# Poliser har utan stöd i lag ingripit mot två journalister som filmade vid ett polishus, vilket medförde att anskaffarfriheten kränktes

JO 2023-03-22 dnr 3835-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                           2023-03-22              3835-2022       Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Poliser har utan stöd i lag ingripit mot två journalister som filmade
                        vid ett polishus, vilket medförde att anskaffarfriheten kränktes


                          Beslutet i korthet: Poliser ingrep mot två journalister från SVT som filmade vid ett
                          polishus. Polishuset är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen och det är förbjudet att
                          filma eller fotografera det. Under ingripandet hindrade poliserna en av journalisterna
                          från att filma och höll kvar honom på platsen. Journalistens kamera togs i beslag och
                          innehållet i den granskades. Ingripandet dokumenterades inte.
                          Journalistens filmande omfattades av den grundlagsfästa anskaffarfriheten och vid
                          den aktuella tidpunkten var, enligt ett avgörande från Högsta domstolen,
                          skyddslagens ansvarsbestämmelse och därmed sammanhängande regler om beslag
                          inte tillämpliga.
                          JO konstaterar att det därför saknades lagliga förutsättningar att ingripa mot
                          journalisterna i brottsutredande syfte och ta kameran i beslag. JO konstaterar vidare
                          att ingripandet medförde att journalisterna hindrades i sitt arbete och att anskaffar-
                          friheten kränktes.
                          JO ser allvarligt på det inträffade och kritiserar Polismyndigheten för det.

## Bakgrund och anmälan

Polishuset i Rinkeby är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen, vilket innebär att
                        obehöriga inte har tillträde dit. Utöver lagens tillträdesförbud gäller ett särskilt
                        förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom
                        polishuset. I samband med att två journalister (i beslutet benämnda AA och BB)
                        från SVT Nyheter Stockholm (SVT) filmade vid polishuset ingrep poliser mot
                        dem.

                        I en anmälan till JO den 9 maj 2022 förde SVT fram klagomål mot
                        Polismyndigheten och uppgav huvudsakligen följande.

                        Sju beväpnade poliser ingrep mot BB. De skrek att han skulle sluta filma och att
                        det var brottsligt. De tog ifrån BB hans kamera, tog tag i hans handleder och
                        ledde bort honom mot en husvägg. BB förklarade att han arbetade på SVT och
                        visade sin presslegitimation samt pekade på en bil med SVT-logotyp som AA
                        satt i en bit bort. Flera poliser gick och pratade med AA som förklarade att de




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                   Dnr 3835-2022     Sid 2 (6)




filmade inför ett tv-inslag. En av poliserna ifrågasatte om det är till sådant här
skattepengar används, vilket AA tog illa vid sig av.

I samband med att poliserna hanterade BB:s kamera blev han orolig för att den
skulle gå sönder och sa därför att han kunde visa vad han hade filmat. Det var
ett pressat läge och BB gjorde det för att fria sig från misstankar och med
vetskapen att kameran inte innehöll något källskyddat material. Efter en stund
lyckades poliserna få fram bilderna och kunde granska dem och hävdade då att
vissa bildsekvenser var olagliga. Poliserna diskuterade sinsemellan och ringde
några telefonsamtal. Därefter avslutade de ingripandet och återlämnade
kameran till BB. Polisingripandet hindrade BB från att utföra sitt journalistiska
arbete och riskerade att kränka den grundlagsskyddade anskaffarfriheten.

Utredning
Polismyndigheten (juristen CC) yttrade sig den 19 december 2022 efter att
berörda befattningshavare hade fått lämna synpunkter.

Polismyndigheten redogjorde för bakgrunden till händelsen och för
upplysningar från berörda befattningshavare enligt följande.

Poliserna avbröt BB från att filma och ledde honom till polishuset för att
undvika negativ uppmärksamhet. De frågade BB varför han filmade eller
fotograferade. Därefter omhändertog de tillfälligt BB:s kamera och undersökte
innehållet i den. De poliser som deltog i ingripandet mot BB uppfattade inte att
han omgående visade sin presslegitimation eller att han uppgav att han arbetade
för SVT. Under ingripandet hade poliserna kontakt med lokalpolisområdets
säkerhetssamordnare och en person med en arbetsledande funktion där.
Poliserna fick besked om att polishuset är ett skyddsobjekt och att
fotograferingsförbud gäller. Vidare informerade personen med arbetsledande
funktion om att det beslutats att ta BB:s kamera i beslag för att utreda vad han
hade filmat eller fotograferat. Kort därefter framkom det att BB arbetade för
SVT, vilket förmedlades till säkerhetssamordnaren. När säkerhetssamordnaren
återkom med besked om rättsläget avslutades ingripandet och kameran
återlämnades till BB. Polisingripandet mot BB varade i några minuter. Ingen av
poliserna har kunnat komma ihåg att någon ska ha yttrat sig på det sätt som AA
uppgett. Ingripandet har inte dokumenterats.

