD gjorde registreringen den 3 april 2019 kl. 17.44 samt
      att en inaktualisering av den felaktiga registreringen gjordes av
      domstolshandläggaren EE den 18 april 2019 kl. 10.06. På förfrågan har EE
      uppgett att hennes minnesbild är att hon den dagen tog emot ett telefonsamtal,
      varvid hon uppmärksammades på att registreringen blivit felaktig, att hon bad
      uppringaren om ursäkt för det inträffade och att hon redan under telefonsamtalet
      inaktualiserade den tidigare registreringen, vilket uppringaren underrättades om.
      I övrigt hänvisar jag till bifogad redogörelse av domstolshandläggaren DD,
      varvid jag kan bekräfta att hon beskrivit tingsrättens rutiner korrekt samt att
      arbetsbelastningen vid tingsrätten under året har varit synnerligen hög med en
      målökning på drygt 20 procent från en redan i sig historiskt hög nivå och en
      mycket ansträngd budgetsituation, vilken bland annat har medfört en minskad
      personalstyrka. Så som DD anfört torde den felaktiga registreringen vara
      hänförlig till den mänskliga faktorn. Detta har sedan medfört att beslutet om
      förordnande av målsägandebiträde har skickats för kännedom också till fel
      person.
      Tingsrätten beklagar det inträffade liksom de olägenheter som det kan ha
      medfört för AA och andra.
DD uppgav följande.

      När målsägandebiträde förordnas för en underårig skickas beslutet för kännedom
      till vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. Detta följer av tingsrättens rutiner.
      Om inte åklagarens framställan om målsägandebiträde innehåller uppgift om
      vem eller vilka som är vårdnadshavare hämtas denna uppgift från Infotorg och
      förs in manuellt i tingsrättens målhanteringssystem VERA.
      I förevarande mål innehöll inte åklagarens framställan någon uppgift om
      målsägandens vårdnadshavare utan uppgiften hämtades från Infotorg av mig.
      Som jag minns det registrerade jag samtliga aktörer i VERA för att skynda på
      förfarandet och gav morgonen därpå akten till en kollega, domstolshandläggaren
      FF, för att skriva förordnanden samt bad henne dubbelkolla att det blivit rätt (de
      var ganska många).
      Det kan nu i efterhand konstateras att de uppgifter som hämtades från Infotorg
      beträffande nu aktuell målsägande kom att avse målsägandens föräldrar istället
      för vårdnadshavare. Detta kom i sin tur att innebära att information om att
      tingsrätten hade förordnat ett målsägandebiträde för den underårige skickades
      även till den förälder som inte var vårdnadshavare. Det inträffade är naturligtvis
      väldigt beklagligt och jag är ledsen om det orsakat någon obehag eller problem.
      Det som hänt kan inte förklaras på annat sätt än att det är den mänskliga faktorn
      som spelat in. Arbetsbördan var väldigt hög under våren 2019 där jag också
      under april var ensam ansvarig för att lära upp en ny domstolshandläggare. Av
      Domstolsverkets logg kan man se att aktören skapades den 3 april 2019
      kl. 17:44, vilket innebär att åtgärden vidtogs efter ordinarie arbetstid.
                                                                    Dnr 3828-2019      Sid 3 (6)




      Det framgår av aktörsuppgifterna i VERA att den felaktigt antecknade
      vårdnadshavaren inaktualiserades som aktör i målet den 18 april 2019.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering m.m.
En undersökningsledare ska enligt 23 kap. 5 § rättegångsbalken, RB, göra en
anmälan hos rätten om en målsägande begär att få ett målsägandebiträde eller
om det annars finns anledning att förordna ett sådant biträde. Biträdet har enligt
10 § femte stycket i samma kapitel rätt att under förundersökningen närvara vid
ett förhör med målsäganden. Om den som ska höras är under 15 år bör även den
som har vårdnaden om honom eller henne närvara vid förhöret, om det kan ske
utan men för utredningen, se 10 § sjätte stycket.

