# Pensionsmyndigheten kritiseras för att en underrättelse om ett återkravsbeslut inte innehöll uppgift om beslutsfattarens namn

JO 2022-05-10 dnr 3869-2019

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                          2022-05-10             3869-2019          Sid 1 (5)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Pensionsmyndigheten kritiseras för att en underrättelse om ett
                        återkravsbeslut inte innehöll uppgift om beslutsfattarens namn


                          Beslutet i korthet: Pensionsmyndigheten beslutade att en enskild skulle betala
                          tillbaka viss ersättning. Av underrättelsen om beslutet som skickades till den enskilde
                          framgick inte namnet på beslutsfattaren. JO tar i beslutet ställning till om det var
                          förenligt med förvaltningslagen att utelämna beslutsfattarens namn.
                          JO konstaterar att förvaltningslagen inte innehåller något uttryckligt krav på att
                          beslutsfattarens namn ska framgå av underrättelsen men att det ändå kan finnas
                          goda skäl för det med hänsyn till bl.a. beslutets karaktär och den enskildes intressen.
                          Enligt JO bör i sammanhanget vikt läggas vid förvaltningslagens primära syfte att
                          värna den enskilde och vid vad som följer av kravet på god förvaltning.
                          I det aktuella fallet var det fråga om ett återkrav dvs. ett beslut som var betungande
                          för den enskilde och som fattats efter en individuell bedömning. Ett beslut om återkrav
                          är enligt JO av en sådan karaktär att den enskilde typiskt sett har intresse av att få
                          veta vem som har fattat beslutet.
                          Med utgångspunkt i det medborgarperspektiv som ska prägla den offentliga
                          förvaltningen anser JO att beslutsfattarens namn bör framgå direkt av den handling
                          genom vilken den enskilde underrättas om ett återkravsbeslut.
                          Pensionsmyndigheten kritiseras för att den underrättelse som skickades till den
                          enskilde i det granskade fallet saknade uppgift om beslutsfattarens namn.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Pensionsmyndigheten och anförde att hon
                        fått ett beslut om återkrav som inte var utformat enligt förvaltningslagens regler
                        eftersom det bl.a. saknades uppgifter om beslutsfattarens namn.

                        AA bifogade beslutsunderrättelsen till sin anmälan. Den inledande delen av
                        underrättelsen avslutades med frasen ”Med vänlig hälsning
                        Pensionsmyndigheten”. Underrättelsen innehöll inte någon uppgift om vem som
                        varit beslutsfattare i ärendet.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                            Dnr 3869-2019      Sid 2 (5)




Utredning
JO uppmanade Pensionsmyndigheten att yttra sig över det som AA anfört om
att beslutsfattarens namn inte framgick av beslutet samt att redogöra för sin
bedömning av hur beslutets utformning stämmer överens med 31 §
förvaltningslagen (FL).

Pensionsmyndigheten redovisade viss rättslig reglering och uttalanden i
propositionen till förvaltningslagen. Myndigheten förde därutöver fram
följande:

      Den 29 mars 2016 beslutade Pensionsmyndighetens dåvarande generaldirektör Rikt-
      linjer för kommuniceringsbrev och beslutsbrev i Pensionsmyndighetens
      försäkringsärenden, i dagligt tal Beslutsmodellen. Syftet med Beslutsmodellen är
      bland annat att skapa förutsättningar för att Pensionsmyndighetens
      kommuniceringsbrev och beslutsbrev ska vara lätta att läsa och förstå för
      mottagare. De ska också hålla en hög rättslig kvalitet och uppfylla kraven på god
      förvaltningsstandard. Slutligen ska modellen skapa enhetliga och likformiga
      beslutsbrev.
      Pensionsmyndigheten har under en längre tid haft problem med långa
      handläggningstider. Framför allt gäller det i våra ärenden om bostadstillägg samt
      återkrav. Vi har därför arbetat med att ta fram olika metoder för att underlätta och
      förkorta handläggningen av dessa ärenden. Vi försöker bland annat i görligaste
      mån att automatisera handläggningen. För att inte ett ärende ska vara beroende av
      en särskild person, kan även fler än en handläggare vara del av handläggningen av ett
      ärende.
      Det är viktigt att den enskilde har möjlighet att ta kontakt med beslutsfattaren i ett
      ärende. Den enskilde har därför alltid rätt att få del av uppgiften om vem som har
      beslutat i hens ärende samt vilka andra som har haft ett avgörande inflytande i
      ärendet. Pensionsmyndigheten har dock tolkat lagstiftningen så att vi inte alltid
      behöver ange beslutsfattaren i det beslut som vi skickar till den enskilde.
      Beslutsfattaren kan istället antecknas digitalt i journalen, vilket har skett i det nu
      aktuella ärendet.
      Pensionsmyndigheten menar därför att vi har följt gällande lagstiftning vad gäller
      underskrift av beslut och andra handlingar. AA har möjlighet att få del av vem
      som har fattat beslut i hennes ärende genom att kontakta vår kundservice.
      Berörda befattningshavare har beretts tillfälle att lämna synpunkter. De har inte
      haft något att anföra utöver det som vi angett i detta yttrande.
AA kommenterade remissvaret.

