# Kritik mot Kronofogdemyndigheten för att myndigheten i ett utsökningsmål begärt in intyg m.m. direkt från gäldenärens tandläkare

JO 2010-05-21 dnr 3834-2009

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2010-05-21              3834-2009             1 (6)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Kronofogdemyndigheten för att myndigheten i ett utsöknings-
                        mål begärt in intyg m.m. direkt från gäldenärens tandläkare


                          Beslutet i korthet: En person vars lön var föremål för utmätning begärde att Krono-
                          fogdemyndigheten skulle ta hänsyn till tandvårdskostnader. Myndigheten tog då på
                          eget initiativ kontakt med tandläkaren och ställde frågor. Åtgärden har bedömts som
                          integritetskänslig. Kronofogdemyndigheten borde i stället ha överlåtit åt gäldenären att
                          avgöra vilken utredning denne önskade förebringa.

## Bakgrund och anmälan

Kronofogdemyndigheten hade sedan en tid tillbaka utmätt delar av AA:s lön. AA
                        påbörjade i december 2008 en omfattande tandvårdsbehandling. Den 14 april 2009
                        informerade han Kronofogdemyndigheten om detta, varvid han ombads att till
                        myndigheten ge in ett kostnads/betalningsförslag från tandläkaren. Den 17 juni
                        sände han in en kostnadsberäkning av vilken framgick att behandlingen beräknades
                        kosta drygt 50 000 kr. Samma dag skickade Kronofogdemyndigheten ut en
                        intygsblankett till AA:s tandläkare, som var privatpraktiserande. Avsikten var att
                        tandläkaren, genom att fylla i blanketten, skulle intyga bl.a. att behandlingen
                        var nödvändig och utgjorde det billigaste alternativet. Vidare begärde Kronofogde-
                        myndigheten att tandläkaren skulle sända in ett kostnadsförslag. Tandläkaren kon-
                        taktade den 25 juni Kronofogdemyndigheten och uppgav att hennes jurister hade
                        avrått henne från att lämna de begärda uppgifterna till myndigheten, eftersom de
                        var sekretessbelagda. I en tjänsteanteckning hos Kronofogdemyndigheten i anled-
                        ning av samtalet med tandläkaren antecknade handläggaren att hon ”förklarade för
                        [tandläkaren] varför vi behöver uppgifterna men det hjälpte inte, hon är rädd för att
                        bli stämd av gäldenären”.

                        I en anmälan till JO framförde AA kritik mot Kronofogdemyndighetens hantering
                        av ärendet.

## Utredning

JO infordrade och granskade delar av AA:s akt hos Kronofogdemyndigheten.
                        Därefter anmodades Kronofogdemyndigheten, huvudkontoret, att göra en
                        utredning och yttra sig över handläggningen av ärendet, varvid myndigheten




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 3834-2009     Sid 2 (6)



särskilt skulle yttra sig angående vilka överväganden som hade gjorts innan kontakt
togs med AA:s tandläkare.

Till Kronofogdemyndighetens yttrande var fogat ett yttrande från Västra verk-
ställighetsavdelningen och en rättsutredning. Enligt rättsutredningen omfattas tand-
läkare av upplysningsskyldigheten i 4 kap. 15 § utsökningsbalken, UB, åtminstone
i de fall behandling har påbörjats. I det aktuella fallet hade gäldenären och tand-
läkaren ett ekonomiskt mellanhavande som hade betydelse för om gäldenärens lön
var utmätningsbar. Tandläkaren var därför enligt bedömningen i rättsutredningen
skyldig att lämna uppgift om detta till Kronofogdemyndigheten, även med beak-
tande av den sekretess som gäller inom vården. Utredningens slutsats var därför att
myndigheten inte gjort något formellt fel när frågan ställts till tandläkaren.

I myndighetens yttrande, undertecknat av biträdande processägaren BB och
verksjuristen CC, angavs bl.a. följande.

