# Ett på JO:s initiativ upptaget ärende angående möjligheterna för intagna i kriminalvårdsanstalt att studera

JO 2001-08-31 dnr 3843-2000

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2001-08-31              3843-2000              1 (3)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Ett på JO:s initiativ upptaget ärende angående möjligheterna för intagna
                        i kriminalvårdsanstalt att studera


                        I ett beslut den 31 augusti 2001 anförde JO Pennlöv följande.

## Initiativet

I en artikel i Dagens Nyheter den 6 november 2000 med rubriken Fångar nekas
                        utbildning stod bl.a. följande att läsa.

                        Under 90-talet skars antalet utbildningstimmar på landets fängelser ned med en
                        tredjedel. Möjligheterna att studera varierar mycket från anstalt till anstalt.
                        Visionen är att alla intagna skall få möjlighet att läsa in gymnasiekompetens men
                        man är mycket långt därifrån idag. En studieledare för anstalterna i
                        Malmöregionerna uppger att fångarna inte kan erbjudas den utbildning de behöver
                        och vill ha. Till följd av hårda sparkrav har komvuxundervisningen på anstalterna
                        ersatts av korrespondenskurser. Systemet med kurser på distans innebär att examen
                        hänger på en enda stor tenta efter ett års undervisning. På Kriminalvårdsverket
                        arbetar man just nu fram en plan för att säkra utbildningens kvalitet.

## Utredningen

Med anledning av artikeln infordrades ett yttrande från Kriminalvårdsstyrelsen. I
                        sitt svar den 22 december 2000 anförde t.f. generaldirektören AA följande.
                                  Under den senaste femårsperioden (1995–1999) har deltagandet i klientutbildning
                                  varit ganska konstant, ca 15 procent, av den totala tiden som de intagna i anstalt är
                                  sysselsatta. Klientutbildning utgör tillsammans med arbetsdrift, intern service,
                                  brotts- och missbruksrelaterade program samt annan strukturerad verksamhet
                                  kriminalvårdens programverksamhet. De intagnas deltagande i arbetsdrift och
                                  internservice uppgår till cirka 60 procent av sysselsättningstiden.
                                  Antalet timmar för klientutbildning under ovannämnda tidsperiod har successivt
                                  minskat från 1 017 timmar per år 1995 till 845 timmar per år 1999. Under denna tid
                                  har även den totala sysselsättningstiden minskat från 6 779 timmar per år 1995 till 5
                                  720 timmar per år 1999. En av förklaringarna till minskningen är att den totala
                                  fångpopulationen också har minskat på grund av att merparten dömda till högst tre
                                  månaders fängelse avtjänar sina straff genom intensivövervakning med elektronisk
                                  kontroll. År 1995 var antalet nyintagna i anstalt 13 644 och år 1999 var antalet 9
                                  300. Intensivövervakning infördes i hela landet den 1 januari 1997. En annan




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 3843-2000      Sid 2 (3)