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden som förekommer i en förundersökning i ett brottmål, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
honom eller henne lider skada eller men. Detta framgår av 35 kap. 1 § första
stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Om polisen eller
åklagaren under förundersökningen ger in en framställning om förordnande av
målsägandebiträde och det kan antas att målsäganden eller någon närstående till
honom eller henne lider skada eller men om uppgiften röjs kan sekretess gälla
för t.ex. målsägandens namn även hos domstolen, se 43 kap. 2 § och 3 § andra
stycket OSL. Uppgiften att någon är målsägande anses många gånger känslig
(se Heuman, m.fl. Sekretess m.m. hos allmän domstol, En handbok, femte
upplagan, s. 53). Sekretess för en målsägandes identitet kan dock gälla hos
domstolen redan på grund av att en sekretessbestämmelse, såsom 35 kap. 12 §
OSL, är direkt tillämplig. Sekretessen enligt 35 kap. 1 § första stycket OSL
gäller inte ett beslut om att en förundersökning läggs ned, se 6 § 1 samma
kapitel, vilket kan medföra att ett namn på en målsägande då blir offentligt (se
Heuman, a.a. s. 65).

Det kan noteras att sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL inte hindrar att en uppgift
lämnas ut till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL. Undantaget finns i
35 kap. 10 § 1 OSL och det kan beröra inte bara den misstänktes
vårdnadshavare utan även någon som svarar för den unges vård och fostran eller
har en fostrande roll i förhållande till en underårig (se mitt beslut denna dag i
ärende dnr 6318-2019). Det finns inte någon motsvarande sekretessbrytande
bestämmelse vad gäller underåriga målsägande.

Bestämmelser om sekretess i förhållande till den enskilde själv och till hans
eller hennes vårdnadshavare finns i 12 kap. OSL. I 3 § anges att sekretess till
skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till
dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i den utsträckning som
vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken, FB, har rätt och skyldighet
att bestämma i frågor som gäller den underåriges personliga angelägenheter,
                                                                 Dnr 3828-2019       Sid 4 (6)




såvida det inte kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften
röjs för vårdnadshavaren eller det annars anges i lagen. Om sekretess inte gäller
i förhållande till vårdnadshavaren förfogar vårdnadshavaren ensam eller,
beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den
underårige över sekretessen till skydd för den enskilde.

En vårdnadshavare har både en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som
rör ett barns personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare,
gäller det som nu sagts dem tillsammans, se 6 kap. 11 och 13 §§ FB. Underåriga
är många gånger inte processbehöriga, se 11 kap. 1 § andra stycket RB.
Processbehörigheten i det enskilda fallet bestäms med hänsyn till bl.a. den
rättsliga handlingsförmågan enligt 9 kap. FB och vad ett mål rör. När det gäller
brott mot person saknar en målsägande som inte fyllt 18 år i princip egen
processbehörighet i brottmålet utan företräds i stället av sin eller sina
vårdnadshavare, se 20 kap. 14 § RB (se även prop. 1987/88:107 s. 11).

Som huvudregel gäller inte sekretess för uppgifter om en underårig målsägande
i ett mål eller ärende hos domstolen gentemot vårdnadshavare, men han eller
hon ska ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i takt med
barnets stigande ålder och mognad. Det får betydelse även i sekretesshänseende.
Och utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan det finnas anledning att
inte lämna ut uppgifter till vårdnadshavaren, t.ex. när den underårige närmar sig
myndighetsåldern eller kan antas lida betydande men om en viss sekretess-
belagd uppgift blir känd för vårdnadshavaren. Det sistnämnda kan bli aktuellt i
en situation där den underårige och vårdnadshavaren står i motsatsförhållande
till varandra eller det finns risk t.ex. för våld från vårdnadshavarens sida eller
denne annars kan antas utnyttja uppgifterna om den underårige till skada för
barnet. Det räcker dock inte att den underårige tycker att det är obehagligt att
uppgiften blir känd för vårdnadshavaren. (Jfr Heuman, a. a. s. 159.) Särskilda
regler gäller om den unge misstänks vara utsatt för brott av vårdnadshavaren
eller någon som är närstående till honom eller henne.

En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har däremot i sekretess-
hänseende samma ställning som vilken utomstående som helst. Det betyder att
en sekretessprövning normalt måste göras när en förälder som inte är
vårdnadshavare vill få del av sekretesskyddade uppgifter om den underårige.
(Se Heuman a.a. s. 159 och JO 1998/99 s. 464.)

