# Allvarlig kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt som utan stöd i lag har beslutat om hemlig övervakning av elektronisk
kommunikation

JO 2015-05-20 dnr 387-2015

## Beslut

BESLUT
                                                                             Datum                      Dnr                      Sid
                                                                             2015-05-20                 387-2015                1 (5)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Allvarlig kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt som utan
                        stöd i lag har beslutat om hemlig övervakning av elektronisk
                        kommunikation


                        Beslutet i korthet: En åklagare ansökte om rättens tillstånd till hemlig övervakning av
                        elektronisk kommunikation. Åklagaren misstänkte två personer för förberedelse till grov
                        stöld. Hon uppgav att de misstänkta planerade att göra inbrott i en villa och att de hade
                        rört sig runt villan. Att planera ett inbrott i en villa och att röra sig runt villan är emellertid
                        inte brottsligt enligt bestämmelserna om förberedelse till grov stöld och kan inte enligt
                        lagen leda till att åklagaren får tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk
                        kommunikation. Trots det gav tingsrätten åklagaren det tillstånd som hon hade begärt.
                        Den ansvariga domaren får allvarlig kritik.


                        Initiativet m.m.
                        I samband med JO:s inspektion vid Blekinge tingsrätt den 11–13 november
                        2014 uppmärksammades handläggningen av ett ärende om hemliga
                        tvångsmedel. Av de granskade handlingarna framgick bl.a. följande:

                        Ärendet gällde hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Enligt
                        åklagarens ansökan var två personer misstänkta för förberedelse till grov stöld. I
                        ansökan anfördes om misstankarna sammanfattningsvis att det framkommit att
                        de misstänkta personerna planerade att göra inbrott i en villa, att de hade setts
                        röra sig i det aktuella området samt att skoavtryck som liknade en av de
                        misstänkta personernas skor hade fotograferats i snön runt villan. Åklagaren
                        ansökte om rättens tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk
                        kommunikation i fråga om tre telefonnummer som användes av de misstänkta.
                        Tillståndet gällde att uppgifter i hemlighet skulle hämtas in om meddelanden
                        som överförs eller hade överförts till eller från dessa telefonnummer under en
                        viss tid. Dessutom begärde åklagaren att uppgifter skulle få hämtas in om i
                        vilket geografiskt område kommunikationsutrustningen finns eller hade funnits
                        under denna tid.

                        Tingsrätten biföll ansökan.

                        JO beslutade att utreda tingsrättens handläggning av ärendet.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                          www.jo.se
                                                                         Dnr 387-2015      Sid 2 (5)

## Utredning

Utredning
Handlingar i tingsrättens ärende tillfördes JO:s akt.

JO uppmanade tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över
handläggningen av ärendet. Av yttrandet skulle särskilt framgå hur
brottsmisstankarna, dvs. att personerna var misstänkta för förberedelse till grov
stöld, förhöll sig till bestämmelsen i 23 kap. 2 § brottsbalken. Domstolen skulle
vidare redovisa sin bedömning av det som kommit fram.

Tingsrätten (lagmannen AA) lämnade in ett remissvar till vilket ett yttrande från
rådmannen BB fogades.

AA uppgav följande:

      Beträffande handläggningen av ärendet och vad som framkommit under
      föredragningen vid förhandlingen samt beträffande BB:s bedömning av skälig
      misstanke om det aktuella brottet hänvisar jag till hennes yttrande.
      Jag delar den uppfattning som JO gett uttryck för i protokollet över inspektionen
      vid Blekinge tingsrätt den 11–13 november 2014. För att kunna göra en
      bedömning av om skälig misstanke om brott föreligger är det av vikt att den
      muntliga information som lämnas vid förhandlingen, som inte framgår av
      åklagarens ansökan och som är av betydelse vid bedömningen, också
      dokumenteras i rättens protokoll.
BB uppgav följande:

