# Kritik mot Jönköpings tingsrätt för brister i handläggningen av en begäran att få del av en allmän handling

JO 2023-08-31 dnr 3837-2022

[P]

## BESLUT

Datum               Dnr                    Sid
                                                                          2023-08-31          3837-2022             1 (4)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Jönköpings tingsrätt för brister i handläggningen av en
                        begäran att få del av en allmän handling

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Jönköpings tingsrätt angående
                        handläggningen av en begäran om att få ta del av ett protokoll från en
                        häktningsförhandling. Av anmälan jämte bifogad mejlkorrespondens framgick
                        att hon per mejl begärt att få ta del av protokollet och fått följande svar från
                        tingsrätten.

## Hej!

Har ni utgivningsbevis? Behöver fråga det innan jag skickar
                                häktningsprotokollet.
                                …
                        AA anförde att när hon ifrågasatte uppgiften i tingsrättens mejl fick hon till svar
                        att tingsrättens policy var att häktningsprotokoll bara lämnades ut i elektronisk
                        form till de som kunde uppvisa ett utgivningsbevis och att det var därför frågan
                        hade ställts. I annat fall skickades häktningsprotokoll per post utan att frågan
                        ställdes. Hon anser att det är fel att media på detta sätt får en ”gräddfil” när det
                        gäller tillgången till offentliga handlingar.

## Utredning

JO begärde att Jönköpings tingsrätt skulle yttra sig över anmälan och lämna
                        upplysningar om handläggningen. Av yttrandet skulle särskilt framgå hur
                        handläggningen förhöll sig till 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen, TF.

                        Jönköpings tingsrätt lämnade genom lagmannen BB in ett yttrande där bl.a.
                        följande framgick.

                                Upplysningar från tingsrätten
                                Tingsrätten gör alltid en lämplighetsbedömning av på vilket sätt en allmän
                                handling ska lämnas ut. Tingsrätten har tagit fram riktlinjer för detta.
                                Tingsrättens tidigare E-postpolicy innehöll en lathund som sammanfattade de
                                lämplighetsöverväganden som tingsrätten gjort utifrån handlingstyp och kategori
                                av person som efterfrågar handlingen. Enligt den tidigare E-postpolicyn gjorde



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                        Dnr 3837-2022        Sid 2 (4)




      tingsrätten skillnad på mediabolag med och utan utgivningsbevis vid val av sätt
      för utlämnande … Frågan om utgivningsbevis motiverades alltså av detta.
      –––
      Tingsrättens yttrande
      Det kan … konstateras att tingsrätten efterfrågat utgivningsbevis vid det aktuella
      tillfället och att detta skedde utifrån en tillämpning av tingsrättens tidigare
      e-postpolicy. Frågan ställdes av handläggaren för att kunna bedöma om
      utlämning av handlingen kunde ske via e-post. Detta ligger helt i linje med de
      rutiner som tingsrätten tillämpade vid tidpunkten. Visserligen hade nya riktlinjer
      beslutats den 28 mars 2022 men de hade ännu inte hunnit implementeras enligt
      den plan som gällde för det. Det framgår av e-postkorrespondensen att
      beställaren även informerades om att utlämning kunde ske via brevpost utan att
      tingsrätten då skulle behöva ställa frågan om utgivningsbevis.
      Integritetsskyddsaspekter ska beaktas vid valet av utlämnandeform, till exempel
      om det är fråga om känslig information. Vid framtagandet av de riktlinjer som nu
      tagits fram och tillämpas av tingsrätten har bedömningen gjorts att dessa aspekter
      beaktas genom att säkerställa nivån på den säkerhetslösning som används vid
      e-postbefordran.
      […]
      För att kunna upprätthålla krav på informationssäkerhet och skydd av
      personuppgifter är det vid utlämnande av allmän handling relevant att ta hänsyn
      till hur beställaren förväntas hantera de efterfrågade handlingarna. För att
      underlätta bedömningen använder sig tingsrätten av riktlinjer där hänsyn tas till
      kategori av beställare. För att kunna göra rätt avvägning kring lämpligheten av
      e-postbefordran har frågan om utgivningsbevis behövt ställas. För det fall
      beställaren inte velat svara har vanlig postbefordran erbjudits (för att detta ska
      kunna ske måste å andra sidan en postadress efterfrågas) och ytterst har funnits
      möjlighet att ta del av handlingen på plats i tingsrättens lokaler. Tingsrätten har,
      även med beaktande av det så kallade efterforskningsförbudet i 2 kap. 18 §
      tryckfrihetsförordningen, gjort avvägningen att frågan behövt ställas för att
      kunna göra rätt val av utlämnandesätt.
      Som framgått efterfrågas inte längre denna uppgift i motsvarande situation
      eftersom våra riktlinjer numera ändrats och tingsrätten i mycket högre
      utsträckning än tidigare lämnar ut handlingar via e-post till alla kategorier av
      beställare.
AA kommenterade yttrandet.

Rättsliga utgångspunkter
Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar till främjande av ett fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning (se 2 kap. 1 § TF). Denna rätt får
begränsas endast under vissa förutsättningar, t.ex. om det är påkallat med
hänsyn till skyddet för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (se
2 kap. 2 § första stycket 6 TF). En allmän handling som får lämnas ut, dvs. som
inte omfattas av sekretess, ska tillhandahållas genast eller så snart det är möjligt
(se 2 kap. 15 § TF).

