# Fråga bl.a. om i vilken utsträckning en förälder som inte är vårdnadshavare har rätt att få del av information rörande barnets
skolgång

JO 2003-05-07 dnr 3853-2001

## Beslut

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                      Sid
                                                                       2003-05-07          3853-2001               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga bl.a. om i vilken utsträckning en förälder som inte är
                        vårdnadshavare har rätt att få del av information rörande barnets
                        skolgång

                        Anmälan m.m.
                        I en anmälan till JO gjorde AA gällande att skolinspektören i Södertälje kommun
                        BB brutit mot tystnadsplikten genom att lämna ut ett brev som hon skrivit i
                        egenskap av mor och ensam vårdnadshavare. Genom ett beslut den 11 september
                        2001 (JO dnr 3242-2001) skrev JO av ärendet på grund av att anmälan var för
                        allmänt hållen. I beslutet upplyste JO vidare att AA var oförhindrad att lämna in en
                        ny anmälan med mer preciserade uppgifter.

                        I en ny skrivelse till JO (dnr 3853-2001) anmälde AA på nytt skolinspektören BB
                        för brott mot sekretesslagen och anförde i huvudsak följande. I april 2001 fick hon
                        ensam vårdnaden om sin dotter. Trots att dotterns far inte var vårdnadshavare
                        krävde han av skolan att få delta i utvecklingssamtal och att få tillgång till all övrig
                        information rörande dottern. Hon fick inget besked om dessa önskemål trots att
                        skolan kände till att hon ensam hade vårdnaden. Skolledningen fick av
                        grundskolesamordnaren CC och BB uppgift om att alla föräldrar oavsett vårdnad
                        har lika rätt till information. Dotterns lärare blev ålagd att inbjuda fadern till
                        utvecklingssamtal och informera om allt som rörde dottern. Inte heller detta fick
                        hon besked om. På avslutningsdagen den 13 juni befann sig fadern i klassrummet
                        och förde samtal med läraren. På förfrågan härom fick hon till svar att alla föräldrar
                        skulle ha samma information och att hon skulle vända sig till skolledningen.
                        Dottern visade senare en inbjudan till utvecklingssamtal med fadern. Denna
                        inbjudan hade dottern fått ”bakom hennes rygg” av klassläraren. Efter kontakt med
                        skolledningen blev hon lovad att inget skulle hända under sommarlovet. Dagen
                        före midsommarafton fick hon en skrivelse från bitr. rektorn i skolan som
                        underrättade henne om att fadern hade rätt till utvecklingssamtal och information
                        rörande dottern. Hon skrev då den 11 juli 2001 till fyra befattningshavare vid
                        utbildningskontoret i Södertälje kommun och redovisade de problem skolans
                        handläggning av kontakterna med fadern fått för dottern. Ingen svarade på brevet. I
                        mitten på augusti fick hon äntligen tag på skolinspektören. Hon fick inga klara
                        besked om hur skolan skulle göra. Sedan fadern fått vetskap om brevet krävde han
                        att få ta del av det. Skolinspektören lämnade därefter ut brevet utan att underrätta


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                       Dnr 3853-2001    Sid 2 (5)




henne härom. Hon fick sedan klart för sig att fadern låtit dottern läsa brevet.
Skolinspektören ansåg sig inte ha gjort något fel utan hänvisade till
offentlighetsprincipen.

## Utredning

Utredning
Utbildningsnämnden i Södertälje kommun anmodades att göra en utredning och
yttra sig över vad som framförts i AA:s anmälan. Utbildningsnämnden åberopade
som remissvar ett av utbildningschefen DD upprättat yttrande med följande
innehåll (åberopade bilagor här utelämnade, JO:s anm.).

      1.
      I början av juni månad 2001 kontaktade EE (barnets far, JO:s anm.)
      grundskolesamordnaren CC angående rätten att få information om dottern FF:s
      skolsituation. EE som inte är dottern FF:s vårdnadshavare önskade att få samma
      information från skolan som AA, FF:s vårdnadshavare. CC kontaktade skolans
      rektor GG för att diskutera ärendet.
      CC hade tidigare i ett liknande ärende rådfrågat dåvarande stadsjuristen i Södertälje
      kommun, HH och fått besked att skolan kan inbjuda även den förälder som inte är
      tilldömd vårdnaden till utvecklingssamtal såvitt det inte kan bedömas vara menligt
      för barnet. CC gjorde därför tillsammans med skolinspektören BB bedömningen att
      EE:s begäran kunde tillgodoses.