Polismyndigheten redogjorde därefter för aktuell rättslig reglering och
redovisade sin bedömning.

Enligt Polismyndigheten var syftet med åtgärderna, såvitt har kommit fram, att
utreda om det begåtts brott mot avbildningsförbudet.

Polismyndigheten bedömde att det inte funnits rättslig grund för att hindra BB
från att filma eller omhänderta hans kamera och granska innehållet enbart med
hänvisning till att han avbildade polishuset. Inte heller fanns det grund för att
begränsa BB:s rörelsefrihet. Enligt Polismyndigheten visar inte utredningen att
                                                                      Dnr 3835-2022    Sid 3 (6)




det omedelbart stod klart för poliserna att avbildningen av polishuset skedde i
publiceringssyfte. Polismyndigheten bedömde att utredningen inte visar annat
än att poliserna avbröt ingripandet när det klarlagts att det var en journalist från
SVT som filmade. Utredningen visar inte heller att en polis uttryckt sig på det
sätt som AA uppgett. Det var dock en brist att ingripandet inte dokumenterades.

Avslutningsvis konstaterade Polismyndigheten att det var olyckligt att
ingripandet ledde till att en journalist hindrades från att filma i sitt arbete.

SVT kommenterade Polismyndighetens yttrande.

Polismyndighetens övervakningsfilmer från händelsen har varit tillgängliga för
JO.

Rättslig reglering
Anskaffarfriheten
Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att anskaffa uppgifter i vilket
ämne som helst för att göra dem offentliga i ett massmedium som omfattas av
tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Inga
andra begränsningar får göras i anskaffarfriheten än sådana som uttryckligen
medges av respektive grundlag. (Se 1 kap. 7 § TF och 1 kap. 10 § YGL.)

Rättegångsbalken
Förundersökningsförfarandet regleras i 23 kap. rättegångsbalken (RB). En
förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som
hör under allmänt åtal har förövats (se 23 kap. 1 § första stycket).

I 27 kap. finns bestämmelser om beslag och vissa andra tvångsmedel för att
utreda brott.

Skyddslagen
Skyddslagen ger ett förstärkt skydd för vissa byggnader, anläggningar, områden
och andra objekt (skyddsobjekt) mot viss grov brottslighet (se 1, 3 och 4 §§).
Genom ett särskilt beslut kan det införas ett förbud mot att göra avbildningar av
skyddsobjektet (se 7 § andra stycket). För en överträdelse av avbildnings-
förbudet är det föreskrivet ett straffansvar (se 30 a §).

Enligt Högsta domstolens avgörande NJA 2015 s. 298 var skyddslagens
bestämmelser om ansvar för överträdelse av ett avbildningsförbud och därmed
sammanhängande regler om beslag och förverkande inte tillämpliga när en
avbildning av ett skyddsobjekt gjordes i syfte att publiceras i ett
grundlagsskyddat medium.

Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023 har det införts
bestämmelser i TF och YGL som gör det möjligt att upprätthålla skyddslagens
avbildningsförbud även när det är fråga om anskaffande av uppgifter för
publicering i ett grundlagsskyddat medium (se prop. 2021/22:59).
                                                                 Dnr 3835-2022      Sid 4 (6)




Bedömning
Granskningens inriktning och utgångspunkter
Min granskning gäller ett polisingripande mot två journalister från SVT när de
filmade vid polishuset i Rinkeby. Polishuset är ett skyddsobjekt och det är
förbjudet att avbilda det, t.ex. genom att filma eller fotografera. Under
ingripandet hindrade poliserna en av journalisterna från att filma och höll kvar
honom på platsen. Hans kamera togs i beslag och innehållet i den granskades.

Uppgiften att en polis ifrågasatte att skattepengar användes till AA:s och BB:s
journalistiska verksamhet får inte stöd av utredningen och jag har därför inte
underlag för att göra något uttalande om det.

Polismyndigheten har i sitt yttrande uppgett att, såvitt har kommit fram, syftet
med polisernas åtgärder var att utreda om det begåtts brott mot avbildnings-
förbudet i skyddslagen. Jag gör därför min bedömning utifrån det.

Innan jag redovisar min bedömning konstaterar jag att det saknas
dokumentation från ingripandet. Jag återkommer till detta senare i beslutet men
vill redan här säga att det har försvårat min granskning, vilket naturligtvis är
mycket otillfredsställande.