En myndighet får inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän
handling efterforska vem denne är eller vilket syfte han eller hon har med sin
begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna
pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut (se 2 kap. 18 § TF).
                                                                   Dnr 3837-2022        Sid 3 (4)




Bestämmelsen ger uttryck för det s.k. efterforskningsförbudet och gäller alltså
vid en prövning av om en allmän handling får lämnas ut eller inte. Den innebär
att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar utan att behöva uppge
vem han eller hon är eller vad handlingen ska användas till (det s.k.
anonymitetsskyddet). Om det med hänsyn till sekretess är en förutsättning att
myndigheten kan bedöma vad ett utlämnande kan leda till får den som begär att
få ut handlingen välja mellan att berätta vem han eller hon är och vad
handlingen ska användas till eller avstå från att få del av den (se Lenberg m.fl.,
Offentlighets- och sekretesslagen [2023, version 27, JUNO], kommentar till
2 kap. 18 § TF).

Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd
avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas
ut. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer
av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än
utskrift. (Se 2 kap. 16 § första stycket TF.) Syftet med det utskriftsundantaget är
att förhindra att utlämnande av uppgifter behandlas automatiserat på ett sätt som
kan medföra otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet (se
prop. 1973:33 s. 85 f.). En myndighet kan trots utskriftsundantaget välja att
tillhandahålla allmänna handlingar i elektronisk form. Detta förutsätter dock att
det inte finns något förbud mot sådant utlämnande. (Se Heuman, Tryckfrihets-
förordningen 2 kap. 16 §, Lexino 2022-07-29 [JUNO]).

Om det är lämpligt får en handling skickas med telefax eller elektronisk post
eller på annat sätt tillhandahållas i elektronisk form (se 10 § förordningen
[2003:234] om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m.). Frågan
om huruvida en begärd handling ska skickas till sökanden via mejl eller i annan
elektronisk form är alltså ytterst en lämplighetsfråga som avgörs av
myndigheten. JO har tidigare uttalat att denna bedömning bör göras från fall till
fall och att myndigheten alltså inte bör utfärda några generella direktiv i frågan
(se t.ex. JO 1994/95 s. 63 och JO:s beslut den 26 juni 2013, dnr 6403-2011).

Bedömning
I samband med att AA begärde ut ett häktningsprotokoll från Jönköpings
tingsrätt efterfrågade tingsrätten ett utgivningsbevis. Tingsrätten har förklarat att
frågan ställdes för att bedöma om handlingen kunde lämnas ut via mejl. Frågan
tog alltså inte sikte på om handlingen kunde lämnas ut, utan endast i vilken
form som utlämnandet kunde ske.

Som framgår av den redovisade rättsliga regleringen har en domstol inte en
skyldighet att lämna ut en handling elektroniskt (jfr också Högsta domstolens
beslut i mål Ö 327-23 p. 11). Det kan dock ske som en serviceåtgärd.
Domstolen får i sådana fall göra bedömningen om det bl.a. med hänsyn till t.ex.
handlingens innehåll och informationssäkerhetsaspekter är lämpligt att
handlingen lämnas ut på det sättet.
                                                                 Dnr 3837-2022       Sid 4 (4)




Om en myndighet ställer frågor för att bedöma om en handling kan lämnas ut
elektroniskt är det enligt min mening viktigt att den enskilde samtidigt tydligt
informeras om att handlingen kan lämnas ut per post eller läsas på plats i
domstolens lokaler utan att sådana frågor behöver besvaras. I remissvaret har
framhållits att AA informerades om att handlingen kunde lämnas ut via
brevpost utan att tingsrätten då skulle behöva ställa frågan om utgivningsbevis.
Denna information lämnades dock först sedan hon hade ifrågasatt att tingsrätten
frågat efter ett utgivningsbevis. Så som frågan ställdes gav den därför snarast
intryck av att uppvisande av att ett utgivningsbevis var ett villkor för att
handlingen över huvud taget skulle lämnas ut, och mejlet kunde uppfattas som
att tingsrätten efterforskade syftet med AA:s begäran. Även om det inte var
avsikten med frågan har den därför enligt min mening varit oförenlig med de
syften som bär upp efterforskningsförbudet i 2 kap. 18 § TF. Tingsrätten kan
inte undgå kritik för utformningen av det aktuella mejlet.

Jag har inte anledning att ifrågasätta tingsrättens uppgift om syftet med att
efterfråga ett utgivningsbevis. Eftersom ett häktningsprotokoll i regel innehåller
integritetskänsliga och extra skyddsvärda personuppgifter finns det inte sällan
skäl att särskilt överväga effekterna av ett elektroniskt utlämnande av en sådan
handling. En sådan bedömning ska emellertid göras från fall till fall. Generella
interna direktiv såvitt avser vilka som får, eller inte får, motta handlingar på
annat sätt än per post bör alltså enligt min mening inte förekomma (jfr det
tidigare nämnda JO-beslutet). Som framgår av tingsrättens remissvar gällde
emellertid redan vid tidpunkten för AA:s begäran en ny rutin för utlämnande av
handlingar elektroniskt. Jag har inte tagit del av de nya rutinerna och finner
därför inte skäl att göra några ytterligare uttalanden i denna del.

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson




Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Lovisa Cronstedt. Byråchefen Johan
Thorblad har deltagit i beredningen.