      Jag har tagit del av JO:s yttrande och beretts tillfälle att lämna synpunkter. Jag
      delar i stora delar vad JO har anfört i protokoll den 23 januari 2015 angående
      inspektion vid Blekinge tingsrätt den 11–13 november 2014.
      Beträffande aktuellt ärende [– – –] föredrog närvarande polisman bakgrunden till
      spaningsresultaten och till de inblandade personernas tidigare agerande. Med
      beaktande av vad åklagaren i övrigt anförde och till vad som framkom om de
      misstänkta personernas tillvägagångssätt att kartlägga aktuell fastighetsägare
      bedömde jag att det förelåg skälig misstanke för den av åklagaren påstådda
      brottsmisstanken. I övrigt har jag inte något att anföra.
Ärendet remitterades återigen till tingsrätten som uppmanades att yttra sig över
hur den resonerade när den kom fram till att det som hade upplysts i ärendet
innebar att de båda inblandade personerna var skäligen misstänkta för
förberedelse till grov stöld enligt 8 kap. 12 § och 23 kap. 2 § brottsbalken och
att det därför var lagligen möjligt att bifalla åklagarens ansökan.

Tingsrätten (lagmannen AA) lämnade in ett förnyat remissvar till vilket ett
yttrande från rådmannen BB fogades.

AA uppgav följande:

      Beträffande handläggningen av ärendet och vad som framkommit under
      föredragningen vid förhandlingen samt beträffande BB:s bedömning av skälig
      misstanke om det aktuella brottet hänvisar jag till hennes kompletterande
      yttrande. Utifrån vad BB har uppgett om de upplysningar hon fick vid
      föredragningen av ärendet gör jag ingen annan bedömning än vad hon har gjort
      av om skälig misstanke för brott förelåg.
                                                                        Dnr 387-2015        Sid 3 (5)




      Som jag uppgav i mitt förra yttrande är det, för att kunna göra en bedömning av
      om skälig misstanke om brott föreligger, av vikt att den muntliga
      information som lämnas vid förhandlingen, som inte framgår av åklagarens
      ansökan och som är av betydelse vid bedömningen, också dokumenteras i
      rättens protokoll.
BB uppgav följande:

      Utöver lämnade synpunkter den l april 2015 har jag följande att tillägga. De
      misstänkta, som tillsammans rekognoserat runt fastigheten, har genom sitt
      tillvägagångssätt kartlagt aktuell fastighetsägare. Det är uppenbart att det varit
      fråga om långt framskridna planer på specificerat inbrott. Planerna framstod som
      så pass avancerade att det rimligen måste ha innefattat att de misstänkta också
      skäligen kunde misstänkas ha tagit befattning med verktyg och därmed tagit
      befattning med utrustning för att klara av att genomföra inbrottet innan de vidtog
      den sista rekognosceringen.
      När det gäller uttrycket ”befattning” med hjälpmedel i 23 kap. 2 § första stycket
      brottsbalken ska den inte förstås så inskränkt att det under alla omständigheter
      skulle krävas att den misstänkte själv hållit i de aktuella föremålen. De
      misstänkta har arbetat tillsammans med kännedom och eget ansvar för
      planläggningen. De misstänka måste därför anses ha haft rådighet över föremål.
      Min bedömning var således att det förelåg skälig misstanke för den av åklagaren
      angivna förberedelsen i enlighet med bestämmelsen i 23 kap. 2 § brottsbalken,
      vilken därmed också var straffbar.

Rättslig reglering
Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation får ske om någon är
skäligen misstänkt för bl.a. förberedelse till brott för vilket inte är föreskrivet
lindrigare straff än fängelse i sex månader (27 kap. 19 och 20 §§
rättegångsbalken).

I 8 kap. 4 § brottsbalken anges att för grov stöld ska dömas till fängelse i lägst
sex månader och högst sex år. Och i 8 kap. 12 § anges att för förberedelse till
grov stöld ska dömas till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. samma balk.