Polisingripandet saknade stöd i lag och kränkte anskaffarfriheten
Jag har inte anledning att utgå från annat än att BB:s syfte med att filma vid
polishuset var att publicera materialet i ett grundlagsskyddat medium.
Skyddslagens bestämmelser om ansvar och därmed sammanhängande regler om
beslag var vid den aktuella tidpunkten av det skälet inte tillämpliga (se
NJA 2015 s. 298). BB:s filmande vid polishuset omfattades av anskaffarfriheten
och var då alltså inte straffbart enligt skyddslagen. Det saknades därför lagliga
förutsättningar att ingripa mot journalisterna i brottsutredande syfte och ta
kameran i beslag.

Enligt Polismyndigheten visar inte utredningen att det omedelbart stod klart för
poliserna att BB:s filmning av polishuset skedde i publiceringssyfte.
Myndigheten har vidare uppgett att annat inte kommit fram än att poliserna
avbröt ingripandet när de förstod att det var en journalist från SVT som filmade.

Av filmer från övervakningskameror framgår att BB var civilklädd när han
filmade vid polishuset. Jag har därför inga synpunkter på att polisen
konfronterade honom när de uppmärksammade att han filmade.

Det framgår dock att BB visade upp en legitimationshandling och att ett par
poliser gick bort till bilen med SVT-logotyp där AA satt. Jag kan av filmerna
och det som i övrigt kommit fram i ärendet inte dra någon annan slutsats än att
det redan efter en kort stund måste ha stått klart att AA och BB var journalister
från SVT samt att de filmade för ett SVT-inslag. Ingripandet skulle då
omedelbart ha avbrutits och kameran återlämnats till BB. Detta skedde dock
inte. I stället bevakade poliserna AA och BB i ytterligare drygt tio minuter och
                                                                   Dnr 3835-2022     Sid 5 (6)




det innebar att åtminstone BB:s rörelsefrihet begränsades under denna tid.
Vidare granskades innehållet i BB:s kamera. AA och BB hindrades därmed i sitt
journalistiska arbete.

Jag kan således konstatera att polisingripandet saknade stöd i lag och utgjorde
en kränkning av anskaffarfriheten.

Genomsökningen av kameran
Med anledning av att innehållet i kameran granskades direkt på plats vill jag
rent generellt säga att en polis inte får undersöka innehållet i vissa beslagtagna
föremål utan beslut från rätten, undersökningsledare eller en åklagare (se 27
kap. 12 § RB och mitt beslut den 9 november 2022, dnr 2442-2021, med
hänvisningar). Beslutsfattaren får sedan delegera till exempelvis en polis att
genomföra åtgärden.

Något rättsligt giltigt samtycke från BB:s sida att undersöka innehållet i
kameran fanns inte. Den ifrågavarande kameran omfattas enligt min mening av
regleringen i 27 kap. 12 § RB och det har inte gjorts gällande att det delegerats
till de aktuella poliserna att granska innehållet i kameran.

Även om det hade funnits lagliga förutsättningar att ta kameran i beslag och
undersöka innehållet, vilket alltså inte fanns, stred formerna för undersökningen
mot rättegångsbalken.

Avslutande synpunkter och kritik
Beslutet att ta kameran i beslag medförde att en förundersökning inleddes, med
den dokumentationsskyldighet som gäller då (se Lindberg, Straffprocessuella
tvångsmedel, femte uppl. s. 48 med där gjorda hänvisningar samt 23 kap. 21 §
RB och 20 § förundersökningskungörelsen). Trots det har ingen dokumentation
upprättats. Det gör att det inte har gått att klarlägga vilka överväganden de
berörda befattningshavarna gjorde och vilket lagstöd de bedömde fanns. Ur
kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt är detta naturligtvis inte godtagbart.
Avsaknaden av dokumentation kan vidare uppfattas som att de inblandade
befattningshavarna ville dölja det felaktiga ingripandet. Om det var på det sättet
är det självfallet helt oacceptabelt.

Poliser som ingriper mot någon måste alltid ha klart för sig vilka rättsliga
förutsättningar som gäller för ingripandet. Detta är särskilt viktigt när det
handlar om åtgärder som riskerar att hamna i konflikt med grundläggande
principer på yttrandefrihetens område. Polismyndigheten kritiseras för
ingripandet mot journalisterna och för att åtgärderna inte dokumenterades.
Ingripandet medförde att den grundlagsfästa anskaffarfriheten kränktes. Jag ser
allvarligt på det inträffade.
                    Dnr 3835-2022   Sid 6 (6)




Ärendet avslutas.