      Det kan konstateras att 4 kapitlet 15 § UB behandlar tredje mans upplysningsplikt.
      Tredje man har enligt bestämmelsen en ovillkorlig skyldighet att lämna upplys-
      ningar till KFM. Det finns inte någon skyldighet för tredje man att på heder och
      samvete skriftligen bekräfta lämnade uppgifter. Skyldighet att lämna upplysningar
      omfattar allt som hör till rättsförhållandet.
      Den förfaranderegel i 5 kapitlet 14 § UB som ger myndigheten rätt att vid beneficie-
      prövning förfara efter vad som är känt eller vad som kan utrönas utan omgång finns
      inte i 7 kapitlet.
      KFM finner dock att det ligger i sakens natur att KFM med tillämpning av 5 kap 14
      § UB kan inhämta uppgifter från tredje man vid bestämmande av förbehållsbelopp
      vid löneutmätning. Bestämmelsen är dock endast avsedd som en förfaranderegel för
      KFM. Den medför ingen skyldighet för tredje man att lämna svar på de upplysningar
      som KFM efterfrågar. Det finns inga rättsföljder kopplade till bestämmelsen.
      Enligt KFM:s uppfattning är bestämmelsen i 5 kap 14 § UB till för ett informations-
      inhämtande som ska ske snabbt och utan tvångsåtgärder. I kommentaren [Utsök-
      ningsbalken – en kommentar, Wallin m.fl., 4e uppl.; JO:s kommentar] sid 238 anges
      telefonkontakt som exempel på uppgiftsinhämtande. Något hinder att med ett enkelt
      förfarande inhämta uppgifter skriftligen anges inte. Enligt KFM:s uppfattning kan
      bestämmelsen även innefatta ett skriftligt förfarande.
      KFM finner att västra verkställighetsavdelningen avsikt med försändelsen till tand-
      läkaren endast varit, såsom det får förstås, en serviceåtgärd gentemot gäldenären och
      ett informationsinhämtande med stöd av 5 kapitlet 14 § UB. Någon tvångsmässigt
      uppgiftslämnande med stöd av 4 kap 15 § UB har inte varit ifråga. KFM har avstått
      från ytterligare frågor till tandläkaren efter dennes besked att inte inkomma med
      efterfrågade uppgifter.
      [– – –]
      KFM finner att det vid utredningen av förbehållsbeloppet vid löneutmätning funnits
      stöd att med tillämpning av bestämmelsen i 5 kapitlet 14 § UB ställa frågor till AA:s
      tandläkare.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över vad Kronofogdemyndigheten anfört.

Rättslig reglering
Förbehållsbeloppet vid utmätning i lön
I 7 kap. 4 § utsökningsbalken, UB, stadgas bl.a. att lön får tas i anspråk genom
utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och
familjens underhåll.
                                                                     Dnr 3834-2009     Sid 3 (6)



Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning kallas förbehålls-
beloppet. Hur detta beräknas regleras i 7 kap. 5 § UB. Förbehållsbeloppet bestäms
med ledning av s.k. normalbelopp. Dessa varierar beroende av olika omständig-
heter som t.ex. om gäldenären är ensamstående eller inte. De fastställs varje år av
Kronofogdemyndigheten och ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader
utom bostadskostnaden.

Kronofogdemyndigheten ger årligen ut allmänna råd om bestämmande av för-
behållsbelopp vid utmätning av lön m.m. (För 2009 gällde KFM A 2008:1). Där
anges att till vanliga levnadsomkostnader, som alltså ska innefattas i normalbelopp-
et, bör räknas i ett hushåll normalt förekommande utgifter. Myndigheten ger ut
meddelanden med information som kompletterar råden. För 2009 gällde KFM M
2008:1. Beträffande tandvård meddelas följande information.

      Normalbeloppet får anses inkludera kostnader för årlig kontroll, enklare tandlagning
      och tandhygienist. Tillägg för tandläkarkostnader kan ske i samband med en större
      behandling av tandläkare. Tillägg bör dock endast göras för åtgärd som av tand-
      läkare bedöms vara nödvändig. Gäldenären bör uppvisa intyg från behandlande
      tandläkare samt ett kostnadsförslag. Av intyget bör framgå att behandlingen är
      nödvändig och att behandlingen, om det finns alternativa behandlingssätt, utgör det
      billigaste alternativet. Av kostnadsförslaget bör framgå den totala kostnaden för
      behandlingen och gäldenärens andel härav samt hur betalning ska ske.
I meddelandet hänvisas till ett avgörande från Göta hovrätt, där de principer som
kommer till uttryck i meddelandet tillämpats (beslut den 24 oktober 2008 i ärende
ÖÄ 2468-08).

Kronofogdemyndighetens möjligheter att i utsökningsmål inhämta
information från tredje man
I 4 kap. 15 § UB regleras tredje mans upplysningsskyldighet i utmätningsmål. Där
framgår att tredje man är skyldig att uppge huruvida gäldenären har fordran hos
honom eller annat mellanhavande med honom, som kan vara av betydelse för
bedömning i vad mån gäldenären har utmätningsbar egendom, och att ange mellan-
havandets närmare beskaffenhet. I förarbetena har uttalats att bestämmelserna i 4
kap. UB gäller även vid utmätning i lön enligt 7 kap. UB, i den mån de kan bli
tillämpliga vid en sådan utmätning (se prop.1980/81:8 s. 342).