Enligt 23 kap. 2 § brottsbalken ska den som med uppsåt att utföra eller främja
brott tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för
att täcka kostnader för utförande av ett brott eller skaffar, tillverkar, lämnar, tar
emot, förvarar, transporterar, sammanställer eller tar annan liknande befattning
med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott – i de
fall det särskilt anges – dömas för förberedelse till brottet, om han eller hon inte
gjort sig skyldig till fullbordat brott eller försök.

I kommentaren till 23 kap. 2 § brottsbalken (se Berggren m.fl., Brottsbalken, En
kommentar, 1 juli 2014, Zeteo) anges följande:

      Bestämmelserna [– – –] innebär inte att straffbarheten generellt utsträcks till vad
      en person utför på planeringsstadiet. Där en brottsplan inte genomförts så långt
      att man måste räkna med dess fullföljande fram till fullbordat brott såsom något
      aktuellt, har kriminaliseringen begränsats till sådana handlingar vilka med
      hänsyn till risken för tillkomsten av brott är straffvärda till sin typ.
      Förberedelsehandlingarna har därför i lagen angetts genom självständiga
                                                                        Dnr 387-2015      Sid 4 (5)




      handlingsbeskrivningar. Det är inte straffbelagt såsom förberedelse att på annat
      sätt planera ett brott.
      I enlighet med den nu angivna principen har den allmänna kriminaliseringen av
      förberedelsehandlingar begränsats till vissa typer av handlingar, tillhörande två
      olika grupper. Den ena utgörs av gärningar genom vilka någon lämnar eller tar
      emot pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader
      för utförande av ett brott, den andra av gärningar varigenom någon på bestämt
      sätt tar befattning med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel
      vid ett brott. I båda fallen föreligger en typisk risk för att förberedelsen ska
      främja tillkomsten av brott.

## Bedömning

Bedömning
Eftersom det för grov stöld inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex
månader får hemlig övervakning av elektronisk kommunikation ske om någon
är skäligen misstänkt för förberedelse till brottet.

Handlingarna i tingsrättens ärende anger att det genom underrättelseinhämtning
hade kommit fram att de misstänkta personerna planerade att göra inbrott i en
villa, att de hade setts röra sig i det aktuella området samt att skoavtryck som
liknade en av de misstänkta personernas skor hade fotograferats i snön runt
villan. Åklagaren ansåg på grund av dessa omständigheter att det fanns
misstankar om förberedelse till grov stöld och begärde därför rättens tillstånd
till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation.

Som angetts ovan är det inte straffbelagt som förberedelse att planera ett brott
på något annat sätt än genom att hantera medel som betalning för ett brott eller
för att täcka kostnader för utförande av ett brott eller genom att ta befattning
med något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott. Det
som de misstänkta hade gjort enligt de handlingar som lämnades in till
tingsrätten är alltså inte brottsligt enligt reglerna om förberedelse till grov stöld
och kunde enligt lagen inte leda till att åklagaren fick tillstånd till hemlig
övervakning av elektronisk kommunikation. I protokollet från rättens
sammanträde finns inga anteckningar om att åklagaren lämnade några
kompletterande upplysningar om det misstänkta brottet, och BB har heller inte
påstått att så skedde.

BB har i sitt sista yttrande till JO hävdat att de misstänkta personernas planer på
inbrott framstod som så pass avancerade att det rimligen måste ha innefattat att
de också skäligen kunde misstänkas ha tagit befattning med verktyg och därmed
tagit befattning med utrustning för att klara av att genomföra inbrottet innan de
vidtog den sista rekognoseringen. Enligt min mening får rätten emellertid inte
vid sin prövning gå in i åklagarens ställe och fylla ut ofullständiga påståenden
på detta sätt. Om åklagaren till stöd för sin ansökan om tvångsmedel påstår
något som inte lagligen kan leda till att ansökan kan bifallas har rätten bara ett
alternativ: att avslå åklagarens ansökan.

BB har alltså gett åklagaren tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk
kommunikation utan stöd i lag. För detta förtjänar hon allvarlig kritik.
                    Dnr 387-2015   Sid 5 (5)




Ärendet avslutas.