      2.
      Skolledningen vid Brunnsängskolan inbjöd 2001-06-20 EE till utvecklingssamtal.
      Se bilaga 1.

      3.
      AA lämnade muntligt till skolinspektören BB samt i brev daterat 2001-07-11 till
      BB, grundskolesamordnaren CC, rektor GG samt biträdande rektorn JJ synpunkter
      angående skolans sätt att hantera ärendet. Se bilaga 2.

      4.
      Med anledning av ovanstående kontaktade skolinspektör BB stadsjuristen KK samt
      Skolverkets jurist LL för att klargöra om kommunen hade hanterat ärendet på ett
      felaktigt sätt samt för att rådgöra om ärendets fortsatta handläggning. Därvid gjordes
      bedömningen att endast AA som ensam vårdnadshavare kan få den information som
      ges vid ett utvecklingssamtal, men att EE kan få en begränsad information och FF:s
      studieresultat. Detta meddelades GG som omedelbart lät återkalla inbjudan till
      utvecklingssamtal med EE. Se bilaga 3.

      5.
      Med anledning av att inbjudan till utvecklingssamtal med EE återkallades bad EE
      om att få ta del av AA:s brev enligt bilaga 2.

      6.
      Stadsjuristen KK gjorde en sekretessbedömning av handlingen som därefter
      utlämnades till EE av skolinspektör BB.

      7.
      AA och EE informerades av skolinspektör BB om skolans informationsskyldighet
      angående dottern FF:s skolgång. Se bilaga 4 a och 4 b.
                                                                    Dnr 3853-2001   Sid 3 (5)



      8.
      Skolan har lämnat information till AA och EE enligt ovanstående.
AA kommenterade remissvaret.

I beslut den 7 maj 2003 anförde JO André följande.

## Bedömning

Bedömning
Utlämnandet av brevet
Sekretessen på skolans område regleras i bestämmelserna i 7 kap. 9 §
sekretesslagen (1980:100). För uppgift som hänför sig till psykologisk
undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden
hos psykolog eller kurator gäller, enligt paragrafens första stycke, sekretess om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider men. Här råder ett omvänt skaderekvisit vilket innebär
presumtion för sekretess. Vidare gäller enligt paragrafens andra stycke sekretess
dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev
eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om
det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs. Här gäller sekretessen med ett rakt skaderekvisit, dvs. med en
presumtion för offentlighet. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i
annat ärende som nu har nämnts.

Det aktuella brevet har givits in till skolkontoret av AA och rör bl.a. dotterns
skolgång. Brevet omfattas därmed av bestämmelserna om allmänna handlingar i
tryckfrihetsförordningen (TF) och skall på begäran lämnas ut om hinder inte
föreligger till följd av bestämmelse om sekretess. Den sekretessregel som kan
komma i fråga här är bestämmelsen i 7 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen. Av
utredningen framgår att skolkontoret prövat om brevet omfattats av sekretess och
därvid funnit att sekretess inte utgjort hinder mot ett utlämnande. Beslutet att lämna
ut den efterfrågade handlingen är därmed grundat på ett ställningstagande från
förvaltningens sida. JO tar regelmässigt inte upp sådana bedömningsfrågor till
prövning. Vad AA i denna del anfört föranleder därför inget ytterligare uttalande
eller någon annan åtgärd från min sida.

Rätten för förälder som inte är vårdnadshavare att delta i utvecklingssamtal
m.m.
För att kunna utöva umgänge med ett barn är det viktigt att en förälder hålls
informerad om frågor som rör barnets förhållanden. Den förälder som inte är
vårdnadshavare bör inte framstå som en utomstående person utan som en person
som kan leva med i barnets vardag så att barnet på ett naturligt sätt kan vända sig
också till den föräldern i olika frågor. I 6 kap. 15 § första stycket föräldrabalken
stadgas därför att vårdnadshavaren som regel till umgängesföräldern skall lämna
sådana upplysningar rörande barnet som kan främja umgänget. Hit hör uppgifter
om barnets skolgång m.m. (prop. 1990/91:8 s. 63 f.).
                                                                    Dnr 3853-2001   Sid 4 (5)