Bedömning
Av åklagarens framställning om förordnande av målsägandebiträde för BB
framgick bl.a. att brottsmisstankarna avsåg misshandel, att målsäganden då var
nästan 17 år gammal och att sekretess enligt 35 kap. 1 § OSL kunde gälla för
uppgifterna om dennes personliga förhållanden. Trots att BB:s pappa inte var
vårdnadshavare registrerades han som det i målhanteringssystemet Vera.
Tingsrätten skickade därefter en kopia av förordnandet om målsägandebiträde
även till honom. Att pappan felaktigt hade registrerats som BB:s vårdnads-
                                                                  Dnr 3828-2019       Sid 5 (6)




havare uppmärksammades av tingsrätten först när AA kontaktade tingsrätten
och påtalade detta.

Som framgått är sekretessbestämmelsen i 35 kap. 1 § OSL tillämplig i
förhållande till en förälder som inte är vårdnadshavare för en underårig
målsägande. Föräldern ska alltså inte tillställas sådana sekretessbelagda
uppgifter som rör den underårige sonen eller dottern. Genom tingsrättens
hantering av aktörsuppgifterna fick pappan del av uppgifter som han inte skulle
ha del av och därmed kännedom om att en brottsutredning pågick där hans barn,
BB, var målsägande. Även om det inträffade tycks ha berott på ett enskilt
misstag, till följd av den felaktiga registreringen i målhanteringssystemet Vera,
kan tingsrätten inte undgå kritik för det inträffade. Att rätt personer registreras
som vårdnadshavare i Vera är av yttersta vikt för en fortsatt korrekt
handläggning. Felaktigheter kan få olyckliga eller allvarliga konsekvenser för
enskilda. Jag vill därför understryka betydelsen av noggrannhet i detta
hänseende.

Som redan nämnts är huvudregeln att sekretess inte gäller gentemot
vårdnadshavaren för uppgifter om en underårig målsägande i ett mål eller
ärende hos domstolen. En förälder utan del i vårdnaden har däremot ur
sekretesshänseende samma ställning som vilken utomstående som helst.
Regleringen skiljer sig från vad som är fallet när en underårig är misstänkt för
brott. Som jag tidigare redovisat finns ett undantag i 35 kap. 10 § 1 OSL som
innebär att även förälder som inte har del i vårdnaden i vissa fall kan få del av
annars sekretesskyddade uppgifter beträffande den unge. Den sekretessbrytande
bestämmelsen har motiverats med att det utöver vårdnadshavaren kan finnas
vuxna personer i den unges närhet som bör ges möjlighet att hjälpa den unge att
komma till rätta med sin brottslighet. (Se prop. 2001/02:111 s. 19 och 20.) Olika
slags skyddsintressen och integritetsaspekter kan visserligen göras gällande när
en underårig påstås ha varit utsatt för brott jämfört med när en underårig
misstänks ha gjort sig skyldig till en lagöverträdelse. Jag vill för egen del dock
framhålla att även en målsäganden kan, i den utsatta situation det innebär att
vara ett brottsoffer, vara i behov av stöd av andra vuxna personer än en
vårdnadshavare. Av den anledningen är det inte självklart varför inte t.ex. en
person, som inte är vårdnadshavare, men som svarar för den unges vård och
fostran ska informeras om att den unge är målsäganden i ett mål eller ärende
hos en domstol. I anslutning till detta kan jag slutligen konstatera att även om
barn under 18 år sällan är processbehöriga, och vårdnadshavaren företräder den
underåriga i domstolen, är sekretessregleringen inte helt tydlig när det gäller
den sekretess som den unge i detta sammanhang råder över.

Mot bakgrund av det ovanstående anser jag att det finns skäl att skicka en kopia
av detta beslut till regeringen för kännedom.

Eftersom Domstolsverket tillhandahåller expedieringshandböcker till de
allmänna domstolarna bör en kopia av beslutet även skickas dit för kännedom.
                                                                Dnr 3828-2019      Sid 6 (6)




Vad som i övrigt framkommit i ärendet ger inte anledning till någon ytterligare
åtgärd eller något uttalande från min sida.

Jag har i dag kritiserat en annan tingsrätt för att ha skickat uppgifter om en
underårig misstänkt till en förälder som inte var vårdnadshavare (se JO:s ärende
med dnr 6318-2019).

Ärendet avslutas.