      förklaring är att kriminalvården under nämnda tid haft stora besparingskrav, vilket
      påverkat omfattningen av den totala programverksamheten.
      Enligt en undersökning utförd av Kriminologiska Institutionen, Stockholms
      universitet (Fångars levnadsförhållanden, 1999) är fångars utbildningsnivå
      generellt mycket låg. Av den framgår att 15 procent saknar fullbordad utbildning
      jämfört med 0,3 procent i befolkningen och att mindre än hälften (46 %) av fångarna
      har utbildning över lägsta obligatoriska nivå jämfört med befolkningens 84 procent.
      Dessa siffror bekräftar kriminalvårdens uppfattning att utbildningsbehovet är stort.
      Målsättningen är att erbjuda alla intagna som har behov av det möjlighet att studera
      på grundskole- och gymnasienivå.
      Kriminalvården upphandlar all klientutbildning enligt lagen om offentlig
      upphandling. Upphandlingen baseras på fångpopulationens behov på en generell
      nivå, vilket gör att grundläggande utbildning upphandlas mest frekvent (ca 56
      procent av utbildningen). Upphandlingen sker i regel för två år vilket gör att det kan
      vara svårt att tillgodose enskilda behov av utbildning eftersom intagningen i anstalt
      sker kontinuerligt. Härutöver tillkommer andra försvårande faktorer när det gäller att
      tillgodose de behov intagna har.
      Ungefär två tredjedelar av de intagna har strafftider som understiger sex månader,
      vilket betyder en verkställighetstid på fyra månader eller mindre. Under denna tid
      skall utredning av de individuella behoven göras så att verkställigheten kan utnyttjas
      på bästa sätt och frigivningen förberedas. Tiden i anstalt begränsar möjligheten att
      studera, och cirka 20 procent av dömda med nämnda strafftider deltar i någon form
      av utbildning, vilket kan jämföras med cirka 45 procent av dem som är dömda till ett
      år och däröver.
      En fjärdedel av de intagna i anstalt är utländska medborgare och representerar
      tillsammans ungefär 100 nationaliteter. Möjligheterna för dem att delta i studier är
      därför begränsade. De vanligaste studierna omfattar svenska och engelska språken
      och datautbildning.
      Nästan 60 procent av de nyintagna i anstalt är narkotikamissbrukare. Skadorna av
      missbruket medför koncentrationssvårigheter, vilket kan utgöra ett hinder för att
      delta i lärarledda studier. Olika insatser som syftar till behandling har hög prioritet,
      såsom deltagande i missbruksrelaterade program, vistelse på motivationsavdelning
      och i vissa fall vistelse under de sista månaderna av verkställigheten på
      behandlingshem.
      Förflyttningar till andra anstalter gör att påbörjad utbildning inte alltid kan fortsätta
      på nästa anstalt.
      För att på ett bättre sätt svara upp mot de intagnas behov och för att kunna ge ökad
      tillgänglighet till utbildning kommer kriminalvården under 2001 att utreda
      förutsättningarna för att införa internetbaserad utbildning. Fördelarna är att oavsett
      förflyttning till annan anstalt kan studierna fortsätta. Möjligheterna att även efter
      frigivning studera ökar också.
      Under innevarande år har Kriminalvårdsstyrelsen utarbetat ett system för
      kvalitetsledning. Utbildning i detta kommer att genomföras för personal vid
      kriminalvårdens samtliga 36 myndigheter under år 2001. Systemet ger vägledning
      för hur en god inlärningsprocess skall planeras, genomföras, följas upp, utvärderas
      och förbättras.
      Kriminalvårdsstyrelsen har den 19 december 2000 beslutat att avsätta medel för
      forskning med syfte att utvärdera klientutbildningen inom kriminalvården med fokus
      på klienter och utbildningens organisation. Vidare har beslutats att uppdraget skall
      utföras av Göteborgs universitet. Uppdraget beräknas pågå till december månad
      2001.

Bedömning
Enligt 4 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) skall kriminalvården
i anstalt utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga
                                                                  Dnr 3843-2000   Sid 3 (3)




följder av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det kan ske utan att
kravet på samhällsskydd eftersätts bör verksamheten från början inriktas på
åtgärder som förbereder den intagne för tillvaron utanför anstalten. Enligt 10 §
samma lag skall en intagen under arbetstid ges möjlighet till arbete, undervisning,
utbildning, arbetsträning, viss särskilt anordnad programverksamhet eller annan
lämplig sysselsättning som såvitt möjligt främjar utsikterna för honom att efter
frigivningen inordna sig i samhället.

Av Kriminalvårdsstyrelsens remissvar framgår att utbildningsnivån bland de
intagna i anstalt generellt sett är väsentligt lägre än hos resten av befolkningen i
landet. Samtidigt är utbildning och kunskaper idag i än högre grad än tidigare en
förutsättning för möjligheterna att kunna få arbete och ett ordnat socialt liv. Av
kriminalvårdsmyndighetens remissvar framgår att kriminalvården under senare år i
vart fall delvis till följd av besparingar har drabbats av försämringar när det gäller
de intagnas möjligheter att studera. Enligt min mening är denna utveckling både
beklaglig och oroande. Den på detta sätt försämrade kvaliteten på kriminalvården
minskar i hög grad de intagnas förutsättningar för återanpassning i samhället, vilket
självfallet också är olyckligt från samhällsekonomisk synpunkt på längre sikt.

Kriminalvårdsstyrelsen har redogjort för vissa åtgärder som har vidtagits och som
kommer att genomföras i syfte att bättre kunna tillgodose de intagnas behov av
utbildning. Det rör sig till stora delar om att utreda vad som i framtiden bör göras
för att förbättra situationen. Jag kommer med intresse att följa vad de planerade
åtgärderna resulterar i.