När det gäller barnets skolgång har dessutom skolan en skyldighet att informera
föräldrarna om elevernas studier och utveckling. I 1994 års läroplan för det
obligatoriska skolväsendet anges bl.a. att läraren skall samverka med och
fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och
kunskapsutveckling. I läroplanen anges vidare att rektor har ansvaret för att
formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna
får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ. De
angivna avsnitten ur läroplanen (2.4 och 2.8) avser båda föräldrarna, oavsett om det
är båda eller endast en av dem som har den rättsliga vårdnaden om barnet.
Bestämmelserna om samverkan kan dock komma i konflikt med reglerna i
föräldrabalken om vårdnadshavarens bestämmanderätt, t.ex. i de fall där en
vårdnadshavare motsätter sig att den förälder som inte har vårdnaden träffar barnet
i skolan (se bl.a. JO:s beslut den 12 februari 1998; dnr 20-1997).

Av den i remissvaret åberopade skrivelsen från den 20 juni 2001, vari
skolledningen genom biträdande rektorn JJ inbjöd EE till utvecklingssamtal,
framgår bl.a. att EE tidigare inbjudits till ett utvecklingssamtal som skulle äga rum
den 15 juni 2001. Detta möte kom emellertid aldrig till stånd till följd av att
inbjudan till såväl EE som FF kom för sent och att AA inte blev underrättad om
mötet i god tid. Vidare framgår av skrivelsen att EE skulle få all information kring
FF:s skolgång och inbjudan till utvecklingssamtal, föräldramöten och andra
evenemang som bl.a. skolavslutningar. Slutligen framgår av skrivelsen att skolan
föreslog två nya tider i samband med skolstarten i augusti för ett utvecklingssamtal
med EE och FF. Detta möte inställdes genom skrivelse den 13 augusti 2001 från JJ
till bl.a. AA och EE.

Av utredningen framgår inte närmare vilka kontakter som förekommit mellan
skolan och AA i anledning av att EE i början av juni 2001 framförde önskemål till
skolan om att få information om dotterns skolgång. Enligt anmälan reste AA i vart
fall den 13 juni 2001, då EE kom till skolavslutningen, invändningar mot EE:s
närvaro i skolan men fick då endast beskedet att vända sig till skolledningen. Av

## Anmälan och bakgrund

anmälan framgår inte när AA vände sig till skolledningen. Saken har inte heller
närmare berörts i remissvaret till JO.

En skola kan inte mot vårdnadshavarens vilja låta en umgängesförälder deltaga i ett
utvecklingssamtal med barnet. Av remissvaret framgår att skolledningen tidigare
sett sig oförhindrad att låta den förälder som inte är vårdnadshavare deltaga i
utvecklingssamtal såvitt det inte bedöms vara menligt för barnet. Vid en sådan
bedömning har vårdnadshavarens inställning självfallet betydelse. Av remissvaret
kan emellertid inte utläsas att skolledningen, innan inbjudan skickades till EE,
efterhörde om AA hade några invändningar. Detta borde givetvis ha skett. Med
hänsyn till att inbjudan återtogs efter det att AA klargjort sin inställning i brevet av
den 11 juli 2001 låter jag det bero med den kritik som ligger i detta uttalande.

Besvarandet av AA:s brev
AA har även klagat över att ingen på utbildningskontoret besvarade hennes brev av
den 11 juli 2001.
                                                                 Dnr 3853-2001   Sid 5 (5)




I en skrivelse den 13 augusti 2001, ställd till bl.a. AA och EE, underrättade JJ med
hänvisning till AA:s brev mottagarna om att skolan återkallade erbjudandet om
utvecklingssamtal samt direktinformation till EE i avvaktan på ett korrekt besked
från kommunens jurist. I ett e-meddelande, som enligt remissvaret till JO därefter
sänts till AA, har BB lämnat besked i olika frågor rörande bl.a. sekretess och
information till den förälder som inte är vårdnadshavare. Enligt e-meddelandet
erbjöd sig BB också att i telefon vidare diskutera de aktuella frågorna.
Handläggningen får därmed anses uppfylla det i förvaltningslagen (1986:223)
uppställda kravet på uppgifts- och serviceskyldighet och föranleder därför inget
vidare uttalande från min sida.

___________________

Ärendet avslutas.