JO begärde in journalanteckningarna i AA:s ärende samt de riktlinjer för bl.a.
beslutsunderrättelser som Pensionsmyndigheten hänvisar till i remissyttrandet.

Bedömning
Utgångspunkter och granskningens inriktning
Av utredningen i ärendet framgår att AA hade fått möjlighet att lämna
synpunkter på Pensionsmyndighetens förslag till beslut om återkrav. En
namngiven tjänsteman gjorde därefter följande journalanteckning i AA:s
ärende: ”Kunden inte hört av sig. Fattar nu beslut om återkrav.” Beslutet
fattades med stöd av 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken.
                                                                  Dnr 3869-2019      Sid 3 (5)




Vidare antecknade tjänstemannen att ett beslut om återkrav hade skickats till
AA. Beslutsunderrättelsen som skickades till AA innehöll uppgifter om
Pensionsmyndighetens ställningstagande och en motivering till det. Den
innehöll också information om möjligheten att begära omprövning samt
allmänna kontaktuppgifter till myndigheten. Underrättelsen innehöll
avslutningsfrasen ”Med vänlig hälsning Pensionsmyndigheten”, men saknade
uppgift om vem som fattat beslutet.

Min granskning har avsett frågan om det var förenligt med förvaltningslagen att
underrättelsen till AA inte innehöll någon uppgift om namnet på besluts-
fattaren.

Återkrav enligt socialförsäkringsbalken
I 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken sägs följande:

Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten ska besluta om återbetalning av
ersättning som den har beslutat enligt denna balk, om den försäkrade eller, i
förekommande fall, den som annars har fått ersättningen har orsakat att denna
har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att

    1. lämna oriktiga uppgifter, eller

    2. underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.

Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för
högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha
insett detta.

Lagbestämmelser om dokumentation och underrättelse av beslut
Enligt 31 § FL ska det för varje skriftligt beslut finnas en handling som visar
dagen för beslutet, vad beslutet innehåller, vem eller vilka som har fattat
beslutet, vem eller vilka som har varit föredragande, och vem eller vilka som
har medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Av 33 § första stycket FL framgår att en myndighet som meddelar ett beslut i ett
ärende så snart som möjligt ska underrätta den som är part om det fullständiga
innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Varken 31 eller 33 §§ FL innehåller något uttryckligt krav på att
beslutsfattarens namn ska framgå av beslutsunderrättelsen som skickas till den
enskilde. Inte heller förarbetena till bestämmelserna i fråga innehåller något
tydligt krav på det. I fråga om beslut som fattas på automatiserad väg uttalas att
det naturligen saknas underlag för att ange beslutsfattarens namn. (Se prop.
2016/17:180 s. 185 och 319 f.)

Den enskildes intressen och tilliten till förvaltningen
Det förhållandet att det saknas ett uttryckligt krav i förvaltningslagen på att
beslutfattarens namn ska framgå av beslutsunderrättelsen innebär givetvis inte
                                                                  Dnr 3869-2019       Sid 4 (5)




att det inte kan finnas goda skäl för en sådan ordning och att myndigheterna
därför ändå bör se till att namnet framgår. Förvaltningslagens bestämmelser
utgör nämligen en miniminivå som det ibland är lämpligt att myndigheter går
utöver för att ta till vara den enskildes intressen.