Kronofogdemyndighetens möjlighet att inhämta information från tredje man är
inte inskränkt endast till de fall där tredje man enligt 4 kap. 15 § UB är skyldig att
lämna information om sina mellanhavanden med gäldenären. Myndigheten är i
och för sig oförhindrad att ställa allmänna frågor om gäldenärens ekonomi och
anställningsförhållanden exempelvis till grannar eller bekanta till gäldenären. JO
har emellertid tidigare uttalat att omdöme, takt samt hänsyn till gäldenärens person
och personliga omständigheter sätter givna gränser för myndighetens undersökande
verksamhet. Efterforskning av det angivna slaget bör endast komma ifråga i de få-
tal fall då den eftersökta informationen inte kunnat inhämtas genom myndighetens
naturliga upplysningskällor, dvs. genom de register som myndigheten har tillgång
till eller genom samtal med gäldenären (se JO 1985/86 s. 374).
                                                                     Dnr 3834-2009    Sid 4 (6)



I 5 kap. UB finns regler om att viss egendom ska undantas från utmätning, dels
med hänsyn till gäldenärens behov, dels på grund av egendomens särskilda be-
skaffenhet. I 5 kap. 14 § regleras förfarandet vid Kronofogdemyndighetens pröv-
ning av om viss egendom ska undantas från utmätning eller ej. Enligt bestämmel-
sen ska gäldenären lämna de uppgifter som är tillgängliga för honom och som
behövs för Kronofogdemyndighetens prövning. Myndigheten ska vid sin prövning
förfara efter vad som är känt eller kan utrönas utan omgång.

Skydd för den enskildes privatliv
Det allmänna ska värna den enskildes privatliv, 1 kap. 2 § fjärde stycket regerings-
formen. Var och en har vidare rätt till respekt för sitt privatliv enligt artikel 8 i den
europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund-
läggande friheterna. (Jfr vad som anförs om detta i JO 2009/10 s. 398, under av-
snittet Rättslig reglering.)

I 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens om-
råde, som är tillämplig för bl.a. privatpraktiserande tandläkare, framgår att den som
tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso-
och sjukvården inte obehörigen får röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått
veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Att bryta
mot tystnadsplikten är belagt med straff, 20 kap. 3 § brottsbalken. Att främja brott
mot tystnadsplikt, t.ex. genom att söka förmå någon att röja uppgifter som omfattas
av sekretess, är också belagt med straff, 23 kap. 4 § brottsbalken.

Som obehörigt röjande anses enligt den nyss nämnda sekretessbestämmelsen inte
att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Den
som enligt 4 kap. 15 § UB är skyldig att lämna uppgifter till Kronofogdemyndig-
heten kan således inte vägra med hänvisning till tystnadsplikt eller sekretess.

Sekretessen gäller, med undantag för vissa situationer som är utan intresse i detta
sammanhang, inte gentemot den enskilde själv. Den enskilde kan därmed medge
att annars sekretessbelagd information om honom eller henne lämnas ut.

Bedömning
Ärendet gäller förutsättningarna för att medge en gäldenär tillägg till normal-
beloppet för vissa tandvårdskostnader. Kronofogdemyndigheten har som framgått
utarbetat egna principer för sådana tillägg. Principerna ligger väl i linje med
lagstiftningens intentioner och de har även tillämpats i domstol. De bör därför
godtas som gällande rätt.

Den fråga som väckts i JO:s ärende gäller inte heller rimligheten i de villkor
Kronofogdemyndigheten ställt upp utan hur förutsättningarna för att medge
tillägget ska utredas.

Av utredningen i ärendet framgår inte med vilket lagstöd tjänstemannen på
Kronofogdemyndigheten ansåg sig kunna rikta sin förfrågan direkt till AA:s
tandläkare. I den till Kronofogdemyndighetens remissyttrande bifogade rätts-
utredningen har framförts att stöd för förfarandet står att finna i 4 kap. 15 § UB.
                                                                   Dnr 3834-2009   Sid 5 (6)



I huvudkontorets yttrande har däremot framförts att stöd för förfarandet följer av
5 kap. 14 § UB.