Intresset hos den enskilde av att direkt av beslutsunderrättelsen kunna utläsa
vem som fattat beslutet kan vara mer eller mindre uttalat. Hur starkt intresset är
påverkas bl.a. av beslutets karaktär och betydelse för den enskilde. Intresset
torde vara mer framträdande i fråga om exempelvis betungande beslut som
fattats efter en individuell bedömning och som innehåller en beslutsmotivering.

Uppgift om beslutsfattaren har betydelse exempelvis för att den enskilde enkelt
ska kunna vända sig till beslutsfattaren med frågor eller för att ta ställning till
om en jävsinvändning ska göras. Om beslutsfattarens namn framgår av den
handling genom vilken den enskilde underrättas om beslutet, kan det vidare ha
en positiv effekt på tilliten till myndighetens beslutsfattande och därmed på dess
legitimitet.

Vid bedömningen av om beslutsfattarens namn ska framgå av
beslutsunderrättelsen till den enskilde bör vikt även läggas vid
förvaltningslagens primära syfte att värna den enskilde och att lägga grunden
för hur kontakterna mellan myndigheterna och enskilda ska se ut. I
propositionen till förvaltningslagen uttalades att en modern förvaltning bör
präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service
(se s. 20 f.).

En ledstjärna för myndigheterna är vidare vad som följer av principen om god
förvaltning. Grunderna för god förvaltning är lagfästa. (Se 5 – 8 §§ FL. Se
också artikel 41 i EU:s rättighetsstadga.) Jag vill här särskilt peka på
bestämmelsen i 6 § första stycket FL om att en myndighet ska se till att
kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.

En underrättelse om återkrav ska innehålla uppgift om beslutsfattaren
I Pensionsmyndighetens riktlinjer sägs att beslutsunderrättelser alltid ska
avslutas med ”Med vänlig hälsning Pensionsmyndigheten”. Riktlinjerna gör
ingen skillnad mellan beslut som fattats manuellt efter en individuell
bedömning och beslut som fattats på automatiserad väg. Beslutsunderrättelsen
saknar således uppgift om beslutsfattaren även i de fall det finns en sådan.

Myndigheten har inte på något utförligt sätt redogjort för skälen bakom
riktlinjerna, men det myndigheten för fram om att handläggningstiderna
behöver förkortas förmedlar en strävan efter en effektiv och flexibel
handläggningsordning. Sådana strävanden är naturligtvis bra och godtagbara, så
länge effekten inte blir att den enskildes intressen åsidosätts i något väsentligt
avseende.
                                                                  Dnr 3869-2019     Sid 5 (5)




Ett beslut om återkrav enligt socialförsäkringsbalken är betungande för den
enskilde och kan avse ett betydande belopp. Frågan om återkrav initieras i
princip alltid av myndigheten. Ett återkravsbeslut förutsätter vidare en
individuell prövning och kan innehålla en bedömning bl.a. av vad den enskilde
insett eller borde ha insett om riktigheten av den ursprungliga utbetalningen,
dvs. omständigheter av subjektiv karaktär. Vem som fattat beslutet är något som
den enskilde typiskt sett har ett intresse av att få veta. Med utgångspunkt i det
medborgarperspektiv som ska prägla den offentliga förvaltningen bör enligt min
mening uppgift om beslutsfattarens namn framgå direkt av den handling genom
vilken den enskilde underrättas om återkravet. Att utelämna namnet är inte
förenligt med förvaltningslagen.

Pensionsmyndigheten kritiseras
Pensionsmyndigheten kritiseras för att det i den underrättelse som skickades till
AA inte fanns uppgift om vem som fattat återkravsbeslutet.

Jag utgår från att myndigheten ser över sina riktlinjer med beaktande av vad jag
nu uttalat.

Jag har i ett annat beslut denna dag kritiserat Pensionsmyndigheten bl.a. för att
inte ha angett beslutfattarens namn i ett partsbesked (se JO:s ärende med dnr
7494-2020).

Ärendet avslutas.