Bestämmelsen i 4 kap. 15 § UB om tredje mans upplysningsplikt gäller, enligt vad
som uttalades av lagberedningen, rättsförhållanden mellan gäldenären och tredje
man som avser en utmätningsbar tillgång hos gäldenären (prop. 1980/81:8 s. 412).
Departementschefen anslöt sig till beredningens uppfattning (a. prop. s. 415). I
detta fall gällde saken, som ovan konstaterats, inte efterforskning av gäldenärens
tillgångar utan om gäldenären skulle få tillgodoräkna sig visst tillägg till normal-
beloppet. Det var med andra ord fråga om ett annat slags utredning än den som
avses i 4 kap. 15 § UB.

Bestämmelsen i 5 kap. 14 § UB får anses ge stöd för vissa utredningsåtgärder,
exempelvis tredjemanskontakter, när den i det kapitlet föreskrivna beneficie-
prövningen ska ske. Någon motsvarighet till denna bestämmelse finns inte i 7 kap.
UB, i vilket utmätning av lön särskilt behandlas. Det innebär emellertid inte att
Kronofogdemyndigheten därigenom skulle vara förbjuden att i mål om utmätning
av lön efterfråga information från tredje man. Av 7 kap. 3 § utsökningsförordning-
en (1981:981) följer exempelvis att Kronofogdemyndigheten hos gäldenärens
arbetsgivare eller på annat sätt ska inhämta uppgifter om förhållanden som kan
vara av betydelse vid behandlingen av frågan om utmätning av lön. Det är emeller-
tid av vikt att Kronofogdemyndigheten, innan en sådan tredjemanskontakt tas,
väger behovet av åtgärden mot de nackdelar som den kan medföra.

Ett tillägg till normalbeloppet med hänsyn till gäldenärens särskilda behov görs
i gäldenärens intresse. Det är svårt att se annat än att det då måste åligga gäldenär-
en att påvisa att de faktiska förutsättningarna för att medge tillägget föreligger. I
princip är det alltså gäldenären som har utrednings- och bevisbördan. Det innebär
givetvis inte att Kronofogdemyndigheten kan låta bli att leva upp till allmänna
förvaltningsrättsliga servicekrav, än mindre regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet. Myndigheten är därför bl.a. skyldig att lämna gäldenären upplysningar
om vilka rättsliga regler som gäller och om hur han eller hon ska förfara för att få
sitt önskemål om tillägg prövat. Det kan även vara naturligt att myndigheten på
egen hand inhämtar kompletterande information när detta från handläggningssyn-
punkt ter sig enklare, billigare eller snabbare än att ”gå en omväg” via gäldenären.

I de fall då en utredning, som bedömningen av ett ärende kräver, innefattar
omständigheter av privat eller annars integritetskänslig natur bör en myndighet
dock iaktta särskild försiktighet (jfr JO 2009/10 s. 398). De regler som finns upp-
ställda till skydd för den enskildes privatliv måste respekteras. Det innebär att även
om det för myndigheten ter sig smidigt att agera på egen hand bör den avstå från
detta när det finns skäl att uppfatta åtgärden som integritetskänslig.

I detta fall har Kronofogdemyndigheten utan att inhämta samtycke från gäldenären
vänt sig till dennes tandläkare med frågor av privat natur. Åtgärden har varit dub-
belt integritetskänslig, eftersom den dels för tandläkaren exponerat gäldenärens
ekonomiska situation, dels varit ägnad att för myndigheten röja uppgifter om
gäldenärens medicinska förhållanden. Den uppkomna situationen skulle enkelt ha
                                                                 Dnr 3834-2009   Sid 6 (6)



kunnat undvikas om Kronofogdemyndigheten hade anmodat gäldenären att inkom-
ma med den utredning som krävs samt upplyst honom om att tillägget inte skulle
kunna medges om utredningen inte företeddes. Det hade då legat i gäldenärens
händer att avgöra vilken utredning han önskade förebringa. Han hade därvid även
haft möjlighet att i den utsträckning det var nödvändigt lösa tandläkaren från
hennes tystnadsplikt.

Kronofogdemyndigheten har sammanfattningsvis förfarit felaktigt genom att ta en
direktkontakt med tredje man trots att något sådant behov inte förelegat, varvid
myndigheten brustit i respekt för gäldenärens rätt till skydd för sitt privatliv.

Att döma av den tjänsteanteckning som upprättats hos myndigheten har tjänste-
mannen sökt övertala tandläkaren att trots tystnadsplikten lämna ut information.
Med hänsyn till att någon information ändå inte lämnades ut har jag inte utrett detta
vidare. Jag erinrar dock om att det är straffbart att förmå någon att åsidosätta sin
tystnadsplikt.
